En annan rond
avatar

Inledning

Jag börjar närma mig slutet av min serie inlägg ”Ninni – FilosofenNils, Rond #”. När jag skrev min fråga till FilosofenNils så fick jag även svar från en transperson female-to-male. Jag tog kontakt en nätvän, Hanna Söderström som också är transperson men male-to-female för att få med hennes erfarenhet.

Tweets

1

Fråga: Upplevde du en sänkt status av att bli kvinna?

Hannas svar: Nä. Men det kanske beror på att jag inte vet bättre. Eller att jag inte låter folk domdera mig och inte har ett inlärt beteende att vara timid och undergiven. Han kanske behövde den fysiska förvandlingen för att stå på sig med mer självklarhet. För mig som är uppfostrad som pojke, om än en väldigt blyg och försiktig sådan, så har självförtroendet kommit med transitionen och jag är mer självsäker och oblyg nu än jag någonsin var som kille. Så jag tror det handlar mer om andra saker än kön och omgivningen. Det finns ju kvinnor som utstrålar dominans på ett sätt som gör att ingen ifrågasätter dem, precis som män gör det. Men män har också ofta en fysisk pondus som kvinnor saknar. Och det kan ju ha en viss inverkan, i synnerhet till män man inte känner. Småvuxna tjejer kompenserar ju ofta med att vara mer högljudda osv, och samma sak gäller ju ofta småvuxna killar. Men det har nog mer med ens självbild att göra, än omgivningens, egentligen.

2

Fråga: Lyssnar folk mindre på dig idag?

Hannas svar: Nä, men jag beter mig inte som tjejer oftast gör när jag diskuterar saker. Det är möjligt det uppfattas som okvinnligt, men det skiter jag i isf. Jag tycker det är dumheter när tjejer är onödigt timida och försiktiga i sina formuleringar. Jag försöker alltid pusha min flickvän att säga vad hon tycker och tänker och lyssna på det hon säger utan att på något sätt förminska henne. Hon vågar tala för sig betydligt mer nu än när vi först träffades. Jag tror det handlar mer om inlärt beteende.

Dessa två ovanstående tweets är en och samma struktur. Låt oss titta på ännu en variant av mina genuscirklar.

pondusUppfostran av flickor är att försöka få dem att ta plats inom vitt område och så har det varit minst sen 70–talet t.ex. ”ta plats”, ”kvinnor kan”, ”go Girl!” – det är en könssocialiseringspress som ökat med feminismens härjningar. Därför är pojkflicka till skillnad från flickpojke en hyllad genusposition – något jag är ense med feminister om. Feminister tolkar det som belägg för mäns överordning, jag håller inte med om den tolkningen. Timid/försiktig ligger på gränsen till kvinnligt område och är till en viss del även tillgänglig för män men för en man slår det lätt över till en nackdel där han betraktas som svag eller feg:

“Ingen” tycker synd om en svag man. Män saknar det skyddsvärde som kvinnor kan åberopa … [Bashflak]

Hanna skriver ”män har också ofta en fysisk pondus som kvinnor saknar”, något jag håller med om. Men varför är det så?
Det är flera olika faktorer, säkerligen till en del biologi, forskning – på djur så väl som människor – visar att honan är mer rädd. När man intar en genusposition som är ”timid och försiktig” är det mindre risk att väcka anstöt och skapa sig ovänner eller rent av fiender.

Könssocialiseringen för både män och kvinnor har ”vitt område som mål”, men pojkars könssocialisering är bestraffning för avvikelse (flickpojke), flickor tillåts avvika men belönas för ett agerande som ligger i vitt område (pojkflicka). Bestraffningar så som skambeläggning är mer effektiva än belöning för att få folk att göra saker som är lite obekvämt/obehagligt. Den här skillnaden menar jag beror på flickor/kvinnors högre människovärde. Ulf har skrivit bra om kvinnors skyddsvärde bland annat här och här.

Detta ger mätbara resultat, t.ex visar studier att kvinnor inte utsätts för mer trakasserier på nätet, men de blir mer upprörda när det händer. Jag har skrivit inlägg om detta tidigare angående journalister och politiker.

En annan del, som inte är försumbar, är det Fanny Ambjörnsson beskriver som ”ett påtagligt kollektivt tvång” (Ambjörnsson F., s. 301) i den kvinnliga homosociala gemenskapen. Amazon beskrev det tvånget så här när hon och jag talade om detta:

jag tar ganska mycket plats t ex i samtal och debatter och de som blir mest provocerade av detta är oftast kvinnor…

Och, slutligen en del beror det på att ”timid till svag” har en positiv effekt för kvinnor, det Bashflak är inne på här ovan. Som kvinna förlorar man en del av skyddsvärde, d.v.s. kvinnlig makt, om man agerar med pondus, samtidigt som man vinner i ökad respekt (skrivit om det här). Det förstnämnda märker man – medvetet eller omedvetet – av man får hjälp och stöd om man ”hämtar luktsaltet”. Det senare måste man först utsätta sig för ett obehag respekten kommer i efterhand. Ett exempel på det är den respekt jag får som skribent den får jag först efter jag utsatt mig för risken att få kritik och rena trakasserier.

Kombinationen av dessa faktorer gör att män oftare än kvinnor har ”pondus” och det är ”pondus” som ger respekt, inte individens kön. Jag delar alltså Hannas tankar kring detta; det handlar om hur kvinnan väljer att agera och som kvinna får man mer respekt än en man om man agerar med ”pondus”, just för att det inte förväntas av eller är ett krav på henne.

3

Fråga: Va? Gör vi? Inte jag iaf. Upplevde du en sådan förändring mellan man och kvinna?

Hannas svar: Jag upplever att killar är mer hjälpsamma, man får hjälp att dörren hålls upp osv, så det är nog snarare tvärtom isf. Jag behöver inte be om hjälp och folk är mer hjälpsamma och omtänksamma mot mig. Även andra kvinnor visar samhörighet, trots att jag inte känner dem alls. De kan prata med en på bussen osv. Särskilt äldre kvinnor. Det hände aldrig innan.

4

Vi möter olika förväntningar utifrån kön, absolut, det skriver jag mycket om. Huruvida det är en fördel eller nackdel beror både på vad det gäller och på den aktuella situationen.

Det kan kanske vara en fördel att folk tror man kan något om datorer, men folk tycker det är mindre konstigt om en kvinna inte kan IT, hon får därför lättare hjälp om hon behöver och folk blir lättare imponerade om hon kan.

En annan sån förväntning är föräldraskap: en pappa ses som en sämre, mindre kapabel förälder pga kön, vilket är en klar nackdel vid vårdnadstvister där pappor diskrimineras:

När det sedan kommer till bedömningen vårdnad, boende och umgänge bedöms pappan hårdare trots att riskfaktorerna varit identiska mellan vårdnadshavarna. I vinjettstudien finns det ingen bakgrundshistoria att ta del av som beskriver vem som varit boendeförälder eller vem som tagit det största ansvaret för barnet. Ändå bedömer respondenterna till förmån för modern. Denna vinjettstudie är som tidigare nämnts en replikation på Sagi och Dvirs studie som gjordes 1993, skillnaden är att de vände sig till 216 familjerättssekreterare, denna studie har vänt sig till 29 st. Ändå kan man vid en jämförelse se att det finns större likheter med studien som gjordes av Sagi och Dvir än med den som gjordes av Schiratzki. När författarna till denna studie ser över det material som varit tillgängligt är det tydligt att den enda som påstår att det inte förekommer könsdiskriminering mot män i vårdnadstvister är Schiratzki, allt annat, inklusive den egna studien visar på motsatsen [källa, s. 36-37]

Men i andra situationer är exakt samma förväntning en fördel för män, en man bestraffas mindre när han gör fel t.ex glömmer regnkläder till dagis:

Som pappa kommer jag ibland undan med slarv, t.ex. när jag glömt skicka med några extra kläder med barnen till skolan. Min fru skulle få sin dag förstörd av personalen medan jag får en uppmuntrande klapp på axeln med orden ”försök minnas till nästa gång”. Och när nästa gång inträffar så är det samma sak igen och så fortsätter det tills barnen är stora nog att sköta det själva. [Kommentar av Rick]

Här är en av de stora problemen med feminismen: man ser till mäns fördelar, men blundar för deras nackdelar – man ser till kvinnors nackdelar men blundar för våra fördelar.

Jag gör mitt bästa för att se till båda könens för– och nackdelar samt att se både för– och nackdelar samma förväntan medför. Jag ser det inte heller som en tävling mellan könen. Det finns inget sätt att mäta och summera för– resp. nackdelar dessa förväntningar innebär för kvinnor och män och så komma fram till att det ena könet är privilegierat på grund av dessa förväntningar. Det är bara olika.

5

Som sagt: könen har könet olika problembilder. Övervikt är ett större problem på kvinnosidan, korthet är på motsvarande sätt ett större problem på manssidan.

6

Och det finns inte i lika stor/liten utsträckning för kvinnor, menar han? Med tanke på vilket kön som leder shopping av kläder så skulle vara en bra korkat av marknad om den bara tillgodosåg kvinnor med ”normal” kroppsbyggnad, så det betvivlar jag. Jag gjorde en snabb sökning på nätet på Kvinna OCH ”stora klädstorlekar”, Kvinna OCH ”små klädstorlekar”, Kvinna OCH ”stora skostorlekar” resp. Kvinna OCH ”små skostorlekar” och motsvarande för män. Samtliga gav fler träffar för kvinnor.

7

Fråga: Jag har aldrig mött det. Folk brukar däremot bli lite ställda, för jag blir ännu mer logiskt resonerande när jag blir arg.

Hanna svarade: Jag blir väldigt sällan arg. Och diskuterar jag saker så stänger jag av känslorna så mycket jag bara kan och resonerar rationellt. Det är något jag lärt mig delvis med åldern. Jag har väldigt mycket känslor och kan bli väldigt upprörd och känslomässig av filmer osv, men jag anstränger mig aktivt för att hålla tillbaka det när jag ska lösa problem. För det gagnar ingen, allra minst mig själv, att med magkänsla avfärda saker som är obekväma att ta till sig. Tvärtom så försöker jag regelbundet utsätta mig för sådant som är provocerande, just för att tvingas ompröva och verkligen grunda mina åsikter ordentligt. Jag vill inte ha åsikter och göra ställningstaganden för att dom känns bra. Jag vill ha bra argument. Razz Men det kanske hänger samman med att jag vuxit upp i en religiös familj och själv ifrågasatt precis allt sen jag var liten. Jag är van att ta obekväma konflikter och diskussioner. Jag upplever att många har svårt för det, oavsett kön. De flesta vill hellre ha ’rätt’ åsikt, som andra ser det, än nödvändigtvis bra argument för att försvara åsikten.

Jag har aldrig någonsin varit med om detta. Däremot har jag en teori om varför det sker. På grund av kvinnans skyddsvärde så växer flickor upp med mindre tillrättavisningar vid otrevligt beteende och det framkommer i studier att pojkar får mer tillrättavisningar och ett anekdotiskt bevis för bristen på tillrättavisningar som tjej finns i denna kommentar. Det medför att kvinnor inte lär sig lika bra att hantera sina känslor. Skulle en man agera hysteriskt så skulle han riskera åka på stryk … men på grund av kvinnans skyddsvärde så finns ”man slår inte på en tjej” därför får hon istället höra att hon är hysterisk och menscyklen påverkar ens humör därav ”ha mens”. Så; skulle jag möta något sådant skulle jag ta mig en ordentlig funderare på hur jag beter mig.

8

Detta är ännu en sak som är orsaken till att jag tycker väldigt illa om feminism – man använder fula metoder för att få det att framstå som om kvinnor drabbas värst.

Våldtäkt är ett våldsbrott bland många andra våldsbrott. Totalt sätt är män offer i högre utsträckning än kvinnor. Men då cherry pickar i brottstatistik ett brott bland alla andra brott. En man har mycket större risk än jag har att råka ut för våldsbrott på eller efter krogen. Det beror på kvinnans skyddsvärde och är en grym fördel med att vara kvinna. Punkt. Vad gäller våldtäkt så blir bilden annorlunda när man istället för brottsstatistik, som innehåller gender bias, använder könsneutrala studier, något Ulf skriver om här under rubriken ”Män kan inte våldtas, eller?”

En risk som är större för en man än för en kvinna är att bli offer falsk våldtäktsanmälan (t.ex. här, här, här, här, här och här). Det finns studier som tyder på att ca. fyra av tio anmälningar är falska [tex. denna källa]. Jag skulle generellt vilja se en bantning av lagboken, men just vad gäller falska våldtäktsanmälningar skulle jag vilja se en ordentlig skärpning av lagen. Falska anmälningar drabbar både oskyldigt anklagade och verkliga offer för våldtäkt.

På grund av vuxenvärlens svek i nutid så är många unga sexuella analfabeter och det leder till situationer som är missförstånd mellan kvinna och man. Jag har läst många våldtäktsdomar där unga män dragits inför rätt för det jag kallar kulturkrockar, där ingen av dem gjort fel och jag ser båda den unga kvinnan och den unga mannen som offer i en tragisk situation.

9

Fråga: Tafsad på bussen?! På pubben har jag varit med om ett antal gånger, men aldrig på bussen.

Hannas svar: Haha nej det har aldrig hänt mig att någon oombedd tafsat på mig på bussen eller liknande. Och folk tittar på brösten om jag har urringat, men det är ju väldigt få människor som inte har hyfs att låta bli stirra när man pratar med dem. Men det är ju också poängen med att ha urringat. Att visa upp klyfta. Den som säger annat ljuger. Vill man inte folk ska titta så är det ju bara täcka över. Jag förstår inte problemet. Går jag och visar halva rumpan kommer ju folk titta där med. Och tjejer tittar minst lika mycket som killar gör.

Det är normalt att en heterosexuell man attraheras av en kvinnas blottade hud. Jag vet att det finns män som kan störas av visad klyfta för att de har en naturlig biologisk drift som gör att klyftan stör deras koncentration. Det är inte konstigare än att man kan bli hungrig av matos eller att ögonen sugs till godiset på de fyllda hyllorna på Ica. Det finns en orsak att man ofta placerar godis vid kassorna där man står i kö. Det är mannens sak att hantera sin sexualitet, naturligtvis, och precis som Hanna upplever jag att det är extremt få som inte hanterar det bra och kvinnor tittar minst lika mycket som män.

Slutord

Mitt syfte när jag frågade Nils om exempel var att han hela tiden påstod att män har makt och privilegier att det är fördelaktigt totalt sett att födas till man. Den twittrande transpersonens budskap är lite förenklat ”könen hanteras olika” och där är vi helt ense. Men att män skulle vara vinnare i genussystemet är vad jag ifrågasätter, då det jag ser är dess absoluta motsats. Feminister kommer fram till sina teser genom att blunda för alla nackdelar ”man” innebär och alla fördelar ”kvinna” medför.

Tror du fortfarande på den rätta läran: feminism? Det är lugnt, det finns hopp om bot: Kolla på denna bild och fundera över feministiska världsbilden stämmer och läs sen Dr. Warren Farrells ”The Myth of Male Power”.

Ambjörnsson, F. (2003). I en klass för sig. – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.

[OBS: Inlägget har modifierats något i syfte att den twittrande transpersonen ska få vara anonym, 28 nov. 2014, 16:38]

Kommentarer

En annan rond — 19 kommentarer