Min kritik av genusforskning får kritik av genusforskare
avatar

Jag skulle egentligen ha skrivit Del 4 men vi behöver lite omväxling och då min granskning nu fått kritisk respons från genusforskaren Charlotte på Hit och dit och tillbaka igen tänkte jag passa på att kommentera hennes kritik och visa hur hennes påståenden i själva verket bekräftar mina. Observera att hennes inlägg har två olika teman och jag kommer enbart att kommentera de saker hon säger om min granskning – inte vad Dick Harrisson säger om utbildning i allmänhet.

I slutet av inlägget så går ordet till Ninni

Igår hamnade jag i misstag inne på Genusdebatten där man för tillfället roar sig med att plocka ner genusvetenskaplig forskning i molekyler. Och jag har inte läst forskningen i fråga mer än de korta utdrag som gavs i bloggtexten. Det är således fullt möjligt att den är skit.

Större delen av min granskning handlar inte om huruvida forskningen är skit utan huruvida den kan visa någonting alls med tanke på det utgångsläge (de premisser/förutsättningar) – som anges. Frågan är alltså inte bara om slutsatserna är rätt utan även vilken grund de påståenden som görs vilar på. För tydlighetens skull används stora bokstäver när jag pratar om teoretisk grund.

Men de utdrag som togs upp och som man därefter ondgjorde sig över, vände och vred på, dem var det inget fel på.

Naturligtvis inte. Helt i linje med vad jag redan skrivit i granskingen är det alla andras ”forskning” det är fel på. Aldrig genusvetares egen ”KRITIK / TEORI”. Därför finns det orsak att ställa frågan vad det skulle behöva stå i de utdrag jag gjorde för att genusforskare skulle anse det var fel på dem?

Det här är så invecklat att jag knappt vet vart jag ska börja. Att göra diskursanalys (vilket är vad den här forskningen, en masteruppsats, gick ut på) ÄR ganska långt att laborera med ord. Det handlar om att analysera en diskurs, alltså ett språkligt sammanhang, för sitt ämne. Det handlar om ord.

Här berättas vad man enligt diskursanalys skall göra. Men eftersom en av de saker jag ifrågasätter är just TEORI typ diskursanalys så är det helt irrelevant för mina inlägg vad diskursanalytisk teori säger om sig själv. Här styrks mitt ursprungliga påstående att dessa teorier varken är föremål för – eller resultat av – forskning. Så vad är de då resultat av? Vad bestämmer vad teorierna säger? Den frågan besvaras inte någonstans.

Masterstudenten använder heller inte kunskapsförståelse och kunskapsdiskurs som synonymer, utan framhåller att det finns en skillnad mellan dem och att de dessutom är skilda från vetenskap.

Detta är ännu ett exempel där vad som påstås vara en beskrivning av vad något är – i själva verket visar sig vara kritik. Här låter Charlotte förstå att jag har fel eftersom dessa inte är (är skilda från) vetenskap. Vad de inte är skilda från (dvs vad de är) anges inte och det är av just den anledningen jag skiljer mellan forskning (säger vad saker är) och kritik (säger vad saker inte är).

Erik har sedan själv hittat på en distinktion mellan forskning och kritik, samtidigt som han menar att ”låtsatsforskare laborerar med ord” (oh, the irony!).

Denna distinktion är min egen version av vad jag påstår de gör: Skapar normativ, kritisk TEORI som ger regler för hur världen skall uppfattas. Eller med andra ord: Ett par glasögon genom vilka jag observerar deras forskning. Detta är alltså jag som gör exakt samma fel som jag påstår de gör i forskning. Med skillnaden att det inte är forskning jag gör det i.

Här någonstans klingar Harrisons ”obildningens apologeter” ruggigt bekant. För det Erik och obehagligt många med honom gör är att fullkomligt ignorera att de inte förstår vad det handlar om.

Här skulle den naturliga fortsättningen vara att Charlotte förklarar vad hon anser det handlar om (precis som jag förklarat vad jag anser det handlar om). Hon har sagt att jag har fel, återstår då att – med källor – visa vad som är rätt. Men efter att ha först ha påstått hon tycker det är viktigt med bildning struntar hon helt i bildning och ondgör sig över mitt manliga kön istället.

De ställer heller inte frågor för att försöka förstå, utan de tar för givet att alla andra har fel och med sällan skådad frenesi plockar de sönder varenda mening

Här ser vi de dubbla måttstockarna som gäller. När genusforskare tar saker för givna om könen och kallar sina gissningar ”TEORI” är det ok att ta saker för givna. När någon annan däremot gör samma sak är det plötsligt fel att göra det. Inte nog med det: Vidare så verkar Charlotte ta för givet att jag skall bete mig i enlighet med kvinnligt genus

Dvs utgå från osäkerhet ställa frågor och bygga relationer. När jag istället utgår från manligt genus, dvs ger egna förslag, letar felaktigheter och försöker fixa saker gör hon det mest stereotypt kvinnliga som hon kan göra:

Kritiserar mig för mina typiskt manliga egenskaper

Eftersom Charlotte ville ha frågor så har jag en åt henne här: På vilket sätt bekräftar hennes kritik – som uppenbarligen berör manligt genus – inte att genusforskare har en från början negativ inställning till det typiskt manliga?

För den som på riktigt i sitt dagliga arbete sysslar med sådant som kunskapsdiskurser, forskning, kritik och teorier är det inte så lite frustrerande. Lite som när läkare får in patienter som med hjälp av Google redan diagnostiserat sig själva.

Och här har vi de dubbla måttstockarna igen för plötsligt är det frustrerande för genusfolket när människor säger emot läkare. Men när överläkaren i psykiatri, David Eberhard debatterade könsbyten på Newsmill så lät det så här i svaret från Lukas Romson, jämlikhetskonsult med transsexuell bakgrund.

Frågan är varför vi ska lyssna på just David Eberhard i frågan. Han är visserligen psykiatriker, men det gör honom knappast till specialist på området. Inte heller har han frågat patienterna vad vi vill.

Med andra ord var det tydligen ok att självdiagnosticera bara läkaren inte var specialist på sitt ämne, eller nåt. Det verkar bara vara de som dagligen sysslar med genusteori och kunskapsdiskurser man inte får säga emot.

Det tycks finnas en utbredd idé om att man inte måste lita på någon bara för att den har utbildning i ämnet. Att man inte bör ta till sig vad andra säger trots att de är uppbackade av vetenskapssamfundet, att det var genom att bevisa sin kompetens som de fick sin titel.

Det stämmer att det finns en utbredd ide att man inte måste lita på någon bara för att denne har en viss position. Genusforskare själva säger regelbundet emot utbildade personer så man kan undra vad det argumentet har här att göra. Vidare brukar feminismen framställa sig själv som progressiv medan hänvisningar till titlar lutar sig mot en konservativ världssyn. Avslutningsvis så är resonemanget retoriskt ogiltigt eftersom det bygger på argumentationsfelet Appeal to authority.

Jag säger inte att man alltid ska lita på auktoriteter och folk med akademiska titlar eller att man någonsin blint ska svälja vad man blir matad. Men det är det här som är skillnaden i att kunna kritiskt granska information och att vara kritisk. Det är hur man lyssnar på andra, eller kanske snarare hur man inte gör det, som får åtminstone mig att dunka huvudet i tangentbordet över världens obildning och oförstånd.

Nej givetvis säger hon inte att man skall lita på alla auktoriteter. Hon säger man skall lita på rätt sorts auktoriteter och anger sedan egen KRITIK / TEORI som källa för vad som är mer rätt och mer fel. Men som påpekats ovan är det legitimiteten hos teori jag ifrågasätter och teori blir sålunda inte mer legitim för att den säger snälla saker om sig själv.

Charlotte verkar missa att jag säger teori = Ideologi

Det är för övrigt inte bara jag som säger att de här kurserna är ideologifabriker så vill hon besvara det argumentet är det inte bara mig personligen eller GD hon behöver bemöta. Det finns långt tyngre namn som säger samma sak. Exempelvis Lundaprofessorn Svante Nordins åsikter  i DN. som tydligt beskriver ett förfall i Humaniora. En än mer kritisk artikel dök nyligen upp i SvD. Spanskaprofessorn Inger Enkvist skriver om ”Förvirring på Europas universitet”. Hon summerar den spanska sociologen Víctor Pérez-Díaz iakttagelser.

De [68-generationen] har inrättat sig i ett liberalt och tekniskt avancerat samhälle som bygger på opartiskhet i vetenskap och rättsskipning och som gett välstånd, men de vill inte erkänna betydelsen av kunskap och opartiskhet utan föredrar social ingenjörskonst kombinerad med marknadstänkande.

Med andra ord, vi har all orsak att ifrågasätta vad utbildade människor påstår idag för dagens sociala eliter kommer från en generation som är välkänd för sitt hyckleri. Det är de som satt i flera åratal och försäkrade oss att marxismen hade alla lösningar. Nu säger samma människor att KRITIK / TEORI har alla lösningar. För oss som inte drabbats av minnesförlust är likheterna mellan marxism och de postmarxistiska teoribildningar uppenbara.

Detta från killen som tycker att han har koll på vad teorier är, hur genusvetenskap fungerar och vad biologerna säger. Men genusvetenskap och biologi studerar inte samma saker

Här saknas argument FÖR någonting. Vill Charlotte bemöta vad jag säger om teori så får hon ge sin bild av TEORI – med källor. Att bara hävda vad jag påstår  om teori är fel bekräftar bara min uppdelning där genusforskningen ägnar sig åt kritik (säger vad saker inte är). Eftersom hon inte säger något om vad teori är så kan heller inga jämförelser göras.och eventuell hänvisning till vad teori säger om sig själv innebär man begår argumentationsfelet cirkelresonemang.

När jag skrev om Teori använde jag flera källor från antologin ”Theory´s Empire” Här kommer ett citat från Professor Stuart Sims bok ”Introducing Critical Theory”

Theory has become one of the great growth areas in cultural analysis and academic life over the last few decades.It is now taken for granted that theoretical tools can be applied to the study of, for example, texts, societies, or gender relations

Att genusvetare och biologer inte studerar samma saker är irrelevant eftersom jag redan hänvisat till en video med Alan Sokals presentation av vetenskap som helhet i förhållande till inte mindre än fyra olika hotelser varav konstruktionism/postmodernism var den första.

”alla genusvetare använder inte feministisk teori, ingen vetenskaplig teori beordrar forskaren att göra någonting, biologerna själva problematiserar givetvis biologi (annars skulle deras forskningsgren inte existera) och all feministisk teori utgår inte ifrån att könen är lika. Visst, jag uppmuntrade dem att börja läsa genusvetenskaplig forskning. Men då måste man göra det utgående från vad som står i forskningen, inte vad man själv tror att det skulle stå.”

Jag påstår inte att att feministisk teori utgår från att könen är lika. Feministisk teori utgår enligt mig från maktanalys. Det är genusteori som jag menar utgår från att könen är lika, eller vore lika om vi hade ett annat samhälle .Vill Charlotte påstå jag inte har koll på ämnet får hon gärna mäta sina källor mot mina men jag ställer inte upp på att hon bara säger jag har fel (kritik) utan att också beskriva vad hon menar är rätt.(forskning)

Ordet till Ninni

Förvisso skriver Charlotte om Eriks genomgång, men jag vill säga några ord. I min genomgång av masteruppsatsen i fråga citerade jag Anthony Giddens angående konformister och revoltörer. Ett kännetecknande drag för konformister är tillit till samhällssystemets auktoriteter. Eftersom genusvetenskapen lyfts upp på vetenskapsnivå och kallas forskning och genusvetare kallas forskare, så tror ”folket” att det är så.

Revolutionärer har ingen respekt för fina titlar eller fina ord.

De ställer heller inte frågor för att försöka förstå, utan de tar för givet att alla andra har fel och med sällan skådad frenesi plockar de sönder varenda mening. För den som på riktigt i sitt dagliga arbete sysslar med sådant som kunskapsdiskurser, forskning, kritik och teorier är det inte så lite frustrerande.

Vi ställer inte frågor? Hur många gånger har vi frågat om olika saker som påstås? Hur många gånger som helst, men svaren uteblir. Jag diskuterade i saken med Charlotte, fram till den dagen hon skrev ett inlägg som jag tolkade som att hon ville slippa. Det respekterar jag naturligtvis och jag har inte skrivit där mer än undantagsvis efter det, för jag förstår att vår kritik är ”lite frustrerande” och jag respekterar att Charlotte på sin blogg är privatperson.

Jag säger och belägger att  den sociala datan talar mot teorierna och att vägra ge upp teorierna då är dogmatism. Jag skriver:

Jag förkastar inte hela den genusvetenskapliga disciplinen, det har jag inte kompetens till för det skulle förutsätta att jag läst allt. Det kan ju finnas något jag missat som håller för granskning?  Problemet är att forskningsdatan i det materialet jag gått igenom, som nu är en betydande mängd (betydligt mer än det som jag redovisat här), talar mot de teorier man lutar sig mot. Av det jag har läst har jag, tyvärr, sågat allt, men jag hoppas fortfarande på att hitta något som håller mått. Det går utmärkt att tipsa i kommentarsfältet eller per mail om något material där t.ex. kvinnans underordning styrks av forskningens data, så ska jag ta del av det med. (färgmarkerad för ökad tydlighet)

Det är inte formulerat som en fråga, men det är uppmaning om att komma med något som belägger någon av alla dessa feministiska mantran (mannen som norm, könsmaktordningen, mäns privilegier, hur den vanliga mannen har någon som helst makt tillföljd av att Ingvar Kamprad har positionsmakt mm. mm.)

Charlotte svarar nu med ett inlägg som endast påstår ”Ni har fel”. Jaha? Okej?

Men vet ni vad, jag har inte fått ett enda tips vare sig i kommentarsfält eller mail. Jag skulle, med glädje, inte minst av egoistiska skäl (då det skulle öka min egen trovärdighet) hylla genusvetenskap som uppfyller blåmarkeringen ovan. Men jag har än inte hittat något sådant material trots jag har letat (igen av det egoistiska skälet – ökad trovärdighet).

Att göra diskursanalys (vilket är vad den här forskningen, en masteruppsats, gick ut på) ÄR ganska långt att laborera med ord. Det handlar om att analysera en diskurs, alltså ett språkligt sammanhang, för sitt ämne. Det handlar om ord.

Ja. När man går i grundskolan kallas det ”skriva uppsats”. Men saken är att det sker för skattebetalarnas bekostnad. Och jag vet att skattebetalarna vill att deras pengar ska gå till vård, skola, omsorg, infrastruktur mm. inte till era uppsatser. Det vill de inte när de inser vad det är de betalar för. Och det är mitt mål att visa upp vad det är vi betalar för, sen får ”folket” vara domare.

Men eftersom ni envisas med att kalla det forskning/forskare, så måste vi visa upp för konformister varför vi anser att detta, sådant som det ser ut, endast är resursslöseri. Det är tom värre än så, för detta resursslöseri legitimerar misandrin i samhället. Det har gått så långt nu, att män nu vänder samhället ryggen. På grund av vilka marknader könskollektiven väljer att vara verksamma inom så är det männen som står för huvuddelen av skattekassans inflöde. Så, dels dränerar ”låtsasforskare [som] laborerar med ord” ur skattekassan och som en konsekvens kommer inflödet att minska.

Och … Det är värre än så. Denna sk. forskningens resultat (som saknar stöd av empirin) används dessutom för att legitimera åtgärder i samhället som

1)     är dyra och dränerar skattekassan ännu mer

2)     är diskriminering.

You do the math!

 

Kommentarer

Min kritik av genusforskning får kritik av genusforskare — 44 kommentarer

  1. Pingback: Min kritik av genusforskning får kritik av genusforskare - UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  2. Kortfattat kan man säga att charlotte och många andra, säger alldeles för mycket om hur saker INTE är och alltför lite om hur saker ÄR? Och att när man då säger att de säger för mycket ”inte” så säger de bara ”inte” ännu mer?

    SvaraSvara
     
  3. @Mariel:

    Ja det är ett kortfattat sätt att beskriva det. Ett exempel som kan användas i dessa sammanhang att man tänker sig en tågkonduktör får frågan om dennes tåg går till Stockholm:

    Forskaren svarar: Tåget går till Göteborg
    Kritikern svarar: Tåget går inte till Stockholm, samt ger en rad exempel på hur dumt det var att tro tåget gick till Stockholm….hela tiden utan att någonsin berätta vart tåget faktiskt går.

    SvaraSvara
     
  4. Att göra diskursanalys (vilket är vad den här forskningen, en masteruppsats, gick ut på) ÄR ganska långt att laborera med ord. Det handlar om att analysera en diskurs, alltså ett språkligt sammanhang, för sitt ämne. Det handlar om ord.

    Jaså? I så fall tror jag att 10 poäng semantik och 10 poäng logik i början på genusstudierna skulle göra underverk.

    SvaraSvara
     
  5. Här är vad mina skattepengar går till. Hur någon skulle vilja betala pengar för att läsa såna här texter, är för mig helt obegripligt (citat ur Lindeborgs uppsats):

    Även om det inte förekommer någon slutgiltig fixering hos diskursen måste det finnas partiella fixeringar, diskursen måste fixeras för stunden. Annars skulle differensflödet vara omöjligt.69 Differensflödet utgörs av alla de möjliga betydelsefixeringar som finns inom det
    diskursiva fältet, alla element. För att undergräva en betydelse hos en diskurs krävs det att betydelse finns i form av mångtydiga element.

    Trots att en total fixering av diskursen är omöjlig existerar fortfarande försöket att konstruera detta omöjliga. Varje diskurs upprättas som ett försök att dominera diskursivitetens fält.70 Varje diskurs vill hejda differensflödet och skapa ett centrum. Genom rörelsens artikulering av kön måste detta alltid förstås som en strävan efter att skapa en betydelse, en fixering av kön som ska dominera fältet.
    Det finns element som är särskilt tomma på innehåll och därmed särskilt öppna för olika betydelser. De element som det finns många konkurrerande sätt att uppfatta och definiera. Dessa element kallas flytande signifikanter. De flytande signifikanterna fixeras ”endast genom det konkreta innehållet som tillhandahålls av de antagonistiska krafterna.”71 Genom kampen mellan olika betydelser får signifikanterna mening.

    Som en brasklapp vill jag säga att det produceras mycket varmluft, pixlar och trycksvärta även i den naturvetenskapliga forskningen. Eftersom jag själv sitter med i styrgrupperna för ett antal industriella forskningsprojekt vid universitet och branschinstitut, vilka delfinansieras av Vinnova, Tekes och EU, så skulle jag dessutom kunna sätta ner foten och styra upp skiten och kräva mer konkreta resultat. Men där finns ändå en liten chans till positiva spinoff-effekter som man kan tjäna pengar på. Krutet uppfanns t.ex. när man försökte göra guld, för många hundra år sedan.

    Sen ska man komma ihåg att väldigt mycket av forskningen inte producerar användbara kunskaper, utan kunniga människor som kan gå vidare och göra nytta i näringslivet eller högre upp i akademin. Kunniga ungdomar är forskningens huvudprodukt, och då vill man inte förta dem glädjen att leta små molekyler i en burk, trots att ingen utanför de närmast sörjande någonsin kommer att läsa deras rapporter.

    Men hur ovanstående text någonsin skulle kunna ge någon bröd på bordet är över mitt förstånd.

    SvaraSvara
     
  6. Varför använder ni typiska manliga härskartekniker (logik, underbyggda argument o.s.v.)? Jag tror att GD skulle tjäna mer på att använda sig av ett queerteoretisk postkolonial diskurs… Och sluta vara så vita för guds skull!!!

    SvaraSvara
     
  7. Pingback: Kvinnor och män och deras bröst | Genusdebatten

  8. @Mariel. Men som vit hetrosexuell man drar jag såklart nytta av mina privilegier och osynliggör dig, därvid kvarstår vithetshavet Wink

    Skämt åsido. Off Topic. Men fan vad bra du är Mariel som håller i trådarna på GD!

    SvaraSvara
     
  9. Pingback: Och så har vi konflikten mellan genusvetenskap och biologiska förklaringar | Aktivarum

  10. Läste lite på Charlottes hemsida. Får intrycket att hon är ännu en i raden av feministiska kvinnor som fastnat i meningslösa akademiska studier, aldrig haft ett riktigt jobb, lever på sin man, lyfter bidrag för sina barn och som sen blivit tycker synd om sig själv och då skyller sin egen situation på patriarkatet.

    SvaraSvara
     
  11. ”Visst, jag uppmuntrade dem att börja läsa genusvetenskaplig forskning. Men då måste man göra det utgående från vad som står i forskningen, inte vad man själv tror att det skulle stå.”

    Well, det vore ju en början om det stod något vettigt överhuvudtaget. Med tanke på att forskaren inte ens försöker vara objektiv, utan ger upp och istället medvetet gör sin analys utifrån olika idolers ”teorier”, har man en bra uppförsbacke. Jag säger inte att naturvetenskapliga forskare står fria från att färgas av sina åsikter och sin samtid, men strävan är ändå att minska ner denna bias och beskriva världen som den är. Forskning som bygger in confirmation bias i systemet, är inte forskning utan ideologiproduktion. Om man sen lindar in det i ett onödigt fikonspråk, fylld med buzz words för att göra det krångligare för utomstående granskare, ökar det inte trovärdigheten.

    ”Även om det inte förekommer någon slutgiltig fixering hos diskursen måste det finnas partiella fixeringar, diskursen måste fixeras för stunden. Annars skulle differensflödet vara omöjligt.69 Differensflödet utgörs av alla de möjliga betydelsefixeringar som finns inom det
    diskursiva fältet, alla element. För att undergräva en betydelse hos en diskurs krävs det att betydelse finns i form av mångtydiga element.”

    Detta skulle kunna skrivas som:
    Även om man inte bara pratar om en sak, måste man prata om en sak i sänder för att kunna ha ett vettigt meningsutbyte. I en diskussion måste man komma överens om vad saker betyder, men det behövs begrepp och situationer som kan diskuteras ur olika synvinklar.

    Men skrev man ut det i klartext, skulle det avslöjas som de banaliteter de är. Jasså, om alla bara pratar om olika saker utan att vara överens om vad saker är eller betyder har man ingen vettig diskussion, men det måste finnas saker man inte är överens om. Annars stannar diskussionen av. No shit Sherlock! Hon har alltså kommit på att ”rörelsen” inte är helt enhetlig, men kan diskutera olika saker och åtminstone partiellt vara överens om vissa saker.

    När ”vi” då kritiserar denna ”forskning” för att hålla dålig kvalité, får vi höra att ”Ni har fel!” utan att tala om vari felen ligger och styrka på vilka grunder vi har fel. Istället kör man: -Näe vi kan ju dom här grejerna va. Har ju läst och forskat som bara den. Då kan ni inte säga vi har fel, för ni har ju inte läst det vi har. Lika frustrerande som när en patient ifrågasätter läkarens diagnos.

    Trots att jag är ganska påläst inom mina ämnen som lärare (dvs jag vet hur lite om naturvetenskap jag kan)sker det stundom att jag har fel. Jag räknar fel, glömmer ett minustecken eller litar på något som var en faktoid. Då kommer duktiga elever att påpeka att jag har fel. Hur kan dessa gymnasieungdomar komma och tala om för en adjunkt att han har fel? De har ju inte läst all den forskning jag har läst. Det är bra att de ifrågasätter auktoriteter. Även mig. Om jag inte kan rättfärdiga det jag lär ut, dess validitet och nytta, ska jag inte vara lärare. Att säga ”för att jag säger det” är inget argument. Jag har pratat med läkare som inte alls tycker det är fel att patienterna läst på. De måste också kunna motivera sina diagnoser och att bara lita på att läkaren kan sina saker är inte bra. En auktoritetsposition är något man förtjänar över tid. Hittills har inget jag läst om genusvetenskap gjort att det bör ses som en auktoritet ens i sitt eget ämne. Än mindre när man försöker läxa upp andra dicipliner.

    SvaraSvara
     
  12. @Anders/AV:

    Intressant ”dekonstruktion” av dekonstruktionen, jag passar på att förtydliga

    ”Även om det inte förekommer någon slutgiltig fixering hos diskursen måste det finnas partiella fixeringar, diskursen måste fixeras för stunden. Annars skulle differensflödet vara omöjligt.69 Differensflödet utgörs av alla de möjliga betydelsefixeringar som finns inom det
    diskursiva fältet, alla element. För att undergräva en betydelse hos en diskurs krävs det att betydelse finns i form av mångtydiga element.”

    Ovan text ser förmodligen svår ut för de flesta. Det framgår dock ingenstans syftet med att inte istället skriva:

    Detta skulle kunna skrivas som: Även om man inte bara pratar om en sak, måste man prata om en sak i sänder för att kunna ha ett vettigt meningsutbyte. I en diskussion måste man komma överens om vad saker betyder, men det behövs begrepp och situationer som kan diskuteras ur olika synvinklar.

    Vilket var precis vad jag menade när jag skrev det i själva verket är enkla saker med överkomplicerat språk. En åsikt som Kjell delade.

    En annan formulering skullle kunna se ut så här: Meningsfulla samtal blir omöjlga om man använder flera olika definitioner samtidigt. Man måste alltså – iaf för tillfället – ha gemensamma definitioner för att vettigt meningsutbyte skall kunna ske.

    Men gemensamma defnitioner är exakt vad som oroar förespråkare av poststrukturella perspektiv. Observera OROAR för någon egentlig motivering bortom egna känslor och åsikter anges aldrig. Det är alltså narcissism förklädd till akademiskt arbeete.

    SvaraSvara
     
  13. Jag påminner om länken jag angett tidigare.

    ”All postmodern teori har en teoretisk kärna av filosofiska och ideologiska element, nämligen:
    1) misstro mot helhetstänkande (världen som totalitet);
    2) prioritering av ”skillnad”, ”motsägelser” och ”mångfald” framför likhet och uniformitet;
    3) misstro mot ursprung och ordnande princip (enhetsprincip).
    De filosofisk-politiska (ontologiska och kunskapsteoretiska) ståndpunkter som detta resulterar i är dels en nominalism, alltså synen att verkligheten endast består av enskildheter; dels en antiessentialism som (åtminstone retoriskt) avvisar alla försök att finna ”essenser”, dvs djupdimensioner i historien och samhället; dels en anti-universalism som lika tydligt förkastar allmängiltiga moraliska och politiska doktriner.”

    http://www.marxistarkiv.se/skribenter/brolin/brolin-fredriksson-postmodernismen.pdf

    Sedan vilar hela projektet på typiska högertänkare vilket är anlednigen Lundaprofessorn Svante Nordin konstaterar:

    ”jag uppfattar den ju inte som en vänsterståndpunkt – däremot uppfattar jag den som vänsterns ståndpunkt!” Här har vi alltså själva problemet – och tillika paradoxen – i ett nötskal. Vänsterintellektuella håller sig med idéer och teorier som inte i någon rimlig mening är vänsteridéer.”

    SvaraSvara
     
  14. I Charlottes kommentar till den kommentar av Ninni som hon länkade till, skriver C:

    Holm skriver i sin avhandling att den kvinnliga lärare som säger inför klassen att den manliga läraren får bestämma för att han är starkare och du tror att klassen inte reagerar särskilt på det eftersom eleverna skiter i vad de har bestämt (angående byte av lektionstider).

    Jag har jobbat som gymnasielärare, och reflekterade bland annat över en incident där jag fick ryta till åt en bråkig kille och hota med att kasta ut honom. Han var ca 2 m lång och vägde kanske 100 kg, mest muskler. Hade han utmanat mig där hade jag sannolikt åkt på stryk.

    Grejen var – kom jag fram till – att det visste både han och jag, men båda förstod också att det var inte i min fysiska styrka som min auktoritet låg, utan att jag tydligt markerade att jag inte accepterade hans regelbrott och var beredd att göra vad som krävdes för att beivra det. Hade jag åkt på stryk på kuppen hade han gjort sig skyldig till ett ytterligare, och grövre, regelbrott, vilket hade gjort det värre för honom. Hade jag varit kvinna hade detta varit än mer uppenbart.

    Andra gånger fick jag förhålla mig till tonårstjejer som vägrade acceptera någon form av auktoritet. Det intressanta där var att jag inte hade några acceptabla maktmedel annat än att förhandla med dem. Att jag var starkare var absolut ingen fördel, utan snarare något som de använde emot mig och provocerade med. De kvinnliga lärare jag rådfrågade bekräftade att det var lika svårt för dem – det enda man kan göra är att försöka bli vän med dem, eftersom de inte kan ställas till svars för något.

    I båda fallen gällde alltså att fysisk styrka inte fungerade som bas för auktoritet: för läraren eftersom man inte får använda fysisk bestraffning av elever, och för manliga elever eftersom samhället, skolan och i det fallet även jag, vägrar acceptera våld som maktmedel från män. Den individuella makten måste baseras på något annat.

    SvaraSvara
     
  15. Charlotte verkar helt oförmögen att förstå att grundpelaren i hennes pseudovetenskapliga forskning är just ”appeal to authority”. Vidare så är hennes blog en utmärkt studie i det fenomen som Ninni benämner den kvinnliga homosociala gemenskapen. Hon länkar till en andra kvinnliga pseudoakademiker som har barn, fikar och enas kring hur man kan ifrågasätta mansrollen, samtidigt som de är till försörjda av en riktig karl.

    Tycker mig just se detta som Dick Harrison kritiserar – framgå som en röd tråd i Charlottesblog samt flera av de bloggar aka väninnor som Charlotte länkar till.

    SvaraSvara
     
  16. Apropos det där med att ifrågasätta läkare, skriver ju Charlotte också:

    Sedan kan man sitta där och försöka förklara hur diagnosen ser ut för att man själv sett liknande sjukdomsbilder hundratals gånger och medicineringens verkan är väl belagd.

    Men för att det skall funka som analogi behöver då verkan av genusvetenskapens ‘medicinering’ vara väl belagd.

    Men det är ju just dessa belägg som alltid tycks lysa med sin frånvaro!

    Sedan kan man väl säga att just denna diskussion borde leda in på området evidensbaserad praktik, där just läkarvetenskapen varit föregångare, men ändå – enligt representanter för läkarutbildning som jag talat med – även läkare idag måste vänja sig vid att kunskapen utvecklas så fort, och många patienter är så pass pålästa idag, att de hela tiden måste uppdatera sig själva och vara beredda att ta en diskussion om just vilka metoder som står till buds och vilka belägg som finns för deras effekt och risker.

    För vidare färd ner i kaninhålet kan man läsa Is Evidence-Based Medicine Patient-Centered and Is Patient-Centered Care Evidence-Based?

    Ultimately, for [Evidence-Based Medicine, EBM] and [Cultural Competence in Medicine, CCM] to work together, we will need evidence that EBM can be patient-centered and that CCM can demonstrably improve health outcomes. For example, do patients feel that implementation of EBM, in practice, makes them feel more listened to, empowered and respected? And does CCM lead to fewer medical errors and better health outcomes?

    SvaraSvara
     
  17. Erik skriver:

    ”Men gemensamma defnitioner är exakt vad som oroar förespråkare av poststrukturella perspektiv. Observera OROAR för någon egentlig motivering bortom egna känslor och åsikter anges aldrig. Det är alltså narcissism förklädd till akademiskt arbete”.

    WORD!!!

    SvaraSvara
     
  18. @Carl Magnus: Visst är det komiskt att det finns så många vita feministiska medelklasskvinnor som lever på sina män. Charlotte är bara en i raden av kvinnliga genusakademiker som försörjs av en traditionellt arbetande man samtidigt som hon själv går hemma och fantasiforskar om genus, gullar med sina barn, pysslar med huset och tar bilder på sig själv som hon sen lägger upp på bloggen för att få bekräftelse av andra kvinnor som henne själv. Så patetiskt.

    SvaraSvara
     
  19. ”Erik har sedan själv hittat på en distinktion mellan forskning och kritik, samtidigt som han menar att ”låtsatsforskare laborerar med ord” (oh, the irony!).”

    Kul att hon utgår från VEM som säger – snarare än vad som sägs. Du brukar ju faktiskt beskriva VARFÖR någon har fel och inte varför man ”inte ska ta denne lågstatusmänniska på orden”. Menar hon här att du har fel i sak? Har hon isåfall försökt visa det?

    SvaraSvara
     
  20. Pingback: ”Min kritik av genusforskning får kritik av genusforskare” får kritik av genusforskare. Igen. | Hit och dit och tillbaka igen

  21. @Ulf T:

    För att följa upp problematiken att patienter irriterar sina läkare genom att ”läsa på Wikipedia” och tro att de vet bättre, kan jag peka på några hyfsade källor i ämnet:

    Netting the Evidence:

    We have now replaced our ”Netting the Evidence” Resource List with a”Netting the Evidence Google Search Engine”. This searches over one hundred web sites (107) associated with the METHODOLOGY of evidence based practice. [Please note: the TRIP database is the best source of actual evidence).

    What do Web-Use Skill Differences Imply for Online Health Information Searches?

    Skilled participants used a more focused strategy to navigate websites and satisfy search intentions. In only 3 of 49 (6%) searches did skilled Web users access more than the first page of a chosen website. In all 3 instances, the original website was Wikipedia. Of the 10 skilled users, 4 (40%) commented that Wikipedia provided a good overview of any given topic and was a good place to start a search. To avoid reading too much text, 4 of the 10 (40%) skilled participants used the shortcut CTRL+F to bring up the Find utility and indentify search-related keywords on the website. To compare website contents, 2 (20%) of the skilled participants used multiple tabs to shuttle between websites. […]

    In 21 of 30 (70%) instances, less-skilled participants based their search on a priori opinions toward the diseases, medications, or procedures mentioned in the scenarios […]

    More-skilled participants, on the other hand, searched to confirm a priori opinions in only 4 of 28 (14%) inference-related queries. In the 3 inference scenarios, members of this cohort generally used a more varied set of search strategies than their less-skilled counterparts (2.1 versus 1.3 different strategies) and more often searched for biomedical knowledge of diseases, medications, or procedures (in 8 of 28, 28% of the queries; eg, “Let’s see how this medication works.”); decision-relevant cues (8 of 28 queries; eg, “Well, I guess the question is what are the side effects?”); or expert opinions by health professionals, governments, or health organizations (8 of 28 queries; eg, “What kind of doctor performs a PSA test? Urologist, right? Let’s look what they say.”). These search intentions echo the search implementation technique observed in this more-skilled cohort.

    Inviting Patients to Read Their Doctors’ Notes: A Quasi-experimental Study and a Look Ahead

    One out of 3 patients believed that they should be able to approve the notes’ contents, but 85% to 96% of doctors did not agree. At the end of the experimental period, 99% of patients wanted open notes to continue and no doctor elected to stop.

    Consumer-driven, patient-centered health care in the age of electronic information

    We are at the verge of a new paradigm-shift in health care. Norms and values that were long taken for granted seem to be changing. The authoritative doctor who is supposed to make all medical decisions takes gradually place for [sic] a model of shared decision making by physicians and patients together. […]

    Part of this changing relationship between doctors and patients can be noted in the growing body of data suggesting that patients are very interested in exchanging emails with their physicians. Cyber Dialogue’s figures indicate that 50% of surveyed patients would like to be able to email their doctors. A small but growing number of physicians and health care organizations also support this concept. Kassirer predicts an enhanced level of care and greater efficiency for both patient and physician through the use of email.

    Charlotte kanske skulle uppdatera sig lite på hur relationen mellan läkare och patient håller på att utvecklas och anpassas till informationssamhället?

    SvaraSvara
     
  22. @Torbjörn: Genom att läsa Charlottes blogg har jag fått veta att hon finansierar sin forskning med stipendier och att hon även då och då arbetar som lärare. Vad har du för belägg för att hon lever på sin man?

    SvaraSvara
     
  23. @Janne: Genom att läsa Charlottes blogg har jag fått veta att hon finansierar sin forskning med stipendier och att hon även då och då arbetar som lärare. Lyfter hon bidrag för sina barn? Jag är inte insatt i det finska systemet, men om Charlotte lyfter något slags bidrag för sina barn gör hennes man väl det också – det är ju deras gemensamma barn. Och båda arbetar ju. Rimligen utgår väl bidragen till både mamman och pappan? Själv är jag svensk och min man och jag ”lyfter bidrag” i form av barnbidrag för våra barn. Är det något vi bör skämmas över?

    SvaraSvara
     
  24. Det är onödigt att gå in på personfrågor, men bara till kännedom så ser det finländska systemet i allt väsentligt ut som det svenska. Det finns t.ex. barnbidrag. Doktorander lever på antingen stipendier eller – i allt större utsträckning – lön genom forskarskolor.

    SvaraSvara
     
  25. Beträffande sakfrågor på Charlottes blogg så måste jag konstatera att det är intressant att både Charlotte själv och en kommentator bestämt tar avstånd från begreppet könsmaktsordningen, som de (felaktigt) påstår att är föråldrat inom genusvetenskapen. Men detta är ju trots allt en radikal förskjutning av perspektivet.

    SvaraSvara
     
  26. Jaha du Matilda… Vad är det mer du har fått reda på då? Kanske hur man på ett intellektuellt ohederligt vis argumenterar för sin egen auktoritet?

    SvaraSvara
     
  27. Det är intressant att se hur hennes åsikter på hennes twitter-flöde skiljer sig från det hon säger inne i kommentarerna på sin blogg.

    Nu kanske det är en fråga om nyanser, men jag tycker mig märka en mer feministisk och könsmaktsteori-trogen ton på henne inne på Twitter?
    Men vad vet en stackars icke disputerad om det?

    Pss, Rick! jag är lätt tagen av din retorik!

    MVH

    SvaraSvara
     
  28. Sven-Ove Hansson vid institutionen för filosofi på KTH har sammanställt en lista på vad som är utmärkande för hur man skiljer en teori eller en verksamhet för varandes vetenskap eller pesudovetenskap:
    1. Auktoritetstro: Vissa personer tillmäts så stor förmåga att avgöra vad som är sant och falskt, att andra bara har att rätta sig efter deras bedömningar.
    2. Experiment som inte kan upprepas: Man förlitar sig på experiment som utförts någon enstaka gång, men som inte gått att upprepa med samma resultat.
    3. Handplockade exempel: Man använder handplockade exempel, när ett slumpmässigt urval vore möjligt.
    4.Ovilja till prövning: Man försöker inte pröva teorin mot verkligheten, trots att detta vore möjligt.
    5. Likgiltighet inför motsägande fakta: Detta kännetecken, som hänger nära samman med det föregående, är att man hävdar att teorin är helt riktig, trots att det finns iakttagelser eller experiment som den inte stämmer med.
    6. Inbyggda undanflykter: Man begär att teorin ska prövas på sådana villkor att den bara kan bekräftas, aldrig motsägas, av prövningens resultat, vilket detta än blir.
    7. Förklaringar överges utan att ersättas: Man överger hållbara förklaringar utan att sätta något i stället, så att den nya teorin lämnar mycket mer oförklarat än den gamla.

    Mera om hur man skiljer på god och dålig vetenskap finns här:

    http://www.vof.se/folkvett/ar-2008/nr-2/vad-ar-pseudovetenskap-del-1/

    och här:

    http://www.vof.se/folkvett/ar-2008/nr-3/vad-ar-pseudovetenskap-del-2/

    SvaraSvara
     
  29. @Matilda: @Matilda:

    Tack, Matilda. Jag hade missat dessa.

    Vi diskuterar inte privatpersonen Charlotte här om jag får be. Jag vet också att hon jobbar som lärare i historia. Hur hon väljer leva sitt privatliv har vi inte med att göra.

    SvaraSvara
     
  30. @Genusföljaren

    Tack för den kommentaren.

    Om du syftar på debatten jag hade med Charlotte på hennes blogg, så kan jag tycka att den var både smårolig men samtidigt tragikomisk.

    SvaraSvara
     
  31. @Susanna:

    Mycket bra lista att ha i bakhvudet. Fast om vi skall applicera den på Professor Hirdmans bok om Genus får vi göra som myten om eskimåer och snö. Vi behöver 50 olika sätt på vilka Hirdman handplockar, russinplockar och cherryplockar exempel från historien.

    SvaraSvara
     
  32. @Erik: Tack. Ja, det skulle vara ett hästjobb (vem har tiden?) att bara anteckna alla exempel på punkter i listan som går att återfinna i Hirdmans m fl genusvetenskapliga alster.

    SvaraSvara
     
  33. Pingback: Auktoritetstro II | Bashflak

  34. Tack Erik för ännu ett lysande inlägg. Att du orkar!
    Att man inom genusvetenskapen i ord med obekräftade teorier försöker förklä genusvetenskapen till mer än vad det är, känns bara besvärande för min del!
    Folk måste ju börja ana snart vilket luftslott dessa människot lever i så att detta kan gå ett slut någongång!
    Ett luftslott som tar 100-tals miljoner kronor av samhällets resurser varje år bara för att enstaka få ska leva gott på bekostnad av sjuka och gamla. Människor som skulle ha behövt dessa resurser bättre!
    Vakna Sverige!

    SvaraSvara
     
  35. @Dolf a.k.a Anders Ericsson:

    Jag tycker att det är rätt tragiskt att vetenskapsteori inte ingår som krav. Jag fick under min civilingenjörsutbildning läsa en valfri kurs inom det som kallades ”människa teknik samhälle”. Jag är väldigt väldigt glad över att jag valde att läsa vetenskapsfilosofi.

    SvaraSvara
     
  36. @Bashflak:
    ”…Krutet uppfanns t.ex. när man försökte göra guld, för många hundra år sedan.” Vad jag vet uppfanns krutet i Kina mycket tidigare än så och kinesiska vetenskapare var aldrig intresserade av att skapa guld, de var intresserade av odödlighet.

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting