Ninni – FilosofenNils, Rond 4
avatar

Inledning

Trots att dessa ronder startade med att jag gav följande utmaning till Nils: ”Ge mig några exempel (5?) på dessa privilegier _till följd av könet man_? (dvs inte prestation)” (emfas ej i original) så handlar även denna rond om prestation, specifikt för professorskarriär inom akademins värld. Tidigare ronder: Rond 1, Rond 2, Rond 3.

Till detta tweets kompletterade Nils med en rapport [källa 1] som stöd för sitt påstående i följande tweet:

Det är en riktigt välgjord rapport och jag tackar Nils för denna. Det gör det så mycket lättare att diskutera och det ger så mycket bättre diskussioner om man har ett gemensamt underlag. Jag har förutom denna rapport läst ett antal av de underliggande rapporterna av vilka jag kommer använda en i inlägget. Denna senare rapport kallar jag källa 2 i inlägget. Om ingen källa anges vid citaten är det från källa 1.

Rapporten

Rapporten består av två delar, statistiska analyser av doktorskohorter där man studerar män och kvinnors karriär samt en kunskapsöversikt där man sammanställer och begrundar tidigare studier som finns på ämnet.

Den statistiska delen är totalstudie där populationen utgörs av samtliga individer som avlade doktorsexamen åren 1980–2007 och då var yngre än 60 år. Detta ger 44 715 individer, varav 15 710 är kvinnor och 29 005 är män. Man studerar två steg i forskarkarriären: (1) en meriterande anställning som förbereder för fortsatt karriär inom högskolan, forskarassistent eller biträdande lektor och (2) det slutgiltiga steget till professor (12 resp 18 år efter doktorsexamen). Studien har ett longitudinellt upplägg, dvs man studerar samma individer längs deras karriärsväg.

Kunskapsöversikten är en sammanställning av forskning och andra studier som kan bidra till att förklara könsskillnaderna som observerats i den statistiska analysen. Denna del fokuserar på fyra aspekter (1) vilka som lämnar respektive stannar kvar i akademin (2) vetenskaplig publicering (3) beviljande av forskningsbidrag och (4) anställning och befordran. Kunskapsöversikten innehåller både nationella och internationella studier. Jag kommer dock begränsa inläggen till det som hör till Sverige.

Vad är det som gör att detta är en bra rapport?

Eftersom jag på Genusdebatten ofta lyfter forskning som jag är kritisk mot vill jag vill börja med att förklara vad som gör att jag anser denna rapporten är riktigt bra.

Det framgår, anser jag, att forskarna är av övertygelsen att kvinnor är förhindrade av yttre faktorer. En övertygelse jag, som bekant, inte delar. Och det är helt okej att ha den övertygelsen som forskare, så länge man kan förhålla sig neutralt i sitt arbete när man redovisar resultatet. Det lyckas dessa forskare överlag mycket väl med, det är först under rubriken Kunskapsläget – en samlad bild och därefter [s. 149 ->] som forskarnas egen övertygelse går igenom. Det är problematiskt på ett sätt, för många som läser rapporter läser bara rapporters sammanfattningar. Men den är ändå okej, tycker jag, av två orsaker:
1) Även om forskarnas övertygelse lyser igenom i de sammanfattande delarna så är det inte så omfattande att det blir en ideologiskt färgad/vinklad sammanfattning.
2) Forskare är bara människor. Att kvinnan är missgynnad/underordnad är myter som totalt dominerat vårt samhälle under lång tid, myter som upprepas gång på gång under decennier. Det finns vetenskapliga belägg för att vi tror på saker vi hört många gånger. (Det är därför det är så svårt att ta till sig vårt budskap hur väl vi än underbygger det, det låter som vi påstår att jorden är platt.)

Tillvägagångssätt och metodval (t.ex. totalstudie och longitudinellt upplägg) är bra och i kunskapsöversikten lyfter forskarna, på ett neutralt sätt, tidigare forskning som talar både ”för- och emot”.

”I samband med att resultaten sammanfattas kommenterar vi i korthet kvaliteten på forskningen och studierna som har gjorts. Det är inte möjligt att gå in i detalj på eventuella brister, och därför fokuserar vi på studiernas generaliserbarhet och tillförlitlighet i en vidare mening, det vill säga om resultaten går att generalisera till hela populationen och om studiens metodval och utförande är tydliga och rimliga.” [s. 12]

Detta tillvägagångssätt i redovisning av tidigare studier gör att jag som läsare kan väga studiers tyngd. Slutligen: när man sen går vidare till de underliggande rapporterna, vilket jag gjorde i ett flertal fall, så är överensstämmelsen med den rapportering som forskarna gjort mycket god.

Avgränsning

Då det är en omfattande rapport så är det två delar jag inte kommer gå in på i detta inlägg.
Rapporten innehåller en del om kvinnor och mäns subjektiva upplevelse av sin arbetssituation. Forskarna tar upp problemet med den typen av forskning:

Det är också en begränsning att resultaten huvudsakligen bygger på svarspersonernas subjektiva upplevelser och att det saknas objektiva mått på kvinnors och mäns forskningsvillkor. [s. 140]

Resultatet man får i den typen av forskning innehåller så stora och allvarliga gender bias, att när man går förbi problematiken med gender bias i subjektiva upplevelser så blir resultatet ”väldigt oväntat” för de som inte har tillräcklig kunskap om genussystemet.
Det andra handlar om ”kvinnor har huvudansvaret för hem och barn”. En senare rond kommer avhandla detta med ”huvudansvaret för hem och barn” och därför tar jag inte med den delen här.

Statistiska analyser – statistiskt utfall

Steg 1: Anställning som forskarassistent eller biträdande lektor

Totalt sett är det ”små eller inga könsskillnader” [s. 5] vad gäller meriterande anställningar. Det finns en liten skillnad tidigt efter doktorsexamen (två respektive fyra år), till männens fördel medan ”det är i princip lika mellan kvinnor och män under senare år vid övergångar inom sex år” [s. 34].

Disputationsålder: Män går i större utsträckning vidare till meriterande anställning bland de som tagit examen före 35 år, i synnerhet före 30 år. Det omvända, att en större andel av kvinnorna har gått vidare, gäller för de som avlagt sin doktorsexamen från 35 år och uppåt, i ”åldrarna 40–49 år är kvinnornas försprång som störst och i nivå med männens försprång i den allra yngsta åldersgruppen.” [s. 41]

Ämnesområde: Män går vidare i större utsträckning än kvinnor inom vissa ämnesområden (samhällsvetenskap och teknikvetenskap), inom andra är det tvärtom, dvs kvinnor går vidare i större utsträckning (medicin och lantbruksvetenskap) och slutligen är det jämt inom de sista två ämnesområdena som studerats (humaniora och naturvetenskap).

Föräldrar och barn: ”Det är generellt sett inte negativt för vare sig kvinnliga eller manliga doktorers vidare anställning som forskarassistent eller biträdande lektor att vara föräldrar (mätt vid tiden för doktorsexamen) jämfört med att inte vara det.” [s. 27] Kvinnor med skolbarn går vidare i något större utsträckning än kvinnor som saknar barn eller har barn i förskoleålder (0-6 år). Män utan barn eller med små barn (0-3 år) går vidare i större utsträckning än män med barn i åldersspannet 4-17 år. Jämförelse mellan män och kvinnor ger att män med små barn går vidare i större utsträckning än kvinnor, medan det omvända gäller för föräldrar med barn 4-7 år.

Steg 2: Professor

När kvinnor och män har följts upp inom 12 år efter doktorsexamen har männen anställts som professorer i större utsträckning än kvinnorna i samtliga doktorskullar 1980–1996 (17 doktorskullar). Skillnaden i procentandelar mellan män och kvinnor för de olika doktorskullarna varierar mellan 2,4 till 4,4. [s. 49] En större andel av såväl kvinnor som män blir professorer inom 18 år efter doktorsexamen jämfört med 12 år. Även här är andelen bland männen större än andelen bland kvinnor som blivit professorer i 11 av de 12 studerade doktorskullarna (skillnad ca 4,5 procentandelar).

Ämnesområde: ”Analyserna visar att männen har anställts som professorer i större utsträckning än kvinnorna inom fem av sex ämnesområden: humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknikvetenskap samt lantbruksvetenskap. I medicin har däremot kvinnor och män efter avlagd doktorsexamen anställts som professorer i nästan samma utsträckning.” [s. 50]

Disputationsålder: ”I analyserna framkom en tydlig könsskillnad i sannolikheten att bli professor som hänger samman med disputationsålder. Män som har disputerat i yngre åldrar har gått vidare i större utsträckning än kvinnor som har disputerat i motsvarande unga år. Ett exempel som illustrerar detta är att i doktorskohorterna 1992–1997 har 9,4 procent av männen som var yngre än 30 år i samband med disputationen blivit professorer inom en period av 12 år därefter, men endast 3,3 procent av kvinnorna. Även bland dem som disputerade någonstans mellan 30–34 år har männen i större utsträckning än kvinnorna anställts som professorer. I övriga åldersgrupper ser det lite olika ut beroende på vilka doktorskohorter som avses och om tidsintervallet mellan doktorsexamen och anställning som professor är 12 eller 18 år.” [s. 50]

Så långt ser det ut som Nils har rätt

Det är nu ”det där med statistik” blir svårt. Man behöver hålla reda på två begreppspar: korrelation-kausalitet samt oförklarad-oförklarlig. Det statistiska utfallet visar en korrelation mellan könet man och professor, det säger inget om kausalitet. Det vill säga: beror utfallet på könet man eller finns det andra faktorer som är orsaken till det statistiska utfallet? Frågan är då: Ger denna rapport stöd åt Nils när han påstår att en man större chans att bli professor bara för att han är man? Ger den stöd för att akademin premierar män?

Kunskapsöversikt

Korrelation-kausalitet

Som jag visade i rond 1, om lönegap och status, så har dr. Farrell gjort en noggrann genomgång av lönegap där han identifierat 25 olika faktorer, som varje faktor förklarar en del av det totala gapet och tillsammans så förklarade dessa faktorer mer än hela lönegapet mellan män och kvinnor. Samma sak måste göras här, man måste liksom summera faktorer som påverkar personers karriärsframgångar. Låt oss titta på några sådana faktorer ur rapporten:

Pusselbit 1: ämnesval och lärosäte

De unga männens framgångar i professorskarriären visavi de unga kvinnornas (34 år och yngre) kan endast till viss del förklaras av att det finns en variation mellan kvinnor och män med avseende på vilka ämnen de avlägger doktorsexamen inom och vid vilka lärosäten de disputerar. En stor och oförklarad skillnad i professorskarriär kvarstår således mellan kvinnor och män som har disputerat i yngre åldrar. Denna slutsats bygger på multivariata analyser (logistiska regressioner) där kön och disputationsålder har kunnat analyseras tillsammans med ämnesområde och lärosäte. [min emfas, s. 51]

En jämförelsevis stor andel av kvinnorna som disputerar i unga år gör det i medicin – ett ämnesområde där det är ganska låg sannolikhet att anställas som forskarassistent eller biträdande lektor – vilket delvis förklarar könsskillnaden i forskarkarriär i den unga gruppen av doktorer (under 30 år) totalt sett. [min emfas, s. 26]

Pusselbit 2: karriärsålder
Det är inte en aktuell faktor i källa 1 då man följer specifika doktorskohorter, men den är i andra rapporter t.ex. källa 2. Gruppen kvinnor respektive män har olika lång erfarenhet i yrket, där fler män än kvinnor har längre tid i yrket.

Pusselbit 3: Arbetstid
Under rubriken Inga större könsskillnader i tid till forskning [s. 100-101] kan man läsa följande:

  • ”för forskarassistenter där männen arbetade något mer än kvinnorna.”
  • ”Rapporten visar att den genomsnittliga arbetstiden var ett par timmar längre för män än för kvinnor”
  • ”De manliga institutionsledarna forskade däremot i mycket högre grad än de kvinnliga, som i stället undervisade mer.”
  • ”Rapporten visar att män totalt sett ägnade en större del av sin arbetstid åt forskning än kvinnor gjorde, men det berodde huvudsakligen på könsfördelningen inom olika personalkategorier. Inom respektive personalkategori fanns det inga signifikanta könsskillnader, även om det fanns en viss tendens att kvinnliga lektorer, forskarassistenter och adjunkter ägnade mer tid åt ”övriga” uppgifter än sina manliga kollegor och något mindre tid åt forskning.”
  • ”Inom gruppen forskare lade däremot kvinnorna mer tid på forskning och mindre tid på undervisning än männen.” [Notera: avviker från övriga punkter]

  • ”För de flesta innebar föräldraskapet ingen synbar minskning på arbetstiden, men männen arbetade mer övertid än kvinnorna.” [s. 103]
  • ”Det framgick bland annat att kvinnorna publicerade mindre än männen i början av karriären, att de undervisade mer och arbetade mindre övertid.” [s. 140]


  • Pusselbit 4: Meritering och produktivitet

    Män publicerar mer än kvinnor – men inte med högre kvalitet
    • Forskningen visar genomgående att kvinnor publicerar färre vetenskap liga arbeten än män gör. Däremot verkar det inte som om manliga forskares publikationer håller en högre kvalitet än kvinnliga forskares baserat på gängse kriterier som till exempel citeringsindex.
    • Några studier visar att de könsskillnader som finns när det gäller publiceringsgrad grundläggs tidigt i karriären och att de därefter utjämnas något. Flera undersökningar visar också att könsskillnaden till stor del beror på att kvinnor är underrepresenterade bland mycket produktiva forskare och överrepresenterade bland de minst produktiva forskarna.
    • Könsskillnaderna i publiceringsgrad är väl belagda. Det finns flera omfattande studier där man kontrollerar för både ämnesområde och akademisk position och där könsskillnaden kvarstår. Det saknas visserligen större undersökningar från Sverige, men de studier som finns visar på samma mönster som undersökningar från andra länder. [s. 90-91]

    I en annan rapport från Vetenskapsrådet analyseras 125 sökande till postdoktorsstipendier inom medicin, naturvetenskap och teknik vid utlysningen 2005. De sökande hade i genomsnitt publicerat fyra artiklar. Ett index konstruerades med utgångspunkt i antalet citeringar för de publicerade artiklarna samt tidskrifterna som artiklarna var publicerade i. Det visade sig att kvinnorna hade ett genomsnittligt index på 1,0 inom medicin och 1,2 inom naturvetenskap och teknik, vilken kan jämföras med 1,1 respektive 1,3 för männen. Det fanns alltså ingen större skillnad mellan kvinnor och män när det gällde publikationernas kvalitet. [s. 93]

    Denna ”ingen större skillnad”-attityd är något som jag upplever som ett genomgående mönster (se även pusselbit 3 ovan) i både källa 1 och de underliggande rapporter jag tagit del av så fort något visar att männen skapar sin framgång genom hårt arbete eller när saker talar för eller statistiskt utfall pekar mot att männen har nackdel i karriärsvägen. Vad innebär en ca. 10 % högre citeringsindex för framgång i karriären? Vad innebär det att män har lite mer arbetstid så som föregående pusselbit? Vem vet? Med reservation för att jag inte fått tag på det underliggande materialet, så framgår det inte att detta undersökts.

    En undersökning på området är en rapport från Vetenskapsrådet [denna undersökning är källa 2]. Där görs en uppföljning av drygt 1 200 projektansökningar inom medicin från 2006 och 2007. Uppföljningen visar att kvinnor i genomsnitt hade 16 publikationer, vilket kan jämföras med i genomsnitt 30 publikationer för män. Skillnaden mellan könen kvarstod även då man tog hänsyn till att männen hade högre karriärålder. Männen hade publicerat 1,9 artiklar per år sedan de påbörjade forskarutbildningen jämfört med 1,2 publikationer per år för kvinnorna. Kvinnorna publicerade dessutom artiklar i mindre citerade tidskrifter inom sitt fält. [s. 92-93]

    Det första jag gör när jag får när jag står inför för mig nytt vetenskapligt material är att läsa snabbt ”från pärm till pärm”, en första scanning liksom. I denna ”scanning” så ser jag om rapporten är värd att lägga tid på och ofta så kommer jag inte till slutet innan den förkastas pga saker som metodfel, ideologisk färgning osv. Men ”scanningen” ger också spontana reaktioner och tankar. Dessa tankar gav  dels ”pusselbitarna 5 och 6” som jag kommer återkomma till senare i inlägget. Dels slogs jag av att man använder kalenderår (12 resp. 18 år), vilket jag anser är en mycket dålig mätmetod.

    Så låt oss räkna om kalenderår till ”genomsnittligt antal publicerade artiklar”. På 12 år har män i genomsnitt publicerat 22,8 artiklar (12*1,9). Samma mängd artiklar tar genomsnittskvinnan 19 (!) år (22,8/1,2) Vi har inte uppgifter för 19 år efter doktorsexamen, men vi har för 18 år, så låt oss titta på det. Uppgifterna i nedanstående tabell kommer från Tabell P2 resp. P3 [s. 67-68].

    Andel som har anställts som professor inom 18 år bland kvinnor och 12 år bland män som har avlagt doktorsexamen i olika åldrar: doktorskohorterna 1980–1991.

    Andel som har anställts som professor inom 18 år bland kvinnor och 12 år bland män som har avlagt doktorsexamen i olika åldrar: doktorskohorterna 1980–1991.

    Ovanstående tabell är naturligtvis inte ett bra sätt att undersöka detta, då det bara tar hänsyn till ett sätt att meritera sig. Men publikationer är och ska vara en meriterande faktor.

    Män sökte i något högre utsträckning stipendium för utomlandsvistelser (55 procent av de sökande) medan kvinnor i större utsträckning sökte anställning som postdoktor i Sverige (52 procent av de sökande). Denna skillnad skulle kunna ha betydelse för framtida möjligheter att meritera sig om en postdoktoral vistelse utomlands anses mer meriterande än en vistelse i Sverige. [min emfas, s. 117]

    Oförklarad – oförklarlig

    I debatter kring jämställdhet tolkas ofta oförklarad skillnad som att skillnaden är oförklarlig. Vad gäller denna rapport så anser jag kausaliteten karriär-meritering är förklarad med gott mått av de faktorer man har observerat, men ibland återstår en skillnad i olika studier tillexempel vad gäller lönegap. Så jag vill ta tillfället i akt för att förklara skillnaden mellan oförklarad och oförklarlig. När jag ”scannade rapporten” så såg jag direkt två ”pusselbitar” man missar, pusselbit 5 och 6. Pusselbit 5 var för mig så uppenbar faktor att jag trodde att man hade kollat det utan att det framgick i rapporten, pusselbit 6 förstår jag att man missar. Oförklarad betyder alltså att med de faktorer man tagit hänsyn till så är den observerade skillnaden inte (helt) förklarad. Men missade faktorer, alltså faktorer som kan förklara statistiskt utfall som man inte tag hänsyn till, antingen för att man inte vet om dem eller för att de är svåra/mer krävande att kontrollera för än vad studien ger utrymme till, innebär att det inte nödvändigtvis är en oförklarlig skillnad.

    Pusselbit 5: Kvinnor får barn i lägre ålder än män.
    Då detta för mig är en uppenbar faktor att ha i åtanke vad gäller kvinnors senare övergång till steg 1 (anställning som forskarassistent eller biträdande lektor) bland dem som disputerar i lägre åldrar, trodde jag att man helt enkelt bara inte lyft fram denna faktor i rapporten. Därför kontaktade jag en av forskarna, Helen Dryler, när jag läst klart rapporten första gången. Jag frågade om denna faktor, att kvinnor får barn i lägre ålder än män, hade tagits med i beräkningarna när studien genomfördes. Jag fick ett långt och mycket trevligt svar av Helen Dryler. Svaret var nekande, man hade inte studerat detta.

    Min hypotes är att den åldersrelaterade skillnaden i hur snabbt man kommer till detta steg 1 förklaras, helt eller delvis, av åldern vid föräldraskap tillsammans med tidigare ”Pusselbit 1: ämnesval och lärosäte”. Denna hypotes stärks, menar jag, av att förhållandet är omvänt i högre åldersgrupper, där fler män än kvinnor blir föräldrar.

    Pusselbit 6: Nörden är vanligen en man.
    Här kommer jag använda mig själv som anekdotisk bevisföring. Som bör ha framgått på Genusdebatten så läser jag mycket vetenskapligt material, av olika typ. Jag läser någon form av vetenskap varje dag, jag läser i ett brett område (absolut inte allt, tex har jag aldrig läst något från teologi). Det är min hobby och det sker på bekostnad av annat, inte minst viktigt sociala relationer, för dygnet har bara 24 h. Det är inte så vanligt, men det händer ibland att jag träffar andra som är som jag, men jag har aldrig träffat en kvinna som är ”sån”. Nörderi av olika slag är vanligare bland män. Män är inte nördar, men nördar är vanligen män.

    Som allt annat, övning ger färdighet. När jag läser för mig nytt material, så görs det mot en kunskapsbas skapad av det jag tidigare läst, tex:

    Sett över tid finns det dock en skillnad mellan samhällsvetenskap och teknikvetenskap: inom samhällsvetenskap har trenden varit att könsskillnaderna minskar medan de ser ut att öka inom teknikvetenskap. [s. 26]

    Det ovan citerade stycket fick mig genast att tänka på annat jag läst, den så kallade jämställdhetsparadoxen:

    Jämställdhetsparadoxen, min markering.  Källa

    Jämställdhetsparadoxen, min markering. Källa, s. 19

    Den doktorand som är som mig, har en hobby som fungerar som ”extra övertid”. Det enda sättet att fånga upp denna faktorn är genom en tidsanvändningsstudie som ser till hela dygnet alla årets dagar. Men det ger ett indirekt utslag i antal publikationer och dessas kvalité. I ett tidigare citat stod: ”Flera undersökningar visar också att könsskillnaden till stor del beror på att kvinnor är underrepresenterade bland mycket produktiva forskare […]” [s. 90]. Om man bara tar hänsyn till karriärsålder, så tror jag man får en oförklarad restskillnad, som beror på att ”nörden vanligen är man”. Min hypotes är att dessa individer drar upp männens genomsnittliga produktivitet och att de främst är dessa som blir professorer i synnerhet inom kort tid.

    Vad händer med resultatet när man tar hänsyn till några pusselbitar i en rapport?

    För att se vad som kan hända med kvinnors statistiska underläge när man tar hänsyn till några ”pusselbitar” ovan så går vi till källa 2 som är en ganska djupgående studie där man undersöker kvinnors och mäns framgång med projektansökningar inom medicin. Det statistiska utfallet ser ut som följer:

    Analysen visar att manliga sökande har en klart högre beviljandegrad än kvinnor (40 jämfört med 30 procent). Årligen ligger skillnaden på mellan 6 och 12 procent till männens fördel, och det finns ingen tydlig trend att skillnaden skulle öka eller minska. [s. 5]

    Det är också tydligt att kvinnor har en lägre genomsnittlig bidragsnivå jämfört med män. För manliga sökande är det 430 000 kronor och för kvinnliga 379 000 kronor per år. Trenden är att medelbidraget ökat för såväl män som kvinnor under perioden. Männen har dock haft ett högre genomsnittligt bidragsbelopp under hela perioden. [s. 6]

    Ansökningars betyg är lägre för gruppen kvinnor än för gruppen män. Orsaken till denna skillnad analyseras i rapporten, och vi kan t.ex. läsa:

    Vad beror de observerade skillnaderna på? Den lägre beviljandegraden för kvinnor har till viss del sitt ursprung i att de får lägre betyg. Men varför får kvinnliga sökande lägre betyg?
    En första tänkbar förklaring är att kvinnors meriter värderas lägre än mäns vid bedömningen av ansökningarna, vilket en tidigare studie hävdat. Andra studier, inklusive den som ingår i denna rapport om beviljningssannolikhet för kvinnliga och manliga sökande utifrån vetenskaplig meritering, visar dock att det inte finns stöd för en sådan hypotes. [min emfas, s. 7]

    De kvinnliga sökandena har en betydligt kortare akademisk karriär bakom sig vid ansökningstillfället jämfört med de manliga sökande (se figur 2). Majoriteten av de kvinnliga sökande (54 procent) har disputerat för högst tio år sedan, medan enbart 33 procent av de manliga sökande befinner sig i motsvarande karriärålder. Vidare finns det mycket få kvinnliga sökande, drygt 12 procent, som disputerat för mer än 20 år sedan. Andelen manliga sökande i samma grupp är 30 procent. [s. 17]

    Andra studier pekar också i riktningen mot att kompetensen, och i förlängningen antalet publikationer, hos sökande är speciellt betydelsefullt inom medicin. Det finns således goda grunder att så här långt arbeta med hypotesen att antalet publikationer är en viktig del i betyget och att kvinnliga sökande producerar färre vetenskapliga artiklar. Detta förhållande skulle i så fall förklara såväl kvinnors lägre betyg och beviljandegrad jämfört med män. [s. 7]

    För nyansökningar år 2006 och 2007 har manliga sökande i genomsnitt 30 publikationer jämfört med de kvinnliga sökande som i genomsnitt har 16 publikationer. Skillnaden kan delvis förklaras av att de manliga sökande är äldre karriärmässigt, medianåldern efter disputation är 13 respektive 8,5 år. Men även om man tar hänsyn till detta är män mer produktiva: 1,9 publikationer per år sedan forskarutbildningen påbörjades jämfört med 1,2 för kvinnor. Det finns således anledning att fortsatt anta att män är mer produktiva än kvinnor inom det medicinska forskningsområdet. I genomsnitt publicerar också kvinnliga sökande i tid skrifter med lägre fältnormaliserad impact. [s. 45-46]

    Gruppen män och gruppen kvinnor är alltså inte jämförbara, män har i genomsnitt högre karriärålder och är mer produktiva och publicerar sitt arbete där det ”gör större nytta”. När man då tittar för ett givet betyg, dvs jämför män och kvinnor som är meritmässigt likvärda så blir resultatet följande:

    För det andra, har vid ett givet betyg kvinnliga sökande i fyra av sex fall en högre beviljandegrad än manliga. Dessutom kan konstateras att kvinnorna i samtliga fall hade en högre beviljandegrad när de lämnade in ansökan om nytt bidrag. [min emfas, s. 34]

    Resultatet kan vara ett utslag av ämnesrådet för medicins princip att när ansökningar bedöms vara vetenskapligt likvärdiga ska företräde ges till sökande från underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor. Resultatet ovan pekar i samma riktning som det tidigare att kvinnliga sökande har större sannolikhet jämfört med manliga sökande att bli beviljade när deras publiceringsmeriter är likartade. Det förefaller således som att kvinnliga sökande har större framgång än manliga sökande i en situation då kvinnor och män har likvärdiga meriter eller betyg. [min emfas, s. 35]

     
    De ovanstående citaten visar informell positiv särbehandling av kvinnor, dvs. diskriminering av män.

    Sammanfattning

    Nils skrev i sina tweets: ”Jag har större chans att bli professor. För jag är man.”. Som jag visat i detta inlägg så stämmer det inte, det stämmer inte ens nästan. När allt annat är lika så är det kvinnan som har större chans att bli professor. Och det är samma sak varje gång man gräver i feministiska mantran, de är lögn och myter rakt igenom!

    Nils påstod även ”att akademin premierar män”. Stämmer det? Tidigare såg vi informell diskriminering av män i denna karriärsväg och nedan ser ni formell diskriminering av män:

    En speciell aspekt med koppling till jämställdhet är att regeringen i mitten av 1990-talet anvisade medel för tillsättning av 73 anställningar som forskarassistent inom områden med en ojämn könsfördelning. Anställningarna tillsattes under perioden 1996–2000; samtliga av kvinnor. [min emfas, s. 28]

    Så, åter igen, nej det stämmer inte.

    Det statistiska utfallet är ett resultat som beror på män, som grupp, är bättre meriterade och mer produktiva. Att män könsdiskrimineras är inte okej!

    Rond 5

     

    Kommentarer

    Ninni – FilosofenNils, Rond 4 — 45 kommentarer

    1. För att begränsa inlägget så finns det ju massor i rapporten som inte är med. Och som jag skriver så innehåller rapporten både för- och emot. Om det är så att ni upplever att ”detta borde hon haft med” så bara ta upp det här för diskussion här i kommentarsfältet.

      Jag har 33 sidor anteckningar till detta inlägg, så jag har ofta (inte alltid, ibland är det bara att man inte kan ta med allt i ett inlägg) en förklaring till varför något inte är med. Smile

      SvaraSvara
       
    2. Pingback: Ninni – FilosofenNils, Rond 3 | Genusdebatten

    3. Det vore förstås intressant att höra Nils kommentarer på detta.

      Var får du tag i dina vetenskapliga rapporter? Jag får känslan av att du läst statistik, stämmer det?

      SvaraSvara
       
    4. Hej, jag kommenterar alltihopa när samtliga ronder är avklarade. Och jag har läst lite statistik, men det är filosof jag är. Min forskning inriktar sig på kunskapsteori och inte statistik så jag är något av en novis på området.

      SvaraSvara
       
    5. Jättebra, Ninni!

      Båda de sista pusselbitarna har råkat få nr 6 i din uppräkning. Den om att kvinnor får barn vid lägre ålder än män borde vara nr 5.

      /Tommy (leg. pedant) Smile

      SvaraSvara
       
    6. Märkligt att man använt genomsnittliga mått i undersöknigen. Den som har ambition att bli professor bör väl försöka höja sig över genomsnittet?

      SvaraSvara
       
    7. @GD.se

      Hur mycket får ni in i donationer varje månad? Ert arbete är ovärderligt och jag skulle bli mycket besviken om ni ”tappade sugen”. Ska försöka bidra sporadiskt då och då men jag tycker även att ni ska påminna oss med jämna mellanrum om den tid/energi som läggs ner

      SvaraSvara
       
    8. @Nils:
      Hej Nils,kul att du är här. Välj gärna ett beskrivande nick (t.ex. samma som på twitter) så vi inte blandar ihop dig med andra tomtenissar Smile

      SvaraSvara
       
    9. @MarcusE:
      Inte särskilt mycket. Men nu har vi ju bara haft knappen uppe i en månad ungefär. Kan väl säga att vår kassa just nu räcker till att betala nästan halva serveravgiften nästa gång det är dags (vilke inte är förrän i december). Så det är ingen panik för ögonblicket (i så fall hade vi bett om donationer). Men det är klart att vi är jättetacksamma om du (och andra) bidrar. Även om vi inte har några utgifter just nu vet vi ju aldrig om och när sådana kan behövas. (Det kan ju till exempel uppstå situationer mer kort varsel liknande de som när Erik skall till p1 på söndag där vi kanske behöver skjuta till medel. I just det här fallet betalar väl p1 åtminstone resekostnaderna vad jag förstår, men … som sagt.)

      SvaraSvara
       
    10. Mycket intressant. Det här stämmer överens med mina icke-systematiska observationer inom akademia, dvs att vid lika meriter räknas egenskapen ”kvinna” som avgörande merit. Däremot är jag inte helt säker på hur det ser ut vid kraftigt kvinnodominerade sektorer – nu talar jag inte om ”genusvetenskap” utan riktig vetenskap där kvinnorna dominerar.

      SvaraSvara
       
    11. Bra genomgång. Det visar också att allt snack om att en kvinna måste vara dubbelt så bra är snack. I det stora hela är männen bättre för att de forskar mera, jobbar flera timmar, publicerar mera och är äldre (har flera års meriter). Rådet till en kvinna som vill ha en snabb karriär är alltså:

      1. Börja tidigt. Glöm det där med att först resa och förverkliga dig själv. Early bird gets the worm!
      2. Ägna dig åt forskning och fastna inte i undervisning. Du ska syssla med banbrytande upptäckter istället för att lära ut grundläggande ämneskunskaper till blivande förskollärare.
      3. Välj ämne som betyder något för andra och som antagligen kommer citeras. Här gäller det att ha fingertoppskänsla för ämnets betydelse. Vad ligger i tiden?
      4. Forskning är en livsstil, inte ett 9-5-arbete. Den som jobbar mest kommer längst. Du måste prioritera bort annat. Männen du konkurrerar med gör det.
      5. Se för h-e till att publicera dina resultat. Skriv skriv skriv och ta risken att bli refuserad och kritiserad av de som granskar ditt arbete. Det svider, men är vägen vidare. Många godkända artiklar är meriterande.
      6. Våga nörda ner dig totalt i ett ämne. Glöm en bred överblick och plocka lite av varje. Nej, du ska bli THE biokemist med inriktning immunförsvar. Det ska bli lika naturligt att ringa dig som expert på ditt ämne som Skansen-Jonas varje gång de hittar en orm nånstans. Och du ska ha kul på vägen. Gediget intresserad och nyfiken i just ditt ämne.
      7. Planera för en karriär. Vilka vägar är bästa väg. Åk utomlands, ta ett år som postdoc vid världens ände om ämnet är det rätta. Strunta i att du får lämna vänner och släkt i Sverige. Är de inte kvar efter ett års skypekontakt var de inte nära vänner iaf. Du måste själv se till att du kommer dit du vill. Sitta och prata om strukturer tar dig ingenstans annat än till en bitter tillvaro som förbisedd. Hur vill du leva ditt liv?

      Sen kan man fråga sig om man inte ska kunna bli professor utan alla dessa uppoffringar. Nej, för att nå eliten krävs det alltid ordentliga prioriteringar. Innan man blir riktigt bra ska man gjort 10000 timmar på det. Det kommer alltid finnas de som är beredda att offra mycket och de vinner, oavsett vilka regleringar vi sätter in. Sen är det en oerhörd fixering vid professurer. Är det verkligen dit alla vill? Eftersom de flesta aldrig kommer dit är det relevant att förgylla det målet för kommande forskare? Vi kan jämföra med alla småkillar som drömmer om att bli fotbollsproffs. För de flesta är det en futil dröm. En god förälder ser till att pojken får ha sin dröm, men förbereder honom för ett gott liv även om drömmen inte blir sann. Att han får en bra utbildning, ett jobb och en mening i tillvaron ändå. Att bejaka drömmen till 100% utan att ha en annan plan kommer i nästan alla fall leda till ett liv som bitter. Att mäta jämställdhet med könsfördelningen hos en liten elitgrupp forskare, som professorer är, blir att lura en massa kvinnor att det är det ultimata målet som forskare. Att om man hamnar som undervisande lektor på grundutbildningen är man lägre i rang och gör ett sämre arbete. Det skapar bittra människor. Då skulle jag som ”endast” filosofie magister vara bitter för att jag inte doktorerade och smalnade in på ett visst ämne, men se det är jag inte. Jag trivs som gymnasielärare. Det är nämligen jag som undervisar eleverna i deras mest kritiska del i livet, när de ska ut på egna ben och ta egna beslut. Staka sin egen väg i livet. Utan mig blir det inga professorer alls! Utan bra förskollärare har en blivande professor tröttnat redan innan han/hon börjat sin skolbana. Denna fixering vid den yttersta ”toppen”, styrelseposter och professorer, leder oss på fel väg och bort från de viktigaste frågorna. Hur får man folk att trivas med sitt liv, sätta upp bra mål för sig själva, kunna nå dit utan att bli orättvist behandlade och göra bra prioriteringar i livet? Är det att säga åt varenda 8-åring att de ska satsa allt på att bli nästa Zlatan och om de misslyckas är det ”samhällets” fel?

      SvaraSvara
       
    12. Ja när Nils hävdar precis som feminister gör att män fått sin position endast pga sitt kön så trampar man på allt arbete och slit män lagt ner på att nå dit dom gjort,detta ses som ingenting värt,ni kan ju alla fundera på hur det skulle kännas för er om man sa att allt arbete ni gjort för att komma dit ni gjort inte beror på dig själv eller dit slit,utan på andra påhittade faktorer för att förminska ert arbete.
      Vi vet ju alla hur avundsjuka människor alltid förminskar och pratar skit om andra som lyckats göra karriär,hur lätt dom haft det och hur svårt dom själva haft det,deras brist på karriär beror aldrig på dom själva utan alltid på externa saker.
      Feminismens teorier om patriarkatet och osynliga strukturer bygger på något så enkelt och basalt som avundsjuka,om ni lyssnar på feministernas prat om män och kokar ner det så kommer bilden av den avundsjuka grannen stå där ingenting mer ingenting mindre.
      Genusvetenskap som blivit en skyddadverkstad typ samhall vilket är en industri för människor med t.ex funktionsnedsättning,psykiskaproblem eller missbruksproblem som inte klarar producera i samma grad som krävs inom t.ex den privataindustrin och därför får statliga bidrag för att inte gå sysslolös och att ändock producera något fast i betydligt lägre grad.Om man då har den skyddadeverkstaden som exempel för den svenska genusvetenskapen som inte producerat något på export och inte är konkurrensutsatt från andra vetenskaper utan finns i en statligt finansierad bubbla utan input från andra vetenskapliga discipliner,så blir det ett stort problem när genusvetenskapen ska genomsyra all annan vetenskap.
      Det blir som om den skyddadeversktaden skulle bestämma hur den privataindustrin ska arbeta och producera vilket vi alla förstår skulle göra Sverige till ett sämre export land och slå ut oss i den globala konkurrensen,vilket nu genusvetenskapen gör med den svenska forskningen pga sin överstatliga roll att granska om det som producerar överensstämmer med deras slutsatser,som tillverkats på den skyddadeverkstaden.

      SvaraSvara
       
    13. En korridorskompis har gjort en imponerande akademisk karriär. Doktor vid 28 och professor vid 36. Hirsch index på 45. Fast det är bara för att han är man.

      SvaraSvara
       
    14. Källa 1:
      Högskoleverket. ”Forskarkarriär för både kvinnor och män? – statistisk uppföljning och kunskapsöversikt”. Rapport 2011:6 R. 2011

      Källa 2:
      Jansson, P. et al. ”Kvinnors och mäns framgång med projektansökningar inom medicin”. Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2009. 2009

      SvaraSvara
       
    15. @Johan:

      Var får du tag i dina vetenskapliga rapporter?

      Databaser. En hel del av dessa måste man ha tillgång till. Men via Google Scholar hittar man en del även om man saknar behörighet.

      Jag får känslan av att du läst statistik, stämmer det?

      Jag är ingenjör och utöver det så har jag fått utbildningar av företaget, bland annat statistik. Så, ja en del men jag är inte proffs på det.

      SvaraSvara
       
    16. @Ninni: @Ninni: Jag tror att oerhört mycket politiskt trams har skapats av att folk i allmänhet har extremt dålig kunskap om statistik. Att inte förstå betydelsen av standardavvikelse, väntevärde, outliers, MAD, etc. innebär att man inte har tillgång till nödvändiga verktyg för att förstå verkligheten.

      Enligt min uppfattning borde hypotesprövning och centrala medelvärdessatsen bankas in i första gymnasieåret för alla ”teoretiska” linjer. Det skulle leda till en mer välinformerad populas och statistik är, till skillnad från den vackra analysen, matematik man ständigt har praktisk nytta av. Inte heller behövs speciellt avancerad förkunskaper för att förstå grunderna.

      SvaraSvara
       
    17. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Det syftar till Mean Absolute Deviation och är ett begrepp som används bland annat till att uppskatta prognossäkerhet.

      Som allt annat gällande statistik är det ett ganska enkelt begrepp att förstå. Om du har en prognos på 13, 15, 20, 18 och ett utfall på 15, 10, 18, 19 så blir MAD: 2, 5, 2, 1. Ett lågt MAD innebär att osäkerheten i prognosen är låg och att man därför har bättre fog för vad det nu är man prognosticerar. MAD är ett utmärkt, MATEMATISKT begrepp för att utvärdera prognoser och kan användas till allt från beräkning av säkerhetslager till sannolikhetsberäkningar av framtida utfall.

      SvaraSvara
       
    18. @johan:

      Inte heller behövs speciellt avancerad förkunskaper för att förstå grunderna.

      Absolut. Jag skulle vilja se mer statistik redan på grundskolenivå.

      Det är på grund av att folk har dålig statistisk förståelse som rörelser som feminism alls är möjligt att gå överstyr så här. Genom att missbruka statistik försöker moralentreprenörer i maktelit slå an på känslosträngar och därmed få kvinnor att uppleva sig som underordnade och förlorare i samhället och målet är att få kvinnor att höja sin produktivitet och så bli bättre skattebetalare. Det är ett så *censurerar en rad svordomar* fult spel och priset för det som pågår är skyhögt.

      SvaraSvara
       
    19. @Rick:

      Det här stämmer överens med mina icke-systematiska observationer inom akademia, dvs att vid lika meriter räknas egenskapen ”kvinna” som avgörande merit. Däremot är jag inte helt säker på hur det ser ut vid kraftigt kvinnodominerade sektorer – nu talar jag inte om ”genusvetenskap” utan riktig vetenskap där kvinnorna dominerar.

      Jag skulle bli mycket förvånad om ”man” är en avgörande merit på motsvarande sätt (eller/och omfattning) där kvinnorna dominerar. Orsaken till att man gör så här, att man desperat letar efter ”dolda strukturer”, trots att faktorerna som avgör står svart på vit rakt framför ögonen, det är en konsekvens av det skyddsvärde kvinnor har, menar jag.

      Som jag skrev i inlägget, så ser jag även denna typ av strukturer på hur vi hanterar män som icke-skyddsvärda i rapporterna. (Det ska absolut inte ses som kritik mot dessa forskare, för de gör ett bra jobb under de förutsättningar som finns idag. Jag är imponerad.) Man släpper liksom saker så fort könen byter plats, man viftar bort saker som ”inte så stor skillnad”….
      Detta skyddsvärde det är den enskilt största faktorn vi har att arbeta med om vi ska få en bättre jämställdhet. Vi måste, som samhälle och individer, börja förmå oss att se kvinnor som fullt vuxna och ansvariga individer. Vi måste förmå oss att se pojkar som lika skyddsvärda som flickor. Och dit har vi lång väg om det ens är möjligt…

      SvaraSvara
       
    20. Det hade räckt långt om man sett till att journalister fick lära sig statistik. Tyvärr verkar få av dem känna något ansvar för att försöka förstå verkligheten och rapportera sakligt.

      Idag förstår journalister ofta inte ens skillnaden mellan procent och procentenhet. Att de skall förstå skillnaden mellan korrelation och kausalitet är bara att drömma om. När en opionionsundersökning är ”statistiskt säkerställd” tror de att den är säker, och förstår inte att det egentligen bara innebär att någon har koll på hur osäker den är.

      Jag hoppar ofta över att läsa tidningsartiklar så fort jag ser en siffra i dem…

      SvaraSvara
       
    21. @johan:

      Utmärkt beskrivning. Men varför använder du den engelska förkortningen MAD? Det går väl lika bra att använda den svenska motsvarigheten ***GTA?

      Hmmm när jag tänker på det, hade du skrivit GTA hade nog mer eller mindre varenda människa tänkt på Grand Theft Auto

      *** Genomsnittlig Total Avvikelse

      SvaraSvara
       
    22. @Desperaton: ”Jag hoppar ofta över att läsa tidningsartiklar så fort jag ser en siffra i dem… ”
      Gör inte det. Ett gott skratt förlänger livet.

      SvaraSvara
       
    23. @Rick:

      ”Däremot är jag inte helt säker på hur det ser ut vid kraftigt kvinnodominerade sektorer – nu talar jag inte om ”genusvetenskap” utan riktig vetenskap där kvinnorna dominerar.”

      Här har du ett exempel på hur den debatten brukar se ut (observera att de flesta ämnen på högskolan är kvinnodominerade i betydelsen fler kvinnor där)

      http://hd.se/ledare/2008/07/17/kvotering-ingen-loesning/

      SvaraSvara
       
    24. Aftonbladet briljerar.

      Från första sidan:
      Landslagsforward häktad efter bråk med flickvännen.
      ”Bara tur att två poliser fanns i närheten”

      Från artikeln:
      ”Det var bara otur att två poliser fanns i närheten när händelsen misstolkades.”

      Någon som ser en skillnad?

      SvaraSvara
       
    25. @Ninni
      Kudos, superintressant.

      @ALLA
      Visst, kanske det skulle krävas att alla lär sig grundläggande statistikkunskaper, men samtidigt är det ju tråkigt att man inte ska kunna lita på uppgifter som publiceras i sådana här utredningar.
      Frågan är ju om det är okunskap eller ideologistyrt och hur kan man förhindra en ökning?
      Utgivaren måste ju hållas kännbart ansvarig på något vis kan man tycka.

      SvaraSvara
       
    26. @PNy: Jag håller inte med Ninni när hon säger att det är en bra utredning. En rapport som drar slutsatser som inte kan härledas ur det empiriska underlaget är definitionsmässigt dålig. Att rapporten de facto bevisar motsatsen av abstractet gör den i mitt tycke till en urusel rapport.

      SvaraSvara
       
    27. @Ninni: Du skriver att författarna i abstractet hävdar att kvinnor utsätts för diskriminerinh. Men läser man rapporten så ser man att konklusionen inte stöds av premisserna.

      Det är enlig mug ett kardinalfel. Jag har själv ägnat det senaste halvåret åt att göra en utredning åt en myndighet. Min konklusion stöds absolut av premisserna och om någon vill ifrågassätta min rappott måste de angripa mina premisser, inte min konklusion. Det här är extremt viktigt och en hederssak eftersom politikrrna endast kommer att läsa min sammanfattning. Om den inte stöddes av rapporten skulle jag skämmas ögonen ur mig, särskilt med tanke på att jag får löjligt mycket betalt för arbetet.

      Eller har jag missförstått dig?

      SvaraSvara
       
    28. @Erik: Jag har jobbat med MAD i 15 år och det här är första gången jag hör tslad om GTA. Jag gillar inte termen, främst för att ”totalt” inte betyder samma sak som ”absolute”. Men också för att alla kommer att tänka på Grand Theft AutoWink

      SvaraSvara
       
    29. @Johan:

      Eller har jag missförstått dig?

      Ja, det har du nog. Är det detta stycke i mitt inlägg du tänker på?:

      Det framgår, anser jag, att forskarna är av övertygelsen att kvinnor är förhindrade av yttre faktorer. En övertygelse jag, som bekant, inte delar. Och det är helt okej att ha den övertygelsen som forskare, så länge man kan förhålla sig neutralt i sitt arbete när man redovisar resultatet. Det lyckas dessa forskare överlag mycket väl med, det är först under rubriken Kunskapsläget – en samlad bild och därefter [s. 149 ->] som forskarnas egen övertygelse går igenom. Det är problematiskt på ett sätt, för många som läser rapporter läser bara rapporters sammanfattningar. Men den är ändå okej, tycker jag, av två orsaker:
      1) Även om forskarnas övertygelse lyser igenom i de sammanfattande delarna så är det inte så omfattande att det blir en ideologiskt färgad/vinklad sammanfattning.
      2) Forskare är bara människor. Att kvinnan är missgynnad/underordnad är myter som totalt dominerat vårt samhälle under lång tid, myter som upprepas gång på gång under decennier. Det finns vetenskapliga belägg för att vi tror på saker vi hört många gånger. (Det är därför det är så svårt att ta till sig vårt budskap hur väl vi än underbygger det, det låter som vi påstår att jorden är platt.)

      SvaraSvara
       
    30. @Ninni: Du fick mig. Jag är en dålig människa och skäms faktiskt lite. Jag antog, baserat på din text ocj på att Nils använde rapporyen som stöd för sin åsikt att den konkluderade att kvinnor var diskriminerade.

      Däremot läste jag inte rapporten och borde därför hålls klaffen. Min enda ursäkt är att jag är på resande fot och därför har svårt att läsa via mobilen. Mea Culpa.

      SvaraSvara
       
    31. @Johan:

      Du fick mig. Jag är en dålig människa och skäms faktiskt lite. Jag antog, baserat på din text ocj på att Nils använde rapporyen som stöd för sin åsikt att den konkluderade att kvinnor var diskriminerade.

      AhSmile Nej, det tycker jag inte den gör. Det är inte den typen av rapport (Källa 2 är). Källa 1 sammanställer kunskapsläget och liksom pekar i olika riktningar åt vad som bör göras mer. Den säger inte ”så här är det”, den säger ”möjligen kan vi framöver titta mer på det här och det här” och då i form av frågor, inte påståenden. Det är det här ”leta efter monstret i garderoben” som man tror måste finnas, när man faktiskt redan har mycket välkända ”karriärsfaktorer” (pusselbitar) i materialet som gör att jag menar att det lyser igenom att dessa forskare tror på att det finns dolda strukturer.

      SvaraSvara
       
    32. Ninni skriver… ”Tidigare såg vi informell diskriminering av män i denna karriärsväg och nedan ser ni formell diskriminering av män:”

      . Jag lurar på vad blir eg konsekvensen av ovan angivna… førhållande.
      Ær førhållandena så omfattande att det har någon egentlig betydelse eller återfinns førhållanden i den ” yttre marginalen ” och ær med det eg …betydelseløst.. o bara en ”marginell” politisk eftergift.
      .
      Per Hagman.
      .

      SvaraSvara
       
    33. @Ninni: Man kan förstås då ifrågasätta varför Nils förde rapporten på tal. Allt som stöder hans åsikt är alltså ordvalet i diverse stycken. Medan numeriska fakta talar i rakt motsatt riktning. Jag förstår inte, har han kanske inte läst den?

      SvaraSvara
       
    34. @Johan:

      Allt som stöder hans åsikt är alltså ordvalet i diverse stycken. Medan numeriska fakta talar i rakt motsatt riktning.

      Njä, det statisktiska utfallet stödjer ju feministiskt flum om kön. Men det är en korrelation mellan kön och professorskarriär, det jag visar på är att det finns kända ”karriär-faktorer”, där där är skillnad på kollektivnivå mellan manliga och kvinnliga doktorander, som i sig förklarar skillnaden i statistiskt utfall, dvs. att kausaliteten tycks vara produktivitet-karriär.

      Folk har generellt svårt att begripa att korrelation inte är kausalitet. Och jag tror det som är orsaken.

      SvaraSvara
       
    35. Pingback: Ninni – FilosofenNils, Rond 6 Del 1: Min resa | Genusdebatten

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    Klicka för att sätta in Smiley

    SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

    Subscribe without commenting