Jämställdister granskas i genusuppsats IGEN – Tredje gången gillt
avatar

Som många redan känner till har den feministkritiska rörelsen granskats ännu en gång. Denna gång av genusvetaren Anna Lindeborg på Göteborgs Universitet som skrivit masteruppsatsen Om den ofeministiska jämställdheten och den ojämställda feminismen: en diskursteoretisk analys av en feminismskritisk jämställdhetsrörelse verksam på nätet (PDF)

Jag kan redan nu säga att likheterna med tidigare uppsatser som granskar jämställdister är slående. Studenterna pratar om kritisk forskning men presenterar sedan okritiskt intervjuer och uttalanden från egna källor utan någon som helst motivering till på vilket sätt de uttalandena är relevanta för annat än personskildringar av lärarnas och deras egna idoler.

Knappt hade jag läst de första sidorna så hade Anna Lindeborg hunnit med att okritiskt hänvisa till kända journalister och feministiska aktivister som Susan Faludi, Maria-Pia Boethius och Maria Sveland.

Redan första gången jag läste denna sorts uppsats (Emma Åhmans) undrade jag på vilket sätt de anser akademiskt arbete skiljer från dålig journalism med obefintlig källkritik. Ingenting jag läst hittills i Anna Lindeborgs uppsats ger orsak att ha en annan åsikt. Jag återkommer med ett längre inlägg det här inlägget skriver jag så snabbt jag kan eftersom diskussioner redan börjat i fel kommentarsfält.

Detta är som sagt tredje gången gillt. Här är inläggen jag skrev om de första två granskningarna.

Emma Åhman på Uppsala Universitet  Man skall inte sätta likhetstecken mellan jämställdhet och feminism – En intervjustudie av jämställdistiska bloggares politiska engagemang

Hugo Ewald på Stockholms Universitet  ”Vart är patriarkatet när männen behöver det som mest?” En analys av de dominerande diskurserna rörande jämställdhet och feminism på Flashback Forum

Kommer att uppdateras /Erik

 

Kommentarer

Jämställdister granskas i genusuppsats IGEN – Tredje gången gillt — 82 kommentarer

  1. Jag har skummat uppsatsen och kan inte annat än ställa frågan var finns vetenskapen? Jag har inte studerat humanistisk vetenskap men har nog uppfattningen att den bör styras av samma kriterier som naturvetenkspen.
    Vad jag ser är emellertid en hötorgsmålning i en snidad förgylld ram. Det vetenskapliga tycks bevisas genom en inramning av metod och referenser. Referenser till vad? Jo till samma meningslösa pladder, av andra vetenskapliga utövare. Att citat och urklipp valts enbart med hänsyn till vad som skall bevisas och med bristfälligheten hos en som tycks ha lässvårigheter gör det inte särskilt vetenskapligt. Allt förefaller endast avsiktligt tillkrånglat och jag antar att man får sina poäng utifrån hur många gånger man använder vissa ord. Men det var ganska subjektivt, kan jag erkänna. Smile
    Med intresse inväntas din bedömning!

    SvaraSvara
     
  2. Pingback: Jämställdister granskas i genusuppsats IGEN – Tredje gången gillt | UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  3. Stora skillnaden: Detta är alltså en magisteruppsats. Arbetet som lagts ner är alltså 30 poäng – ett halvårs arbete. Har någon i ”vårt gäng” blivit kontaktad av denna unga kvinna som uppenbarligen ägnat ett halvår åt att kartlägga jämställdister?

    SvaraSvara
     
  4. @MiT:

    Inte jag heller haha. Bortsett från att det är jag som startade upp GD och skrev det inlägg som hon citerar. Men hon påstår att Ninni skrev det inlägget.

    Några av de saker jag just läst är de dummaste saker jag läst i hela mitt liv. Den här uppsatsen fick de bägge förra att verka intelligenta för den här uppsatsen attackerar faktiskt Jämställdistiska ståndpunkter (det gjorde inte de andra) och den gör det med argument som är idiotiska bortom all förståelse. Jag kommer att få sitta i timmar och förklara alla sakfel jag hittat i hennes försök att ta hål på Ninnis argument.

    SvaraSvara
     
  5. ”Genom mina dekonstruktioner har jag visat att rörelsen inte hyser respekt för feminismen som politisk motståndare. ” (s. 74)

    Amen! Lägg gärna till genusvetenskapen. Respekt är nämligen inget man får, det är något man förtjänar.

    SvaraSvara
     
  6. @Erik:

    Jag kommer att få sitta i timmar och förklara alla sakfel jag hittat i hennes försök att ta hål på Ninnis argument.

    Och jag bara ler stort. Om man i en magisteruppsats i ämnet försöker såga mig och fullständigt floppar, DÅ känner jag mig trygg i mina arguments bärighet.

    SvaraSvara
     
  7. Detta kanske skulle passa som ett inlägg på Aktivarum? Annars är ju risken att Ninnis alldeles utmärkta inlägg om jämställdhet i förskolan snabbt försvinner ner i blogglömskan när nya inlägg fyller på? Det var för bra för att råka ut för inläggsdöden direkt.

    SvaraSvara
     
  8. Nu har jag läst klart.
    En spännande observation är att trots att hon hittat denna blogg, så slår hon inte en enda tangent angående genusbiblioteket. Undrar varför? ;D

    SvaraSvara
     
  9. @MiT:

    Ninnis inlägg om jämställdhet i förskolan är en trilogi, Del 3 kommer att länka till de bägge tidigare så det är ingen risk det blir någon blogglömska där.

    SvaraSvara
     
  10. @Erik:

    Dessutom kommer jag länka tillbaka till det i andra inlägg som ligger på plan (tex. det där till Johanna Drott om ni minns. Det var en av pusselbitarna jag behövde för att, på ett bra sätt, kunna svara på hennes frågeställning)

    SvaraSvara
     
  11. @Ninni när skrevs rapporten? Sitter på mobilen så jag har svårt att kolla. Kan det vara så att du inte hade påbörjat din sågning?

    SvaraSvara
     
  12. Jag har bara skummat uppsatsen men den har helt klart en betydligt sämre kvalitet än Emma Åhmans uppsats. Inget nytt, liksom. Förvånansvärt att den blev godkänd.

    SvaraSvara
     
  13. @Ekvalist:

    Emma Åhmans uppsats var på 15 poäng C-nivå, den här är på 30 poäng Masternivå. Detta styrker min hypotestes att genusvetares syfte med att studera är att kunna mindre om världen. Kunskap riskerar att leda till fördomar, enda sättet att vara en god människa är att undvika kunskap.

    SvaraSvara
     
  14. @robjoh:
    Kanske beror det på det? Våren 2013 skrevs den. Då borde hon åtminstone haft med dec. och jan i sitt underlag och där är många inlägg, Hirdman tex.

    Edit: Utgivningsdatum: 28-aug-2013

    Så, ja, min sågning borde varit med.

    SvaraSvara
     
  15. @MiT:
    Ja jag måste säga att klarare än så här kan det knappast bli. Jag skulle säga enkelt som korvspad! Min stora oro är emellertid hur skall människor klara av att finna föda under dessa omständigheter när de egentligen borde sysselsätta sig med detta obeskrivbara problem!

    SvaraSvara
     
  16. @MiT:

    Min kritik av vithetsstudier handlar på ett sätt om att jag vill beskriva vitheten i termer av vad den gör. Jag vill skriva om institutionell vithet, om hur världar blir vita och vad som står på spel i detta tillblivande, särskilt för people of color som måste leva i närheten av en värld som gör det svårt för oss att existera.

    Ulrika Dahl: Ja, och akademin är tyvärr i allra högsta grad ett vitt rum, ett rum organiserat kring vissa kroppar och inte andra.

    Wow! Jag känner mig upplyst av min vithet, och är nu mycket mer medveten om vad den gör. Rummet har blivit… vitare liksom.

    SvaraSvara
     
  17. Nu har jag skummat genom hela flumtexten i jakt på ställen där jag citerats. Och just på den biten hittar jag inget att anmärka på. Hon har lyckats gräva fram några av mina viktigaste inlägg på bloggen och citera korrekt från dom, samt lyckats med konststycket att inte feltolka det jag skrivit. Dessutom undviker hon nästan helt att gå i polemik mot just mig, medan t.ex. Ninni tidvis får sina fiskar varma.

    Men delar av uppsatsen är så flummig att man blir grön i ansiktet, särskilt teoridelen.

    SvaraSvara
     
  18. @Ninni:

    ”Genom mina dekonstruktioner har jag visat att rörelsen inte hyser respekt för feminismen som politisk motståndare. ””

    Hahaa!

    ”Genom mina dekonstruktioner”? Hon kunde ju ha bara frågat eller läst, inget behov för dekonstruktion.

    SvaraSvara
     
  19. @Matias:

    Hon kunde ju ha bara frågat eller läst, inget behov för dekonstruktion
    Precis, det är knappast ett faktum som är minsta doltSmile

    SvaraSvara
     
  20. Ja när man läst denna Masteruppsats av denna genusvetare så förstår man att för henne ska t.ex astrologi och astronomi ha samma vetenskapliga tyngd.

    SvaraSvara
     
  21. Jösses, att de orkar hålla på!?

    ”Samtliga av de inlägg som har analyserats har sparats i en databas och finns således tillgängliga även om bloggarna i framtiden tas bort från nätet.”

    Vilken tur! Jag måste bara påpeka att hon har ”analyserat” mitt inlägg utan att notera att jag just driver med Maria Svelands krigsretorik. Well, well, alla kan ju inte lyckas med allt alla gånger.

    Varma genushälsningar till er alla!

    /Hon som kallar sig Rocki Smile

    SvaraSvara
     
  22. Alla dessa kartläggningar visar hur byxis dom börjar bli. I deras totalitära värld måste alla oliktänkare kartläggas och smutskastas.

    SvaraSvara
     
  23. Nu har jag sparat över 10 sidor av det värsta svamlet… Mitt worddokument riskerar snart att begå digitalt självmord pga oförmågan att hålla så mycket ologiska påståenden inom den samling ettor och nollor som informationen består av.

    SvaraSvara
     
  24. Det är lite intressant att läsa igenom den, vitsen verkar ha varit att stapla akademiska ord och betydelser på varandra tills det förhoppningsvis blir obegripligt?

    SvaraSvara
     
  25. @Ninni: Det är en smula komiskt, tycker jag som kallar mig Rocki, att mitt/mina inlägg ”analyseras”, ”dekonstrueras” och ”problematiseras” i deras uppsatser. Med tanke på att jag tramsar rätt så mycket och inte på något sätt håller någon vidare akademisk kvalitet så drar jag slutsatsen att det är min ton som sticker dem i ögonen. Om jag skulle ”forska” inom den akademiska världen skulle jag skämmas att referera till en blogg som min, snacka om sandlådenivå. Hon verkar för övrigt MYCKET irriterad över att det är tillåtet att ha en annan världsbild än hennes. Hon har ju för fasiken forskat i genuuuuusveeeeteeeenskaaaaaaaap. Smile

    SvaraSvara
     
  26. Men kära rara genusdebattenmänniskor, vad hände med att hålla god ton? Ouppfostrade kan ni vara hemma.

    SvaraSvara
     
  27. Många rimliga slutsatser i uppsatsen för övrigt. Som vetenskaplig text kan den väl diskuteras, men det är väl snarare en uppgift för handledaren än någon av de berörda skribenterna på denna sida. Ni torde ha större vinst av att bemöta uppsatsen som vore den ett debattinlägg.

    SvaraSvara
     
  28. Den största missuppfattningen i uppsatsen som jag ser det är nog att det skulle finnas ett motsatsförhållande mellan synen på människor som fria individer och synen på människor som vara tillhörande av två kön med olika inre drivkrafter.

    ”Det tydligaste exemplet på en diskursiv kamp är den som pågår när rörelsen talar om kön. Å ena sidan sägs individen vara fri i liberal bemärkelse, men när den tillskrivs ett kön framträder en konservativ diskurs där könen begränsas och styrs av sina biologiska förutsättningar.”

    Jag ser ingen konflikt mellan dessa båda uppfattningar.

    SvaraSvara
     
  29. @Lord Ugh: På vilket sätt hålls det ogod ton? Det är knappast några attacker på författarens person, utan det som skrattas åt är att hon dekonstruerar ståndpunkterna här på bloggen (att det finns en värld som går att beskriva objektivt, att man underbygger sina argument med fakta, att man som forskare ska försöka förhålla sig objektiv och inte ha förutfattade meningar om resultatet bl a) genom en orgie i postmodernistiska klyschor och buzz words. Hon utgår från än den ena, än den andra postmodernistiska forskares tidiga synpunkter i stil med: Jag tar min utgångspunkt i NNs uppdelning av kontext och diskurs i en poststruktualistisk… Dvs personens namn är en viktig del i uppbyggandet av textens relevans. Utgår man från idolers världsbilder måste ju texten relevans och kredibilitet öka? Eftersom hon anser att forskaren inte kan vara neutral och skapa kunskap utan att låta sina åsikter färga resultatet kapitulerar hon i sann poststruktualistisk anda från att ens försöka. Istället för att göra allt för att undvika confirmation bias (man ser det man vill se), gör man det till hela uppsatsens kärna. Jag är inte neutral, alltså forskar jag utifrån att jag och mina idolers beskrivning av världen är rätt. Och hör och häpna, resultatet visar att vi har rätt.
    För det är det hennes forskning i slutänden ska visa, att hennes världsbild trots vad andra säger är rätt. Ungefär: De beskriver inte utförligt vad neutral och fri forskning innebär, nå då så. Då har jag rätt i att den inte finns och kan köra på i ullstrumporna.

    SvaraSvara
     
  30. Anders

    Det är inte forskarens uppgift att uppfinna hjulet på nytt varje gång den rullar iväg mot en ny kunskapshorisont. Det är okej att stödja sig på gammal forskning om denna fortfarande anses vara relevant och hålla måttet. Ett vetenskapligt experiment behöver inte reproduceras oändligt (även om det ska vara möjligt att reproducera) lika lite som en matematiker måste dekonstruera varje matematiskt bevis vid varje tillämpning.

    Men som sagt, jag skulle hellre bemöta uppsatsen som ett debattinlägg.

    SvaraSvara
     
  31. Undertecknad har nu läst fram till och med sidan 49 i uppsatsen, och ser att resten fortsätter i samma utredande och resonerande stil. Personligen tycker jag att denna uppsats verkar vara den mest välskrivna, både bredaste och mest djuplodande hittills, att det är det arbete som bäst förmår att ta ”vår rörelse och ideologi” på allvar, och som ger bäst rättvisa åt den kritik av feminismen och genusvetenskapen som ofta uttrycks här.

    Jag är således något förvånad över det negativa mottagandet i kommentarsfältet ovan, och tror att det är ett misstag att avfärda denna uppsats som ”flum” eller liknande. Jag tror tvärtom att ”vår” rörelse kan ha nytta av att ta till sig (åtminstone delar) av det som sägs i den, om ”oss”, och att det kanske är klokt att kritisera den utifrån något mera reflekterat, än de allra snabbast retbara ryggmärgsreflexerna. De kan leda fel ibland, har jag märkt.

    SvaraSvara
     
  32. @Lord Ugh: Självklart bygger man sin forskning på tidigare resultat. Och man behöver inte uppfinna hjulet varje gång. Det är inte däri min kritik ligger. Problemet är att hon valt ut några ”kändisars” sätt att beskriva världen som utgångspunkt, men motiverar egentligen inte varför just deras beskrivningar är bättre än andras syn på världen. Det måste ju finnas andra forskare som har andra tankar om diskurser, rörelser på internet osv. Istället blir det idoldyrkan. Eftersom det är Focault som sagt så om XX väljer jag att också se det så.

    Denna fixering vid person är påtaglig inom humaniora. Man samlas runt en tänkare och hans (påfallande ofta han även för feminister) ord, syn på världen, blir nästan heliga. Ibland blir det närmare personkult där man identifierar sin världsbild med hans. Detta ser man sällan inom naturvetenskap. Ytterst få biologer skulle beskriva sig som Darwinist även om vi i princip alla accepterar hans grundläggande förståelse för evolutionens mekanismer. Men han hade fel på en hel del punkter och vetenskapen har gått framåt sedan dess. Vi har idag en ännu djupare förståelse för evolutionen av liv på jorden. Få fysiker skulle kalla sig Einsteinier eller Gallileier. För något år sedan då man misstänkte neutrinon kunde färdas snabbare än ljus var det flera lärarkollegor som undrade hur vi naturvetare ställde oss till att Einstein kunde ha fel. Vi svarade att han hade ”fel” om annat tidigare och att ingen är helig. Det är bara kul om vi får en förfining av tidigare teori eller en ny teori som kan förklara nya och gamla resultat. Tyvärr var det en glappkontakt.

    SvaraSvara
     
  33. @Lord Ugh:
    De kändisar hon refererar till kan knappast beskrivas som forskare i ordets trafitionella bemärkelse, utan snarare som filosofer som suttit i sina kammare och tänkt fram en världsbild som inte bygger på empiriska observationer.

    SvaraSvara
     
  34. @John Nilsson:

    Jag håller med om att den empiriska delen av uppsatsen är välskriven och hon verkar ha ansträngt sig för att gräva fram även gamla blogginlägg för att identifiera rörelsens viktigaste ståndpunkter. Men mycket av de andra delarna skulle jag beskriva som just ‘flum’.

    Uppsatsen innehållet också en del motsägelser. Ganska tidigt i texten skriver hon en passus där hon själv, kanske rentav omedvetet, sätter likhetstecken mellan feminismen och kvinnosaksrörelsen. Men i analysdelen kritiserar hon jämställdister för att vi betraktar feminismen just på det viset.

    SvaraSvara
     
  35. Heter det btw inte femismkritisk ist för feministkritisk? om inte, så låter det ju som att man e kritisk mot feminister ist för feminism?

    SvaraSvara
     
  36. @Erik
    Har disputationen varit? Om inte vore det nyttigt för den genuslobotomerade skocken på Göteborgs universitet om du och någon mer kunde åka dit och deltaga.

    SvaraSvara
     
  37. Tack Erik, Ninni och andra för att ni tar er tid att läsa sådant här och beskriva det för oss andra. Jag har inte tid för sådant längre. Min kvot av postmodernistiskt svammel är redan fylld efter fem års doktorandutbildning.
    Vill man kritisera bloggar som denna på ett effektivt sätt skulle man sträva efter att hitta exempel på logisk inkonsistens, eller visa att argumentationen mer eller mindre med nödvändighet leder in i en moralisk återvändsgränd. Detta har emellertid ingen gjort och anldningen torde vara uppenbar – det går inte. I stället väljer man den postmodernistiska metoden (läs: orddiarré)och strävar efter att vara till lags den sekt som våra samhällsvetenskapliga institutioner har förvandlats till.
    Postmodernismens enda egentliga funktion är att slippa en saklig argumentation och därför ter den sig lockande för mediokra hjärnor.
    Beträffande ”vithet”, som nämndes i tidigare kommentarer, så kan väl påpekas att inga institutioner är så vita och medelklassiga som de samhällsvetenskapliga, inte minst alla med ordet genus inbakat. Teknik och naturvetenskap tenderar däremot att utgöras av en rätt färggrann hop, men där är det också själva resultatet som i slutändan avgör kompetensen, inte ens plats i den sociala hackordningen.

    SvaraSvara
     
  38. Jag läste hela dokumentet i natt och jag erkänner att ordflödet gör mig förvirrad. Är det så att postmodernism kräver ett ordbruk som är oläsligt?
    Försöker man använda fina ord för att verka ”finare” än man är? Det är ju så i den här jävla boken av Judith Butler jag kämpar med sedan länge och väl? En enorm mängd svåra ord som inte ger mig som läsare mer än huvudvärk.

    Sedan förstår jag inte riktigt poängen med att hela tiden referera till olika filosofer, har man en gång sagt vilken metod man använder i sin analys så behöver man väl inte älta det bara för att fylla sidor med text?

    Och är det bara jag som tycker att hon inte ”dekonstruerar” något till grunden? Skall man inte ta ett begrepp/åsikt och bryta ner den i sin kärna och analysera den efter dess innersta. och sedan göra motsvarande med det aktuella motargumentet, för att sedan kunna förstå skildnaden/likheterna.
    Eller bryter det mot postmodern vetenskapsutövning.

    Uj, ursäkta.
    Men jag var tvungen att fråga.

    MVH

    SvaraSvara
     
  39. @JD:

    Magistrar disputerar inte. Däremot brukar de presentera sina uppsatser vid ett föredrag eller ibland flera på en gång, som ett litet seminarium. Men det brukar vara en fråga för de närmast sörjande, d.v.s. personalen på intitutionen och några av kurskamraterna.

    SvaraSvara
     
  40. @John Nilsson:
    Dekonstruktion är grundläggande inom marxismen och så även inom feminismen där män är närvaro och kvinnor frånvaro vilket lett till könmaktsordningen män är alltid överordnad och kvinnor är alltid underordnad detta visar återigen att marxism och feminism bär på samma tankegods.
    Poststrukturalism som även den starkt påverkat feminismen ifrågasätter människors fria vilja vilket är ett väldigt bra verktyg för ismer som t.ex feminism som vill förändra hur människor lever sina liv eftersom medborgarna egentligen inte valt detta frivilligt så kan man från politiskt håll fylla dessa tomma kärl med enligt dom bättre levnadsmönster.
    Att liberala borgerliga partier släppt in dessa tankegångar bakvägen genom feminismen är för mig en gåta eller så är dom för tröga för att förstå vad dom gör.
    Men jag håller med dig att en eloge ska hon ha för sin slutsats att det behövs fler röster inom jämställdhetsdebatten så det inte blir konsensus om vad det är eller hur man når dit.

    SvaraSvara
     
  41. @Genusföljaren:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Dekonstruktion

    ”Genom att dekonstruera en text kan man försöka förstå hur den skapats och vilka grundantaganden den vilar på. I regel innebär detta att man inte intresserar sig för om det som texten säger är sant. Fokus ligger istället på hur texten påstår något och hur den skapar och/eller återskapar en diskurs.[4]”

    Jag tror att denna bit är viktig för hur man ska förstå Lindeborgs ”tankar”. Det verkar som hon inte alls är intresserad av vad ni säger utan filosofiskt intresserad av hur mening konstrueras i era texter mao. hon verkar inte vara intresserad av att klargöra det könsliga (vilket ni gör) genom att visa att ni har rätt/fel och hur ni har rätt/fel, utan hon är fascinerad av hur mening konstrueras i era texter. Det är alltså hur ni tänker hon klargör (om hon ens lyckas med det) inte vad ni tänker om.

    SvaraSvara
     
  42. @ Lord Ugh

    Självfallet behöver man inte uppfinna hjulet på nytt. Det är liksom hela grejen med vetenskaplig metod. Poängen är däremot att det inte räcker med att hänvisa till kändisar, utan man måste komma fram till något själv också.
    Låt mig illustrera. Om jag vill göra anspråk på att göra naturvetenskaplig forskning, så räcker det inte med en text i stil med:

    Blablabla (Einstein 1905) blablabla (Newton 1682) blabla (Darwin 1867) blablabla

    Ingeting är bevisat genom en uppräkning av kända forskare. Tyvärr är just detta kutym inom postmodernismen och inte minst genus. Inom den verksamheten (jag vägrar skriva vetenskapen) är det vem man hänvisar till som är avgörande, inte vad man kommer fram till. Och detta av en orsak, nämligen att man aldrig ska komma fram till något annat än vad som redan påbjudits av auktoriteterna.

    SvaraSvara
     
  43. Jag började skumma, men fastnade på hennes snabba sågning av positivismen i Torsten Thuréns namn.

    En positivistisk kunskapssyn grundar sig på idén om det rationella forskarsubjektet som kan fastställa säker och absolut kunskap. Denna kunskap kan inhämtas genom två källor: det vi kan iaktta med våra sinnen och det vi kan räkna ut mer vår logik. Teoretisk spekulation ser positivismen som värdelös.

    Nu har jag inte Thurens bok (men kände att jag kunde utgå ifrån att Lindeborgs sammanfattning är galen), men Karlstads Universitet tillhandahåller bland annat en beskrivning av innehållet i Introduktion till vetenskapsteori, som använder Thurén som främsta källa. Där tycks framgå att Thurén menar att objektivism och hermeneutik är två komplementära grenar som var för sig har sina extrema yttringar: ‘absolutism’ och ‘extrem kunskapsrelativism’. Det Anna Lindeborg skriver om positivismen tycks vara mer representativt för absolutismen, om man utgår från detta ‘referat’ av Thurén.

    De mest extrema positionerna på kontinuumet har få anhängare i den vetenskapliga världen. Den absolut säkra sanningen finns inte, men vi behöver för den skull inte acceptera det extrema relativistiska träsket där inget kan sägas med någon grad av säkerhet.

    Det som vore mer ärligt av Lindeborg, om hon nu vill göra anspråk på någon form av vetenskaplighet, är att då också ta upp att Thurén även riktar problematiserar relativismen,

    Särhållandet av å ena sidan värderingar/värdeomdömen och å den andra verklighetsomdömen är en av käpphästarna i det positivistiska tänkandet. Verklighetsomdöm
    en är påståenden som har anspråk på att beskriva hur verkligheten är eller hur den fungerar (Sverige är en demokrati. Jämställdhetsarbetet går framåt.) En värdering uttrycker i stället något eftersträvansvärt (demokrati är bra, jämställdhet är dåligt).

    I den positivistiska traditionen ingår åtminstone att undersökaren/forskaren håller isär dessa två typer av påståenden. Att göra anspråk på att säga hur något är, är en sak. Att värdera detta något är en annan sak. Det är rentav omdiskuterat huruvida man med vetenskapliga sanningsanspråk kan värdera något (är inte värderingar endast subjektiva, personliga utsagor?).

    …och ger en mer nyanserad bild av hur positivistiska forskare faktiskt arbetar.

    Inte bara positivistiskt anlagd forskning, utan också hermeneutisk kan i princip arbeta med tre olika metoder för att nå fram till slutsats i en undersökning. De kallas induktion, deduktion och hypotetiskt deduktiv metod. Thurén beskriver dessa i kapitel 4. De två förstnämnda är antagligen goda beskrivningar av hur vi ofta till vardags drar våra slutsatser. Lägg därför särskilt märke till de felkällor som är förknippade med dem. Den tredje metoden, den hypotetiskt deduktiva, är en positivistisk favoritmetod. Där drar man inte slutsatser på grundval av vad man ser eller logiskt antar. I den metoden prövar man i stället om man sett och tänkt rätt.

    (min emfas)

    Om den hypotetiskt deduktiva metoden är en favoritmetod hos positivister, hur kan de samtidigt anse att teoretisk spekulation är värdelös?

    Så det ser onekligen ut (med reservation för att jag inte ännu kommit över Thuréns bok, utan bara läst referat) som om Lindeborg kraftigt förvanskar Thuréns budskap för att lättvindigt avfärda positivismen som löjlig och oanvändbar.

    SvaraSvara
     
  44. Är det bara jag som tycker att det är spännande att så många genusfrälsta faktiskt hittar hit och läser men sedan inte kommenterar?

    Jag undrar vad det kan bero på…… Grin

    SvaraSvara
     
  45. Roligt att det alltid är så att dom har enorma metodavsnitt som tar upp massa politiska åsikter. Har också alltid undrat när dom fastslår ” objektiv kunskap är inte absolut” och sen nöjer sig med det. Ingen vetenskap är väl absolut om man vrider på det ur icke rationella perspektiv.

    1+1 = 2 ..men i den postmoderna världen är det kanske 74 . Frågan är vad vi ska med sådan vetenskap till som bevisligen inte ger oss människor någon samhällelig nytta?

    Gröna löv är gröna för att vi säger att dom är det, i själva verket kan dom vara blå. Jaha??? Men när folk sen går och handlar på ICA kommer dom ändå leta efter gröna löv om dom ska göra Dolma tex.

    Vad har den postmoderna världen egentligen haft för samhällelig nytta?

    SvaraSvara
     
  46. @Ulf T:
    Jag har inte läst Torsten Thuréns bok, men en hel del annat. Jag vet inte var Torsten Thurén står men ja det verkar som om Lindeborg väljer det hon vill citera för att stödja sin tes.

    Extrem positivism har sina problem, men om vi ska vara fullständigt ärliga har ren rationalism ännu större problem. Vetenskapen i västvärlden har aldrig stått still så mycket som när de som sysslade med vetenskap ansåg det var under dem att utföra experiment. Om det inte var så att teknologiforskningen hos hantverksskråna hade fortsatt så är det frågan om Galileo hade kunnat genomföra sina studier.

    Problemet hos genusvetenskapen, och problemet jag ser med Lindeborgs metod/vetenskapskapitel, är att de anser positivismen har problem därmed kan man inte använda positivism och tala om objektiva fakta. Deras inställning blir därmed att de kan hålla på med tyckande och kalla det vetande. Jag tycker också det saknas en debatt om problemen med vad man själv sysslar med och kallar vetenskap. Hur kan det komma sig att Ninni enligt Lindeborg måste ”hitta” på en förklaring vad könsmaktsordningen? Varför finns det ingen definition för ett så grundläggande axiom?

    @John Nilsson:
    Personligen tycker jag att denna uppsats verkar vara den mest välskrivna

    Beror på hur du definierar välskriven, fina ord ja, reflekterande? Nja. Jag anser inte riktigt att hon själv skriver utan snarare kopierar vad andra har sagt.

    Jag är också väldigt tveksam till att hon väljer att enbart utgå från vad som är skrivet på bloggar. Inga intervjuer eller djupodlande studier för att få tyngd för sina tolkningar.

    @Ninni:
    Utgivningsdatum säger inte så mycket, handlar en hel del om när du får igenom den i det interna systemet.

    Jag reagerade också på att hon inte nämnde att du faktiskt hade valt att läsa på. Särskilt när hon bland annat använder ”Under det rosa täcket” som referens. Att använda referenser för att vederlägga sin forskning om någon, där någon har ifrågasatt sin referens utan att kommentera eller reflektera detta är konstigt.

    Sedan att hon någonstans har problem med att du menar att känslor inte är samma sak som vederlagda fakta visar väl på att våran vetenskapssyn är rätt långt från genusvetenskapens.

    SvaraSvara
     
  47. Vet ni vad man använde som kurs-referens under genuskursen förresten.

    Thelma & Lousie. Alltså filmen.

    Filmen i sig är alltså en godkänd referens när man talar om kvinnors frigörelse. I en vetenskaplig korrekt miljö borde det ifrågasättas vad man menar om man har det som referens eller till och med teori. Sen tror jag att jag nämnde för er att en homosexuell kille blev hårt nertystad av de kvinnliga lärarna när han hade mage att påstå att homosexuella män blir mer trakasserade med våld än lesbiska kvinnor blir. Ni skulle sett hatet när han sa detta.

    SvaraSvara
     
  48. @Torstensson:
    ”objektiv kunskap är inte absolut” och sen nöjer sig med det

    Problemet de har är att de inte förstår att vetenskapsfilosofin redan har löst att objektiv kunskap inte är absolut och kanske inte ens helt objektiv. Det är därför vetenskapsfilosofin pratar om vikten av hypotesprövning och falsifierbara teser. Något som genusvetenskapen inte verkar vilja syssla med.

    SvaraSvara
     
  49. Könsmaktsordningen ser jag varje dag. Det betyder att män måste ha mer meriter än kvinnor för att få samma respekt.

    SvaraSvara
     
  50. @robjoh:

    ”Deras inställning blir därmed att de kan hålla på med tyckande och kalla det vetande. Jag tycker också det saknas en debatt om problemen med vad man själv sysslar med och kallar vetenskap. ”

    Jep, det märkliga är att de anser att deras subjektiva tyckande och upplevelser (vi vet ju hur bortom all kritik kvinnliga upplevelser är i feminism) är mindre problematiska än kunskap som baserars på empiri och fakta och som kan utsättas för utomstående granskning. Deras kunskapssyn är minst sagt förvrängd om de anser att subjektiva upplevelser, som grund för kunskap, är mindre problematiska än kunskap som kan verifieras av två oberoende granskare. De menar alltså att ”kunskap” som inte kan verifieras på något sätt är hållbarare än kunskap som kan verifieras.

    SvaraSvara
     
  51. Robjoh

    Den är falsierbar såklart. Men i det stora hela menade jag att den respekt en kvinna har pga av sin sexuella makt, en likvärdig respekt (om det nu går att bli likvärdig det får du avgöra) måste en man arbeta upp. Antingen genom hårt slit och stora risker eller att man blir duktig på PUA (Vilket är mycket slit) . Till syvende o sist är det klart för mig att män föds för att bevisa omvärlden att dom är dugliga. Kvinnor har inte samma krav.

    Sen är det nog så att kvinnor som väljer karriär känner att dom inte tas på allvar i alla sammanhang men där tror jag mycket också beror på att dom är på fel position. En kvinna med naturlig pondus följer man. Kvinnor kan också vara fenomenala ledare och jag har själv haft en. Jag har sett kvinnor bli inkvoterade och göra ett dåligt jobb och som sen klagar på att det är för att dom är kvinnor.

    Ptja, jag ser det inte så.

    SvaraSvara
     
  52. @robjoh:

    Filosofen Antony Fredrikson kommer med bra funderingar kring ojektivitet, här ett citat från en intervju:

    ”Antony Fredrikssons forskningsområde är idag bilder och det vi kallar dokumentära bilder. En av frågorna är hur en dokumentär bild skiljer sig från en fiktiv bild.

    – En idé, som kanske många av oss rör sig med, är att den dokumentära bilden är ”neutral”. Den visar något som det är. Motargumentet är att bakom bilden finns alltid ett val. Vem är det som tagit bilden, varför just den här bilden, varför på det här sättet, varför det här objektet, och så vidare. Därifrån dyker frågan om objektivitet upp. Och här har vi igen samma spänning som mellan empirismen och positivismen.

    – Vi glömmer hela tiden bort det fundamentala faktum att vi formar det vi ser. Och det är inte ett problem i sig. Det jag är intresserad av är varför de här frågeställningarna hela tiden dyker upp på nytt. Poängen är inte att motbevisa någon ”objektivitet”, utan att fundera på vad ”objektivitet” handlar om och vad den utträttar.”

    http://web.abo.fi/meddelanden/forskning/2013_05_objektivitet.sht

    SvaraSvara
     
  53. Jag kan berätta att jag kommer ge mig in på ett nytt område och starta upp något jag tror kan bli bra. Det kommer innebära att jag måste resa till ett land där få pratar engelska, där jag kan bli lurad på pengar och där jag bara har en känsla av att det här kommer funka att sälja i Sverige.

    Jag personligen känner INGEN kvinna som gjort något liknande bara sådär. Varför skulle dom? Dom har ju redan sitt på det torra genom att vara ihop med killen som gör det åt dom.

    SvaraSvara
     
  54. @robjoh:
    Utgivningsdatum säger inte så mycket, handlar en hel del om när du får igenom den i det interna systemet.

    Helt sant. Men insamlingen av data är gjort under vårterminen, så genusbiblioteket borde varit med. Och jag är ju inte dummare än att jag begriper att det är det arbetet som gör mig till favoritobjekt för Anna Lindeborg.

    Jag håller på att skriva ett bemötande. Jag kommer inte gå in på vetenskapsmetoder, dels för jag är så trött på deras flumflum men framförallt för jag vet att Erik kommer göra det bra. Så jag kommer bara bemöta där hon försöker såga mig och visa varför hon inte bara misslyckas, utan faller fullständigt pladask. Ni kommer att garva er sönder, jag lovar. Mina ögon glöder, jag har jättekul!
    Heart Rose Heart

    SvaraSvara
     
  55. @robjoh:

    ag har inte läst Torsten Thuréns bok, men en hel del annat. Jag vet inte var Torsten Thurén står men ja det verkar som om Lindeborg väljer det hon vill citera för att stödja sin tes.

    Extrem positivism har sina problem, men om vi ska vara fullständigt ärliga har ren rationalism ännu större problem.

    Jag har fått tag i en ljudboksvariant av Thurén – lite omständigt om man vill referera och ge hänvisningar.

    I Kap 2 beskriver Thurén dogmatismen på ett sätt som låter oerhört träffande på feminismen. I slutet av kapitlet bekänner han sig som en anhängare av Popper.

    I Kap 3 skriver han iofs ungefär det som Lindeborg refererar, men innan dess skriver han:

    Men observera att positivism inte är detsamma som jag beskrivit som det jag kallar dogmatism, och hermeneutik är inte samma sak som kunskapsrelativism. De moderna forskare som bygger på positivism, är i allmänhet väl medvetna om problemen med att uppnå säker kunskap.

    Han tillskriver sedan David Hume en rätt ”dogmatisk” uppfattning om hur värdelös litteratur är som inte bygger på konkret kunskap, men Hume var ju också den som, redan på 1700-talet, sköt ett generande hål i idén om att vi skulle kunna uppnå en absolut sanning – genom att logiskt demonstrera att vi aldrig kan slutgiltigt bestämma kausalitet mellan två observationer.

    I Kap 5 betonar han dessutom med kraft att positivistiska forskare måste ha rejäl fantasi, och att nya idéer inte kommer genom att resonera sig fram på intellektuell väg.

    Det tar tid att lyssna sig igenom en e-bok, men jag tycker nog det är tydligt att Lindeborg kraftigt förvanskat hans ståndpunkt.

    SvaraSvara
     
  56. @Ninni:
    Med tanke på att du gav din syn på ”Under det rosa täcket” redan i december så man tycker att det borde vara med.

    @Matias:
    Jag håller väl med delvis vad han säger, varför är det fortfarande en fråga. Som jag ser det kan det säkert vara så att objektivitet är ett ett ideal som ej kan uppnås, men med rätt formulering av sina slutsatser behöver man inte oroa sig för att ens slutsatser är icke objektiva. För om ens slutsatser är väl formulerade kommer man kunna bevisa att min icke objektivitet var felaktig.

    @Ulf T:
    Låter som rätt standard vetenskapsteori litteratur, man förstår att ett dogmatiskt tänkande kommer få konsekvenser. Falsifiering har också sina problem. Problemen är dock hanterbara om man tänker på dem.

    SvaraSvara
     
  57. Hmm… många märkliga uppfattningar i den där avhandlingen.

    I rörelsens kritiska tal om samtida feminism och i förlängningen svensk jämställdhetspolitik är fakta och kunskap begrepp som återkommer. Politik måste bygga på fri forskningsverifierad fakta och kunskap. På samtliga bloggar utgör det ett av de politiska krav rörelsen har.

    Detta krav sägs komma från Pelle Billings manifest, sid 7. Där står:

    Tyvärr visar det sig att den svenska regeringspolitiken har ett starkt drag av biofobi. I regeringsdokumentet SOU 2006:75, s 55, skriver man följande:

    Den nordiska synen är dock att kön är en konstruktion.

    När forskningen så tydligt har visat att det finns medfödda skillnader mellan könen så är det inte försvarbart att uttrycka sig på detta vis. Normalt sett grundar sig svensk politik på den forskning och kunskap som finns inom ett visst område, och jämställdhetspolitiken bör inte vara något undantag.

    Det är ju inte riktigt samma sak, eller hur? ”Normalt sett grundar sig svensk politik på den forskning som finns inom ett visst område” är inte liktydigt med att säga att ”politik måste bygga på fri forskningsverifierad fakta och kunskap”.

    Politik måste naturligtvis inte bygga på verifierade fakta om sådana inte finns att tillgå. Det Billing säger är helt enkelt att när det finns sådan verifierad kunskap, är det olyckligt om politikerna håller fast vid förlegade, falsifierade idéer.

    Om Lindeborg inte håller med, riskerar hon att falla i Thuréns kategori ”dogmatiker” – sådana som vägrar överge sina egna åsikter, oavsett vilka fakta som framkommer. Wink

    SvaraSvara
     
  58. @Ulf T:

    Det tar tid att lyssna sig igenom en e-bok, men jag tycker nog det är tydligt att Lindeborg kraftigt förvanskat hans ståndpunkt.

    Den boken är kurslitteratur inom sociologi så jag har den då den var litteratur på en av mina kurser. Den är mycket bra och jag instämmer i din uppfattning om förvanskning.

    SvaraSvara
     
  59. Robjoh

    Det ligger mycket i det du säger när du skriver att det verkar som att det mest är kopierat. När man läser hermeneutiska uppsatser så är det hela tiden samma ord och som också finns i metodböckerna som de läser.

    Kvinnor har generellt sett lättare för språk och min bild är att de också är lättare för dom att helt enkelt totalt acceptera böckernas ord och göra dom till sina. I vissa stycken känner jag till och med igen hela meningar eftersom till och med forskarna inom genren efterapar varandra. Att läsa forskning från amerikanska universitet har en helt annan dynamik och inte samma luddiga kvasi-intellektuella resonemang. Tycker jag.

    SvaraSvara
     
  60. @Torstensson:
    Alltså vad jag menar med kopierat är att jag saknar den personliga tanken om vad de funderar på. Alltså VAD anser de om vad de citerar? Jag vet inte om de har kopierat texten rakt av men om man ska citerar någon, om det nu inte är bakgrundsinformation får man gärna kommentera detta. Särskilt när det gäller vetenskapsfilosofi. Om man anser att X är felaktigt så måste man förklara varför.

    SvaraSvara
     
  61. @Ninni:

    Blogginlägg publicerad efter 1 april 2013 (tror jag det var) återfinns inte i studien. Det står i metoddelen (om jag kommer ihåg rätt, skummade första halvan i morse).

    Det betyder att hon troligtvis inte missat ditt genusbibliotek utan bara bekvämt struntat i det. Fast jag kan ju ha fel, alla kan ju göra missar.

    SvaraSvara
     
  62. Den här var ju underbar (sid 55):

    Medborgarperspektiv skriver:

    Tyvärr präglas allt mer av svensk politik av offerrollsglorifierande. Det ska ständigt refereras till ”strukturer” och ”normer” som ligger som en enda enorm hämsko över landets alla utsatta grupper. Alla är de ”offer”, men störst ”offer” av alla är landets alla kvinnor. Så snart en kvinna har en motgång så beror det på könsdiskriminering. Aldrig kan det bero på hennes individuella brister och tillkortakommanden. Det har årtionden av feministisk propaganda fastlagt.

    Här sätter Medborgarperspektiv likhetstecken mellan ”att göras till offer av samhället” och ”människor påverkas av strukturer och normer i samhället”. Bloggaren menar att kvinnor har egna brister och tillkortakommanden, som gör att de möter motgångar i livet. Vad dessa brister beror på är inget bloggaren utvecklar vidare.

    Hennes ‘dekonstrueringsförmåga’ är verkligen imponerande! Menar hon alltså – för att tillämpa en liknande typ av logik – att kvinnor saknar brister och tillkortakommanden? Smile

    SvaraSvara
     
  63. Pingback: Min granskning av Anna Lindeborgs Masteruppsats i Genusvetenskap – del 1 | Genusdebatten

  64. @Chade:

    ok, tack. Jag skummade bara metoddelen. Det är liksom ”favorit i repris” och dom har jag tröskat så många gånger att jag är innerligt trött på deras flum. Jag tänker inrikta min replik på att bemöta det som hör till mig, så att säga. Men det datumet kommer jag behöva, så tack. slipper jag letaSmile

    SvaraSvara
     
  65. @Genusföljaren:

    ”Jag läste hela dokumentet i natt och jag erkänner att ordflödet gör mig förvirrad. Är det så att postmodernism kräver ett ordbruk som är oläsligt?”

    Ja, faktum är att jag i slutet på del 1 av min gransking (nyare inlägg) påpekar deras mål verkar vara att hålla världen i okunskap så de själva skall få komma till räddning och tolka.

    ”Försöker man använda fina ord för att verka ”finare” än man är? Det är ju så i den här jävla boken av Judith Butler jag kämpar med sedan länge och väl? En enorm mängd svåra ord som inte ger mig som läsare mer än huvudvärk.2

    Nej, syftet är inte att vara finare, syftet är att vara svårbegriplig. Ju fler som kan läsa ju fler som kan påpeka felen. Butler är känd för att skriva avsiktligt obegripligt.

    ”Sedan förstår jag inte riktigt poängen med att hela tiden referera till olika filosofer, har man en gång sagt vilken metod man använder i sin analys så behöver man väl inte älta det bara för att fylla sidor med text?”

    Som jag påpekar i granskningen håller de sig inte till en och samma sak. Poststrukturalism beskrivs exempelvis som fyra olika saker. Däribland både ”utgångspunkt” och ”metod”

    ”Och är det bara jag som tycker att hon inte ”dekonstruerar” något till grunden? Skall man inte ta ett begrepp/åsikt och bryta ner den i sin kärna och analysera den efter dess innersta. och sedan göra motsvarande med det aktuella motargumentet, för att sedan kunna förstå skildnaden/likheterna.”

    Nej, syftet med dekonstruktion är att ifrågasätta det ”förgivettagna” budskapet. Man försöker inte visa det rätta budskapet man förkastar att något rätt budskap finns. Texten betyder enligt dekonstruktion ingenting.

    SvaraSvara
     
  66. Robjoh

    Jaså.

    Mjo men så är det ju. Det är inte dom som tycker, dom ska visa dom förstår metoden. Att metoden i sig är knasig läggs inte tid på. När det gäller diskurs så är det inte bara samtal utan även texter och hur dessa sägs forma oss. Jag ska göra ett längre inlägg imorgon om saken .

    SvaraSvara
     
  67. Pingback: Anna Lindeborg dekonstruerar jämställdismen, men inte sina egna stereotyper | bittergubben

  68. Pingback: Auktoritetstro II | Bashflak

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting