Relationer i skolan – del 1
avatar

Inledning

Relationer i skolan – en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9 är en doktorsavhandling av Ann-Sofie Holm, för Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik. Holm har med observation och intervjuer studerat elever i en klass på vardera två olika skolor.

De tidigare titlarna har varit titlar inom genusvetenskapens domäner, men som vi vet så har denna ”vetenskap” läkt ut till andra områden. Jag ville därför studera hur genusvetenskapens teorier används utanför genusvetenskapens väggar.

Det teoretiska perspektiv Ann-Sofie Holm lutar sin studie på är socialkonstruktivistisk, det vill säga att kön är något som ständigt skapas och återskapas i individers relationer till varandra, men även i förhållande till omgivande kontext och de normer som råder där. (s. 13) Tyngdpunkten i denna studie ligger på R. Connells teorier. Denna teoretiker, R. Connell har jag beslutat komplettera denna serie inlägg med vid ett senare tillfälle. Bland 
källorna i denna avhandling finner vi Ambjörnssons – I en klass för sig och Hirdmans – Genus det stabila föränderligas form.

Jag kommer dela detta i två delar, denna första delen där jag försöker visa det forskaren ser och i andra delen vill jag visa på det jag ser.

Ta på er genusglasögonen

På, enligt mig, mycket märkliga och krystade sätt tolkar man in belägg för könsmaktordnings- och socialkonstruvistiska teorier och jag vill att visa er några exempel på detta. Så ta på er era genusglasögon nu så ni ser de tydliga strukturerna.

Exempel 1 (s. 103)
En kvinnlig lärare informerar klassen att de behöver ändra lite i schemat för att parallellklassen, som har en manlig lärare, behöver tillgång till material. Läraren säger då: ”Sven är större och starkare än jag, så det blir han som får bestämma”

Holm skriver förvisso att det sägs på ett skämtsamt sätt och att det inte går att avgöra till vilken grad detta är skämt eller allvar och att Holm håller det för troligt att lärarna bara samarbetar i den dagliga verksamheten. Men likväl så dras slutsatsen: ..väljer hon i sammanhanget att inta en underordnad position. Samtidigt associerar hon kollegan med överordning. 
Att eleverna inte protesterar kan tydas som att de ser det som i sin ordning att lärare ändrar i deras schema och att en kvinna ger en man företräde.

Just det, ”du är större och starkare”, brukar jag använda som argument mot min man när vi på skoj tvistar om vem som ska bära ut soporna. Tur att jag nu fått lära mig att skämta om våra biologiska skillnader är att välja att inta en underordnad position så jag inser hur underordnad jag är. Och naturligtvis har frånvaron av reaktion från elevernas sida med lärarnas kön och deras position som elever att göra. Det kan omöjligen bero på att de struntar fullständigt i om lektion X och lektion Y byter plats, men att de skulle protestera eller jubla om ändringen medförde konsekvenser för dem.
(Har ni en lärare i minnet från er skoltid som ni minns för att denne aldrig lyckades få igång den tekniska utrustningen? Snarlikt ovanstående exempel används en sådan individs tekniska inkompetens och att hon vanligen frågar killar om hjälp som exempel på hur helt vanliga och till synes ganska harmlösa händelser i skolvardagen kan förmedla könsstereotypa bilder. (s. 105))

Exempel 2 (s. 127)
När lärare intervjuas talar dessa om individuella faktorer som förklaring bakom elevernas position i klassen. Men lärarna som känner sina elever har naturligtvis ingen koll utan flyttar på så vis frågor om jämställdhet/jämlikhet från strukturell nivå ner till den enskilde. Lärare behöver helt klart ett par genusglasögon, någon som har ett reservpar?

Exempel 3 (s. 146)
Författaren menar att killarna markerar flickornas underordning genom upprepade påpekanden om att dessa är sämre, spelar dåligt, är långsamma etc. angående fotboll/idrott.

Men, när det omvända gäller, drar hon då slutsatsen att killarna markerar flickornas överordning (alt. att tjejerna markerar killarnas underordning) när killarna (och tjejerna) vid flera olika tillfällen påtalar att flickorna är bättre när andra saker som ger status (se exempel 5 och 6 nedan) diskuteras? Inte en gång! 
Det hon i detta exempel tolkar som ”markerar underordning” är ”marsianska” och manlig jargong. (Återkommer till detta i nästa del.) På vissa ställen så ser jag hur killarna skämtar, på andra känner jag igen ”fotbollstugget” och det låter likadant när killar diskuterar olika lags prestationer.

Exempel 4 (s. 150-151)
I en intervju så diskuterar några tjejer varför de tycker det är roligare att umgås med killarna. Det jag ser är att dessa tjejer, liksom jag själv, uppskattar den manliga homosociala gemenskapen mer än den kvinnliga homosociala gemenskapen. Om jag skulle förklara varför detta passar mig som individ bättre, så innebär det ju att jag måste förklara vad det är bland kvinnor som passar mig sämre. Det innebär ju inte att jag ”värderar ner det kvinnliga” utan just bara att det inte passar mig som individ. Det är precis vad jag ser dessa tjejer i intervjun gör. Hur tolkas då detta, nu när ni har genusglasögonen på:

Samtidigt som flickorna har en otvetydigt hög position i klassen är de på ett vis underordnade i och med att de tillskriver verksamheter som relateras till pojkar ett högre värde än sådana som förknippas med flickor. 

Men när det omvända beskrivs (s. 87-88), dvs en kille som trivs bättre bland tjejerna och berättar varför då passeras denna data helt utan reflektioner om under/överordning.

Exempel 5 (s. 127-149)
I diskussion med eleverna så framkommer teman på vad som ger status. Dessa teman är:

  • mognad
  • studieintresse
  • man uppför sig på ett skolanpassat sätt
  • utseende
  • framåtanda
  • sportighet
  • (släktskap)

Släktskap har inget med kön att göra så då återstår sex teman. Av dessa framgår i studien att de fyra första främst är tillgängliga för tjejer, sportighet och till viss del även framåtanda främst för killar. Hur tolkas då saker där tjejerna har ett klart övertag? Författaren menar att man skulle kanske kunna tolka att tjejerna får bättre skolresultat än pojkarna för att de uppfyller ovanstående punkter bättre som underkastelse kontra frihet. (s. 132)

(Jämför med hur Hirdman kallar kvinnors arbete i hemmet ”slavarbete”, medan omvända roller skulle vara ”pimp-society”.)

Exempel 6
I flera av pojkarnas utsagor framgår att dessa upplever ett visst underläge gentemot flickorna i klassen, vilka alltsedan sammanslagningen i sjuan verkat så mogna och försigkomna jämfört med dem själva. (s. 171)

Detta är ett ordagrant citat! Mognad är något som är en fördel i skolan och såväl elever av båda kön som lärare tillskriver tjejerna mognad, vilket ger dessa ett omfattande övertag på flera olika sätt. Men det bara passeras varje gång, utan att man ifrågasätter könsmaktsteorier.

Slutord

Precis som Ambjörnsson hade svårt att entydigt avläsa samma hierarki i fält så skriver Holm: framträder inte pojkars dominanta ställning gentemot flickor och inte heller uppfattar jag det som att ideal femininitet, motsvarar den underdånighet som kopplas samman med betonad femininitet, utan rymmer en mer framåt, aktiv och självständig hållning. (s. 139)
(På andra ställen anser hon sig se denna över/underordning, som ni sett i ovanstående exempel.)

Man skriver om ”den nya pojken” och ”den nya flickan”, men det här känner jag mycket väl igen sen jag gick i skolan på 80-talet. Då var jag det man menar med ”den nya flickan”. (Vad jag förstår av Holms hänvisning till en annan studie, så är detta påtalat: i linje med Öhrns (2002) förda resonemang om den nya flickan, inte ett nytt mönster utan något som även funnits tidigare, men som inte uppmärksammats i forskningen. (s. 198))

På ett mycket krystat sätt läser man in underordning, men är blind för uppenbara saker som talar mot detsamma. Denna studie styrker, liksom tidigare titlar, inte feministiska/genusvetenskapliga teorier, men teorierna används som om de vore en väl förankrad sanning. Och trots att både Ambjörnsson och Holm påtalar att teorierna inte syns så tydligt på fältet så tar man inte nästa steg, dvs ifrågasätter bärigheten i könsmaktsteorier om kvinnan som underordnad mannen.

Del 2
Del 3

 

Kommentarer

Relationer i skolan – del 1 — 20 kommentarer

  1. Så enligt henne så är det normalt när killar känner sig underlägsna medans det omvända är onormalt och det måste man jobba med.
    Undrar om hon inte skulle behöva vända ut och in på sina genusglasögon och titta sig i spegeln och upptäcka sexism där hon minst anar det.

    SvaraSvara
     
  2. Det är ju mycket värdefullt att det finns människor med ett övermänskligt tålamod, som likt Ninni faktiskt offrar sig och gräver i den könsideologiskt stinkande genusdyngan för att visa på hur påfallande korkat, hur sjukt skruvat våra ”vetenskapliga” genuskalkoner faktiskt ”tänker”, har ”tänkt”, ”analyserar” och har ”analyserat”.

    Själv blir jag direkt fysiskt äcklad, alternativt fly förbannad, av att läsa längre stycken av genuskalkonernas påfallande groteska pinsamheter. Trångsynta dumheter travade på varandra, på en fundamentalt förljugen grund. Fy fan. Vidrigt.

    SvaraSvara
     
  3. Som vanligt blir det obegripligt hur genusvetenskapen kommer fram till sina påståenden eftersom de flesta människor vid läsning har som utgångsläge att man kom fram till sina påståenden genom forskningsRESULTAT.

    I själva verket är resultatet i genusvetenskapen bestämt på förhand och forskningens syfte är att visa HUR kvinnorna påverkas av kvinnoförtrycket – forskarna bryr sig inte om att undersöka om kvinnor är förtryckta – feminismen tar kvinnors underordning för given och genusvetenskapen tar feminismen för given.

    Med andra ord. Om pojkar är förtryckta på något sätt är genusvetenskapens SYFTE att hitta sätt beskriva det som en fördel för pojkar och förtryck mot flickor.

    Exempelvis när över 60% av studenterna i ett ämne är kvinnor så får vi inte höra att killar har problem. Vi får istället höra klagomål på att det är för många killar i någon specifik ANDEL av denna kvinnliga majoritet.

    Exempelvis kanske det är mestadels kvinnor som läser juridik, men sedan kanske det är en manlig majoritet hos affärsjurister medan fler kvinnor blir offentliga handläggare eller siktar på att bli åklagare. Genusvetares jobb är då att tysta alla diskussioner om könsbalansen hos åklagare och handläggare (för där kan ingen bias finnas höhö) Samtidigt gör de sitt bästa för att gapa på alla journalister de känner att kvinnor könsdiskrimineras i affärsjuridiken.

    Kunde inte vara enklare!

    SvaraSvara
     
  4. @michael:

    Jo, de är synnerligen selektiva i sin syn. Detta med mognad som en faktor som ger personen fördelar det är genomgående i rapporten. Och det är till tjejernas favör. Men det blundar man för, för det passar inte in i ”den rätta läran”.

    @ Mariel:

    Tack.

    @Liberalen:

    Själv blir jag direkt fysiskt äcklad, alternativt fly förbannad, av att läsa längre stycken av genuskalkonernas påfallande groteska pinsamheter.

    Det blir jag med. Det är liksom ingen hejd på galenskaperna. En sak jag inte tog med, då den inte handlar om kön utan etnicitet var följande:

    Två tjejer sitter och sniffar i lukten och påtalar för Holm att det luktar illa. Hon luktar också något så hon stämmer med tjejerna att, jo, något luktar. Tjejerna tittar då med vassa blickar på några nykomna flyktingar, som anses vara källan för odören.

    Detta omskriver Holm som händelse med rasistiska förtecken, trots att inget visar på att det alls handlar om deras etnicitet. Men bara för ”källan till odören” råkar vara invandrare så blir det rasism, med genusglasögon på.

    Vid ett senare tillfälle så menar en kille av utlänsk härkomst att det är ”svenska tjejer” som klär sig på ett visst (dåligt) sätt. Nu nämns inget om rasistiska förtecken.

    Jag har ett väldigt bestämt mål, det här måste ta slut. Jag ser att vi för det målet behöver en bas att stå på. Det räcker inte att säg ”Feminism/genusvetenskapen” har fel, vi måste kunna visa att den har fel. I denna ”bas att stå på” behöver vi även visa med rapporter om tex. att partnervåld är jämt fördelat osv. Så att strukturera den delen är en annan sak jag har i åtanke, men inte hunnit med. Vi skulle också behöva en uppskattning av vad dessa galenskaper kostar, money talks. Till det har vi Pär och Pelles böcker.
    När vi har den basen klar, så har vi det vapen vi behöver för att gå till demokratiskt anfall på allvar. Då blir det demokratisk strid!

    Får vi inte våra makthavare att lyssna och vända skutan med hjälp av denna bas, så får vi starta parti och besegra dem så.

    SvaraSvara
     
  5. @Ninni:

    ”Det räcker inte att säg ”Feminism/genusvetenskapen” har fel, vi måste kunna visa att den har fel.”

    Vilket är rätt sjukt egentligen. I vanliga fall brukar det vara den som påstår något (kvinnor är underordnade) som även ska framlägga bevis för det.

    Att se deras ”bevis” blir ju rätt sjukt med tanke på att de inte verkar hålla högre klass än vilken romanförfattare som helst. Ungefär som om jag skulle ”bevisa” att i ett högskattesamhälle så kommer driftiga personer att skita i att betala skatt och fly landet och istället för att försöka forska fram om det verkar stämma så slänger jag fram 1000 sidor ”och världen skälvde” och kallar alla som ifrågasätter för äckliga kommunistsocialisthatare och stänger av deras internetuppkoppling.

    SvaraSvara
     
  6. @Ninni:

    ”Jag har ett väldigt bestämt mål, det här måste ta slut. Jag ser att vi för det målet behöver en bas att stå på. Det räcker inte att säg ”Feminism/genusvetenskapen” har fel, vi måste kunna visa att den har fel.”

    Nja (Ja och nej)

    Vi måste kunna visa att den är vetenskapligt grundlös men vi behöver INTE visa att den har fel för vetenskapligt sysslar man inte med negativ bevisning. Frågan är inte vilket påstående som är rätt (särskilt inte i frågor där det skulle krävas miljontals kronor för att bekosta den opartiska forskning som krävs för att besvara dem empiriskt) frågan är om det finns belägg för att genusvetenskapens påståenden är mer sanna än vilken vild gissning som helst som inte behöver vila på fakta.

    Låt säga att jag exempelvis påstår att kriget mellan Palestina och Israel tar slut 2056. Är det nu forskarnas uppgift att bevisa att jag har fel? Och kan de ens bevisa att jag har fel? Det finns ingen garanti att jag har fel förrän 2056 har varit så med genusvetenskaplig logik kommer jag – om inte kriget tar slut innan – att ha rätt i exakt 43 år på basis av andras oförmåga att garantera jag har fel.

    Detta är förstås ren galenskap. Frågan om jag har rätt/fel handlar inte om huruvida kriget faktiskt tar slut 2056 utan om huruvida det går att från de data som presenteras påstå det.

    Grundlös och felaktig är inte samma sak.

    ”I denna ”bas att stå på” behöver vi även visa med rapporter om tex. att partnervåld är jämt fördelat osv. Så att strukturera den delen är en annan sak jag har i åtanke, men inte hunnit med.”

    Nja (igen), vi behöver inte visa partnervåldet är jämt fördelar. Inte mer än något politiskt parti behöver visa något annat våldsbrott är jämt fördelat mellan svenskar och invandrare. Vad vi behöver visa är att statistiken på män (dvs statistiken på invandrare) inte betyder vad rasisterna säger den betyder.

    ”Får vi inte våra makthavare att lyssna och vända skutan med hjälp av denna bas, så får vi starta parti och besegra dem så.”

    Våra makthavare lyssnar bara på makt (egen eller andras). Vi behöver alltså börja med att skaffa så många medlemmar/läsare/anhängare som möjligt.

    SvaraSvara
     
  7. @Ninni
    Återigen, Tack för att du orkar.

    Att man kan kalla axiomsystem för vetenskap är tillräckligt illa. När vederbörande sedan enbart ägnar sig åt att via cirkelresonemang _bevisa axiomen_ blir man helt matt.

    (”Tack för att du orkan” skrev jag först. Lite önsketänkande kanske. En frisk fläkt i alla fall.)

    SvaraSvara
     
  8. @Kristian:

    ”När vederbörande sedan enbart ägnar sig åt att via cirkelresonemang _bevisa axiomen_ blir man helt matt.”

    Ja fast Genusvetare bevisar inte axiomsystem. Genusvetare beskriver bara effekterna av det antagna axiomet. Det är inte det att genusvetare bevisar eller en forskar på om kvinnor är förtryckta. Att kvinnor är förtryckta är utgångsläget för forskningen – inte som många tror resultatet av den.

    SvaraSvara
     
  9. @Erik:
    Stämmer. Jag tror att vi i är överens om vad de sysslar med.
    Kanske kan jag formulera om det så att man ”_låtsas_ bevisa vad som i skälva verket är dolda axiom.”

    Jämför ”Cargo cult science”: Det skall se ut som vetenskap, men viktiga byggstenar saknas.

    SvaraSvara
     
  10. @Chade:

    ”Det räcker inte att säg ”Feminism/genusvetenskapen” har fel, vi måste kunna visa att den har fel.”

    Tyvärr räcker inte ens det eftersom hela genusparadigmet vilar på auktoritet och sanktion från våra makthavare. Så länge pojken som ropar att kjejsarinnan är naken inte har auktoritet lyssnar ingen som har inflytande i frågan.

    ==

    För övrigt kan man av Ninnis analys återigen se ett tydligt exempel på att genusvetenskapen delar i stort sett alla sina egenskaper med fundamentalistisk religion. Eftersom man redan ”vet” att Gud finns (eller snarare guds antites könsmaktsordningen) så ser man hans manifestaion i allt som omger en. Och i sina heliga skrifter konstaterar man att profeterna därför har rätt. Det enda som fattas nu är ett religiöst rättssystem men det jobbar som bekant våra lagstiftare ivrigt med.

    Vem sade att Sverige är en sekulär stat?
    Pyttsan.

    SvaraSvara
     
  11. @Adam Bek:

    Tyvärr räcker inte ens det eftersom hela genusparadigmet vilar på auktoritet och sanktion från våra makthavare.

    Var inte så säker. Gräsrotsrörelser har fått makthavare att ändra sig förr.

    SvaraSvara
     
  12. @Ninni:

    Jodå, jag menade inte att vi skall ge upp. Jag menade att det inte räcker att hitta felen, berätta om den och så är det klart. Det måste till en rejäl opinionsbildning för att blåsa auktoritet i de åsikter vi framför.

    Men jag tror inte feminismen i sin nuvarande form har en chans att överleva på sikt. Framförallt inte som vetenskap med något förklaringsvärde utanför sig själv. Hela den epsiod vi lever i nu kommer att framstå som pinsam om x antal år. Den okända parametern är x. Den kan vara stor tyvärr.

    SvaraSvara
     
  13. @ Adam
    Absolut är x okänt, men tveklöst den framtid som komma skall. Jag känner dock förhoppning i att det inte ligger allt för långt borta. Det är dock ”många bäckar små”, den biologiska forskningen gör spännande framsteg och blåser vind i våra segel. Och rösterna som höjs mot galenskapen blir allt fler, samtidigt som deras sida mer extrema röster och extrema åtgärder i ”jämställdhetens namn” hjälper till att blåsa i våra segel. Så även om de helt klart ockuperat hela makten så blåser det hårt. Jag känner absolut förhoppningar.

    SvaraSvara
     
  14. Pingback: Feminismens och dess genusindustris hela bibliotek. | Malte on the Roxxx

  15. Pingback: Relationer i skolan – del 2 | Genusdebatten

  16. Pingback: Relationer i skolan – del 3 | Genusdebatten

  17. Att de feministiska teorierna om könsmaktsordning inte kan skönjas i verkligheten är ju ännu ett bevis för att de är korrekta. Vi som är kunniga inom genusvetenskap vet ju att de strukturer som bär upp könsmaktsordningen är osynliga. Och man kan ju inte se det som är osynligt. Om man inte sätter på sig genusglasögonen förstås. Genusglasögonen filtrerar effektivt bort allt som talar mot könsmaktsordningsteorierna – dvs allts om är falskt. Och då ser man tydligt ett mönster. Och det är samma mönster och strukturer här i Sverige som i Talibanernas Afghanistan: pojkar och män är överorndnade och glider fram på en räkmacka, medan flickor och kvinnor är underodnade och förtryckta.

    SvaraSvara
     
  18. Pingback: Genusdebatten

  19. Pingback: Familjeförsörjaren Del 1 – Inngang | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting