Min granskning av Anna Lindeborgs Masteruppsats i Genusvetenskap – del 3
avatar

Här är Introduktionen såväl som Del 1 och Del 2. Först kommer dock en disclaimer. Min granskning är kritisk mot en mängd saker men det betyder inte automatiskt att det är uppsatsens författare Anna Lindeborg kritiken riktar sig mot. En stor del av de saker jag ifrågasatt handlar inte om hennes slutsatser, utan om de absurda premisser som tillåts. Ansvaret för dessa bär givetvis inte studenten själv utan ligger ytterst hos Göteborgs Universitet och ämnet Genusvetenskap som här företräds av handledaren Professor Lena Martinsson.

Med andra ord är det framför allt genusvetenskap som ämne jag är kritisk mot. Jag avslutade andra delen vid påståendet att vi utesluter intervjuers förmåga att ge kunskap. Detta är givetvis inte sant, det var intervjuers förmåga i den specifika studien som kritiserades. Ninnis kommande inlägg kommer att ge ett fullständigt svar gällande de delar av uppsatsen som citerar henne. Vi går vidare i uppsatsens beskrivning av vår vetenskapssyn.

Kunskapsförståelsen som framträder i rörelsen bygger på en stark övertygelse kring den objektiva forskaren, som studerar samhället och bara ”hittar det den hittar”, utan riktning och förförståelser. Det forskaren hittar är då något neutralt och sant. Det är då man uppnår fakta.

Här tar uppsatsen upp vår så kallade kunskapsförståelse. Vi pratar dock inte om kunskap – vi pratar om vetenskap. Annars kan man lika gärna prata om intagna på dårhus. De har inte en skada i hjärnan som får dem att tro de kan flyga, bara en annan ”kunskapsförståelse” där de faktiskt kan flyga (gallren på fönstret förtrycker dem). Allt det här är givetvis bara retoriskt nonsens. Kunskap blir inte giltig genom struntsnack utan genom människors levnad. Att teoretiskt förespråka annan ”kunskapsförståelse” är den intellektuella motsvarigheten till att växa baklänges. Ingen lever i enlighet med en sådan teori.

Rörelsen artikulerar genomgående en positivistisk kunskapsdiskurs. Kunskap är en sanning som går att finna utan människors upplevelser av den. Diskursen om den neutrala, objektiva forskaren är stark. Detta är det enda sättet att uppnå sann kunskap om hur det verkligen är.

Här ser vi hur de laborerar med ord. Först kunskapsförståelse, nu kunskapsdiskurs. När vi i själva verket pratat om vetenskap. Kom också ihåg att jag tidigare påpekat uppdelningen mellan det som kallas forskning och det som kallas kritikDet är dock inte ens det största problemet för vad hon påstår är felaktigt. Vad hon beskriver har inte ett dugg med positivism att göra utan handlar om en långt äldre konflikt mellan vetenskap och kyrka på 1700-talet som går under namnet upplysningen.

Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. Man behöver inte ens tro på det som olika kyrkor lär ut och det som prästerna predikar.

Det är på denna grund som det västerländska samhället vilar. Vill man förespråka en annan grund måste man alltså förespråka ett annat samhälle. Men ingenstans i uppsatsen redogör AL för vilket samhälle genusvetare förespråkar. Istället degraderar hon upplysningstiden – som varit helt avgörande för vår kulturs utveckling – till en positivistisk kunskapsdiskurs, som om Europas hela historia inte var mer än så.

Eftersom det framförallt är det genusvetenskapliga kunskapsfältet i bred bemärkelse som förkastas som icke korrekt kunskapsproduktion förefaller det sig nu lämpligt att gå vidare till hur rörelsen skriver om sin egen förståelse kring kunskap om kön.

När man som representant för det genusvetenskapliga kunskapsfältet gör så grova faktafel är det närmast absurt att samtidigt försöka avdramatisera den kritik som fältet mottagit. Nu kommer vi in på fler citat från Ninni (Kvinna och antifeminist). Eftersom hon kommer med ett eget inlägg går jag inte in på djupet så mycket som jag annars hade gjort. Mina inlägg och Ninnis kommer alltså att komplettera varandra.

Trots reservationen gentemot läsaren, skriver Kvinnaochantifeminist om sina iakttagelser som fakta som hon sedan använder för att falsifiera feministers och genusvetares kunskap.

Jag har tidigare nämnt den genusvetenskapliga laboreringen med ord, här ser ni konsekvenserna för AL:s förvirring blir här total. Ninni skriver inte om sina upplevelser som vetenskap och fakta utan som kritik (dvs ifrågasättande). Vetenskap är inte vad vi GD-bloggare skriver. Vad vi skriver är baserat på vetenskap. Vår kritik mot genusvetenskapen styrks här kraftigt eftersom inte ens AL själv verkar se skillnad mellan vad hon gör och vad VI gör.

Kvinnaochantifeminist använder sina egna upplevelser för att falsifiera teorier, och genom detta förkastar hon hela den genusvetenskapliga disciplinen.

Teorier? Vilka teorier?

Med andra ord: Den genusvetenskapliga disciplinen ÄR teori. Och som jag påpekat tidigare handlar det om normativ teori som är helt påhittad. Och för att inse det behöver ni inte ta mig på orden. Högskoleverket själva bekräftar det ofrivilligt i sin undersökning Studentspegeln 2002 (PDF). Bedöm dessa två olika citat. Här är det första:

Slutligen kan man konstatera att examinationen enligt studenternas svar är alltför lite förankrad i pedagogiska teorier om lärprocesser och kunskapsförståelse. s5

Lägg märke till användningen av teorier och kom ihåg vad jag berättat om hur låtsasforskare laborerar med ord. Senare i studien hittar ni detta närmast identiska andra citat:

Resonemanget kan sammanfattas med att examinationen många gånger är just mekanisk och föga förankrad i pedagogiska utsagor om lärprocesser och kunskapsförståelse s.35

Det kan alltså anses bevisat att i dessa sammanhang är en teori bara något nån säger – en utsaga. Högskoleverkets egen studie använder orden synonymt. Teorier av detta slag är alltså inte förankrade i faktiska forskningsresultat, de har inget med vetenskap att göra. Dessa ”teorier” är kort och gott bara påståenden. Så varför skulle Ninni ens behöva falsifiera dem? De har aldrig visats sanna (Argumentationsfel: Omvänd bevisbörda)

Hon berättar vidare om när hon satte sig in i forskning kring biologiska skillnader mellan könen. ”Där snubblade jag över andra förklaringsmodeller till feminismens många axiom. Fler och fler av de anomalier jag stött på tidigare fick en trovärdig förklaring i denna forskning.

Observera att förklaringsmodeller-teorier inte är i närheten av samma sak som utsagor-teorier. Biologiska teorier är de hypoteser som överlevt de tester som forskare har utsatt dem för. Exempelvis teorin om utveckling från apa till människa överlevde kreationisters invändning gällande apors 24 par kromosomer och människors 23 par kromosomer genom att testa hypotesen att ett av människans kromosompar sammanfogats.

Här har ni Dr. Kenneth Millers presentation av svaret. Hade inget av människans kromosompar haft denna unika sammansättning hade det funnits problem med teorin om människans utveckling från apa. Men förekomsten av telomerer i mitten på människans kromosom 2 innebär att det fortfarande är en giltig (ej falsifierad) förklaringsmodell. Vi går vidare med AL:s kritik mot Ninni:

Här skriver Kvinnaochantifeminist om hur ”hennes
anomalier föll på plats”, att hon genom sin ståndpunkt fick sina iakttagelser bekräftade. Här presenterar hon att hon har en ”ståndpunkt”, utifrån vilken hon skaffar sig kunskap. Ståndpunkten är att kvinnor och män är fundamentalt olika, att ”män är från mars och kvinnor är från venus”.

Detta är felaktigt! Ståndpunkten ifråga bestod av resultaten från tidigare nämnda biologiska forskning. Män och kvinnor anses alltså inte olika för att ståndpunkten (teori-utsagor) säger det utan för att forskningsdata visar det. Kunskapen får inte Ninni genom egna upplevelser. Kunskapen får hon genom forskningsdata. Sedan presenterar hon den kunskapen genom egna upplevelser på en blogg. Och att blogga är givetvis inte samma sak som att forska.

Att ha denna utgångspunkt är ingenting som problematiseras närmare intressant nog inte heller när hon beskyller genusvetenskapen för att endast ha en låst, fast utgångspunkt i sin forskning, feministisk teori.

Givetvis problematiserar vi inte biologi. Som Dr Miller visar ovan sköter biologer och genetiker den biten utmärkt på egen hand. Feministers och genusvetares motivation till att problematisera utgångsläget är inte bevis de har som styrker att könen är lika utan det faktum att feministisk teori beodrar dem att utgå från att könen är lika oavsett vilka bevis de hittar på motsatsen. En mentalitet som genusforskaren Cathrine Egeland visade tydligt när hon intervjuades av Harald Eia på norska TV-programmet Hjernevask.

Hjernevask A

Hjernevask 1 The gender paradox

Q: What is your scientific basis to say that biology plays no part in the two genders choice of work

A: My scientific basis? I have what you would call a theoretical basis. There is no room for biology in there for me.

Och då har vi inte ens tagit upp det här med genuscertifiering/ genusmärkning där deras ”Teori” inte bara skulle styra dem själva utan där de även ville alla andra skulle tvingas lyda under samma regler – som inte längre kallades teorier utan nu blev ”genusperspektiv”. En som reagerade på detta var Tanja Bergkvist som tillsammans med Svante Nordin debatterade ämnet på radions Filosofiska Rummet. Svante Nordin kallade där bland annat genusperspektiv för ”Intellektuell rappakalja” Moving on…

Flertalet av bloggarna bortser från kön när det gäller just forskaren. För de flesta av bloggarna är forskaren en könlös och erfarenhetslös varelse.

Detta är en märklig invändning. Vid diskussioner om forskning och vetenskap avgörs inte påståendens giltighet av vem som säger saker utan av vad som sägs och vilka belägg med vilka det kan styrkas att vad som sägs ger en mer sann bild av verkligheten än eventuella konkurrerande påståenden. Här är som exempel min genomgång av forskningen på könsskillnader.

Ytterligare ett exempel på talet om den könade forskaren är rörelsens återkommande massiva kritik mot att det är övervägande kvinnor inom den genusvetenskapliga disciplinen. Detta gör vetenskapen partisk till kvinnors fördel.

Nej!  Det är inte andelen kvinnor som gör genusvetenskapen partisk. Det är den ”Teori” genusvetenskapen utgår från som är partisk från början. Dessa teori-utsagor hade varit lika partiska oavsett hur stor andelen kvinnor varit. Vad som dock gör allt mycket värre är att genusvetare själva brukar förespråka en samhällsmodell där yrken skall spegla befolkningen via kvotering. Eftersom detta är något deras egen disciplin inte gör är det rent hyckleri.

Här framkommer återigen ett tal om att könen inte kan förstå varandra. Att som kvinna forska på mäns ”situationer och intressen” framställs som en omöjlighet, om man vill visa på hur det faktiskt är. När rörelsen lyfter den forskning som de själva säger sig bygga sin argumentation på har forskaren aldrig ett kön.

Nej! Att forska på mäns situationer och intressen är inte en omöjlighet för kvinnor. Tvärtom finns det redan kvinnliga forskare i det begynnande forskningsfältet Male studies. Två kvinnor deltog vid det första symposiumet 2010 (VIDEO): Dr Christina Hoff Sommers och Dr Katherine Young. Panelen bestod av åtta personer vilket innebär att Male studies presenterades av högre andel kvinnor än andelen genusforskare som är män.

Däremot är det helt omöjligt för Genusforskning (inklusive underavdelningen kritisk maskulinitetsforskning) att forska på mäns situationer och intressen. Det gäller dock både män och kvinnor. Anledningen genusforskare inte kan förstå män ligger i genusvetenskapens teoretiska – för att inte säga ideologiska – utgångsläge. Jag påpekade detta i inlägget: Mansfrågor och Genusforskning är inte samma sak (del 1).

ultimately the differences have to do with radically different notions of what it means to be a man in the first place.

En längre genomgång av konflikten mellan genusforskning och mansfrågor (male studies) finns i mitt inlägg: Den nya vetenskapen för mansfrågor del 1.

Det som framträder här är hur rörelsen förstår sin egen
kunskap och utifrån den förkastar den genusvetenskapliga och den feministiska kunskapen.

Det där stämmer inte alls. När jämställdister i rörelsen vill ha kunskap går vi till forskare – riktiga forskare – och ser vad deras data säger. Vi använder data från alla relevanta forskningsfält och det är denna kunskap som utgör grunden för våra diskussioner. När feminister däremot vill ha kunskap så tar de sina egna åsikter och kallar det forskning. Våra källor är aldrig ”jämställdistiska teoretiker” men i stort sett alla människor som AL hänvisar till är feministiska teoretiker eller journalister.

Två motstridiga kunskapsdiskurser artikuleras således inom rörelsen. Å ena sidan återkommer talet om den objektiva, neutrala forskaren som hittar den sanna kunskapen genom att distanserat och neutralt ta in fakta från omvärlden. Kunskap fixeras här och tillskrivs mening genom betydelsen neutral sanning.

Uppsatsen verkar här ha fastnat vid idén att framställa feminismkritiska bloggar som om det vore forskning. AL diskuterar inte hur våra källor förhåller sig till verkligheten utan hur vi gör det i våra samtal om kön – som om vi vore våra egna källor. Detta styrker min uppfattning att genusforskare betraktar sådant som om det vore forskning. Hon ifrågasätter inte metoden. Hon bara hävdar hennes dekonstruktion visar att vi gör likadant.

Å andra sidan bildar rörelsen sin kunskap om verkligheten genom att situera sig själva och genom denna situering skaffa sig kunskap. De drar slutsatser om hur verkligheten och omgivningen är genom sin egen position i den. Här framträder en bild av kunskap som inte är fri och objektiv utan grundar sig i
personliga erfarenheter hos individerna inom rörelsen. Genom detta artikuleras en konkurrerande kunskapsdiskurs där elementet kunskap fixeras som situerad, personlig erfarenhet.

Ursäkta? Framträder en bild av kunskap som inte är fri och objektiv utan grundar sig i personliga erfarenheter? Kunde den beskrivningen vara mer felaktig? Vi använder personliga erfarenheter när vi diskuterar den kunskap vi har. Vi skaffar inte vår kunskap genom personliga erfarenheter – utan genom forskningsdata. Och dessa data kommer inte från vårt eget forskningsfält utan från forskare vi inte har någon koppling till. Vi har till och med data hämtade från genusforskare själva i det sk Genusbiblioketet.

Här visar sig en diskursiv kamp mellan hur kunskap ska manifesteras och fixeras. Utifrån slutsaten att det finns två konkurrerande, motsägelsefulla kunskapsdiskurser inom rörelsen, ska jag nu gå vidare och se hur rörelsen talar om sin förståelse av samhället.

I den här delen har jag visat hur bilden av två konkurrerande diskurser i mångt och mycket bygger på den förväxling AL gjort av grundläggande begrepp som bloggare och forskare. Feminismkritiska bloggar framställs genom dekonstruktion som ”lika goda kålsupare”. Vi är helt enkelt inte så neutrala som vi framställer oss menar hon. Frågan är dock inte vilken standard vi motsvarar. Frågan är vilken standard forskning motsvarar. Den saken avgörs inte av våra bloggar utan av våra forskningskällor.

För att bedöma huruvida våra påståenden om vetenskap stämmer måste hon undersöka våra källor – inte våra bloggar. I och med detta är Del 3 slut. Granskningen täcker nu upp 50 sidor av uppsatsen.

 

 

Kommentarer

Min granskning av Anna Lindeborgs Masteruppsats i Genusvetenskap – del 3 — 55 kommentarer

  1. Pingback: Min granskning av Anna Lindeborgs Masteruppsats i Genusvetenskap – del 3 - UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  2. Härlig sågning. Egentligen är det ganska pinsamt för Anna Lindeborg att hon som heltidsstuderande master-student jämför sina egna studier och andra forskare inom genusvetenskap med ett par bloggare som skriver om samma ämne på sin fritid.

    Ett par bloggare gör alltså enligt henne samma sak som genusvetare gör på betald arbetstid.

    SvaraSvara
     
  3. Jag tycker att hennes argumentation i dessa stycken visar väldigt bra varför genusvetenskap inte är vetenskap.

    SvaraSvara
     
  4. Genusvetenskapliga publikationer påminner om ”Kejsarens nya kläder”. Antingen håller man masken och behåller sitt ämbete, eller så betraktas man som ett barn.

    SvaraSvara
     
  5. Om det behövs så lite att jämställdistiska bloggare refererar till forskning för att dessa bloggar ska klassificeras som forskning så säger det allt om genusvetenskapen.

    SvaraSvara
     
  6. Antalet ”Dislike” verkar tyda på ett läsande av våra texter, då ac de mer trogna anhängarna av den feministiska läran.
    Vore det inte mer passande att ni talar för er sak, rättframt och ärligt.

    MVH

    SvaraSvara
     
  7. Mycket bra skrivet i de senaste inläggen Erik. Har läst dom med behållning. Du bryter ner ALs i beståndsdelar och visar hur motsägelsefullt och ovetenskapligt hon uttrycker sig.

    Alla röda tummar visar också att feministerna läser det du skriver men inte klarar av att föra en saklig diskussion med dej. Än mindre mot dej. Dom har inga sakliga argument.

    SvaraSvara
     
  8. @Genusföljaren: De vågar inte ta debatten. De klarar inte av att ta debatten. De har inga motargument. De har bara feministiska floskler. Dessutom har Sveland sagt åt dem att våga vägra ta debatten.

    SvaraSvara
     
  9. @Erik
    Skulle du kunna utveckla ditt resonemang där du refererar till Studentspegeln. Du skriver om två olika citat och går sedan vidare och skriver att det kan anses vara bevisat att i detta sammanhang är bara teorier något som nån säger.

    SvaraSvara
     
  10. Den institution som godkänner produktioner som AL’s arbete här, borde omedelbart förlora sin examensrätt och ansvariga professorer och rektorer avskedas och fråntas sina akademiska titlar.

    SvaraSvara
     
  11. @Erik

    Jag ser dina inlägg som bra möjlighet till verbalisering av de begrepp som används oss av härinne. Det är intressant hur användningen av vissa ord smygs in från vänster och ges en annan betydelse än vi är vana vid.

    Ett sådant ord är uppenbarligen kunskap, och det är ett ord som uppenbarligen sedan en lång tid tillbaka tagit en marxistisk betydelse: Kunskap är makt och genom att söka makten över kunskapen ska samhället förändras. Vad vi kan ha kunskap om är det vi genom våra sinnen kan förmedla till varandra. Genom att välja det vi förmedlar kan vi skapa de samhällen och de människor (tabula rasa) vi själva vill skapa.

    Sakta men säkert för de oss tillbaka till medeltiden: ”Ordet var Gud och ordet var hos Gud.” Neomarxismens syn på människa är den samma som Platons: ande, kropp och själ. Tredelad och seperade från varandra. Kroppen är fjättrad, själen kan ledas, anden lever kvar i de texter vi lämnar efter oss.

    Den kunskap vi behöver är den vi kan välja ut. Kunskap som är motstridig kan vi välja att plocka bort, ty den kunskapen är inte något som vi behöver. Vi hånar den som framhärdar sådan kunskap, dekonstruerar den och visar att den ingenting är värd, den är ingenting. Allt kan ses i termer av makt (och motstånd etc), och hålla fast vid dessa ohederliga tankar som jämställdister gör, är att kämpa för att behålla sin makt.

    Det är klart att i en sådan värld finns ingen plats för vetenskap. Att jorden är rund eller platt, saknar betydelse i sammanhanget, så länge den inte strider emot den kunskap vi vill sprida. Kunskap om människokroppen och dess funktioner, drifter och instinkter är viktiga bara för hur vi kan använda den för att förändra världen. Allt annat är bara utövande av makt och privilegier.

    Ursäkta att jag flyter ut lite. Håller tummarna för att Thorsten Thuren är vantolkad i uppsatsen. Vågar inte ens tänka om motsatsen.

    SvaraSvara
     
  12. @Funny:

    ”Skulle du kunna utveckla ditt resonemang där du refererar till Studentspegeln. Du skriver om två olika citat och går sedan vidare och skriver att det kan anses vara bevisat att i detta sammanhang är bara teorier något som nån säger”

    Javisst. Här hänvisar jag till texter som visar ”state of mind” dvs vilken inställning författaren har till sin egen text. Här är det första citatet:

    ”…alltför lite förankrad i pedagogiska teorier om lärprocesser och kunskapsförståelse”

    Här är det andra citatet:

    ”…föga förankrad i pedagogiska utsagor om lärprocesser och kunskapsförståelse”

    Och här är nationalencyklopedins definition av ”utsaga”

    http://www.ne.se/utsaga

    Vad vi kan kalla Sokal-argumenetet hänvisar till sannolikheten att inte ens dem som själva är experter på postmoderna resonemang ser skillnaden på ett postmodernt resonemang och påhittat nonsens. I Studentspegeln är de bägge citaten närmast identiska, det är dessutom de enda två ställen i hela studien där ordet ”kunskapsförståelse” förekommer och det var därför jag hittade dem.

    Så min slutsats är att personer som använder ordet kunskapsförståelse inte ställer högre krav på teori än att det skall vara en (hos förespråkarna själva) populär utsaga. Jämför med alla gånger AL:s referenser är ”feministiska teoretiker” Alltså personer som gör feministiska påståenden från en akademikerstol.

    SvaraSvara
     
  13. Hallå allihopa! Här publicerar jag länken till ett PDF-dokument som diskuterar relevanta frågor. ”Postmodernismens liv efter detta” (Ur tidningen Kulturen, Maj 2011) Här är summeringen av själva utsagan (teorin)

    ”All postmodern teori har en teoretisk kärna av filosofiska och ideologiska element, nämligen: 1) misstro mot helhetstänkande (världen som totalitet); 2) prioritering av ”skillnad”, ”motsägelser” och ”mångfald” framför likhet och uniformitet; 3) misstro mot ursprung och ordnande princip (enhetsprincip). De filosofisk-politiska (ontologiska och kunskapsteoretiska) ståndpunkter som detta resulterar i är dels en nominalism, alltså synen att verkligheten endast består av enskildheter; dels en antiessentialism som (åtminstone retoriskt) avvisar alla försök att finna ”essenser”, dvs djupdimensioner i historien och samhället; dels en anti-universalism som lika tydligt förkastar allmängiltiga moraliska och politiska doktriner.”

    http://www.marxistarkiv.se/skribenter/brolin/brolin-fredriksson-postmodernismen.pdf

    ”Postmodernismen och poststrukturalismen tog form i en historisk situation då 68-upproret ebbade ut och marxismen – i synnerhet den franska strukturalistiska varianten – gick in i en kris.”

    SvaraSvara
     
  14. Om jag hade varit en sådan där sorglig stackare, en sådan där kollektivistiskt paranoid och patologiskt narcissistisk genustant som irrationellt och kollektivistiskt hatar kön – men som lekte god, bildad och vetenskaplig – så hade jag nog också ”vågat” vägra att alltid förlora debatten mot kunnigt och sakligt folk som till exempel Jämställdisterna. Jag hade då också ”vågat” vägra prata om hur det rent faktiskt förhåller sig. Jag hade förnekat verkligheten. Om jag hade varit en könskommunist. Av ren och skär självbevarelsedrift.

    =)

    Well. Tänk efter själv. Det hela blir då ganska självklart: Ta valfri ”genusforskerska”. Ta valfri ”mediafeminist”. Eller ta till exempel en sådan där fullständigt sinnesförvirrad kommunist som mediatant Sveland. Den sortens kollektivistiska könshaterskor gör mycket klokt i att leka att det handlar om att ”modigt” ”våga” vägra att tala om sina egna könsideologiska lögner.

    Genustanten, könskommunisten har ju maniskt av ideologiska skäl blundat för den faktiska verkligheten. Enkelriktat torgfört sina lögner. År ut och år in. Satsat på den synnerligen luggslitna könskommunisthästen – det kollektivistiska könshatet.

    Men även smygkommunisten har ju amorteringar att betala. Således ”vågar” ”feministen” vägra den sakliga debatten. Och torgför istället bara som vanligt, enkelriktat, sina förljugna förtalskampanjer riktade mot andra människor. Själv som vanligt iklädd sin falska ”feministiska” offerkofta.

    Jättemodigt… =)

    SvaraSvara
     
  15. Genusvetare förkastar objektiv kunskap… Men hyllar ”förståelse”, vad menas? Varför skulle denna (subjektiva?) förståelse vara mer värd än subjektiv kunskap, om någon objektiv sådan nu inte finns? Allt filosofiskt dravel jag läst som försvarar poststrukturalismen har ännu inte lyckats besvara den frågan.

    Och ja, om man har en ordlista för att översätta de akademiska termerna som ”diskurs” så finner man ofta att rena självklarheter beskrivs.

    SvaraSvara
     
  16. @Mars:

    ”Jag ser dina inlägg som bra möjlighet till verbalisering av de begrepp som används oss av härinne. Det är intressant hur användningen av vissa ord smygs in från vänster och ges en annan betydelse än vi är vana vid.”

    Här vill jag göra en politisk poängtering. Man måste skilja på ursprung och användning vilket professor Svante Nordin när han intervjuades förtydligade med följande formulering (ur pdf-länken ovan)

    ”Därför fick Nordin i en tidningsintervju frågan om inte postmodernismen ”snarare kom in från höger”. Svaret löd att ”jag uppfattar den ju inte som en vänsterståndpunkt – däremot uppfattar jag den som vänsterns ståndpunkt!” Här har vi alltså själva problemet – och tillika paradoxen – i ett nötskal. Vänsterintellektuella håller sig med idéer och teorier som inte i någon rimlig mening är vänsteridéer.”

    Här är för övrigt länken till själva intervjun, boken är enormt bra om man vill förstå hur Svenska universitet började sabotera sin egen förmåga att utöva vetenskap.

    http://www.dn.se/dnbok/professor-pa-krigsstigen/

    SvaraSvara
     
  17. @Kjell:

    ”Genusvetare förkastar objektiv kunskap… Men hyllar ”förståelse”, vad menas?”

    Vad det i praktiken visat sig betyda är idoldyrkan alltså personkult.

    ”Varför skulle denna (subjektiva?) förståelse vara mer värd än subjektiv kunskap, om någon objektiv sådan nu inte finns?”

    I brist på objektiv kunskap fungerar vetenskapen precis som konsten. Värde avgörs helt och hållet av vem du är och hur känt namn du har. Frågan är inte om en tavla av Rembrandt är bra, det är ju en ”Rembrandt” den är värd miljoner bara därför.

    SvaraSvara
     
  18. Kan inte den/de mupparna som trycker ”tumme ner” på alla inlägg istället lägga musen åt sidan och skriva vad de tycker och tänker…

    SvaraSvara
     
  19. @Nils: Jag finner det riktigt roande faktiskt Smile Man ser när dom vaknar till och börjar ”arbeta”, alltid två stycken Smile

    SvaraSvara
     
  20. @Nils:
    Ja, vad ska man säga, alla genusutbildningar har hög eller mycket hög kvalitet (som Södertörns), medan trams som fysik, statistik osv. plågas av ett flertal utbildningar med bristande kvalitet.

    SvaraSvara
     
  21. @Erik: Jag skulle ge dig rätt i det, men för vissa ord känns det som vi in a point of no return. Har diskuterat med en av min twänner om detta, som ansåg att t.ex. feminism är ett sådant ord, men det gäller även ord som strukturer och normer, som också stulits av neomarxisterna.

    Somliga ord kan finnas ett värde i att försöka återerövra, men för andra ord kan det finnas en poäng i att dessa kufar får behålla och förvanska till dess att de tappat sin ursprungliga betydelse, fått sin marxistiska stämpel och givits i allmänna medvetandet sin dubbla betydelse. Det första ord jag tänker på där detta gäller är ”Solidaritet”, som när det användes som mest absurt betydde att hålla vacklande kommunistiska diktatorer under armarna. Jag låter gärna kunskap bli ett nytt solidaritet.

    SvaraSvara
     
  22. @Nils:

    Det är väl egentligen bara bra att fjärdevågs-feminister bekräftar vad vi säger genom att tumma ner allting. Särskilt roligt är det när de tummar ner kommentaren där jag påpekar att det enda de går på är popularitet. Kanske inte det bästa sättet att bestrida det påståendet?

    SvaraSvara
     
  23. @Nils: Haha.. personligen upplever jag viss glädje över att man faktiskt lägger ner tid åt något så dumt. Men jag tycker också det vore intressant att höra dem förklara sig Smile

    SvaraSvara
     
  24. @Mars:

    ”Det första ord jag tänker på där detta gäller är ”Solidaritet”, som när det användes som mest absurt betydde att hålla vacklande kommunistiska diktatorer under armarna. Jag låter gärna kunskap bli ett nytt solidaritet.”

    Solidaritet har alltid haft en dubbel betydelse. Dels betyder det solidaritet mellan människor mot företag (Socialdemokrati använde ofta den definitionen gällande fackföreningar) dels betyder det idologisk solidaritet (dvs att auktoriteter skall åtlydas om de är på rätt sida av kulturkriget).

    På samma sätt som genusfolk lurar folk att tro deras ”teorier” är likvärdiga andra forskares teorier på samma sätt lurar vänsterextremister folk att tro solidaritet handlar om gemenskap mellan människor medan det i verkligheten är så att man till vänster om socialdemokrati menar solidaritet med ideologin.

    Den kanske bästa källan för förståelse av detta är Jan Guillous bok ”Ords makt och vanmakt”. Den främsta motståndaren för vänstern visar sig där nämligen vara socialdemokratin. Den näst främsta motståndaren visar sig vara vänstern själv som genomför omfattande utrensningar på jakt efter dem som inte är ideologiskt renläriga.

    SvaraSvara
     
  25. Jag måste erkänna att jag tycker att det är tråkigt att inga feminister eller genusvetare vill ta tag i frågorna och komma med motargument och motsvarande. Om vi lägger ner pratet om vad de kan och inte kan argumentera för, så saknar jag att få höra deras argument i en fri debatt.

    Inte som hos många feminister där de låser in sig med hård moderering och ”vågra vägra debatt” argument. Jag kan ju förstå att de njuter av ”pepp, Gilla!” och att alla tycker lika. Men det låter som en tom och falsk ”seger” i mina öron.

    Att man som genusvetare inte vågar pröva sina vingar, och se om sina teorier bär när de möter en opponent måste vara ett tecken på ”förnekelse”

    Ibland har jag funderat på just detta att så många kvinnor fastnar i genusvetarnas garn, kan det vara så att kvinnors homosociala gruppstruktur och kommunikation gör det lättare att uppsakatta en verksamhet där känsla är viktigare än innehållet?

    Förövrigt.
    Strålande jobb Erik! Strålande!

    MVH
    Genusföljaren

    SvaraSvara
     
  26. @Genusföljaren:

    ”Jag måste erkänna att jag tycker att det är tråkigt att inga feminister eller genusvetare vill ta tag i frågorna och komma med motargument och motsvarande.”

    Det man måste förstå är att genusvetenskapen (och flera andra fält med samma ”teori”) under årens lopp har förkastat de akademiska principer på vilka den byggdes upp. En disciplin som byggdes upp på basis av behovet att kritisera traditioner har nu utvecklat destruktiva traditioner som inte får kritiseras. Dessa traditioner är effekten av kvinnogruppers homosocialitet.

    Jag har nu läst de första 30 sidorna i ”Professing Feminism” (Förordet) och här är några slutsatser som kan dras.

    En disciplin uppbyggd efter principer i en ”liberal arts education” ägnar sig nu i hög grad åt att såga liberala principer som logik och analys. En disciplin som byggdes på behovet att luckra upp könsroller har nu börjat förespråka att man tar hänsyn till extremt smala tävlande ”identiteter” (intersektionalitet) Ge ditt barn 100 extremt smalt definierade möjligheter istället för två breda överlappande möjlighetsområden.

    SvaraSvara
     
  27. @Nils:

    Förvisso, men om man skall skapa engagemang hos en större publik krävs ju att man ger dem delaktighet. Att de ges möjlighet att förstå. Att man ges möjlighet att fråga varför och få ett svar. Förvisso kan man detta hos Feminismen/Genusvetarna med, fast man får ju bara svaret Patriarkatete/könsmaktsordningen´i retur. Men precis som hus barn så ställer man ju följdfrågan ”Varför då” (De är inte dumma de där barnen inte)

    Men om man likt Bosse Ringholm bara läser innantill i lappen och säger samma tomma fras, inser de inte att de åstadkommer sitt eget fall?
    Är de bara naiva? eller är det en medveten strategi som förutsätter medelsvenssons och falukorvs-feministernas gemensamma ignoranns och godtrogenhet måhända?

    NU skall jag sluta ”ranta” och jobba lite istället.

    SvaraSvara
     
  28. @Genusföljaren:

    kan det vara så att kvinnors homosociala gruppstruktur och kommunikation gör det lättare att uppsakatta en verksamhet där känsla är viktigare än innehållet?

    Japp.

    SvaraSvara
     
  29. @Ninni: Har tänkt denna tanke själv ett antal gånger… Jag förmodar att det vore våldsamt politiskt inkorrekt att påstå att män är bättre än kvinnor på att låta innehåll (fakta, logik) gå före känsla… Samtidigt vill jag därmed inte påstå att män är bättre än kvinnor, eftersom jag inte anser att det ena går före det andra överhuvudtaget.

    Jag ser det så här: Fakta och logik gäller, oavsett vad känslorna säger. Känslorna gäller, oavsett vad fakta säger. Om känslorna motsäger fakta, får man alltså välja, men man får INTE säga att fakta eller känslorna inte finns.

    Fakta har dock en fördel: Om en känsla baseras på felaktig fakta, borde känslan förändras när man upptäcker felet. Däremot kan inte känslor förändra fakta.

    SvaraSvara
     
  30. @Kjell:
    Problemet med att argumentera utifrån känsla är att du kan motivera vilken skit som helst. Ja känslor är något som människor har, men att låta känslor vara det som styr ett samhälle eller för den delen vetenskapen är mycket farligt.

    De som argumenterar för att de inte behöver bevisa könsmaktsordningen eller patriarkatet öppnar för helt andra grupper. Tänk om någon ”känner” att invandrare är farliga och destruktiva för svenska samhället. Om vi bara ska utgå från känslor så kan inte vi bevisa att någon har fel eller inte.

    SvaraSvara
     
  31. @robjoh: Just det. Grejen är att även om man vet att det är dyrare att handla på avbetalning än att spara och handla kontant, så kanske det ”känns” bra att ta avbetalningen. Det är väl OK om det bara är ens egna pengar det gäller, men när man drar in andra människor i sina livslögner blir det värre…

    SvaraSvara
     
  32. @Kjell: Att en majoritet kvinnor föredrar att ta beslut baserade på känslor medan en majoritet män föredrar att ta beslut baserade på logik (Feeling/Thinking, Myers-Briggs), behöver inte betyda att män är bättre på att ta beslut baserade på logik. Kvinnor kan nog om de vill, men de föredrar som sagt ofta känslo-spåret. Effekten blir dock troligen att det upplevs som att män är bättre på logik.

    Om ungefär hälften av mänskligheten är känslo-styrd, får man vara försiktig för att inte förkasta det sättet att tänka som värdelöst. Detta kan vara svårt för än logiskt styrd person. Jag tror att detta är en stor anledning att feminister och jämställdister överhuvudtaget har svårt att kommunicera med varandra. Här på sidan verkar det ju vara en majoritet tanke-människor.

    Det skulle vara intressant att hitta någon forskning om huruvida feminister i genomsnitt är mer eller mindre känslo-styrda än kvinnor i genomsnitt.

    SvaraSvara
     
  33. ”Om ungefär hälften av mänskligheten är känslo-styrd, får man vara försiktig för att inte förkasta det sättet att tänka som värdelöst”

    Frågan är om man då inte bör klassifiera olika sorters effekter kring känslor. De känsloargument som feministerna utgår ifrån, ja själva sammansaättningen av deras teorier, har ju rätt så bristfällig förståelse för män, mäns liv och mäns upplevelser. Alltså kan man ju påstå att ”känslostyrd” mänsklighet på inget sätt garanterar att det är rätt sorts känslor som danar väg för politiska sunda beslut för den där andra halvan (män).

    SvaraSvara
     
  34. ”Om ungefär hälften av mänskligheten är känslo-styrd, får man vara försiktig för att inte förkasta det sättet att tänka som värdelöst”

    Det finns alltså olika sorters känslor. De känsloargument som skadar män eller de känsloargument som leder till bristfällig förståelse av män kan absolut betraktas som värdelösa för männen.

    SvaraSvara
     
  35. @Desperaton:
    Både logik och känslor är giltiga. Men vilket som skall användas beror på kontext. Interaktioner mellan människor styrs i hög grad av känslor.

    SvaraSvara
     
  36. @Torstensson:

    De känsloargument som skadar män eller de känsloargument som leder till bristfällig förståelse av män kan absolut betraktas som värdelösa för männen

    Och, för kvinnor. eftersom vi lever sida vid sida, så är det som är dåligt för den ena dåligt för den andra.

    ——

    Som Dolf skriver beror det på kontext. Känslor hänger till stor del ihop med kulturen man lever i. Det finns gott om länder där det ”känns rätt” att straffbelägga homosexualitet och där man med känsloargument försvarar sådant. så var det här med en gång. Det är logiskt tänkande människor som får sånt att förändras.

    Den situation vi står i är allvarlig, den måste förändras. Och det kommer ske och då kommer det som sker idag ses med helt andra ögon.

    SvaraSvara
     
  37. @Desperaton:
    ”Om ungefär hälften av mänskligheten är känslo-styrd, får man vara försiktig för att inte förkasta det sättet att tänka som värdelöst.”

    Jag skulle vilja säga att detta INTE stämmer när:
    1, När en person utgår från att man inte behöver bevisa något för att personen känner något.
    2, När denna person kräver förändringar pga denna känsla.

    I detta läge är känsloargument värdelösa för personen kan med sina känslor få en helt annan effekt än den som avses. Detta då vi faktiskt inte vet vad vi gör.

    @Dolf:
    ”Interaktioner mellan människor styrs i hög grad av känslor.”

    Jag skulle vilja argumentera för att en vettig kombination är känslor och logik. För mycket känslostyrt kan få relationer att kollapsa för små saker. Detta är inget jag kan bevisa, men jag har upptäckt att känslostyrda personer i kompiskretsen har svårt att förstora upp små händelser till gigantiska.

    SvaraSvara
     
  38. @Anders/AV:
    Du menar att SVT skulle ta upp att det faktiskt finns två kön som drabbas av relationsvåld? Att de skulle göra sitt jobb och faktiskt granska makten? Chansen är väldigt liten skulle jag vilja säga…

    SvaraSvara
     
  39. Ja man ska komma ihåg att känslostyrda människor ofta är mer egoistiska och hjälper andra när det känns bra för dom själva vilket gör att många glöms bort t.ex så kan kvinnor relatera känslomässigt med kvinnor som utsätts för relationsvåld men inte när män utsätts för det vilket gjort att hjälpen och fokus blivit så enögd vilket inte hänt om man även tänkt mer logiskt.

    SvaraSvara
     
  40. Ninni

    ”Som Dolf skriver beror det på kontext. Känslor hänger till stor del ihop med kulturen man lever i. Det finns gott om länder där det ”känns rätt” att straffbelägga homosexualitet och där man med känsloargument försvarar sådant. så var det här med en gång. Det är logiskt tänkande människor som får sånt att förändras.”

    Jag håller med. Och visst är det så att vi lever sida vid sida, det är också en viktig markering att göra då genusvetenskapen inte vill erkänna vissa delar av denna samexistens. Att undvika prata om kvinnor när man pratar om manlighet (kritisk maskulinitetsforskning) gör ju tex att det är ännu lättare att försöka påstå att män rättar sig enbart efter män och inte också kvinnor. I kritisk maskulinitetsforskning rättar sig inte män efter kvinnors preferenser, åtminstone inte så pass att det blir ett kapitel av det. Däremot har man riktat in sig väldigt mycket på att heterosexuella män rättar sig efter homosexuella män, dvs heterosexuella män vill inte vara som homosexuella män. Sen använder man ord som ”bögjävel” som bevis för att manlighet byggs upp av något annat som män då inte vill vara, dvs homosexuell.

    Den kvinnliga preferensen av män är i princip helt utelämnad i dessa teoretiska sammanhang, och det känns oärligt och korkat. Självklart rättar sig den heterosexuella mannen mer kring kvinnors preferenser än de skulle rätta sig efter stereotyper kring homosexuella män, som dom sen enligt teorin skulle undvika.

    Skulle den någonstans nämnas så får man det säkerligen till att ”kvinnor är uppfostrade att gilla vissa typer av män”. Det kan ju tryckts nya böcker sen jag gick kursen, men i den boken jag har så jämförs män och heterosexuell manlighet med homosexualitet och så bygger dom teoretiska resonemang kring mäns beteenden på detta.

    SvaraSvara
     
  41. Sen kan man alltid fråga sig, är logik helt känslolöst?

    Som Ninni säger, hur förändrar man en syn på tex straff? Hur kommer det sig att vi gick ifrån att skära ut lungorna och hänga dom på en stolpe framför gärningsmannen för att begrunda sina synder, till att få humanare straff?

    Det är ju upplysningstiden och vetenskapliga logiska argument som banade väg för ett i mitt tycke helt klart bättre samhälle. Logik har alltså inget med ord som ”känslokall” eller likande att göra, vilket man säkert lätt kan tro när man diskuterar logik kontra känslostyrdhet.

    SvaraSvara
     
  42. Anders/AV

    Finns inte på kartan att svt skulle ta upp våldet, men kontakta danmarks radio och tv,nrk eller Russian Today

    SvaraSvara
     
  43. Pingback: Ignorans är en välsignelse | Hit och dit och tillbaka igen

  44. Pingback: Genusvetenskapens kunskapssyn; Genushistorikern Charlotte hävdar NAGVALT | bittergubben

  45. Pingback: Ljusets Fiender – del 1: Johan Lundberg på Timbro-seminarie om PK-vänstern | Genusdebatten

  46. Pingback: Feminism är verklighetsfrånvänt | Yasers hörna

  47. @Erik,
    Tack igen.
    Det du beskriver känns litet som vissa politiska läger ”jag debatterar inte ärligt och förutsätter därför att ingen gör det.”

    @Mars:
    ”Sakta men säkert för de oss tillbaka till medeltiden: ”Ordet var Gud och ordet var hos Gud.” ”
    I sannning. (Tror att det är det närmaste engelskans ”verily” jag kommer.)

    @Kjell:
    ”Genusvetare förkastar objektiv kunskap… Men hyllar ”förståelse”, vad menas?”
    Bra fråga. Svaret har nog inget med verkligheten att göra.

    Erik:
    ”Det man måste förstå är att genusvetenskapen […] under årens lopp har förkastat de akademiska principer på vilka den byggdes upp. […]
    En disciplin uppbyggd efter principer i en ”liberal arts education” ägnar sig nu i hög grad åt att såga liberala principer som logik och analys.”
    Ännu bättre.

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting