Statsvetenskap att ”tolka” jämställdisters engagemang?
avatar

Så har ännu en studie med syftet att ”förstå” jämställdister dykt upp. Denna gång är det statsvetaren Emma Åhman som skrivit C-uppsatsen Man skall inte sätta likhetstecken mellan jämställdhet och feminism – En intervjustudie av jämställdistiska bloggares politiska engagemang (PDF) Redan i uppsatsens inledning så framgår vilken sanningssyn det gäller..

Uppsatsen hävdar att jämställdismen kan förstås som en motrörelse mot feminismen, som utifrån sina politiska förslag, sin retorik och sin syn på kön kan placeras in i en nyliberal kontext där individen är centrum för den politiska ideologin.

Kan begripas…. Kan placeras… Uppsatsen handlar alltså inte om huruvida dessa bägge påståenden är sanna beskrivningar av Jämställdism utan huruvida de utifrån tidigare material går att göra alls. Fokus är inte på att vad man säger skall vara sant utan på att få det man säger att stämma med vad som tidigare sagts. Forskarens roll blir att pressa in objektet i ett redan existerande 1000-bitarspussel av gammalt tyckande. Sedan jag började skriva om uppsatsen har Ulf T publicerat inlägget Om sanning och konsekvens på samma ämne. Eftersom hans inlägg är skrivet från insidan och mitt från utsidan finns det stora skillnader så risken är liten för upprepningar. Det är dock en sak Ulf T nämner där han inte bara drar samma slutsats jag utan även använder exakt samma ord.

Forskningsmetodik eller Journalistik?

”…då jag började få känslan att intervjudelen mer liknade ‘tendentiös journalistik’ än sanningssökande forskning”

Jag anser inte bara att intervjudelen liknar journalistik. Jag anser att den inte kan göra annat pga uppsatsens sanningssyn. Exempel på detta finns här:

Definitionen av motrörelse hämtas från Tahi Mottl som beskriver dessa som medvetna, kollektiva och organiserade försök att kämpa emot eller stävja den sociala förändring som den ursprungliga rörelsen förespråkar, och på så sätt bevara status quo (Mottl 1980).

Jag har två saker att invända. Dels är källan är över 30 år gammal och dels så handlar Jämställdismen inte alls om att bevara Status quo så även utifrån detta perspektiv är jämställdismen ingen MOTRÖRELSE. Det är pinsamt uppenbart att Åhman blir ställd när hon skall beskriva något som inte följer de regler hon lärt sig – vilket kanske inte är så konstigt när de reglerna skrivs av människor som Michael Kimmel.

I en granskning av mäns reaktioner på feminismen kring förra sekelskiftet kategoriserar maskulinitetsforskaren Michael Kimmel dessa i tre olika kategorier (Red. dessa är) Den antifeministiska – Den maskulinistiska – Den profeministiska.

Ingen av dessa tre beskriviningar fungerar bra men trots det hittar Åhman inget problem med att okritiskt hänvisa till Kimmel som källa. Han är nån sorts ”kändis” i hennes kretsar och då tycks vad än för dumheter han säger vara giltig källa. Forskaren verkar här helt beroende av andra tidigare tyckare och nya upptäckter blir omöjliga eftersom det är den tidigare personens status som är det viktiga, inte vad denne sade. Michael Kimmel säger bla bla, och det är inte viktigt för författaren huruvida han snackar dynga eller inte. Istället skall de jämställdister som hävdar han snackar dynga bli förstådda utan att forskaren ens behöver bedöma giltigheten i deras påståenden.

Feministisk vetenskapsteori?

Ursäkta en enkel fråga men hur sjutton tror Åhman hon skall kunna förstå jämställdister om hon inte ens bryr sig om att ta reda på huruvida vad de påstår stämmer eller ej? Hon till och med hänvisar till vad som hävdas i Yvonne Hirdmans genussystem. Har hon missat ironin i att det finns kritik av Hirdmans stolliga påståenden här på sidan? Hon försöker bedöma oss i enlighet med information vi redan har bemött. Vilket bara bekräftar min kritik senare i uppsatsens eget parti om vetenskap (5.2) där jag personligen blivit citerad.

En bloggare menar i ett inlägg att genusvetenskapen är politisk, och arbetar utifrån på förhand dragna slutsatser:

”Traditionell vetenskap ändras nämligen i takt med att nya fakta dyker upp. Modern GenusOvetenskap däremot rättar sig efter teorier dvs dikteras helt och hållet politiskt och säger alltid precis samma saker (Aktivarum 2013-04-25b).”

Här är mitt Aktivarum-inlägg som citeras. Nu börjar det bli riktigt märkligt då Emma i nån sorts önskan att i själva verket vara journalist bara återberättar vad jag säger utan att ens reflektera över huruvida disciplinen eller den uppsats hon själv skriver följer de regler som jag beskrivit. Sålunda presenterar hon först vår vetenskapssyn.

Vad ses då som giltig vetenskap inom den jämställdistiska rörelsen? Efterfrågandet av olika ”bevis” för patriarkatet eller andra feministiska teoretiskt utgångspunkter antyder att det handlar om att söka observerbara fakta, gärna statistik, som ska stödja slutsatsen.

Efter denna presentation av ”våra åsikter” så kommer då den andra sidan. Hur den feministiska vetenskapen fungerar beskriver hon på samma journalistiskt neutrala sätt så här:

Inom feministisk vetenskapsteori ses inte kunskapsproduktion som en neutral och objektiv syssla, utan något som gynnar vissa gruppers intressen. Vetenskapen må framställa sig själv som opartisk, neutral och apolitisk, men är i själva verket baserad på en manlig maktutövning vilket får politiska konsekvenser.

Med andra ord motsäger hennes presentation av feministisk vetenskapsteori inte alls min beskrivning. Tvärtom så bekräftar hon ord för ord att feminister gör precis som jag säger i citatet ovan. Hon berättar sedan om de politiska ursäkter feminister anser sig själva ha för att få tillåtelse bete sig så. Det stannar inte där. Håll i er för nu blir det riktigt helgalet!

I ljuset av detta kan den jämställdistiska kritiken av genusvetenskaplig teori förstås som en reaktion på den kritik som feministiska forskare riktat mot den traditionella vetenskapen.

Varför är detta så galet? Jo för som påpekas av Emma ovan var det koncept som bevisbörda och observerbara fakta som de feministiska vetenskapsteoretikerna ifrågasatte. Men utan bevisbörda eller observerad fakta vad grundas kritiken på? Så här ser hennes presentation ut:

Ur detta perspektiv kan alltså även det jämställdistiska sättet att se på vetenskap kritiseras för att dölja maktförhållanden och ignorera genussystemets inbyggda ojämlikheter.

Det finns flera allvarliga problem med det påståendet: Här är några av dem:

1. Det var den traditionella vetenskapens krav på bevisbörda som feministernas kritiserade. De bryr sig alltså inte om att bevisa dessa ojämlikheter, de bara påstår de existerar.

2. Feministerna visar inte att maktförhållanden i sig är ett problem. Deras förkastande av bevisbörda innebär att de inte ens behöver bevisa det. Det räcker åter att bara påstå detta.

3. Även om ojämlikheter existerar är det inget som säger de feministiska alternativen är befriade från sådana. Vad hindrar dem att bara byta ut ett förtryck mot ett annat?

Vad betyder egentligen frasen ”Feminister har kritiserat”?

Som framgår av punkterna ovan räcker inte kvalificieringen som Emma gjort. Enligt hennes beskrivning skall Jämställdismen ses som en kritik av feminismens kritik av traditionell vetenskap (som i sin tur utgår från de påstådda maktförhållandenas vara och icke vara – vad det nu betyder). Hon presenterar vad jämställdismens kritik handlar om (observerbara fakta) men sedan tar det stopp. Det saknas fullkomligt presentation av vad feministisk kritik handlar om i avsnitt 5.2. (vetenskap) Istället så upprepas kritiken nära nog ord för ord i avsnitt 5.4 (politiska krav)

På detta område kan begreppet ”könsneutralt” problematiseras ur ett feministiskt perspektiv, där det kan kritiseras för att dölja faktiskt existerande maktförhållanden i samhället.

För att dölja påstådda maktförhållanden alltså. Påståenden vars källa inte presenteras någonstans. Varken av Emma själv eller av hennes referenser. Här är det dags att en gång för alla fråga vilken sorts mjöl som feminismen har i påsen? Utan den traditionella vetenskapens krav på observerbara fakta HUR VET FEMINISTER VAD DE SÄGER SIG VETA?  Låt mig för ordningens skull presentera några exempel på var frågan är relevant och på vilket sätt. Detta är bara några stycken det finns flera

Eduards beskriver hur feminismen ifrågasätter (Eduards)

Vad betyder det att feminismen ifrågasätter? På vilken grund. Att påståendet finns säger ingenting om någonting.

”Det är helt enkelt inte möjligt att förhålla sig neutral till kön när samhället genomsyras av ett genussystem” (MacKinnon)

Antas genomsyras. Och hur vet man det? Att man påstår det vet jag redan men hur kom man fram till det?

Det riktigt absurda är att Emma Åhman själv beskriver sig som feminist. Om detta är sant så betyder det alltså att hon antingen inte har en aning om vad som får henne att hålla med om denna sorts feministiska påståenden där ”feminister har ifrågasatt/kritiserat” saker eller så är hennes avsaknad av förklaringar på detta ett avsiktligt sätt att dölja saker. Varför gömmer hon den informationen för läsaren? Det finns flera möjliga orsaker och det är bäst att ta den diskussionen i kommentarsfältet men en av de mest uppenbara  vill jag ändå passa på att nämna här. Nämligen att feministisk kunskap falskspelar och hänvisar till….*fanfar*

”Kvinnliga sätt att skapa kunskap”

Samtidigt som genusvetare hävdar könet skall ha mindre betydelse är med denna modell hela deras sätt att se på vad som är ”sant” könsbundet och problemet de har med traditionell vetenskap är inte att den är mindre sann – utan att kvinnor i grupp inte gillar idén med saklig bevisbörda. Detta av samma orsak som presenteras i inlägget: Om konsten att fördela talutrymme kolleborativt dvs prata som en tjej nämligen att kvinnor i grupp inte gillar kompetitiva metoder.

Varför inte? Jo absurt nog av just de orsaker som evolutionspsykologin säger de inte gör det och i linje med just de kvinnliga motivationer som evolutionspsykologer presenterar. När vi kastar den genusteoretiska idén om könsskillnader i papperskorgen så ser vi att kvinnlig dominans leder till just de könsskillnader som man från genusteoretiskt håll hävdar sig vara motståndare till.

Jämställdismens könsteoretiska utgångspunkt präglas alltså av evolutionspsykologiskt underbyggda påståenden om skillnader mellan könen

Genusvetarnas vetenskapsteoretiska utgångspunkt präglas av exakt samma påståenden som de klagar på. Allt genusvetare säger kan ses som en följd av att man har en kvinnlig publik som inte gillar kompetitiva påståenden oavsett hur sanna de är. Det anses inte vara en tävling mellan huruvida påstående A och B stämmer bättre – inte för att påtåendena är lika sanna  – utan för att genusteori är kvinnor i grupp och kvinnor i grupp ogillar iden att inte få välja det mest biologiskt gångbara alternativet.

Jämställdismens könsteoretiska utgångspunkt är evolutionspsykologiskt inspirerad, vilket kan ses som en effekt av rörelsens individualistiska syn på människan som ett autonomt subjekt med en fri vilja.

I Emma Åhmans uppsats framställs jämställdister som personer som tror på evolutionspsykologi. Men genusvetare baserar hela sin teoretiska metod på samma könsskillnader (kvinnliga sätt) så på vilket sätt är de trovärdiga. På vilket sätt representerar kvinnor i grupp som sitter och ”skapar kunskap” inte en tydlig biologisk könsskillnad?

Genusvetare SÄGER biologiskt kön inte är viktigt

Genusvetare GÖR biologiskt kön till det centrala

Vad finns egentligen att säga om en grupp av de mest könsstereotypa kvinnor man kan föreställa sig som hävdar de är emot könsstereotyper?

Kommentarer

Statsvetenskap att ”tolka” jämställdisters engagemang? — 54 kommentarer

  1. Jag är faktiskt rätt glad idag att jag var så misstänksam mot detta att jag inte ställde upp. Och att jag hade rätt om vad detta skulle utmynna i… Wink

  2. Pingback: Statsvetenskap att ”tolka” jämställdisters engagemang? | UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  3. Ja vad mer kan man säga egentligen. Att kämpa för kvinnors rättigheter i Sverige är som typ att kämpa för vitas rättigheter i Sydafrika under Apartheid-tiden.

  4. @Jonna; ef-feminist:

    Ärligt talat anser jag inte feminister kämpar för kvinnors rättigheter överhuvudtaget. De kämpar mer mot män än de kämpar för kvinnor. Även när kvinnor skulle ha mer nytta av ”manliga” faktaorienterade metoder så kräver feminismen att kvinnor skall prackas på ”kvinnliga” metoder i områden där de är helt olämpliga för det syfte de har. Vilken idiot som helst fattar väl att med feministisk logik är manliga forskare överlägsna kvinnliga i alla former av skapande. Så varför vill feminister sabotera kvinnors skapande? Knappast för att de vill gynna kvinnor.

  5. Med vilken rätt hittar genusvetare på en sanning om att kvinnor i grupp inte gillar idén med saklig bevisbörda? Dra inte in mig i era foliehattsteorier, tack (vill jag säga dem).

  6. Japp, hur får man ihop särart och likart? Själv har jag landat i att det inte är antingen eller utan just både och.

  7. Skulle man kunna säga att genusvetenskap är detsamma som kvinnlig preferens för hur man samtalar? Dvs ett sorts kvinnligt samtal? Där objektiv fakta utan känslor är något man väljer bort?

    Varför är det så viktigt för dom?

    ”skulle kunna förstås” är ett mycket vanligt uttryck inte bara inom genusvetenskap utan också ett uttryck som förekommer flitigt i svenska översättningar av diskursanalys.

    ”kan tolkas som” osv . Att något KAN förstås betyder inte att det är den mest rimliga förklaringsmodellen, snarare den mest gillade. Om kvinnor inte gillar kompetetiv fakta och samtal , vilken konsekvens blir det för vetenskap?

    Tycker det känns konstigt att dom påstår att objektiv fakta vidmakthåller maktförhållanden. Vilka maktförhållanden menar de då? Dvs på förhand har man bedömt förhållandena till mäns favör, trots att fler män är uteliggare och kvinnor gifter upp sig, sällan ner sig.

  8. En sak som störde mig var att den empiriska delen lade större andel av textmassan på att citera feministiska filosofer än på att citera jämställdister. Vad var det som skulle studeras nu igen?

  9. Ta det där om utseendeideal idag. Kvinnor klär sig mer lättklätt än någonsin, utseendehetsen är enorm.

    Radikalfeminister får detta till att det är mäns fel .

    Jämställdismen kunde genom objektiv fakta och resonemang få det till att kvinnor idag själv kan försörja sig och därmed tävlar om de män som har mer i lön än de själva. Dom nöjer sig inte med en jämställd man och det där är ju obehagligt för många unga kvinnor att höra . Då är det lättare att höra att det är männens fel .

  10. @Erik:

    Även om jag håller med dig i din kritik, så tycker jag ändå att uppsatsen i det stora hela är mer positiv än vad man skulle kunna förvänta sig med de förutsättningar som kandidaten har haft.

    Vad jag saknar är att hon inte har förståelse för sin egen teoretiska utgångspunkt (det politiserade post-strukturalistiska könsmaktsperspektivet) som inte står omnämnt någonstans i uppsatsen. Utifrån den kan man också få en djupare förståelse för det kunskaps-teoretiska resonemang hon ägnar sig åt (och som du i sista stycket helt riktigt sågar vid fotknölarna). Det gör att uppsatsen upplevs som betydligt mer universell än vad den i verkligheten är.

    Den egentliga frågan är om det är lämpligt att beskriva jämställdismen utifrån ett sådant perspektiv, eller om man istället, för att få en mer objektiv bild analysera det från ett annat vetenskapligt perspektiv. Det är en diskussion som hon givetvis borde ha fört i metod-delen, men som inte alls görs. Det finns givetvis inget intresse från vare sig Malin Holm eller någon annan inom genusvetenskapliga komplexet att trycka på en sådan diskussion – men om Emma Åhman hade ansträngt sig att läsa och förstå hur vi resonerar hade det varit en självklarhet att ta upp.

    Sedan menar jag att det inte ens utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv går att dra de slutsatser som kandidaten gör, utan hon är tvungen att gå till Kimmel eller de övriga tomtarna för att få det stödet. Lite märkligt att inte Foucault (maktanalys m.m.) är nämnt, men det är väl en bisak (källorna hänvisar till Foucault). Vad jag menar är att det inte ens är nödvändigt att hänvisa till evolutionspsykologi för att ifrågasätta, utan att det finns kritik som ryms gott och väl inom det poststrukturella vetenskapskomplexet.

    Jag anser att den gemensamma kärnan i jämställdismens kritik mot feminismen i stort och genusvetenskapen i synnerhet, ÄR den myopiskt begränsade utgångspunkten som just könsmaktsteoretiska perspektivet innebär. Att då använda den som utgångspunkt för att kritisera jämställdismen blir förstås rakt igenom ett cirkelresonemang.

    Ursäkta mitt krångliga språk…

    P.S. Kan du plocka bort min kommentar ovan, som inte längre är relevant av förklarliga skäl.

  11. Erik,

    Jovisst då är det i princip. Har man som jag, en brorsa som blivit kränkt av tjejer med feministiska åsikter, känns feminism inte som nån lösning för jämställdheten, tvärsom förstör den, skapa splittrin och oordning i vårat samhälle.

  12. Jag kände inte att det var så illa när jag läste uppsatsen… Minns själv när man skrev C-uppsats och lärarna tvingade en att ta med idiotreferenser eftersom att det inte alltid fanns någon annan studie som var bättre lämpad till studien man skrev. Skrev en uppsats om partnervåld (ej C-uppsats dock) där man var tvungen att ha med Eva Lundgrens ”slagen dam”.

    Min C-uppsats var på ett område där det inte fanns så mycket tidigare forskning och man var ändå tvungen att ha minst 15-20 st vetenskapliga studier som referenser vilket innebar att vissa referenser var av … medelmåttig kvalitet/relevans för att uttrycka det snällt.

    Var snäll i kritiken mot själva C-uppsatsen (för jag känner sympati med en stackars C-uppsatsstudent) Smile

  13. @Ligneto: Ja, jag tog kanske i från tårna.

    Egentliga kritiken bör man rikta emot handledaren, eller emot svenska universiteten som sådana. Min relativt lilla erfarenhet av det är att det är lågt till tak inom humaniora, och att man bara tillåter ett perspektiv i taget… tills dess att det bryter samman (fast vilken Berlin-mur som kan falla denna gång är nog svårare att uttala sig om). Det finns väl andra som har bättre koll, både på svenska men även på utländska universitet.

  14. Den här meningen fick jag läsa flera gånger: ”rörelsens individualistiska syn på människan som ett autonomt subjekt med en fri vilja”.

    Jag måste vara starkt marinerad av samhällets skuggsida. Jag trodde alla betraktade sina medmänniskor som autonoma, med fri vilja. Alla politiska och ekonomiska fördelar vi upplevt sedan 1700-talet bygger på det, och jag trodde alla som tänkt igenom det tyckte likadant.

    Sen kan vi vara osams om nivån på omhändertagande och frihet, men jag var fram till nu övertygad om att alla som vågar öppna munnen tyckte att vuxna ska betraktas som vuxna.

  15. Jag kan också känna sympati med personen som skriver c-uppsats. Jag var dock ej tvungen att ha runt 20 referenser. Tror jag hade Max 5 olika. I vissa fall analyserar man sitt material mot filosofer och i vissa fall mot de slutsatser tidigare forskning kommit fram till. Det vore minst lika intressant att lyfta fram vem som var handledare i det här fallet och fråga varför uppsatsen blir godkänd. För som c-uppsats-student är det ofta så att uppsatserna kam vara rena beställningsverk från handledaren. Man är ju i en klar beroendeställning.

    Lyft fram handledaren och påbörja en diskussion med henne / honom.

    Icke desto mindre så är det som Erik skriver värt att ifrågasätta.

  16. Mitt i min upprördhet glömde jag säga: det här är det bästa du skrivit här, Erik! Mycket bra gjort.

  17. Pingback: Emma Åhmans C-uppsats: ”Man ska inte sätta likhetstecken mellan jämställdhet och feminism” | bittergubben

  18. @Mars:
    Ja det förstår väl dom flesta att Foacault,s maktanalys är ett cirkelresonemang som ger makt till dom som vill kritisera makt.
    Problemet med han var likt Nietzshe där intelektuella skulle ha ett stort inflytande över medborgarna(pöbeln)eftersom dom inte vet sitt eget bästa.
    Fast han förnekade detta även om han skrivit i denna anda och sa att han alltid stod på dom svagas sida vilket är förståligt eftersom han själv var homosexuell som säkerligen påverkade hans åsikter om att jag har rätt mot alla andra och där makt var lika med norm.

  19. @Torstensson:

    Handledaren sätter förstås sin färg på uppsatsen. Jag har själv handlett ett dussintal examensarbetare från Chalmers, Åbo Akademi, Linköpings Tekniska Högskola, Lunds Tekniska Högskola, Malmö Högskola etc och kan inte förneka att jag i vissa fall kommit i konflikt med studenten då denne ägnat 14 dagar till att skriva om något som låg utanför syftet med studien. (Alla mina studenter blev dock godkända av examinatorn). Inte heller ska jag förneka att mina tankar färgat deras rapporter. Enligt min erfarenhet kräver handledning av en student ca 10% tjänst medan arbetet pågår, alltså 4 timmar i veckan.

    Men det är sällan handledaren som är examinator. För att handleda ett X-jobb räcker det med att man har minst den utbildningsgrad som studenten försöker uppnå. I vissa fall bortses även från det, jag har sett civilingenjörers exjobb handledas av erfarna gymnasieingenjörer. Men examinatorn, den som ska granska och godkänna arbetet, brukar ha minst professors grad. I Åhmans rapport framgår inte vem som varit examinator. Jag trodde det var obligatorisk information.

  20. Erik

    Jag kom på att det jag skrev kan misstolkas. Jag menade att det du skriver är bra och värt att plockas fram. Just in case det lät annorlunda .

    Ja där ser man , en sådan handledare hade varit mardrömmen. Vad hade hänt om genusvetare eller statsvetare i Sverige hade använt sig av andra teorier än de där sjukt tjatiga och hittepå-teorierna som kommer från foacault , habermas, giddens.

    Jag menar, det går ju naturligtvis använda sig av pinker . Men varför är han bannlyst inom studier om beteenden? Hur bra mår egentligen den svenska högskolan? Hur pass korrumperad är vår högsta instans av vetenskap ? Tittar vi på amerikanska och holländska universitet så är det väldigt vanligt att det refereras till pinker och evolutionsteori inom samma typ av studier, men i Sverige är teorierna från gubbar som ofta inte hade dagens enorma register till sitt förfogande, ofta är dom queera , eller så är dom mer eller mindre uttalade kommunister. Mycket märkligt är det och även besynnerligt.

  21. @michael: Har läst på tok för litet Foucault för att kunna uttala mig om honom alltför entydligt. Till skillnad för Kimmel ser jag honom inte som tomte. Däremot kan jag inte bestämma om han är djävulen själv eller om han bara är en über-intellektuell i största allmänhet. Intelligent var han tveklöst i alla fall, och många är det som beundrar honom. Jag känner igen referenserna och beskrivningarna – och maktanalys i neo-marxistisk stil brukar ju nästan alltid förknippas med den mannen.

    Han vägrade kalla sig humanistisk, vilket ju borde få de flestas varningslampor att blinka… men tydligen inte för alla.

  22. @Mars:

    Jag skulle säga att de flesta helt missförstått vem Michael Foucault var för de flesta verkar se honom som någon form av politisk tänkare eller filosof som antingen de stödjer eller förkastar men ju mer jag sett av honom ju mer anser jag att han inte brydde sig det minsta om de sakerna annat än som verktyg för att rikta uppmärksamhet mot sig själv.

    Foucault var snarare en fullkomligt egotrippad artist av värsta sort. Han skall inte ens jämföras med akademiker och forskare. Han skall jämföras med konstnärer, musiker och liknande. Hans politiska och vetenskapliga ideer är likvärdiga med ren galenskap för som Noam Chomsky berättat i sin intervju det var sånt franska massmedia gav förstasidor i tidningen. Så Foucault var nog varken anti-intellektuell eller djävulen. Han var bara en produkt av den franska filosofin. Enligt chomsky det enda land i världen där intellektuella blev stjärnor i massmedia med effekten att de började säga galna saker för det var för jobbigt att säga nya spännande saker som var vettiga.

    Eftersom Foucault var mer artist än forskare är frågan inte om han trodde på sina galenskaper. Det är som att fråga om Liam Gallagher (Oasis) tror på de galnaste saker han sagt i påverkat tillstånd på rockspelningar. Om syftet är att skapa uppmärksamhet så är det fullt förståeligt varför han vräker ur sig rena idiotier. Vad som inte är förståeligt är hur någon kan vara korkad nog att ta på allvar vad som uppenbarligen sägs enbart i syfte att ge egotrippade människor ännu mer uppmärksamhet.

  23. Jag ska fanimig referera till Lemmy Kilminster om jag skriver nåt mer om systemutvecklingsmetodik nästa gång Wink

  24. @Erik: Tack för den insikten Smile Vad jag vet så skapades tydligen hans maktteorier dock innan han blev känd (under en tid han tillbringade i ett avlångt land norr om hexagonen), vilket ju kan ha haft en viss betydelse för att han är extra populär här Smile

  25. Om någon gör en C-uppsats inom genusvetenskap så vore det väl sensationellt om uppsatsens innehåll INTE vore anpassat för att verifiera redan på förhand uppsatta slutsatser.
    De som läser dessa kurser har ju facit på alla eventuella frågor som kan dyka upp.
    Ja i princip räcker det ju med att studenten lär sig att stoppa in uttfyck som könsmaktsordning, patriarkat och kvinnlig underordning i sina svar så är kursen redan avklarad och godkänd!

    Jag försöker verkligen förstå hur det är möjligt att dessa personer kan ha så extremt låga ambitioner och förväntningar på sig själva men jag kan inte!

  26. Pingback: Emma Åhman undersöker | Susanna's Crowbar

  27. Genusvetenskapen är den enda riktiga vetenskapen.

    De faktiska makförhållandena i samhället – Könsmaktsordningen – finns ju nämnda i våra heliga feministiska skrifter och är därmed obestridliga fakta.

  28. @Bashflak: Stats”vetenskap” eller genus”vetenskap”. Det är samma ovetenskapliga skit när det filtreras genom feministisk ideologi.

  29. @Bashflak, @Torbjörn:

    Sanningen är väl tyvärr den att könsmaktsperspektivet (fattar fortfarande inte att det inte fanns explicit inskrivet i metoddelen) är numera ett så konventionellt och populärt perspektiv inom alla vetenskapsgrenar att det inte finns några andra än vi här inne som höjer på ögonbrynen åt det. Må vi aldrig vänja oss vid det Smile

  30. Det är en C-uppsats. C-uppsatser är bara till för att man ska få sin examen och visa att man kan skriva akademiskt och någorlunda vetenskapligt sen ska det inte finnas direkta felaktigheter. Kraven är lågt ställda.
    Men jag delar de åsikter som Erik S kommenterade på Ulf Ts inlägg: http://genusdebatten.se/om-sanning-och-konsekvens-ur-intervjun-for-emma-ahmans-uppsats/#comment-30217

    Problemet här är som jag ser det handledaren och utbildningen som är boven. Blir lite löjligt och småsint att hänga ut henne på detta sättet.

  31. Svar till bashflak
    Varför ifrågasätter Du ”jämställhetsfeministern”?
    Hen har ju helt klart för sig och det finns ju lixom ingen anledning att göra så mot henom.

  32. Pingback: Statsvetares uppsats om Jämställdism skapar ringar på vattnet | Aktivarum

  33. JD

    Det ligger något helt sant i det du säger. När jag läste genusvetenskap så var det jobbigaste momenten att läsa in dessa olika ord . Heterosexuell matris, genuskontrakt, intersektionalutet. Allt annat, som metodik och resultat av studier var nästan helt oviktigt. Alla svar var och är ju givna, så då återstår det att svänga sig med ord som de själva tycker är glamouröst.

  34. Jag har skapat en ”ny” blogg. Nja ny och ny. Det är egentligen inte en ny blogg utan en gammal bloggadress som inte användes som jag beslutat kan göra lite nytta.

    http://genusleaks.wordpress.com/

    Jag har nämligen långtifrån tid och energi att skriva om allting jag skulle kunna skriva om. Regelbundet dyker något nytt viktigare upp och så blir något annat fallit i glömska. Detta innebär det finns massor av LÄNKAR/bookmarks på min dator om saker som kan diskuteras men som jag av olika orsaker inte skrivit klart inlägg om.

    På min dator kommer dessa inte er/debatten till del och därför har jag beslutat att börja sortera och publicera dem i form av korta notiser på Genusleaks. Alltså istället för att ha länklistan på min dator skall så många som möjligt av länkar med texter relevanta för jämställdism ligga online.

    Det är nämligen lättare även för mig att hitta dem och se vad de handlar om när de ligger på en blogg… Särskilt med ett tema med tre rubriker i bredd. (GD har som ni vet två) Än så länge är det inte så många men med tanke på hur fort det går att snabbt länga in ett citat och en länk så kommmer det förmodligen att bli en omfattande samling framöver

    Mvh Erik

  35. @Erik:
    Det där borde du väl nästan tillkännage i ett inlägg och inte bara i en kommentar som förmodligen bara ses av ett väldigt litet fåtal.

  36. @Dolf:

    Jupp, jag tjuvstartade som kommentar… Tänkte hinna göra lite mer arbete först innan jag skrev ett helt inlägg om det Smile

    Verkar dock inte vara ett litet fåtal som såg kommentaren för det trillade in ett antal nyfikna personer rätt fort för att se vad som pågick och då var det tur jag hade blivit klar med 5-10 stycken för en tom blogg gör ingen glad.

  37. Det här höll på att bli ett långt inlägg, men jag sammanfattar det i ett par punkter istället. Har jag förstått saken rätt om jag påstår att:

    1) Problemet med dagens vänster, i synnerhet vad gäller könsfrågor, är att den (sedan murens fall och i och med det politiskt omöjliga i att ihärda) övergett Marx, och bytt ut honom mot Focault.

    2) Att de därför kör på idén med socialkonstruktivism istället för att förklara könsrollerna med bas och överbyggnad (vilket verkar långt rimligare i det här fallet).

    3) Har jag rätt?

  38. Det hänger väl mer eller mindre ihop. Oavsett om vi kallar det att man applicerar Trofim Lysenkos vansinnigheter på människor eller postmodernistisk socialkonstruktivism så bottnar vi i en människosyn som av allt att döma helt bortser från så grundläggande koncept som Maslows behovstrappa. Hur det än månde vara så talar man mer än gärna om kultur, men verkar mer eller mindre oförmögen att vilja förstå vilka mekanismerna som skapar kultur är.

  39. @Rasclomalum:

    ”1) Problemet med dagens vänster, i synnerhet vad gäller könsfrågor, är att den (sedan murens fall och i och med det politiskt omöjliga i att ihärda) övergett Marx, och bytt ut honom mot Focault.”

    Och Derrida… samt i viss grad även Lacan och Bordieu.

    Först och främst så börjar det inte med Marx, det börjar med Hegel som skrev en idealistisk teori vi kan kalla dialektik. Marx skrev marxismen – en egen materialistisk version av den ursprungligen idealistiska dialektiiken. Sedan skrev Foucault en egen version av Marxismen men där marxismen förespråkade klassorienterade konflikter så förespråkade Foucault maktorienterade konflikter… men då makt inte är konkret utan relativ blev resultatet akademisk handlingsförlamning och tribalism. Vem som helst kan påstå sig sakna makt, det gäller bara att ha makten över narrativet – vad journalister brukar kalla ”tolkningsföreträde”

    ”2) Att de därför kör på idén med socialkonstruktivism istället för att förklara könsrollerna med bas och överbyggnad (vilket verkar långt rimligare i det här fallet).”

    Ja precis

    3) Har jag rätt?

    Absolut… fast det är inte bara Foucault, det är hela den franska filosofi som han var en del av. Främst då även Derrida.

  40. Pingback: Gästbloggsinlägg: Könsmaktsordningen bevisad – och andra feministiska nyheter | Genusdebatten

  41. Feminismen börjar igen att bli ifrån det som skulle kunna betecknats som jämställdism med lagar som snarare undertrycker män, och som rättesröre för att rätta alla rabiata radikafeminister åsikter. Därav är ingen tvivlan för det ser man i innehållet som bubbliceras i att debattera. Ingenting som skulle kunna vara med jämställdhet att göra utan rabiata feminister ”rappakalja” som gäller på den här ”Genufacist” sajten! Kan bara konstatera genom att ”flummat” genom allt som bubliceras här. Nasisteri och ingenting annat som kommer fram!

  42. Pingback: Summering av den senaste tidens debatter – Länkmaraton | Aktivarum