Min genomgång av Anna Lindeborgs masteruppsats
avatar

Inledning:

I Anna Lindeborgs (AL) masteruppsats Om den ofeministiska jämställdheten och den ojämställda feminismen: en diskursteoretisk analys av en feminismskritisk jämställdhetsrörelse verksam på nätet (PDF) (Göteborgs Universitet) ges jag och min blogg, kvinna och antifeminist, en central plats. I min genomgång av denna uppsats kommer jag inte ta ett helhetsgrepp (det gör Erik, Del 1 finner ni här) utan fokusera på att bemöta det som berör mig.

Positiv kritik

Det är två saker i denna uppsats som jag vill ge ros för. Det ena är hanteringen av citat. AL klipper citat på ett korrekt sätt så att det inte blir ryckt ur sitt sammanhang, eller på annat sätt ger en skev bild. Det är tydligt och det gör att det går att förhålla sig till hennes tolkningar av det citerade stycket.

Erik kritiserar ALs val av att använda ”feminismkritiska” och hade önskat att hon istället använde jämställdist. Jag delar inte hans kritik i denna fråga. Jag anser feminismkritiska är ett mycket bra paraplybegrepp för att undvika klistra epitet (t.ex. jämställdist) på personer inom rörelsen som inte vill ha den etiketten. Jag använder begreppet själv, på samma sätt som AL gör.

Studiens syfte

Kritiken mot genusvetenskapen som vetenskap är inte huvuddelen av min studie. Det ingår inte i uppsatsens syfte att undersöka kritik mot genusvetenskap, utan att undersöka en rörelse som är skarpt kritisk mot feminism samtidigt som de kämpar för jämställdhet. (s. 11)

Om syftet hade varit undersöka kritik mot genusvetenskap, så hade jag förstått varför detta görs inom Genusvetenskapen. Och bemötandet av vår kritik mot disciplinen, det välkomnar jag absolut.

Genusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. (wikipedia)

Jag tycker det är mycket tveksamt att ”undersöka en rörelse” görs inom Genusvetenskapen, då dessa, mig veterligen, saknar optimal kompetens och rätta verktyg för syftet. Detta syftet faller under Sociologi, förslagsvis avvikandets sociologi. Att dessutom genusvetenskapen, så att säga, är ”den ena parten” i det som studeras, det är, för mig, lite som att ena föräldern är domare i en vårdnadstvist.

Jag skulle tycka det var väldigt intressant att läsa en uppsats med detta syfte om den utfördes under bättre förutsättning, förslagsvis med en person som Mats Hilte som handledare. Jag förstår inte alls vad ”undersöka en rörelse” har med genusvetenskap att göra. Kan någon förklara det för mig?

Andra skribenter

Vid två tillfällen så har AL missat att inlägg hon binder till mig är skrivet av andra skribenter.

”På grund av detta tar ”hon sig rätten” och klassificerar användningen av det feministiska strukturbegreppet som flum och trams. Feministers strukturbegrepp finns bara i fantasin.”(s. 56)

Med all önskad tydlighet så framgår det av inlägget hon skriver om att det är skrivet av Dolf, aka Anders Ericsson, och att denna skribent inte är någon ”hon”. Det innebär inte att jag tar avstånd från något Dolf säger i det inlägget och jag kommer återkomma till inläggets ämne, ”strukturer”, men äran ska läggas där den hör hemma, och den är Dolfs.

I not 121 kan vi se följande:

Inlägget är skrivet av signaturen ”Ninni”, som är den som driver bloggen Kvinnaochantifeminist. (s. 30)

Noten handlar om inlägget: ”Låt oss få dom som firar idag att sätta kaffet i halsen” – Ninni

På inte mindre än 7 (!) ställen ser man att skribenten är Erik (se bilder nedan). Rubriken på inlägget är ett citat! Hade jag gjort ett sånt faktafel i mitt examensarbete hade jag inte fått min ingenjörsring utan att åtgärda felet. Att sånt här slinker igenom kontrollerna på en masternivå inom genusvetenskapen … Jag är inte imponerad.

Skärmavbild 2013-08-30 kl. 11.45.34Skärmavbild 2013-08-30 kl. 11.45.54 Missförstånd

Ninni lägger sin egen blogg ”i träda” för att enbart blogga på genusdebatten.se (s. 86)

När AL väljer att ge mig en så pass central roll i sitt arbete, så är det olyckligt att hon väljer den blogg som ligger i träda, istället för att använda sig av möjligheten att studera mitt arbete här på Genusdebatten.se genom att använda funktionen till höger precis under bannern (se nedanstående bild).

Så här lätt hade det varit att välja en aktiv blogg.

Så här lätt hade det varit att välja en aktiv blogg.

Jag förstår ju såklart att det valet är gjort för att undvika ”minerad mark”, men det här valet skapar missförstånd.

AL har noterat att jag intagit en central position i rörelsen, men den positionen intog jag när och för att Pär Ström tystades. Jag har inget behov av att vara i rampljuset, men jag är heller inte rädd för det. Så om man ska förstå min blogg, Kvinna och antifeminist, måste den ses ur perspektivet ”en ’kommentarfältsherres’ blogg,” inte en blogg av en person som innehar en central position i rörelsen. Syftet med min blogg var ett extra utrymme när kommentarsfältet inte var optimalt för det jag önskade förklara eller om jag ville förklara något jag visste jag skulle återkomma till. Många inlägg är därför en del av en pågående debatt i något kommentarsfält.

I samma inlägg hänvisar hon också till en tidigare diskussion inom rörelsen om ”vilken term vi skulle kunna enas under”. (s. 35)

Normalt sett länkar jag till det kommetarsfältet som inlägget, så att säga, hör till. I detta fall gjorde jag det inte, då det kommentarsfältet finns på ett community som kräver medlemskap för att få tillgång till. ”Vi” syftar alltså till personerna på detta community. Där var jag helt ensam feminismkritisk debattör bland feminister. Diskussionen jag hänvisar till var alltså inte inom rörelsen.

Konflikt? Krig?

Dock skapar detta en konflikt inom rörelsen då det ska visa sig att rörelsens två frontfigurer är skeptiska till epitetet antifeminist. (min emfas, s. 36)

Detta är inte fel i sak, det beror på hur man tolkar ordet ”konflikt”. Jag vill bara kommentera detta för att min syn i denna fråga innehåller en poäng för förståelse av rörelsen.

Mothegemoniska praktiker syftar till att förändra, lösa upp och skapa en ny hegemoni. (s. 41)

När man går mot en hegemoni, i detta fall feminism, så blir människor ”politiskt deprimerade” och man försöker klumpa ihop oss med Breivik och påstår att vi står för hat, i synnerhet mot kvinnor, utan att visa prov på detta påstådda hat. Man invaderar träffar och delar ut ”presenter” (läs: hot). Man vill förbjuda våra åsikter och man skriver så väl romaner som masteruppsatser om oss.

Denna reaktion man möter gör att det krävs en viss personlighet för att orka och/eller vilja ingå i ”mothegemonisk diskurs” (s. 71). Vad för personlighet krävs?

Konformister accepterar både de generellt omhuldade värdena och de konventionella medlen för att förverkliga dem, oberoende av om de lyckas eller ej – majoriteten av befolkningen hamnar i denna kategori.

/ … /

Revoltörerna utgörs slutligen av de individer som förkastar existerande värden och accepterade vägar att uppnå dessa och i stället vill
 ersätta dem med nya mål och göra om hela samhället. (emfas kursiverad i original) (Giddens, 2007, s. 588)

Kännetecknande för många här här är att vi har en personlighet som skulle kunna beskrivas som liberala revoltörer. Vi har alltså inte behov av konsensus, vi kan enas om att vara oense. Och i det är vi, som personer, lite avvikande. Jag skulle säga att ”antifeminist” skapar debatt och diskussion (positivt värdeladdade ord) inom rörelsen, inte konflikt (med min tolkning: negativt värdeladdat ord) då vi som liberaler respekterar varandras olika val och åsikter.

Det är, i ett historiskt perspektiv, inget unikt socialt fenomen för just feminism – feminismkritiska, det är likadant varje gång behovet av en mothegemonisk diskurs uppstår. Det är revoltörer som går i front, när rörelsen vinner mark och blir accepterad, så följer konformister efter.

Därför används ”det berömda Mahatma Gandhi- citatet: ’First they ignore you. Then they laugh at you. Then they fight you. Then you win’.” av oss. Mahatma Gandhi är känd för att förespråka icke-våldsprincipen Satyagraha, det är därför en märklig tolkning, tycker jag, att syftet med att använda detta citat skulle vara att ”spä på känslan av krig” (s. 40). AL gör denna tolkning trots att hon citera mig, när jag skriver så här:

Kvinnaochantifeminist skriver: ”Jämställdismen är en jämställdhetskamp för män & kvinnor, sida vid sida, i könsfred!”

Jag ser detta som ett försök framställa rörelsen i dålig dager (spä på känslan av krig). AL har av samma orsak, menar jag, valt att ta med  bloggar som uppenbart använder satir och spegling som redskap (t.ex Rocki) och hantera deras texter som om det inte var satir. Det är inget annat än ännu ett (notera att Johanna Sjödin är feminist, så kritiken är internkritik) i raden av patetiska försök att smutskasta rörelsen.

Strukturer, strukturer och könsmaktsordning

Fixeringen av det fria subjektet, tillsammans med kritiken av feminismen, gör att rörelsen förkastar ett av feminismens centrala, ontologiska antaganden: att samhället består av strukturer. (s. 54)

Det förbluffar mig att man kan komma fram till slutsatsen, att vi förkastar ”att samhället består av strukturer” när man konstaterar att:

[…] flertalet inom rörelsen erkänner att det finns samhällsmönster och normer som påverkar människor. (s. 56)

Syftet med den här typen av studier är att skapa förståelse för ett socialt fenomen. Att man inte själv reagerar på att det är något man inte förstått när man skriver så fullständig logisk tankevurpa med två sidors mellanrum … otroligt.

AL citerar Pär Ström och Pelle Billing (s. 55) där dessa talar om strukturer. Jag föredrar egentligen nedanstående terminologi

  •  ”könsrollsproblematik” för det Pelle Billing kallar ”svaga strukturer”, Pär Ström kallar ”förväntningar”
  • ”strukturer” för det som Pelle Billing kallar ”starka strukturer”.

Men det är bara terminologi, vi är ense i sak och jag slarvar ofta och skriver strukturer rakt av.

Vad är det vi förkastar? Varför förkastar vi detta? (Den senare frågan besvarad med blå text)

1. feministiska/genusvetenskapliga strukturer, t.ex. ”pojkar uppmuntras att ta plats.”
Vi anser de inte är med verkligheten överensstämmande, pojkar uppmuntras inte, flickor uppmuntras att ta plats (Go girl! Girl power. Kvinnor kan. Damernas dans. osv. osv. ) Här skriver jag om pojkars könssocialisering.
Ett annat skrämmande exempel på feministiska fantasistrukturer går under benämningen ”våldtäktskultur”, den hitte-på-strukturen hanterar jag i ett tvådelat inlägg, ”Svenskarnas fredliga våldtäktskultur”, del 1 och del 2.

2. Att ordet ”strukturer” används som om ordet i sig vore ett bärande argumentering och heltäckande förklaring.
Man kan påstå att gräset är grönt på grund av strukturer, det påståendet gör inte strukturen sann. Om man inte förklarar hur dessa strukturer ser ut och fungerar, hur ska man kunna bemöta dessa i debatt? Om en könsrollsproblematik är verklig, så kan man förklara och beskriva denna. Jag beskriver könsrollsproblematik ofta, t.ex. här, här och här. Tycker man det är svårt/omöjligt att förklara sina strukturer så bör man ta sig en allvarlig funderade på om inte ens struktur är fantasifoster. I kommentarsfältet till detta inlägg ser ni en av de absolut bästa debatter kring könsrollsproblematik som jag sett i debatter i genusfrågan. Den blev en så bra debatt tack vare att en feminist, Emma, tog sig tid och försökte förklara.

3. Att man inför ”starka strukturer” i samhället med ”svaga strukturer” som argument. Svaga strukturer man dessutom aldrig belägger att dessa är något som faktiskt finns, i den faktiska världen, utanför ens feministiska fantasivärld.
Det finns förväntningar på mig att jag ska använda pumps, det är en könsrollsproblematik. Det går utmärkt att välja bort, jag använder gympaskor, varför ska jag förstöra mina fötter för att uppfylla andras förväntningar på mig som kvinna? Om man för att skydda kvinnor från dessa förväntningar lagstadgar mot pumps, så går inte den strukturen att gå runt utan juridisk påföljd för den som vill använda pumps! Formella strukturer är starka strukturer som inte går att välja bort. Formella strukturer som inte är könsneutrala är diskriminerande. Därför är det inte okej.

Begreppen könsmaktsordning och kön som social konstruktion är vägledande för samtida feminism och de mest centrala begrepp som får rörelsen att förkasta feminismen. (s. 63)

Könsmaktordning, så som den definieras av feminismen och genusvetenskapen (kvinnans underordning), är upp och ner, menar jag. Det finns inget någonstans, vad jag kunnat se, som styrker kvinnans underordning, inte ens i den genusvetenskapliga forskning jag tagit del av men däremot finns empiri som styrker min antifeministiska könsmaktsteori – kvinnan överordning. Kvinnor är överordnade makt, då den enda makt som följer med kön är sexuell/relationsmakt/livmodersmakt. Kvinnor i vår kultur har full möjlighet att göra de bortprioriteringar av privatlivet som krävs för att nå en viss positionsmakt. När kvinnor väljer göra så tenderar resan till maktens korridorer gå fortare, vilket eventuellt kan tyda på att män könsdiskrimineras. Det behöver undersökas vidare huruvida män är diskriminerade på den vägen och om så är fallet skall denna diskriminering åtgärdas.

Social konstruktion förkastas inte av rörelsen. Det som förkastas är att teorier kring social konstruktion används som om det vore hela förklaringen till skillnaden mellan män och kvinnor. Idag vet man att biologiska faktorer är av avgörande betydelse också.

Biologiska förklaringsmodeller = konservativ diskurs?

Sammanfattningsvis kan man konstatera att rörelsens tal om kön pendlar mellan en konservativ och en liberal diskurs. Vad det innebär att vara i en kvinnlig respektive manlig könsroll ”är upp till var och en” och på samma gång är det medfött och kan därför inte påverkas av individens vilja. (s. 61)

Sammanfattningsvis så kan man konstatera att ALs sammanfattande konstaterande är att lyckas med konststycket att tolka en diskurs förd av människor med en liberal grundsyn till att vara en konservativ diskurs.

Att något är biologiskt/medfött innebär inte att det ”därför inte [kan] påverkas av individens vilja”. Det är också så att ju mer man förstår sina biologiska impulser och preferenser ju bättre kan man parera för dessa och på individnivå ökar biologisk kunskap möjligheten att välja fritt.

Detta är dock ett mycket vanligt missförstånd när man pratar om biologins påverkan, så jag ska försöka förklara det med en liknelse som inte helt tagen i luften. Vad gäller mat finns saker som ger orsak att misstänka att evolutionen skapat biologiska skillnader i födoämnes-preferenser. Det är inte ett ämne som intresserar mig, så jag har inte satt mig in i hur pass bärande dessa biologiska rön är (men som kuriosa kan jag berätta att jag har stereotypisk manlig mat- och dryck-smak med undantag för frukt och grönsaker. Uppstår preferensen prenatalt?) I liknelsen nedan förutsätter vi att det är så att vi medfött har lite olika smak för mat.:

På en tillställning serveras mat i två olika salar, i salen till höger serveras mat med högre proteininnehåll, i salen till vänster med lägre proteininnehåll. Till tillställningen är 1000 personer bjudna, 500 män och 500 kvinnor.
Personerna får veta vad som serveras i respektive rum och de måste välja höger eller vänster. Styrda av biologiska preferenser för mat kommer könsfördelningen avvika från 50/50, till höger kommer män att vara i majoritet, till vänster kvinnor, för de tycker den maten är godast till följd av biologisk preferens.

Bland kvinnorna finns Lisa. Hon har en stereotypisk kvinnlig matpreferens och tycker maten i vänster rum låter godast. Hon är medveten om att det är hennes biologi som gör att maten i det rummet lockar mer, men hon vet också att hon (av någon orsak) är i behov av mat med högre protein. Med alla ”korten på bordet” är Lisa fri att välja vad hon tycker smakar bäst eller vad hon behöver mest.

Någon gång hört en kvinna beklaga sig för att hon ”alltid faller för fel killar/män”? Det beror också på biologi, sexuella preferenser. Hade kvinnor varit medvetna om sin biologi, hade ”Sandra” kunnat välja han som ”var världens bästa egentligen ..” och de hade kanske tillsammans kunnat forma ett liv där hennes sexuella preferenser, ”the bad boy”, tillgodosågs. Istället blir hon olycklig, gång på gång, för att hon inte förstår varför hon faller för ”fel killar”.

Bo Rothstein, professor i stadsvetenskap, beskriver en teori om hur kvinnors partnerval är orsaken till det ”moderna patriarkatet”. Medvetna om sina biologiska preferenser och konsekvenserna de valen medför gör att man lyfter upp valet till en medveten del av vårt tänkande och kan överväga hur och efter vilka kriterier man vill välja partner istället för att låta däggdjurshjärnan styra det valet. Det moderna patriarkatet –
En teori om asymmetriskt partnerval heter den skriften och ni hittar den här

Dr. Warren Farrell har skrivit en bok som kan göra kvinnor friare vad gäller yrkesval, där man med ”korten på bordet” blir medveten om vilka val man behöver göra om man är intresserad av det som ger högre siffror i lönekuverten.

Så kunskap om våra biologiska preferenser fungerar som verktyg, som ökar individers fria val. Det är inget konservativt över sådana debatter som står i strid med liberala värderingar.

Expertis är relativt.

Genomgående i dessa inlägg skriver hon om att det är sig själv hon utgår ifrån: ”Jag vill börja med att säg att jag inte är någon ’expert på männens könsroll’. Det är män som är experter på den. Detta är hur jag upplever att männens sociala samvaro fungerar och hur den skiljer sig från kvinnornas dito.”
/ … /
Trots reservationen gentemot läsaren, skriver Kvinnaochantifeminist om sina iakttagelser som fakta som hon sedan använder för att falsifiera feministers och genusvetares kunskap. (s. 46)

Expertis är relativt. Vems expertis är det jag underställer mig i texten? Männens expertis, inte genusvetare och feminister. Min åsikt är att genusvetare och feministers kunskaper om männens könsroll ligger i nivå med absoluta nollpunkten, betydligt sämre än gemene man, då de är förblindade av ideologisk övertygelse och Threat Narrative. Längre bort från ”expert” än så kan man inte komma.

Kvinnaochantifeminist använder sina egna upplevelser för att falsifiera teorier, och genom detta förkastar hon hela den genusvetenskapliga disciplinen. (s. 47)

1. Nej, jag använder mina egna erfarenheter för att förklara på ett lättläst och förhoppningsvis tilltalande personligt sätt. Naturligtvis är detta ett helt legitimt sätt att skriva på en privat politisk blogg, jag bedriver inte forskning, även om delar av mitt liv kan te sig lite forskningslik. Jag är politisk debattör som är intresserad av vetenskap. Mina åsikter bygger på att jag satt mig in mängder av vetenskap, t.ex. i biologisk forskning, evolutionsteorier och senare även genusvetenskaplig forskning men även, inte minst viktigt, genom att min förståelse för männens situation och könsroll växte.
Jag finner det talande för kvaliten inom den genusvetenskapliga disciplinen att AL inte klarar särhålla vilket arbete som ligger på en politisk debattörs axlar respektive en forskarens axlar. AL inleder arbetet med att citera mig, där jag skriver:

Jag vill försöka uppmana varje individ att: ”Syna oss i varje sömn. Gräv i våra källor! Va skeptiska, det är sunt! Lys på oss, vi tål ljuset! Fråga och vi kommer att svara.” (s. 4)

Vill man se och bedöma vad jag använt ”för att falsifiera teorier, och genom detta förkastar hon hela den genusvetenskapliga disciplinen.” får man alltså bemöda sig att sätta sig in i de vetenskapliga källor jag hänvisar till, alternativt efterfråga sådana. Min blogg, och än mer mitt skrivande på Genusdebatten, är ett politiskt verktyg för att nå ut med åsikterna.

2. Jag förkastar inte hela den genusvetenskapliga disciplinen, det har jag inte kompetens till för det skulle förutsätta att jag läst allt. Det kan ju finnas något jag missat som håller för granskning?  Problemet är att forskningsdatan i det materialet jag gått igenom, som nu är en betydande mängd (betydligt mer än det som jag redovisat här), talar mot de teorier man lutar sig mot. Av det jag har läst har jag, tyvärr, sågat allt, men jag hoppas fortfarande på att hitta något som håller mått. Det går utmärkt att tipsa i kommentarsfältet eller per mail om något material där t.ex. kvinnans underordning styrks av forskningens data, så ska jag ta del av det med. Det är också välkommet att bemöta min genomgång av genusvetenskaplig kurslitteratur, Genusbiblioteket. Jag skulle bli jätteglad av att se en kritisk granskning av det arbetet, för jag är medveten om att även jag är människa som kan missa saker eller tolka fel. Av en sådan kritisk granskning, så hade mitt tänkande kunnat utvecklas. Det kan vara ett tips för kommande masteruppsatser inom Genusvetenskapen.

Här skriver Kvinnaochantifeminist om hur ”hennes anomalier föll på plats”, att hon genom sin ståndpunkt fick sina iakttagelser bekräftade. (s. 47)

”genom sin ståndpunkt”?! Som AL mycket riktigt noterat så skriver jag om min ”väg ’från feminist till jämställdist och antifeminist’” (min emfas, s. 47). Min ståndpunkt i ursprungsläget var alltså feministisk, denna blev fullständigt krossad för att vetenskapsdata visade att jag hade fel.

Här presenterar hon att hon har en ”ståndpunkt”, utifrån vilken hon skaffar sig kunskap. (s. 47)

Nej. Jag skaffar mig inte kunskap utifrån min ståndpunkt, jag läser all möjlig forskning. Jag är vetenskapsnörd och läsa vetenskap är min hobby. Idag (lördag) har jag t.ex. läst från kvinnoforskningen och nya rön om D-vitamin. I synnerhet är jag intresserad av vetenskap som skulle tala mot min ståndpunkt. För jag är intresserad av att veta saker och utgår alltid från att jag kan ha fel. Precis därför gick jag från att vara feminist till idag vara antifeminist.

Att ha denna utgångspunkt är ingenting som problematiseras närmare, intressant nog inte heller när hon beskyller genusvetenskapen för att endast ha en låst, fast utgångspunkt i sin forskning, feministisk teori.

Att ha en utgångspunkt är inte fel. Det är att inte vara beredd att ändra utgångspunkt om fakta talar mot denna, som är ett problem. Jag gick från feminist till antifeminist. Det visar med all tydlighet att min utgångspunkt inte är en ”låst, fast utgångspunkt”, jag ändrar mig om fakta talar mot min utgångspunkt/mina åsikter. Men ja, att ha en ”låst, fast utgångspunkt” kritiserar jag genusvetenskapen för. Det kallas dogmatism.

Forskaren – könad eller okönad?

De få inom rörelsen som pratar om forskarens kön, gör detta när de vill lyfta exempel från den typ av kunskap de vill dementera. Den kunskap som man ska förstå som ideologisk och ofri är således också den som är könad. (s. 48)

Dementering sker inte efter vem som säger, utan vad som sägs och huruvida man anser studien/rapporten håller för en granskning. Men det är riktigt att forskarens kön ibland är en faktor att begrunda, oftast inte.

Om man diskuterar forskning i kvantfysik så är forskaren okönad eftersom könet saknar relevans i relation till ämnet som studerats. Att forskaren är en del av forskningen är baskunskap 1A inom sociologi. Det är högst anmärkningsvärt att man kan nå masternivå utan att utbildningsansvariga kunnat befästa denna grundläggande kunskap hos studenten.

Så här skriver t.ex. forskare och universitetslektor Ingrid Lander

Tätt knuten till forskarrollen återfinns den tredje dimensionen: vem jag är som person, hur jag uppfattas av de personer jag möter och varför jag ser det jag ser och varför vissa aspekter blir intressanta för mig. Den person jag är påverkar alltså observationsfokuset och informanternas/aktörernas förhållningssätt gentemot mig. / … / Det är med andra ord en fråga som handlar om forskarrollen och vilket verktyg just jag är. / … / Avslutningsvis vill jag därför poängtera vikten av att medvetenhetsgöra sig själv som forskningssubjekt och ständigt analysera detta verktyg som man själv utgör, samt att den mening forskaren ger sociala handlingar och fenomen alltid är filtrerad genom forskarens egna medhavda och genom forskningsprocessen tillskansade erfarenheter, värderingar och val. (min emfas) (Roxell & Tiby, 2006, ss. 35-36)

Viktigast är detta inom genusvetenskap på grund av att ämnet är vilken roll kön och genus spelar i samhället. För att använda det citat av Nina Björk som AL använder i sin masterexamen: att forskarna bär på samma typ av ”kulturell ryggsäck” (s. 43), formad av ett liv på den kvinnliga sidan av särhållningssystemet, innebär att tolkningen av ”sociala handlingar och fenomen alltid är filtrerad genom” samma typ av ”medhavda / … / erfarenheter ” riskerar ge en snedvriden och felaktig kunskap.
Den feministiska professorn Toril Moi kallar denna ”kulturell[a] ryggsäck” för levd erfarenhet. (Moi, 1998). I detta inlägg berättar jag om min levda erfarenhet.

Det innebär inte att det är omöjligt för kvinnor att studera mansrollen och mansfrågor, tvärtom så har det vissa fördelar se på sociala fenomen utifrån så att säga, men man behöver medvetengöra sig själv som forskningssubjekt och begrunda vad det innebär att man har en kvinnlig ”kulturell ryggsäck” (förförståelse) så man inte projicerar ”sitt eget” när man tolkar sociala fenomen. Och som Erik skrev om, så finns det imponerande kvinnliga forskare inom male studies.

Forskning och validitet

Rörelsens forskningsexempel visar dock på att vissa typer av undersökningar inte kan ge oss rätt kunskap. Ett exempel är från inlägget Men are from mars women are from venus del 4b. Här presenterar Kvinnaochantifeminist en kandidatuppsats som gjorts av två studenter på JMG som undersökt kränkningar mot manliga och kvinnliga krönikörer. Här citerar hon uppsatsen:

” ’41 procent bland kvinnorna i undersökningen uppger att de ‘någon gång i månaden’ eller oftare får kommentarer som är riktade mot deras kön. Samma siffra bland männen uppges vara 5 procent.’ Att kvinnor uppger en högre frekvens säger inte ett smack om huruvida de faktiskt får motta dessa kommentarer i högre utsträckning. Då får man med deras subjektiva upplevelse […] (Det säger naturligtvis inte heller att det inte stämmer. Det säger just inget alls.)”

Här är ett exempel på vilken typ av kunskap som ses som illegitim vilken som fixeringen av diskursen omöjliggör. Att närmare hälften av kvinnorna i studien uppger något de upplever säger enligt Kvinnaochantifeminist ingenting. Här utesluter rörelsen att intervjuer kan ge oss kunskap om hur något faktiskt är. Hur man skulle kunna ta reda på om kvinnorna i studien verkligen får fler kommentarer baserade på deras kön, än sina manliga kollegor, är något bloggerskan inte kommenterar. (s. 46)

Nej, jag utesluter inte intervjuver, inte alls. Som man såg om man klickade på en länk tidigare i inlägget, så använder jag  själv, på ett privat plan, av typ semistrukturerade intervjuer för att utöka min förståelse för manliga sidan av särhållningssystemet. Det är en bra metod, men den kräver god förförståelse och eftertanke.

Jag ifrågasätter validiteten i just det resultatet i just den studien. Jag menar att man får med så omfattande gender bias, att det resultatet, inte intervjuer överlag, är intetsägande. Till det inlägget använde jag mig av denna artikel som bas för att kunna förklara mina tankar. Då hade jag inte läst rapporten bakom artikeln. Den sattes på min ”att läsa lista”, så ganska kort därefter gick jag genom rapporten. Om AL hade bemödat sig att kolla upp studien så hade hon noterat att forskarna i sin analys av just detta resultat skriver:

Vi misstänker att begreppet ”sexism”, på grund av den rådande debatten kring sexism mot kvinnor, har kommit att få betydelsen eller konnotationen ”som har med att du är kvinna att göra” snarare än ”som har med ditt kön att göra”. Vi tror därför att män i högre utsträckning inte tolkar kommentarer som sexistiska. (Källa; Diagram 2.1 sidan 20, Analys)

Detta var en av de fallgropar jag hade i åtanke när jag skrev inlägget. Jag ser mer än detta forskarna pekar på t.ex. kvinnor har högre benägenhet att tolka kritik som kritik mot person/kvinna än män som i större utsträckning tolkar kritik som kritik i sak och anser det vara en del av uppdraget. (Under hösten kommer  jag att lyfta upp empiri som stödjer detta påstående i Genusbiblioteket). Men man behöver vara genusmedveten och kunnig i hur det sociala på båda sidorna av särhållningssystemet fungerar för att kunna se fallgroparna och därmed parera för dessa i sin forskning.

Hur man skulle kunna ta reda på om kvinnorna i studien verkligen får fler kommentarer baserade på deras kön, än sina manliga kollegor, är något bloggerskan inte kommenterar. (s. 46)

Nä, det gör jag inte, varför skulle en politisk debattör göra det? Men eftersom man anser det saknas så kan jag bjuda på ännu en fallgrop man fallit i i den undersökningen, ordet ”någonsin” i följande fråga:

Någonsin fått kommentarer som de upplevt som kränkande (F2) (s. 16)

Hur kan ordet ”någonsin” ge ett gender bias?
Det är svårt som kvinna att föreställa sig hur det är att vara född med snopp. Det tog mig lång tid och många tusen steg i männens skor innan jag förstod i tillräcklig grad. Från män är små pojkar så lever de med ”take shit, deal with it and move on” och män blir väldigt bra på det här ”move on”. Det gör att t.ex. kränkande behandling läggs bakom män och faller i glömska, på ett sätt som inte kvinnor gör.
Att det är så här visar studier som sätter in en tidsram, vanligen 12 månader. (12 månader är, menar jag, för lång tid. Helst 3 högst 6 månader anser jag man borde använda för att förbättra validiteten). Nedan ser ni tabeller från två sådana undersökningar där man använder tidsram:

Tabell 1, källa, resultat

Tabell 1, källa här och här

Medan Docenten Monica Löfgren Nilsson som utfört denna studie fann det förvånande att männen drabbas något mer än kvinnor, så förvånas jag, på grund av min förförståelse för genussystemet, över att skillnaden är så liten. En av de stora skillnaderna mellan männen och kvinnornas sida av genussystemet är att vi är mycket snällare mot kvinnor/flickor, än mot män/pojkar, vilket beror på Women are wonderful. Därför förvånas jag över resultatet och misstänker att man fått med andra saker som inverkar på resultatet, t.ex. vilka ämne dessa journalister skriver om. Vissa ämne upprör mer än andra, tex feminism, och om kvinnliga och manliga journalister skriver om olika ämne, så får man med ett gender bias. Jag misstänker också, som jag tidigare skrev, att 12 månader är för lång tidsram. Men det är bara en misstanke jag har och inget som går att utläsa ur rapporten.

sjnfjkdfnkfd

Tabell 2

klgkldgd

Tabell 3

 

 

 

 

 

 

Tabell 2 och 3  kommer från denna källa och återfinns på sidan s. 18-19. (Ni kan klicka på bilderna för att få dem större.) Notera här hur könsskillnaden ser ut för ”lifetime” respektive ”12 month”.

Precis som i biologisk forskning fungerar som ett verktyg, så kan man här hitta lösningar. För denna typ av yrken måste man ha ”skinn på näsan” och kunna ”move on”. Det är saker som kvinnor, dels behöver veta att de inte drabbas mer utan att det, tyvärr, ingår i jobbet, dels ofta behöver lära sig hantera. Och män har ofta kunskapen som behövs!, menar jag. Jag skulle vilja se genusvetenskap som med kvalitativa studier, ostrukturerade intervjuer, försöker plocka upp den ”move on-kunskapen” från män för att göra den tillgänglig för kvinnorna.

 

 

Nu tror jag jag fått bemött allt som hör till mig och mitt bloggande. Är det något jag missat, upplys mig i kommentarsfälltet så kompletterar jag det.

—-

[1] Giddens, A. (2007). Sociologi (femte uppl.). Studentlitteratur.
[2] Roxell, L., & Tiby, E. (2006). Frågor, fält och filter – kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur.
[3] Moi, T. (1998). Hva er en kvinne? Kjønn og kropp i feministisk teori. Oslo: Gyldendal.

Kommentarer

Min genomgång av Anna Lindeborgs masteruppsats — 121 kommentarer

  1. Pingback: Min genomgång av Anna Lindeborgs masteruppsats - UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  2. Bra skrivet Ninni, tack!
    Undrar du varför dessa studier dyker upp nu? Man kan verkligen undra, men en spekulation är att en av denna religions allra största och älskade profeter har uppmanat till kartläggning. Detta kan vara en del av ett sådant arbete. Eller inte.
    Vi har också skälet att den politiska feministiska vänstern älskar att påstå, ”en enig forskning har kommit fram till..” eller ”det är vetenskapligt bevisat att…” som tyngd för sina argument i medieintervjuer. Detta med den helt sanslösa attityden hos reportrarna att inte ställa följdfrågor.
    Jämför med ”läs på, gör om, gör rätt!”. Varvid rappakalja av denna typ åsyftas.
    Läs gärna Pernilla Ouis mycket raljerande beskrivning av den filosofiska och humanistiska vetenskapsterminologin. Hon drar visserligen en annan slutsats och intar egentligen en ståndpunkt för begreppen men jag tycker att din anmärkning att kritik mot genusvetenskapen borde utredas av en annan institution åskådliggörs tydligt. http://www.fritanke.se/dekonstruera-mera/

  3. @Bengt Andersson:
    Bra skrivet Ninni, tack!
    TackSmile

    Undrar du varför dessa studier dyker upp nu?

    Mahatma Gandhi: ‘First they ignore you. Then they laugh at you. Then they fight you. Then you win’.

    Nej, jag undrar inte, det är väntat Smile

  4. ”Kännetecknande för många här här är att vi har en personlighet som skulle kunna beskrivas som liberala revoltörer. Vi har alltså inte behov av konsensus, vi kan enas om att vara oense.”

    Håller med om att vi inte är i konflikt bara för att folk kallar sig olika saker? Som du säger, vi kan enas om att vara oense och det är inga problem.

  5. Bra genomgång av dig och Erik känns bra att tillhöra en rörelse med så kloka personer Smile

  6. Snyggt. Klart och koncist. Och det som är kvar kan användas till pyttipanna.

    Hon har alltså läst diverse bloggar med genusglasögon på. Hon är i det minsta ärlig med att hon är biased av sin ideologi, men kapitulerar inför det och ger upp att ens försöka vara neutral. Med det tolkar hon texter, allvar som satir, som forskningstexter och ställer akademiska krav. Dessutom går hon totalt vilse i begrepp som biologi och fri vilja. Att ha biologiska grundbeteenden, vilka på gruppnivå skiljer sig en del mellan könen på några områden, står på intet sätt i motsattsförhållande till att vi har en fri vilja. Ju mer man vet om sin biologi, desto MER fri vilja har man.

    Några exempel för våra ”tumme ner”-läsare. Vi har en reklamindustri som lever på att exploatera våra biologiska grundbeteenden. Det innefattar t ex skyltars utformning och färg, att tillhöra en ingrupp, att få göra en bra deal 2 för 1 (energimaximera). Lite mer könsspecifikt, vi män har större tävlingsinstinkt på fysiska utmaningar. De flesta män har känt lusten att cykla/springa ikapp med okända män på cykelbana/elljusspår. Call of the wild. Det gör inte så mycket, i elljusspåret resulterar det bara i att man tar ut sig och får linka hem. I trafiken med bil är det en annan sak. Då är impulskontroll desto viktigare. Att förstå sin biologi gör att man lättare kör över sina biologiska impulser i en modern kontext de inte passar.

  7. Well done, som vanligt! Du är min fellow antifeminist, Ninni, och jag ser fram emot en dag då du och jag gör konst tillsammans. På en scen för skattepengar. Wink

    Ett tydligt sundhetstecken i vår ”rörelse” är att vi inte känner oss nödgade att hålla med varandra om precis allt eller kalla oss för samma sak.

    Tack också till Erik! Nu ser vi fram emot en doktorsavhandling då… Smile

  8. Pingback: Jämställdisterna i ytterligare en rapport | Susanna's Crowbar

  9. Jättebra Ninni! Du är otroligt bra på att skriva koncist och enkelt men ändå med precision och skärpa. Något som är få förunnade.

    Litet lästips såhär på förmiddagen också. Vår kära mansexpert ger tips till män för att minska det sexuella våldet: http://www.aftonbladet.se/debatt/article17390931.ab

    Artikeln består huvudsakligen av fyra tips till samtliga män, exempelvis:

    1. Utmana könsrollerna. Där påstås att samhället värderar män högre än kvinnor (utan källa), att det finns tankar om att män blir manligare av sex, att pojkar lär sig att det ibland är ok att lösa konflikter med våld (samhället lär väl ut detta, samt att det är män som ska utöva detta våld?). Samt att ”Vi måste utmana könsroller och könsstrukturer. På så sätt förlorar det sexuella våldet sin legitimitet.” (utan källa).

    3. ”Stoppa små kränkningar. Genom skämt om kvinnor, poängsättning av kvinnors utseenden eller busvissling efter kvinnor skapas miljöer där sexuella kränkningar normaliseras. Denna normalisering gör det sedan lättare för enskilda personer att gå ytterligare ett steg och bruka sexuellt våld. Killar och män måste tränas i att se och protestera även mot dessa små kränkningar. Särskilt måste chefer och ledare ta sitt ansvar att sätta stopp för dessa inslag och därmed skapa schyssta miljöer.”

    Jag har aldrig sett någon källa på att en minskning av sexuella kränkningar minskar våldtäkter. Det låter förvisso inte helt ologiskt men jag anar ett visst logiskt felslut. Troligtvis korrelerar sexuellt våld med sexuella kränkningar på så sätt att de som begår de förstnämnda ofta även begår de senare, men det är inte säkert att det gäller omvänt.

    I vilket fall som helst, dessa tips som påstås minska det sexuella våldet framförs utan några som helst belägg såvitt jag kan se (och det är väl förvisso så att Perez inte ser det som sin uppgift att utbilda pöbeln) och sedan skriver han på twitter följande: ”Mina poänger i debattartikeln slår hål på antifeministiska påståenden och visar varför universell prevention är bra mot sexuellt våld.”

    Det är att sitta på höga hästar anser jag, när det han gör är att bemöta (påstått) antifeministiska påståenden med (troligtvis) feministiska påståenden. Varken mer eller mindre.

  10. @ Alla
    Ni som redan läst inlägget, jag vill göra er uppmärksamma på att jag gjort ett tillägg i det.

    Följande stycke är nytt:

    Ett annat skrämmande exempel på feministiska fantasistrukturer går under benämningen ”våldtäktskultur”, den hitte-på-strukturen hanterar jag i ett tvådelat inlägg, ”Svenskarnas fredliga våldtäktskultur”, del 1 och del 2.

    Orsaken till ändringen är kanske uppenbar? Jag kände att jag ville ha med ännu ett exempel åt våra läsare.

  11. @Rocki:

    TackSmile

    Ninni, och jag ser fram emot en dag då du och jag gör konst tillsammans. På en scen för skattepengar.

    Ja! Jag hade tyckt det superkul. Jag vill vara en kawazaki! ”Jag är antirasist, det är därför jag hånar vita” Wink

    @Chade:
    Jättebra Ninni! Du är otroligt bra på att skriva koncist och enkelt men ändå med precision och skärpa. Något som är få förunnade.

    Tack!

    Får kolla länken lite senareSmile

  12. Snygg nedtagning, Ninni! Smile

    Med all önskvärd tydlighet så framgår det att AL har suttit och slösurfat på feminismkritiska hemsidor en termin eller så… Nej, det är riktigt, alla högskolepoäng är inte lika mycket värda. Grin

    Heh, om AL ville slösa bort ett halvår så kunde ’hin’ istället ha åkt till Australien, bott som en luffare på stranden och surfat på riktigt. Sedan hade AL åtminstone haft något att berätta…

  13. Jävligt bra genomgång Nini! Verkligen en snygg, saklig och genomgående förklaring och nedtagning av hennes, minst sagt, pinsamma masteruppsats.

    Dock skulle jag vilja ge henne ett litet försvar vad gäller ordet ”konflikt”. Det har en ganska vid innebörd som i den mildaste graden kan tolkas som ”inte är överens”. Detta är, om man ska vara snäll, förmodligen vad hon menar.

  14. Ninni,

    Det finns förväntningar på mig att jag ska använda pumps, det är en könsrollsproblematik. Det går utmärkt att välja bort, jag använder gympaskor, varför ska jag förstöra mina fötter för att uppfylla andras förväntningar på mig som kvinna?

    Jag tycker att det finns en olycklig sammanblandning av förväntan=”se fram emot” och förväntning=”krav”. Det finns många saker som man är van vid att kvinnor gör, som därmed skulle kunna kallas förväntning: jag gillar att se tjejer i högklackat, och många tjejer har dem när de vill vara fina. Har jag då en förväntan – i som ett krav? Njaej, men det förvånar mig inte när tjejer kommer trippande i sina pumps.

    (Personligen uppskattar jag mer när kvinnor väljer fotriktiga snygga skor, eftersom jag anser att det är en form av dumhet att plåga sig själv för andras skull).

    Men att jag uppskattar en företeelse och har vant mig vid att den förekommer relativt ofta betyder inte att jag kräver att det skall vara så.

  15. Jag undrar lite om det är folk i kommentarsfälten här som inte känner igen sig i ”vi är liberaler”?

    Som jag ser det kan man vara liberal på olika plan, och många människor bekänner sig till en liberal grundsyn, även om de inte är beredda att gå med på att ett liberalt förhållningssätt vore det bästa i t.ex. samhälleliga trygghetsfrågor.

    Därför är i alla fall min tolkning av ”liberal” i jämställdhetsfrågor att man anser att människor skall få vara sig själva och söka sin egen lycka utan att stat och andra organisationer kommer med pekpinnar, kvotering och asymmetrisk lagstiftning (det Ninni kallar ”hårda strukturer”) och försvårar resan.

  16. @Ulf T: Jag är liberal i den bemärkningen att alla ska ha rätt att definiera sig själv, ha lika rättigheter och skyldigheter. Man ska själv få ansvaret och möjligheten att knåpa ihop sitt livspussel, göra sina val och ta konsekvenserna av dem. Staten, dvs vårt gemensamma trygghetssystem, ska underlätta för individen att få ihop sitt liv. Tillsammans har vi trygghetssystem som garanterar någon sorts miniminivå, som ger en utbildning, vård, omsorg, som ordnar gemensam infrastruktur. Däremot är det inte det offentligas uppgift att tala om för folk exakt hur de ska leva sina liv. Möjligen kan man uppmana folk att tänka nytt i vissa banor, men inte använda pekpinnar och regleringar. Det är en principfråga. Även om det kanske kan vara bra att fler pappor tar ut mer föräldrapenning är det inte statens uppgift att styra folk. Vad ska man styra nästa gång? Vem garanterar att det man vill styra blir till det bättre? Om 20 år kanske åsikterna igen blir att kvinnor ska ta ut alla dagar. Då är det bättre att inte styra alls och se människor som vuxna.

  17. @Hjalmar:

    Snygg nedtagning, Ninni!
    TackSmile

    @David Holman:

    Jävligt bra genomgång Nini!

    TackSmile

    Dock skulle jag vilja ge henne ett litet försvar vad gäller ordet ”konflikt”. Det har en ganska vid innebörd som i den mildaste graden kan tolkas som ”inte är överens”. Detta är, om man ska vara snäll, förmodligen vad hon menar.

    Jag tyckte jag var tydlig med att jag inte kritiserar valet av ordet konflikt, just för det har en bred betydelse. Syftet att ta med det var för ökad förståelse för det sociala fenomenet ”hegemonisk – mothegemonisk rörelse”

    Tycker du det var otydligt?

    @Ulf T:
    Jag undrar lite om det är folk i kommentarsfälten här som inte känner igen sig i ”vi är liberaler”?

    Hups! Poäng. Så långt tänkte jag inte. Jag tror alla här skriver under på den då definitionen är så bred. Ber om ursäkt, om någon inte uppskattade den.

    Din tolkning du skriver, det är i den betydelsen jag menar.

  18. @Ulf T: Angående högklackade skor. Det kan inte vara för den stora bekvämlighetens skull som kvinnor iträr sig dessa. Så det måste bero på något annat. Somliga menar nog att det är snyggt och sexigt med höga klackar, men är inte riktigt medvetna om exakt hur. Och det är ju så att ingen ser sig själv bakifrån när man går. Gjorde man det skulle man se att höfterna svänger mer på kvinnor som går i högklackat, vilket är tilldragande på det andra könet. Men för kvinnorna själva i den inbördes konkurrensen är skorna en statussymbol.

  19. Högklackat gör att bysten skjuts fram och rumpan lyfts upp också, och benen ser längre ut.

  20. Fantastiskt bra skrivet. Det du knåpat ihop på ett par dagar håller enormt mycket högre kvalitet än allt AL ägnat ett halvår åt att skriva.

  21. Myter och generaliseringar om mäns behandling av kvinnor är lika störiga som någonsin. Bussvisslingar, när hörde man senast en sådan? Inte för att jag tycker det är något att hänga upp sig på – busvisslingar, alltså – men rätt ska vara rätt.

    Ninni:

    Du är en beundransvärd människa. Dags att skriva en bok kanske? Och jag hoppas du ser till att AL får vetskap om detta blogginlägg (viktigt!).

    Håller dock inte med om detta:

    ”Det finns inget någonstans, vad jag kunnat se, som styrker kvinnans underordning, inte ens i den genusvetenskapliga forskning jag tagit del av men däremot finns empiri som styrker min antifeministiska könsmaktsteori – kvinnan överordning. Kvinnor är överordnade makt, då den enda makt som följer med kön är sexuell/relationsmakt/livmodersmakt.”

    ”Den enda makt som följer med kön är ”sexuell/relationsmakt/livmodersmakt”, jaså? Och makt i relationer är en helt och hållet en kvinnlig egendom? Sexuell makt likaså? Hur är det med traditionellt manliga värden, reella eller inte – intellekt, konstnärlighet, fysisk styrka, stabilt psyke (”take shit, deal with it and move on”, som du själv var inne på), gott självförtroende, ledarskap, kulturella fördelar, etc – har dessa alls inget med makt att göra?

    Det räcker väl att slå på framstående uppfinnare, konstnärer, akademiker, etc, i ett uppslagsverk för att få en tydlig bild av kvinnans underordning i samhället (underordning i den meningen att män dominerar eller har dominerat dessa områden)? Att civilisationen till stor del är en manlig skapelse, säger inte det heller något om maktbalansen mellan män och kvinnor?

    För övrigt tycker jag att den här sidan borde heta något med genusvetenskap istället. Det är en sjukt het potatis och efter några år med Pär Ström och Pelle Billing mfl känns det som en fräschare nisch än bara ”genusdebatten” som alla är så trötta på redan. När jag av en slump hittade denna sida för någon vecka sedan så var det inte meningen att jag skulle återvända – jag upplevde inte profilen som speciellt slående och jag kände inte igen någon av skribenterna (jämför med genusnytt och Pär Ström). Men genusvetenskap är intressant och uppfattas nog av många som ett ämne de gärna skulle få lite bättre kläm på.

  22. @Ulf T:

    ”Jag undrar lite om det är folk i kommentarsfälten här som inte känner igen sig i ”vi är liberaler”?”

    För att besvara den frågan måste man först veta om vad som diskuteras är partipolitik eller kulturhistoria. Kulturhistoriskt hänvisar Liberal som jag redan påpekat till en konflikt mellan kyrka och vetenskap under 1700-talet som summeras under namnet Upplysningen. Vars centrala upptäckt var den sensationella idén att individens tankeförmåga.

    ”Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar.”

    De liberala upplysningsfilosoferna gjorde med andra ord människan till det centrala, en position som vid den franska revolutionen även fick namnet Humanism eftersom den revolutionen i hög grad handlade om kamp för sekulära ideal. Det var inte bara adeln utan även prästerna som ansågs ha en privligerad position de inte förtjänade.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningstidens_filosofi

    Moreaktionen på Upplysningen (Känslan före förnuftet) kallas Romantiken och är den filosofi som rådde vid tiden för Karl Marx födelse 1818. För att förstå synen på människan under Romantiken måste man sätta sig in i tankarna hos Friedrich Hegel (född 1778) och Jean Jaques Rousseau (född 1780).

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Romantiken

    Den sistnämnda (Rousseau) är den vars ideer om människan har haft oslagbart destruktiv inverkan på skolans nuvarande förmåga att lära ut kunskap till elever (Rousseaus ideer sprids idag via John Deweys pedagogiska teorier, Dewey fick hela sin filosofi från Rousseau). Den förstnämnda (Hegel) är den vars ideer utgjorde grunden för Karl Marx politiska teori Marxismen.

    Så med facit i hand har den liberala upplysningsfilosofins tro på mänskligt förnuft visat sig långt mer givande än den romantiska filosofins attack på förnuftet. Det kanske är mer det som de flesta i den feminismkritiska rörelsen menar när de kallar sig liberaler och inte att de allihop röstar på Folkpartiet?

  23. @Lud:

    Du är en beundransvärd människa. Dags att skriva en bok kanske?

    Tack. Eventuellt blir det en bok. Men jag lovar ingetSmile

    Håller dock inte med om detta:

    Kloka invändningar, men lite tidigt ställda för att jag ska kunna svara på ett bra sätt. Överordnad makt betyder inte att andra är maktlösa. Både man och kvinna har för- och nackdelar.

    Som en liknelse; en VDs överordnade maktposition gör inte cheferna under honom maktlösa eller hur?

    Jag vet inte om du noterat hur mina inlägg knyter i varandra? Mina könsmaktsteorier är som ett 1000-bitars puzzel, som jag försöker bygga upp framför er att syna, med mina inlägg. Än saknas avgörande delar av motivet för att ni ska kunna syna helheten, helt enkelt för jag inte hunnit så långt. Jag har som mål att vara färdig med pusslet under detta året. Sen ska jag besvara din frågeställning här. Okej?

  24. Om konformism och pumps: saken är väl den att beroende på ens personlighet kan en ”svag struktur” vara omöjlig att bryta mot. Om jag läser feministiskt influerade bloggar när jag är mild till sinnes kan jag känna medkänsla för skribenterna för de ger ofta ett intryck av att vara rädda. De har på allvar gjort saker de inte vill och levt som de inte vill göra på grund av ”strukturer och förväntningar” och de vill helt seriöst rädda sina döttrar från något liknande och enda sättet är att på något vis få bort ”strukturerna”. Och har man den sortens personlighet är strukturerna lika verkliga som glaset i fönstret. Och säger någon emot känns det verkligt oförstående och obehagligt.

  25. @Lud:

    ””Den enda makt som följer med kön är ”sexuell/relationsmakt/livmodersmakt”, jaså? Och makt i relationer är en helt och hållet en kvinnlig egendom? Sexuell makt likaså?”

    Nej, makt i relationer är inte en helt och hållet kvinnlig egendom. Däremot är det mestadels en kvinnlig egendom. Något de flesta kvinnor har men inte något de flesta män har. Något som är normalt (vanligt) för kvinnor men som inte är normalt för män.

    ”Hur är det med traditionellt manliga värden, reella eller inte – intellekt, konstnärlighet, fysisk styrka, stabilt psyke (”take shit, deal with it and move on”, som du själv var inne på), gott självförtroende, ledarskap, kulturella fördelar, etc – har dessa alls inget med makt att göra?”

    Tvärtom, det där är inget som har med mannen (som kön) att göra. De flesta män har inte makt varken genom intellekt, konstnärlighet, fysisk styrka, stabilt psyke, etc… Det är några få män som den där makten tillhör, inte könet man i allmänhet. Att blanda ihop eliten av män med vad som är allmängiltigt för män är det felslut som kalla Apex Fallacy (som du kan googla)

    ”Det räcker väl att slå på framstående uppfinnare, konstnärer, akademiker, etc, i ett uppslagsverk för att få en tydlig bild av kvinnans underordning i samhället (underordning i den meningen att män dominerar eller har dominerat dessa områden)? Att civilisationen till stor del är en manlig skapelse, säger inte det heller något om maktbalansen mellan män och kvinnor?”

    Nu har du förväxlat den makt som tillhör särskilt framstående man med den makt som tillhör mannen som KÖN. Relationsmakt är inte något 1/50 kvinnor har på sin man. Det är något som i stort sett alla kvinnor har på sin man och inte för att de är ”framstående” medlemmar av könet kvinna utan enbart genom att vara normal kvinna.

    ”För övrigt tycker jag att den här sidan borde heta något med genusvetenskap istället. Det är en sjukt het potatis och efter några år med Pär Ström och Pelle Billing mfl känns det som en fräschare nisch än bara ”genusdebatten” som alla är så trötta på redan.”

    Det är jag som valde namnet Genusdebatten och anledningen till namnet är att feminister betraktar genus som ett fullbordat faktum, inte något som behöver debatteras utan något redan bestämts som ingen har talan över.

    ”När jag av en slump hittade denna sida för någon vecka sedan så var det inte meningen att jag skulle återvända – jag upplevde inte profilen som speciellt slående och jag kände inte igen någon av skribenterna (jämför med genusnytt och Pär Ström).”

    Pär Ström deltar inte i debatten längre men har personligen sagt han tycker vi gör ett bra jobb på GD.

    ”Men genusvetenskap är intressant och uppfattas nog av många som ett ämne de gärna skulle få lite bättre kläm på.”

    Genusvetenskap borde döpas om till Genusfrågor och kompletteras med ämnen där man kan läsa Mansfrågor och Kvinnofrågor. Att tvinga alla som läser om kön ta genusteorins sanning för given är enbart begränsande för studenterna och forskningen.

  26. @Torbjörn:

    Det där är något som kommer med ålder och erfarenhet. På ett par dagar kan jag också knåpa ihop en rapport som håller högre klass än min egen mastersuppsats, med den rutin jag har idag. En annan väsentlig skillnad är förstås att jag inte behöver ta hänsyn till de akademiska formalia som en mastersuppsats kräver, vare sig jag skriver rapporten på jobbet eller som ett blogginlägg.

  27. @Siiri:

    Absolut. Det är inte så att vara kvinna är problemfritt, långt där ifrån. Men, för att kunna lösa upp knutar, måste man se var knutarna finns. Kvinnors hinder ligger nästan uteslutande inom den kvinnliga homosociala gemenskapen. För att kunna bli friare i sina val, behöver man förstå och i det arbetet hjälper man inte kvinnor genom att skylla på män och maskuliniteter. Det stjälper.

  28. @Bashflak:

    ”Det där är något som kommer med ålder och erfarenhet. På ett par dagar kan jag också knåpa ihop en rapport som håller högre klass än min egen mastersuppsats, med den rutin jag har idag.”

    Frågan är inte om du kan knapa ihop en rapport som håller bättre klass än din egen masteruppsats i ditt eget ämne. Frågan är om du kan göra det i ett ämne du inte läst. Där var ju hela poängen i den debatt som kallades ”science wars” Postmoderna ämnen är så tramsiga att personer som inte läst dem kan hyllas som stora tänkare bara de saltar rikligt med kända namn och viktiga begrepp.

  29. Det är inte så att avhandlingar, skrifter och liknande inom området ”geunsfrågor” naturlig i sig själv, är lösa i konturerna. Spelar ett postmodernistiskt synsätt in?

  30. @Ninni:
    Ibland ser det ut som två så olika sätt att tänka och uppleva världen möts att kommunikation mellan dem verkar omöjlig. Samma sak med att könen biologiskt har olika medfödda preferenser, våra meningsmotståndare verkar mena att om man erkänner det leder det till en slippery slope där alla kvinnor till sist låses in i köket. Att säga att småflickor generellt är mera intresserade av att göra sig fina och leka prinsessor och att det antagligen finns biologiska orsaker till det tolkas som att alla småflickor BÖR bete sig såhär för att inte vara onormala o s v

  31. Ninni:

    ”Som en liknelse; en VDs överordnade maktposition gör inte cheferna under honom maktlösa eller hur?”

    Relativt chefen, jo..?

    ”Jag har som mål att vara färdig med pusslet under detta året. Sen ska jag besvara din frågeställning här. Okej?

    Absolut!

    Erik:

    ”Tvärtom, det där är inget som har med mannen (som kön) att göra. De flesta män har inte makt varken genom intellekt, konstnärlighet, fysisk styrka, stabilt psyke, etc… Det är några få män som den där makten tillhör, inte könet man i allmänhet. Att blanda ihop eliten av män med vad som är allmängiltigt för män är det felslut som kalla Apex Fallacy (som du kan googla)”

    Makten kommer sig av att män förväntas besitta dessa och andra egenskaper (i högre grad än kvinnor). Därför behöver en man inte faktiskt vara tex rationell eller psykiskt stabil för att kunna antas ha dessa egenskaper. Till en gräns naturligtvis. Men det finns ju även åtskilliga verkliga skillnader mellan könen och dessa påverkar helt nödvändigt även hur vi förhåller oss till varandra.

    Jag tror inte på ”äh, vi är bra på olika saker, det går jämnt ut i slutändan” och andra sådana sägningar som är som tagna ur luften. Lika lite som jag köper det som Ninni skrev om att män är underordnade kvinnor. På individnivå, mellan man och kvinna – i diverse situationer, sure, men makt huserar inte bara på individnivå.

    ”Det är jag som valde namnet Genusdebatten och anledningen till namnet är att feminister betraktar genus som ett fullbordat faktum, inte något som behöver debatteras utan något redan bestämts som ingen har talan över.”

    Det är nog ett bra namn det också. Jag bara vill att någon ska väcka debatt kring genusvetenskap och göra det på ett sådant sätt att det uppmärksammas och genusvetare blir tvungna att faktiskt diskutera något av sin forskning (och inte bara genusvetenskapens vara eller inte vara).

  32. Jag har inte läst hela än men måste säga att denna passage år så strålande så hade jag dig här, Ninni, så hade du fått en stor puss

    ”Kännetecknande för många här här är att vi har en personlighet som skulle kunna beskrivas som liberala revoltörer. Vi har alltså inte behov av konsensus, vi kan enas om att vara oense. Och i det är vi, som personer, lite avvikande. Jag skulle säga att ”antifeminist” skapar debatt och diskussion (positivt värdeladdade ord) inom rörelsen, inte konflikt (med min tolkning: negativt värdeladdat ord) då vi som liberaler respekterar varandras olika val och åsikter”

  33. @Siiri:

    Ibland ser det ut som två så olika sätt att tänka och uppleva världen möts att kommunikation mellan dem verkar omöjlig.

    jag förstår hur du tänker, men jag känner mig hoppfull i det. Och orsaken till min hoppfullhet är att jag drar paralleller till historiska situationer som, så att säga, är samma sociala fenomen.

    I inlägget använde jag hegemonisk – mothegemonisk rörelse.

    Om vi då tex. tittar på Darwin, så när hans ideer presenterades, det var samma sak som sker idag, som skedde då. Vad gäller jämställdhetspolitik så står vi inför ett paradigmskifte det är jag helt övertygad om och det är obehagligt för många. Men när man märker att ”det nya” inte är farligt så lägger sig känslorna och när känslovågorna ebbat ut så kan man prata igen.

  34. @Håkan:

    Jag har inte läst hela än men måste säga att denna passage år så strålande så hade jag dig här, Ninni, så hade du fått en stor puss

    Jag skriver upp det, så får jag ha den tillgodo Wink

  35. @Lud

    Intressanta tankar!
    En sak jag fastnar för: ”Jag tror inte på ”äh, vi är bra på olika saker, det går jämnt ut i slutändan” och andra sådana sägningar som är som tagna ur luften. Lika lite som jag köper det som Ninni skrev om att män är underordnade kvinnor. På individnivå, mellan man och kvinna – i diverse situationer, sure, men makt huserar inte bara på individnivå.”

    Så var huserar makt på grupp/kollektiv nivå enligt din mening?
    Om vi håller oss till könsdebatten så kan du väl inte förneka att (lämnar queer därhän så länge) de båda könen klarat sig ganska bra genom mänsklighetens historia so far? Sida vid sida.
    Om det ena könet, så som hävdas från könsmaktsordningsteoretikerna, hade haft makten och hela förtrycksapparaten på sin sida vore det då troligt att vi sutte här och kommunicerade? Vore inte mänskligheten borta då för länge sedan?
    Är det inte snarare så att eftersom vi fortfarande sitter här och kommunicerar med varandra att det visar att makt mellan kön är relativt jämnt fördelat?
    I all välmening/SS

  36. OK, detta med makt, som inte handlar om ett fåtal män som styr som toppchefer eller har Nobelpris, utan om att kön A förväntas vara bättre än kön B på något, och därför inte behöver vara lika bra för att få jobbet.

    Men om nu kön A faktiskt är bättre än kön B, vilket i nästa led ger förväntningen och den oförtjänta fördelen, vilket leder till ännu större övervikt av A, osv. Då anser jag att man skall motverka den informella diskrimineringen av B, inte kvotera/positivt särbehandla så att lika många B som A får jobbet. För om A är bättre än B, kommer kvoteringen att pågå i all evighet. Och en formell kvotering kommer ingen undan, däremot är en informell diskriminering möjlig att bekämpa.

  37. @Lud:

    ”Makten kommer sig av att män förväntas besitta dessa och andra egenskaper (i högre grad än kvinnor).”

    Jag har förstått att du påstår det men jag ser en tydlig oklarhet. Varför skulle jag eller någon annan man få makt för att mycket få andra framstående män besitter dessa egenskaper? Betänk en situation där 2% av männen och 1% av kvinnorna når gränsen för att räknas som genier (inte alls osannolikt den siffran stämmer utifrån IQ-tester).

    Att dubbelt så många fler män än kvinnor är genier betyder ju inte att folk förväntar sig JAG (eller män i allmänhet) skall vara ett geni. Varenda gång folk möter en man förväntas han (precis som en kvinna) vara en av de där över 90% icke-genierna. Mäns kön har alltså inget värde alls, det är endast när individer tydligt höjer sig över mäns kön som de anses besitta värde.

    ”Därför behöver en man inte faktiskt vara tex rationell eller psykiskt stabil för att kunna antas ha dessa egenskaper. Till en gräns naturligtvis. Men det finns ju även åtskilliga verkliga skillnader mellan könen och dessa påverkar helt nödvändigt även hur vi förhåller oss till varandra.”

    Nu underskattar du människans kognitiva förmåga***. Om de flesta män inte är genier eller anmärkningsvärt rationella och skillnaden mellan manliga och kvinnliga genier (etc) är nån ynka procentandel så kommer inte en normalt funtad människa att tro gemene man är mer geni än gemene kvinna. Inte mer än jag tar för givet de män jag träffar på gatan är filmstjärnor för att fler män än kvinnor har sådana roller…

    ***Detta är Dr. Lee Jussims forkningsområde. Se diskussionen kring hans bok ”Social perception and social reality – Why accuracy dominates bias and self-fulfilling prophecy”

    …Jag vet nämligen också att det är så få män som är filmstjärnor att om jag inte känner igen en man så tar jag alltid för givet att han inte är filmstjärna. Det är endast om jag skall träffa en person jag vet är filmstjärna men inte vet är könet på som jag har orsak att ha en bias mot manligt kön.

    ”Jag tror inte på ”äh, vi är bra på olika saker, det går jämnt ut i slutändan” och andra sådana sägningar som är som tagna ur luften. Lika lite som jag köper det som Ninni skrev om att män är underordnade kvinnor.”

    Men det enda sätt du kan motbevisa Ninni är genom att visa en makt män har som är lika vanlig hos män som relationsmakt är hos kvinnor. Inte en makt som bara gäller några få män vars status du påstår överförs (överföringsteori) för där är svagheten i ditt resonemang. Usain Bolts segrar gör knappast att den man som kommer på sista plats i samma lopp anses snabbare…. Så varför tror du den man som inte är vinnare får makt från vinnaren?

    ”På individnivå, mellan man och kvinna – i diverse situationer, sure, men makt huserar inte bara på individnivå.”

    Nej, makt huserar även på organisationsnivå. Därav anledningen feminismen har mer makt än män. För män har ingen organisation i egenskap av kön. Det har enbart kvinnor. De har en politisk organisation som heter feminism och en akademisk teoretisk disciplin som också heter feminism. Män har i egenskap av kön ingenting i närheten av vad kvinnor har i egenskap av kön på organisationsnivå.

  38. @Håkan:
    Yeah! We’re not worthy! Alice for president:

    I’m your top prime cut of meat, I’m your choice,
    I wanna be elected,
    I’m your yankee doodle dandy in a gold Rolls Royce,
    I wanna be elected,
    Kids want a saviour, don’t need a fake,
    I wanna be elected,
    We’re all gonna rock to the rules that I make,
    I wanna be elected, elected, elected.

  39. @Kjell:

    ”OK, detta med makt, som inte handlar om ett fåtal män som styr som toppchefer eller har Nobelpris, utan om att kön A förväntas vara bättre än kön B på något, och därför inte behöver vara lika bra för att få jobbet.”

    Se min längre kommentar ovan, att kön A anses (relativt) bättre än kön B är helt irrelevant när vi pratar om saker som varken Kön A eller Kön B anses bra på. I brist på annan information om personen på gatan har man inte som utgångsläge att den personen är polischef, filmstjärna eller genialisk forskare.

    Enligt samma logik förväntar inte jag mig att den svarta person jag träffar på gatan är en av de få som är tjuvar bara för att jag vet att medan kanske 5% vita är tjuvar kanske 10% svarta är tjuvar. Jag har i brist på annan information all orsak att tro den svarta mannen på gatan är en av de 90% icke-tjuvarna.

    Inga positiva undantag finns, däremot finns ett negativt undantag. Offerperspektiv (Threat narratives)

    http://genusdebatten.se/offerperspektivets-makt-del-2-krigen-i-kongo/

  40. @MiT:

    Äh, nu känner jag mig mer korkad än vad jag är. Och det säger inte så lite, jag vet Wink

    Är det en feminist som tagit jämställdhetsfeministern seriöst? eller vad?

  41. Kjell

    Man blir luttrad ändå. Aschberg försvarade ju företag som anställer kvinnor för sysslor som man förväntar sig att kvinnor klarar bättre. Hans argument ”är inte det upp till företagen om dom vill ha det som funkar bäst?”.

    Då kan man ju ställa sig frågan om det inte är upp till företagen att anställa män om det nu finns förväntningar på att män är bättre på andra saker? Jag bara leker med tanken.

    Men sen är ju Aschberg en white knight, miljonär och behöver inte oroa sig för att bli bortkvoterad.

  42. @Erik:

    Ja, jag vågar påstå att jag kan knåpa ihop en rapport som är bättre än min mastersuppsats på ett par dagar, även inom ett ämne jag inte läst. Kanske inte lika lång, men med bättre kvalitet.

    Men vill man ordbajsa med postmodernism, vilket inte är min grej, så finns ju textgeneratorer på nätet för sånt. Grin

  43. @dolf:

    Nu var det mest den passagen ”We are not worthy” jag relaterade till, men jag håller med om det andra om du ändrar till ”Ninni for president”

    Razz

  44. @dolf: Japp… Den är välgjord och man fick ju läsa två gånger när den dök upp eftersom det mycket väl kunde vara verkligt. Men ändå?

  45. @Håkan:
    Jag förstod liksom det. Men … sorry, står valet mellan Alice och Ninni är jag rädd för att Ninni får stryka på foten. 3Smile

  46. Dolf

    I en feministisk kontext hade du fått en smocka där. Kvinnor ska inte stryka något alls.

  47. Jag noterar att inga av de här hemska, kvinnohatande männen som håller till här på GD har några som helst problem med att unisont hylla en kvinna. Just sayin’! Smile

  48. Sten Sture:

    Jag menar att makt tar sig olika skepnader och verkar på olika nivåer. Det lät på Ninni ungefär som att maktförhållandet mellan män och kvinnor går att koka ner till tre punkter.

    ”Om vi håller oss till könsdebatten så kan du väl inte förneka att (lämnar queer därhän så länge) de båda könen klarat sig ganska bra genom mänsklighetens historia so far? Sida vid sida.”

    Huruvida människan har klarat sig bra låter jag vara osagt, med all den skit som pågår runt om i världen. Om man anser att ganska bra = bra på att föröka sig så kan jag ge dig rätt.

    ”Om det ena könet, så som hävdas från könsmaktsordningsteoretikerna, hade haft makten och hela förtrycksapparaten på sin sida vore det då troligt att vi sutte här och kommunicerade? Vore inte mänskligheten borta då för länge sedan?”

    Det är det just jag säger. Det är svårt att sammanfatta maktbalansen mellan män och kvinnor i ett fåtal meningar.

    Erik:

    ”Jag har förstått att du påstår det men jag ser en tydlig oklarhet. Varför skulle jag eller någon annan man få makt för att mycket få andra framstående män besitter dessa egenskaper? Betänk en situation där 2% av männen och 1% av kvinnorna når gränsen för att räknas som genier (inte alls osannolikt den siffran stämmer utifrån IQ-tester).

    Att dubbelt så många fler män än kvinnor är genier betyder ju inte att folk förväntar sig JAG (eller män i allmänhet) skall vara ett geni. Varenda gång folk möter en man förväntas han (precis som en kvinna) vara en av de där över 90% icke-genierna. Mäns kön har alltså inget värde alls, det är endast när individer tydligt höjer sig över mäns kön som de anses besitta värde.”

    Faktum är att mannen traditionellt har ansetts vara det rationella könet. Det vet du också och jag ser egentligen ingen anledning att träta om detta. Självklart (?) har det funnits och finns fortfarande förutfattade meningar om män och kvinnor, positiva eller negativa. Kjell var inne på bilkörning, tex. Vem i en parrelation har traditionellt haft stört makt över den gemensamma bilen, och varför?

    Självklart vore det absurt att tro att var och varannan man är välsignad med genialitetens gåva. Självklart var det en gradskillnad jag talade om, vad gäller – i det fallet – män och kvinnors rationella tänkande. En föreställning som har varit allmänt vedertagen en gång i tiden, så jag vet inte varför du blir så förvånad över att den existerar.

    ”Men det enda sätt du kan motbevisa Ninni är genom att visa en makt män har som är lika vanlig hos män som relationsmakt är hos kvinnor. Inte en makt som bara gäller några få män vars status du påstår överförs (överföringsteori) för där är svagheten i ditt resonemang. Usain Bolts segrar gör knappast att den man som kommer på sista plats i samma lopp anses snabbare…. Så varför tror du den man som inte är vinnare får makt från vinnaren?”

    Snabbhet betyder också makt i vissa sammanhang. Det är lätt att tro att en slumpvis vald man kommer springa snabbare än en slumpvis vald kvinna eftersom det är så vi är vana att tänka om män och kvinnor. Usain Bolt bidrar möjligtvis till att förstärka den föreställningen.

  49. @MiT:

    Ah, den! Till hennes försvar får man erkänna att den var fantastiskt välgjord. (Men kul är det ändå. Ännu mer att den är borttagen. Pinsamt det måste kännas att gå på det)

  50. @Kjell:
    ” utan om att kön A förväntas vara bättre än kön B på något, och därför inte behöver vara lika bra för att få jobbet.”

    Och detta är något som händer i det verkliga livet idag i Sverige 2013, som du kan påvisa?

  51. @Lud:

    ”Faktum är att mannen traditionellt har ansetts vara det rationella könet. Det vet du också och jag ser egentligen ingen anledning att träta om detta.”

    Nej det där är inget faktum, det är bara ett påstående, och dessutom ett med mycket hög grad av obestämbarhet vilket gör det tämligen intetsägande.

    Däremot kan jag upplysa dig att flera professorer från Women´s studies med lång erfarenhet av fältet i boken ”Professing feminism” av Daphne Patai och Noretta Koertge, berättar hur feministiska akademiker själva beskriver mannen som det rationella könet och kvinnan som det känslomässiga könet. Det kanske smäller lite högre som fakta?

    ”Självklart (?) har det funnits och finns fortfarande förutfattade meningar om män och kvinnor, positiva eller negativa.”

    Att en åsikt funnits eller finns säger ingenting om hur välgrundad den åsikten är. Som jag redan påpekat krävs för att ha koll på detta ämne att man läser om Lee Jussims forskning. Han forskar bland annat på accuracy, bias och självuppfyllande profetior.

    ”Kjell var inne på bilkörning, tex. Vem i en parrelation har traditionellt haft stört makt över den gemensamma bilen, och varför?”

    Sedan när har bilkörning med makt att göra? Vem har mest makt av President Obama och den agent som kör hans bil tror du? Hela resonemanget ignorerar det faktum att den som kör bilen visar vem som har arbetet, inte vem som har makten. Bilen är huvudsakligen en nyttopryl. Att prata om makten över bilen är som att prata om vem som har makten över gräsklipparen. Det är ingen statusfråga. Chaufförer är påfallande ofta de som har låg status. Hög status är påfallande ofta hos dem som körs av andra. Vad tror du sker oftast? Kvinnan körs av mannen eller mannen körs av kvinnan?

    ”Självklart vore det absurt att tro att var och varannan man är välsignad med genialitetens gåva.”

    Poängen var att det – i brist på annan information – vore absurt att tro någon man var välsignad med genialitetens gåva. Det är endast när man redan vet/ser de är genier man tror de är det.

    ”Självklart var det en gradskillnad jag talade om, vad gäller – i det fallet – män och kvinnors rationella tänkande. En föreställning som har varit allmänt vedertagen en gång i tiden, så jag vet inte varför du blir så förvånad över att den existerar.”

    Allmänt vedertagen… En gång i tiden… Traditionellt anses… Det här är luddiga påståenden som inte säger någonting egentligen. Jag får intrycket du räknar upp kunskap du tror finns istället för att hänvisa till faktiska källor. Här är exempelvis Ninnis genomgång av Yvonne Hirdmans bok i Genusbiblioteket. Observera hur många rena felaktigheter som Hirdman gör för att kunna babbla genussystem.

    http://genusdebatten.se/genus-om-det-stabilas-foranderliga-form/
    http://genusdebatten.se/genus-om-det-stabilas-foranderliga-form-del-2/

    ”Snabbhet betyder också makt i vissa sammanhang.”

    Snabbhet var inte ens vad jag pratade om utan bara ett exempel jag använde när jag bad dig om belägg på din ”överföringsteori” Det spelar ingen roll om jag som exempel använder Usain Bolts segrar i löpning, Steven Pinkers position i psykologi eller Sergein Brins segrar med Google. Min fråga till dig var på vilket sätt helt andra män får ta del av dessa framstående mäns makt i respektive område?

    ”Det är lätt att tro att en slumpvis vald man kommer springa snabbare än en slumpvis vald kvinna eftersom det är så vi är vana att tänka om män och kvinnor.”

    Vad pratar du om? Lätt att tänka? Det handlar om sannolikheter ifall du missat det. Det är lika lätt att tro en slumpvis vald vuxen man kommer att springa snabbare än en slumpvis vald 15-årig kille. Där är bägge av samma kön så vad skall man då skylla på?

    ”Usain Bolt bidrar möjligtvis till att förstärka den föreställningen.”

    Nej, och inte behöver han göra det heller för de snabbaste kvinnorna i världen har ungefär samma tider som de snabbaste 15 åriga killarna och det finns inget sätt i världen att ”tänka” bort den fysiska skillnaden. Lika lite som man kan tänka bort skillnaden mellan en vuxen man och en 15-årig likvärdig kille.

  52. @Lud:
    ”Makten kommer sig av att män förväntas besitta dessa och andra egenskaper (i högre grad än kvinnor). Därför behöver en man inte faktiskt vara tex rationell eller psykiskt stabil för att kunna antas ha dessa egenskaper.”

    Om man antager något så är det för att erfarenheten, empirin, säger att det faktiskt förhåller sig på det viset. Eller menar du att antagandet föregår och orsakar den faktiska verkligheten? Eller vilken betydelse lägger du i ditt ”förväntas”?

  53. @Bashflak:

    Det där är något som kommer med ålder och erfarenhet.

    Absolut är det så. Dessutom är ALs och min uppgift olika i sin natur, på ett sätt som skulle kunna liknas med att korthus. AL har byggt ett korthus. Jag har raserat hennes korthus. Vilket går fortast?

    Jag vet ju vad jag har skrivit och varför, jag behöver inte fundera. Hon ska försöka tänka ut, analysera och förstå vad jag har skrivit och varför. Det är helt olika.

    Det är inte AL det är fel på, det är fel på utbildningen (läs: indoktrineringen). Jag menar, ni har sett min genomgång av kurslitteraturen. Hur skulle det kunna bli annorlunda resultat under sådana förutsättningar?

  54. @Rocki:

    Hyllas den som hyllas bör, vilket kön den personen har är irrelevant (eller borde vara det)
    Våra framstående skribenter här på GD skall alla hyllas för det arbete de utför.

  55. Erik:

    ”Nej det där är inget faktum, det är bara ett påstående, och dessutom ett med mycket hög grad av obestämbarhet vilket gör det tämligen intetsägande.

    Däremot kan jag upplysa dig att flera professorer från Women´s studies med lång erfarenhet av fältet i boken ”Professing feminism” av Daphne Patai och Noretta Koertge, berättar hur feministiska akademiker själva beskriver mannen som det rationella könet och kvinnan som det känslomässiga könet. Det kanske smäller lite högre som fakta?”

    Eh, det är ett ”faktum” såtillvida att det finns gott om historiska och nutida källor som styrker det. Det har inget med feminism att göra, dock. Och du kan enkelt verifiera det genom att studera tex klassiska verk i litteraturhistorien – ett synnerligen trevligt sätt att göra det på!

    ”Att en åsikt funnits eller finns säger ingenting om hur välgrundad den åsikten är.”

    Du kanske har missat min poäng, om du tror att jag har påstått det?

    Får se om jag bemödar mig med att titta på resten av ditt inlägg senare. Jag är tveksam.

    Nils D:

    ”Om man antager något så är det för att erfarenheten, empirin, säger att det faktiskt förhåller sig på det viset.”

    Empirin, visst. Men även tex religion har haft betydelse. Vilket kön hade makt över utformandet av kristendomen, tex?

    Jag tror också att faktiska egenskaper har betydelse, ja!

  56. Erik:

    ”Sedan när har bilkörning med makt att göra? Vem har mest makt av President Obama och den agent som kör hans bil tror du?”

    Över körningen – hans förare, naturligtvis. Man får ha en väldigt snäv definition av makt för att inte acceptera det. Resterande i detta stycke är oerhört subjektivt och jag avstår från att kommentera det.

    ”Snabbhet var inte ens vad jag pratade om utan bara ett exempel jag använde när jag bad dig om belägg på din ”överföringsteori” Det spelar ingen roll om jag som exempel använder Usain Bolts segrar i löpning, Steven Pinkers position i psykologi eller Sergein Brins segrar med Google. Min fråga till dig var på vilket sätt helt andra män får ta del av dessa framstående mäns makt i respektive område?”

    Han befäster en bild, naturligtvis. Liksom du just nu befäster en bild av att något som har med män att göra.

    Det får räcka så.

  57. @Lud:

    ”Eh, det är ett ”faktum” såtillvida att det finns gott om historiska och nutida källor som styrker det. Det har inget med feminism att göra, dock.”

    Jag tar dina påståenden i tur och ordning.

    För det första så har jag redan påpekat att nutida feministiska akademiker själva påstår att kvinnor är mer känslor och män är mer logik så uppenbarligen har nutida beskrivning allt med feminism att göra. Det är feminismen som styr andra ämnens beskrivningar idag. Ett faktum som blir uppenbart om man exempelvis studerar reaktionerna på Larry Summers uttalanden om könsskillnader för några år sedan, när han var rektor på Harvard. Säger du att nutida källor inte har med feminism att göra så har du nog dålig koll på hur mycket makt feminismen har. Vilket går i hand i hand med tro att män har en massa makt för feminismen använder sin makt för att kontrollera samtalet om kön. PS: När feminister använder uppdelningen rationell/känslomässig i ”Professing Feminism” så beskriver de känslor som överlägsna och ser ner på manlig rationalitet.

    ”Och du kan enkelt verifiera det genom att studera tex klassiska verk i litteraturhistorien – ett synnerligen trevligt sätt att göra det på!”

    För det andra så kan historiska källor inte tolkas i enlighet med nutida normer utan kan enbart förstås utifrån den situation som rådde i världen vid den tidpunkt de skrevs. Exempelvis Aristoteles texter om mannens dygder skrevs vid en tidpunkt då man med ”man” menade enbart den minoritet män som uppfyllde kraven för ”citizens” och inte könet man som helhet (DAGENS betydelse) . Vidare så skrev Aristoteles inte varken engelska eller svenska ordet för man, han använde givetvis det grekiska ordet medan personer som tolkar hans beskrivning av mannnen som det rationella könet vanligen läser engelska översättningar och har ideologisk bias där de redan lärt dig att mannen (enligt den betydelse som används idag) sågs som överordnad.

    Vidare så är vår syn nutida på utbildning/litteratur som demokratisk och allmängiltig inte särskilt gammal. Det räcker med att gå ett par hundra år tillbaka i tiden så betyder ”allmänt vedertagen kunskap” att några få elitgubbar tyckte det och de flesta människor var inte ens läskunniga så hur kan de anses dela de åsikterna? Några århundraden tidigare betyder samma sak att prästerna sade att det var en av gud anbefalld åsikt. Ingen av dessa säger ett dugg om vad folk trodde. De pekar uteslutande till vilka åsikter som var populära bland den tidens eliter och överklass.

  58. @Lud:

    ”Empirin, visst. Men även tex religion har haft betydelse. Vilket kön hade makt över utformandet av kristendomen, tex?”

    Inser du verkligen inte att den frågan är ungefär lika korkad som att fråga vilken ras som hade makt över brottsligheten? Att säga män ”kontrollerat” kristendomen är lika genomtänkt om att hävda att svarta ”kontrollerat” brottsligheten.

    Vadå kontrollerat? Det är några få individer du pratar om, inte könet/rasen i allmänhet. Det faktum att de flesta som är i fängelse är svarta ändrar inte att de flesta svarta inte har något med skiten att göra. Lika lite har de flesta män med skiten att göra. Svarta har inte magiskt skuld eller makt över andra svarta. Män har inte magiskt skuld eller makt över andra män.

  59. @Bengt Andersson:

    ”Har ni sett detta? Skall vi försöka vara lika ledsna som Isak T. Gerson? Eller skall vi tycka det är bra?”

    Att kurser läggs ner är i sig negativt men att kurser lär ut samhällsförakt och liknande skräp är såklart heller inte bra.

  60. @Lud:
    ”Han befäster en bild, naturligtvis. Liksom du just nu befäster en bild av att något som har med män att göra”

    Så om jag vore 1.55 m lång man som var sjukligt överviktig, så skulle jag få en massa ”makt” tack vare den bild som Usain Bolt/Patrik Sjöberg/Magnus Samuelsson befäster.

  61. @Lud:
    Över körningen – hans förare, naturligtvis. Man får ha en väldigt snäv definition av makt för att inte acceptera det

    Enligt den logiken så hade slavarna makten eftersom de fick hacka precis hur de ville.

  62. @JonasBsson: Slavar som slet på fälten för att ge mat åt sina ägare ses som förtryckta och diskriminerade.

    Män som slet på fälten för att ge mat åt sin fru och sina barn ses som förtryckare som diskriminerar sin fru.

    Beroende på vem personen på fältet är så förändras postmodernisternas förklaringsmodell.

  63. @Lud:

    ”Över körningen – hans förare, naturligtvis. Man får ha en väldigt snäv definition av makt för att inte acceptera det. Resterande i detta stycke är oerhört subjektivt och jag avstår från att kommentera det.”

    Skämtar du med mig eller tror du på fullaste allvar att Secret Service agenter som kör President Obama får köra var de vill och bestämma över körningen?

    ”Han befäster en bild, naturligtvis. Liksom du just nu befäster en bild av att något som har med män att göra. Det får räcka så.”

    Nej han befäster inte en bild av män (som kön). Han befäster en avvikelse från män (som kön). Han är inte som män är i allmänhet. På intet sätt speglar han hur manligheten generellt är beskaffad.

  64. Lud

    Du säger:

    ”Över körningen – hans förare, naturligtvis. Man får ha en väldigt snäv definition av makt för att inte acceptera det. Resterande i detta stycke är oerhört subjektivt och jag avstår från att kommentera det.”

    Det där är ju ER tolkning, eller din tolkning. Det där är den feministiska tolkningen. Utifrån dylika situationer och tolkningar bygger ni sen teorier om överordnande/underordnande. Vem är det som säger att Er tolkning stämmer bättre än den jämställdistiska?

    För mig som jämställdist är det snarare så att kvinnan inte behöver köra bilen eftersom hon låter en man sköta den biten. En man som inte axlar den rollen och kanske inte ens äger en bil kan anses omanlig av kvinnan ifråga. Om mannen har kontroll över körningen så kan det sägas att kvinnan har kontroll över mannen, mannen är lika mycket betjänt som han är bilkörare i väldigt många fall. Att ha kontroll över en bil står sig väl ganska slätt mot att kvinnor oftare har kontroll över själva förhållandet (där egendomar såsom bil ingår).

    Att sitta bredvid säger ofta inget om status eller makt när det kommer till en parrelation. Det kan vara så att mannnen dominerar men det kan också vara så att mannen snarare har en riddare-roll, dvs något han ofta inte kan välja över själv ifall kvinnan vill ha en sådan man. Den tolkningen du har är bara en av minst två men skillnaden mellan feminism och jämställdism är att jämställdismen frågar sig; Men tänk om det är tvärtom?!.

    Om det är mannen som kör bilen så kan det vara kvinnan som bestämmer vart bilen ska då studier visar att kvinnor exempelvis är dom som bestämmer vart man ska semestra.

    Frågor på detta?

  65. Erik:

    My God, du är som en dålig feministisk debattör fast tvärtom. Om jag haft något litet sinne för dramatik skulle jag ha bett om en ursäkt för den tid du har stulit av mig.

    Ninni:

    Du skrev så här i ditt blogginlägg:

    ”Kännetecknande för många här här är att vi har en personlighet som skulle kunna beskrivas som liberala revoltörer. Vi har alltså inte behov av konsensus, vi kan enas om att vara oense. Och i det är vi, som personer, lite avvikande. Jag skulle säga att ”antifeminist” skapar debatt och diskussion (positivt värdeladdade ord) inom rörelsen, inte konflikt (med min tolkning: negativt värdeladdat ord) då vi som liberaler respekterar varandras olika val och åsikter.”

    Är det inte ganska… dumt att ge en sådan idealiserad bild av den egna rörelsen, såsom befriad från de vanliga problemen (och de vanliga problempersonerna)? Jag hoppas att du så småningom inser att det är en farlig skönmålning.

  66. @Lud:

    ”My God, du är som en dålig feministisk debattör fast tvärtom. Om jag haft något litet sinne för dramatik skulle jag ha bett om en ursäkt för den tid du har stulit av mig.”

    Upplysningsvis är det du som är som en feministisk debattör. Det är därför du gör verklighetsfrånvända påståenden av typen:

    ”Vilket kön hade makt över utformandet av kristendomen”

    Och intetsägande påståenden av typen:

    ”att mannen traditionellt har ansetts vara”

    Varenda uttalande från dig visar om och om igen att du tänker fortsätta tjata om den mycket mindre skillnaden mellan män och kvinnor och fortsätta ignorera den enormt mycket större skillnaden mellan män och män.

  67. Lud visar tydligt hur feminism missuppfattar kritiken att alla män inte är onda,inte är lika och har inte hög lön. Ledde frustrationen över misslyckad klasskamp till könskamp??Utan att vänstern rannsakar sin egen våldsproblematik och manshat undrar vänstern varför arbetarklassen röstar på Svp och Sd. Det är bara så tragiskt vilka krafter som tillåts härska och söndra människor utan att bli ifrågasatta.

  68. @Lud:

    Är du ny här? Det är du, va? Det känns lite som du sitter och studsar och är irriterad på Erik?

    När jag först kom till genusnytt så upplevde jag Erik som en besserwisser, Idag är han den go’aste nallebjörn-mys-man man kan tänka sig i mina ögon. Men han har ett ovanligt sätt att skriva på och det kan vara svårt att förstå han sätt. Han ser varje logisk tankevurpa man gör… varje liten skitdetalj ser han. Och det är på gott och ont, för man kan ta det personligt. Men så är det inte menat. Ge det lite tid. Rose

    När du påstår att President Obamas agent har makt över körningen, så är det helt logiskt fel och sånt går inte förbi Erik. För vad tror du skulle hända om chauffören bestämde sig för att stanna till och ta en korv eller svänga höger när den planerande rutten går till vänster?
    Han skulle bli av med sitt jobb, eller hur?

  69. @Lud:

    Är det inte ganska… dumt att ge en sådan idealiserad bild av den egna rörelsen, såsom befriad från de vanliga problemen (och de vanliga problempersonerna)? Jag hoppas att du så småningom inser att det är en farlig skönmålning.

    Nu handlade det specifikt om ”enas om att vara oense” angående etiketter … Det finns nackdelar med revolutionärer med. Men det hörde inte till sak i inlägget.

  70. @Lud:
    Jag har inte skrivit något om bilar! Smile

    @Daniel:
    Nej, jag påstår inte att det ÄR så, jag säger att OM det är så är lösningen inte kvotering.

    @Ninni:
    ”Att dessutom genusvetenskapen, så att säga, är ”den ena parten” i det som studeras, det är, för mig, lite som att ena föräldern är domare i en vårdnadstvist.”
    Just, ganska märkligt. Fast genusvetenskapen ser ju sig ofta som lite bättre vetande än andra discipliner, och blev ju av förra regeringen utnämnda att hålla ett vakande öga över de andra institutionerna på våra universitet.
    Det här med sexism förstår jag inte heller… på en annan blogg tyckte en kvinna att det var sexistiskt att läsa att ”kvinnor sitter ner när de kissar”… Öh? Är det sexistiskt att säga som det är (nåja, i en överväldigande majoritet av fallen)? Ska man inte låtsas om några skillnader alls, oavsett vad de beror på, för att inte riskera att någon läskig ”norm” skapas? Vilken värld av tassande på tå hamnar vi inte då i!

  71. @Erik
    Grattis! Wink
    Du har just sammanfattat feminismen som helhet i en enda mening!

    ”Varenda uttalande från dig visar om och om igen att du tänker fortsätta tjata om den mycket mindre skillnaden mellan män och kvinnor och fortsätta ignorera den enormt mycket större skillnaden mellan män och män.”

  72. @Lud:
    Du har fått ett antal motargument emot din bilanekdot. Du har inte svarat på dem. Vem är det som inte kan argumentera?

  73. @Bengt Andersson
    ”Undrar du varför dessa studier dyker upp nu? ”

    Tveklöst är det så att dessa uppsatser som kritiserar (kartlägger) kritik mot feminism är en mycket god merit för studenter som vill göra karriär inom genusvetenskapligt nischade yrkesområden.
    Ungefär som att en person som vill arbeta inom naturvetenskapen meriteras av en uppsats om avancerad kvantfysik.
    I övrigt finns det inga likheter mellan dessa studenter eftersom Genusvetenskap inte är på riktigt!

  74. Lud

    Anses det manliga vårdbiträdet och snickaren ha samma manliga privilegier som styrelseledamot på investmentbank? Anser du problematiken finns med alla män eller är den koncentrerad till klass eller återfinns i problematiken både i kön och klass. Red ut eventuella missförststånd

  75. Undrar just vad Anna Lindeborg tänker nu? Om hon verkligen vore intresserad av att lära sig mer om de bloggare hon gjort sin uppsats om och hur feminismkritiker resonerar borde hon tagit tillfället i akt att delta i diskussionen här. Tyvärr är hon antagligen bara intresserad av att slicka sin handledare i baken och lismande ställa sig in hos andra genusstuderande. Att bemöta den feedback hon fått här skulle bara avslöja hennes okunskap än mer.

  76. Janne

    Hon kommer inte svara. Det är ju bra ändå att hennes namn kommer finnas med på google och där hennes masteruppsats mer eller mindre tillintetsgörs men frågan är om det slår tillbaka på henne eller handledaren eller själva ämnet. Jag ska säga en syrlig kommentar och det är faktiskt att jag är trött på de tjejer (för det är ju flest tjejer i genuskurser) som sitter och späkar sitt eget kön och påstår mer eller mindre att män är skit samtidigt som dom själva aldrig någonsin skulle få för sig att sedan skaffa familj med en omanlig kille. Jag är faktiskt RIKTIGT trött på den dubbelmoralen hos svenska etniska ”karriär”-tjejer. Jag tycker nästan det är nära till hands att ta till värre uttryck men det gör jag inte för det skulle bara låta oseriöst, men jag tror att en hel del män är för jävla trötta på dessa karriär-brudar som är dubbelmoralen rätt upp i dagen.

    Godnatt

  77. @Janne: Istället för att delta i diskussionen sitter AL och nån av hennes feministvänner och klickar på tumme ner på alla kommentarer. Wink

  78. @ Ninni

    Din ”dekonstruktion” av uppsatsen är ju nästan kuslig. Jag är glad över att du inte tycks ha något emot mitt specialområde. Smile

  79. @Rick:
    Din ”dekonstruktion” av uppsatsen är ju nästan kuslig.

    Haha! Jo, jag vet. Jag hade ågren för att posta denna just för den är ”nästan kuslig” och jag är egentligen för snäll för det. Sån tur är har vi Dolf som ryter ”För h*e, Ninni. Skärp dig!” (Nåja, så sa han det inte. Men jag tolkade marsianskan så) när jag behöver putas lite för att komma förbi min snällhet.Smile

    Tack.

  80. Nu går skam på torra land. (Jag har fan inte tid att sitta och göra sånt här) men jag såg den här videon med Joe Rogan som jag inte sett innan. Det har inte med ovanstående inlägg att göra.

    För er som inte orkar se den så vädjar jag verkligen, se den. Den innehåller en mycket intressant sak. En tjej (som antagligen sett Joe på TV) kommer fram till honom när han är ute och har trevligt med sina manliga vänner. Joe Rogan är en man med mycket integritet och säger i videon att hans vänner kommer först.

    Så vad händer i videon. Jo bruden kommer fram och säger att hon tycker att han är den sexigaste mannen i världen. Joe svarar respektfullt ”thank you” och bemöter inte henne kanske riktigt som hon förväntade sig. Hon ser bra ut och börjar alltså störa sig på att han behandlar henne på ett sätt han skulle behandlat ett manligt fan. Dvs tack för komplimangen, tack för du ser min show och sen återgår han till att prata med sina vänner men är ändå respektfull mot henne hela tiden.

    Problemet, som jag ser det är att hon förväntar sig helt enkelt ett knull. Hon trodde att det räckte med att gå fram och bara visa sig och säga att han är grym. När hon upptäcker att han inte är ute efter ett , ursäkta uttrycket, knull- Så säger hon utan någon som helst bevis för det att han är otrevlig och arrogant. Att han tror att han är någon som har mycket pengar . Hon blir helt enkelt sur för att han behandlar henne som vilken kille, man som helst, trots att hon är en snygg kvinna. Hon känner sig alltså avspisad och blir sur medan han fortsätter svara artigt på hur gammal han är och på andra frågor. Helt sanslöst egentligen, men inte direkt förvånande, jag har själv varit med om något liknande där en brud kom fram till mig på dansgolvet och förväntade sig att jag skulle följa med henne hem bara för att hon svängde lite med håret. När jag avsnoppade henne fick jag i efterhand höra från en vän att hon tyckte att jag var den mest otrevliga man hon någonsin mött. En tönt.

    När den sexuella makten av någon anledning inte funkar som det ska så är män otrevliga? Kan man dra liknelser med hur feminister ser på manliga jämställdister? Otrevliga för att vi helt enkelt inte är intresserade av deras hitte-på-teorier ?

    Ett mycket intressant klipp och jag tycker ni ska se det här. Kolla ur hon svänger med håret när hon går därifrån, trots att Joe är inget annat än respektfull hela tiden och svarade på hennes frågor.

  81. I videon kommer hon tillbaka efter att ha gått därifrån en gång så fortsätt titta.

  82. Ghandis citat verkar behöva Sverige-anpassas lite:

    -Först skrattar de åt dig och hävdar att DU är dåligt påläst
    -Sedan vågar DE vägra debatten.
    -Sedan sätter det tummen ner på alla dina kommentarer
    -Sedan vinner du.

    (Med tanke på alla kommentarfältsdamer som är här och tummar på verkligheten)

  83. ”Makten kommer sig av att män förväntas besitta dessa och andra egenskaper (i högre grad än kvinnor). Därför behöver en man inte faktiskt vara tex rationell eller psykiskt stabil för att kunna antas ha dessa egenskaper. Till en gräns naturligtvis. Men det finns ju även åtskilliga verkliga skillnader mellan könen och dessa påverkar helt nödvändigt även hur vi förhåller oss till varandra.”

    Att man pga sin könstillhörighet har en förväntan på sig borde väl snarast tolkas som maktlöshet? Den som kan ha förväntningar på andra är väl i en maktposition?

  84. @Chattanoga:

    Att man pga sin könstillhörighet har en förväntan på sig borde väl snarast tolkas som maktlöshet? Den som kan ha förväntningar på andra är väl i en maktposition?

    Nu har du missförstått, Chattanoga.

    Förväntningar på kvinnor = förtryck
    Förväntningar på män = makt

    För att könsmaktordningen.

  85. Nu lämnar vi den akademiska världen ett tag TACK!!!

    Ett fullsändigt otroligt svat från sexterapeuten Linn i dagens Aftonbladet där hon skuldbelägger en kille som hade ett sexhjälpmedel i byrålådan som hans flickvän blev tokig över.
    Hade rollerna varit omvänd och killen hittat en massagestav så hade svaret varit helt annorlunda!

    ”Hon hittade en lösvagina och gjorde slut med mig”

  86. JD

    Kan du inte lägga in artikeln här så vi kan ta del av den. Jag köper inte Aftonbladet. Det där låter i vanlig ordning som att manlig sexualitet är förknippat med disprespekt mot tjejen medan det är helt ok, ja nästan konstigt, om en tjej inte har en dildo.

  87. Ledsen. Har inte plus själv och ingen scanner.
    Inte ens någon dator juat ny då jag sitter i en båt.
    Smile

  88. Jag är inte feminist, nä. Bilen var ett exempel och inget som jag tänker försvara i inlägg efter inlägg för att det finns en missnöjd pojke här inne som tror att maktrelationer är svarta och vita och att det enda feminismen har gjort fel är att låta männen vara det svarta.

    Att döma av responsen på denna sida präglas jämställdismen av tyckande och kännande i precis lika hög grad som feminismen. Och varför skulle det vara annorlunda? Feminister upplever sig också som revoltörer och fritänkare.

    Och ja, det finns manlig makt i en heterosexuell parrelation. Bilen är exempel på en traditionellt manlig leksak.

    Ninni:

    Att Erik är en person som har svårt att hålla sig saklig och balanserad såg vi exempel på redan i inläggen om Anna Lindeborgs uppsats. Det var det flera andra som reagerade på också. Men för all del, fortsätt du att tro på den Jämställdistiska godheten om det gör dig lycklig. På det viset blir du bara ännu mer en spegelbild av dina politiska motståndare.

  89. Pingback: Min kritik av genusforskning får kritik av genusforskare | Genusdebatten

  90. @Lud:

    Men för all del, fortsätt du att tro på den Jämställdistiska godheten om det gör dig lycklig. På det viset blir du bara ännu mer en spegelbild av dina politiska motståndare.

    Det är du som tolkar in ”godhet” i det jag skrev. För mig är det ett kallt konstaterande att vi inte är konsensusmänniskor. Jag har tom sagt att det är på gott och ont.

    Min kritik mot mina motstånadare är att de påstår en massa saker som de inte belägger eller förklara. Tycker du verkligen att jag är sån? Vad är det då som saknas?

    Att Erik är en person som har svårt att hålla sig saklig och balanserad såg vi exempel på redan i inläggen om Anna Lindeborgs uppsats. Det var det flera andra som reagerade på också.

    Jag håller inte med om allt Erik säger och det är helt i sin ordning.

  91. Till Luds försvar vill jag säga att jag läst igenom tråden, och jag får intrycket av att det blir lite ”alla mot en” som det lätt kan bli när någon skriver något ifrågasättande.

    Jag är själv inte heller helt övertygad om Ninnis maktanalys, där kvinnor är överordnade män. Och om Lud tar upp ett bil-exempel och sedan får kritik för exemplet och sedan väljer att inte svara – så blir det bara på en låg nivå när någon sedan skriver ”Du har fått ett antal motargument emot din bilanekdot. Du har inte svarat på dem. Vem är det som inte kan argumentera?”. Det kan faktiskt vara så att man Kan argumentera även om man väljer att inte göra det här och nu.

    Från det perspektivet förstår jag att Lud sedan kan svara ”Att döma av responsen på denna sida präglas jämställdismen av tyckande och kännande i precis lika hög grad som feminismen. ”. Inte för att jag håller med, men för att jag förstår att det ligger en del irritation bakom. Kanske irritation över att inte bli lyssnad på riktigt.

    Däremot så var de här ”Men för all del, fortsätt du att tro på den Jämställdistiska godheten om det gör dig lycklig. På det viset blir du bara ännu mer en spegelbild av dina politiska motståndare.” bara en förlolämpning.

    Föreslår till alla att bli bättre på att ställa frågor av typen ”tolkar jag det rätt om du menar såhär…” innan man skjuter iväg sin kritik. Den kommer bara landa fel om man inte förstått mottagaren i första hand.

  92. Lud:
    Det känns som om debatten tog fart när du gjorde entré.
    De flesta på den här sidan verkar inte förstå- eller hålla med om dina teorier kring manlig maktordning. Har du lust att presentera dem på ett någorlunda falsifierbart sätt? Använd gärna bilexemplet, eftersom det tycks ha en helt annan betydelse för dig än för många andra. Annars skulle jag personligen gärna se ett resonemang kring förväntningar (är en person som har förväntningar på sig automatiskt i maktposition? Vad händer med den som inte lyckas leva upp till förväntningarna?, Vilken grupp är i majoritet?).
    Ditt sätt att slentrianmässig tillskriva män makt och att avfärda idéer om manlig underordning väcker nog nyfikenhet hos många, speciellt när den mätbara verkligheten inte tycks sakna motexempel.

    Kanske är det läge för ett gästinlägg?

    Sedan vore jag glad om vi kunde undvika alla argument som “missnöjd liten pojke”, “en person som har svårt att hålla sig saklig och balanserad” och “präglas av tyckande och kännande”. De flesta som läser den här tråden är nog kapabla att bilda sig en egen uppfattning om vem som är saklig respektive balanserad utifrån sakargumenten som presenteras.

  93. Pingback: Maskulinism – feminismens spegelbild | Genusdebatten