Diskussion på flashback: Skillnaden mellan jämställdist och feminist.
avatar

Inledning

Igår blev jag uppmärksammad på att man diskuterar jämställdister på flashback, i en tråd som heter Skillnaden mellan jämstäldist[sic!] och feminist. Där ställs en del frågor men en hel del av svaren lämnar mer att önska. Eftersom jag sitter fast i det inlägg jag håller på med (Del 4 i ”CW-serien”. Det där med att få till saker pedagogiskt och tydligt är en utmaning, ska ni veta.) så har jag skrivit detta inlägg i en hast, där jag kommenterar det mesta i tråden. Om någon har flashback, posta gärna länk till detta inlägg i tråden

#1. minerslamp

Om man läser denna artikel ser man att det handlar bara om hur män skall förhålla sig till kvinnor. Mycket i artikeln handlar om saker som helt enkelt baseras på respekt. Hade en jämstäldist skrivit detta hade han/hon skrivit om att dessa tips gällde både män och kvinnor gentemot både män och kvinnor.

Håller ni med? [Artikeln]

Ja och nej. Det är rätt så till vida att jämställdismen handlar om båda könens situation. Men, det är inte nödvändigtvis fel att skriva artiklar med ett fokus på det ena könets könsrollsproblematik i ett givet sammanhang. Däremot skulle jag aldrig skriva en artikel med den tonen. I mina öron låter det som hon tror att hon tilltalar en hund, typ: ”Ligg! Rulla runt! Så kanske du får ett kex.” Den attityden, som är vanligt förekommande bland feminister, är inte förenligt med en jämställdistisk anda. Varken mot män eller kvinnor.

Skulle jag skriva en sådan artikel som belyser ena könets könsrollsproblematik, så skulle ett stycke kanske låta så här:

Du (kvinna) och din dejt är på väg hem. Du har för lite kläder och fryser. Förväntar du dig att han ska ge dig sin jacka? Varför ska han frysa för att du har valt att inte klä dig tillräckligt varmt? Om han väljer att inte ge dig jackan, kommer det innebära att det inte blir fler dejter mellan er?

Det här är en av männens många problembilder till följd av våra normer kring heterosexuella relationer. Förväntningar på att män ska vara gentlemän som uppoffrar sig, även med livet som insats om så behövs, för kvinnor.

Ser du respekten för kvinnor? Jag säger inte åt kvinnor hur de ska agera, jag lyfter en normproblematik för att medvetengöra den. Sen är det upp till den enskilda kvinnan att fundera över hur hon agerar och hur hon vill agera, utifrån den informationen.

#2. Pekka-Ukko

En jämställdist är en antifeminist som anser att det i själva verket är män som är förtryckta. Exempel, Pär Ström, Peter [Pelle är namnet, inte Peter.] Billing och papparättsrörelsen.

En feminist är en kvinna som vill ha ett rättvisare samhälle med lika villkor för både kvinnor och män och alla människor ska samma värde. Jag anser inte att en man kan kalla sig för feminist. Dom får hitta på något annat namn. Manliga feminister klingar falskt.

Som gemensam etikett för ”oss alla” brukar jag använda feminismkritiska. En del av oss kallar oss jämställdister, vilket innebär att vi skriver under på Pär Ströms programförklaring. Andra väljer bort den etiketten av olika orsaker.

Ett fåtal av oss (dock en växande skara) kallar oss även antifeminister. Det gäller varken Pelle Billing eller Pär Ström. Jag är jämställdist och antifeminist. Antifeminist innebär att jag menar att könsmaktordningsteorier måste vändas 180 °. Detta förklarar och underbygger jag allt eftersom i mina inlägg här på Genusdebatten.

#3. Burros

Jämställdister ville lyfta problematiken från båda sidor, så säg att vi talar om relationsvåld så vill man prata utifrån ett rättvise-perspektiv till skillnad från feminister som är stenhårda könsrasister och bara fokuserar på kvinnor och deras utsatthet och sedan struntar i resten eftersom deras lilla låda är så otroligt liten och alltid utgår från ett offerkoftsperspektiv så därför handlar feminism aldrig någonsin om någon rättvisa egentligen.

Japp.

Nu är jag inte särskilt förtjust i jämställdister heller då jag tycker att man bör ha en rak och brutal linje mot den feministiska ohyran och inte den lite lätt våpiga och mesiga inställning som många jämställdister tyvärr har.

Det beror på lite vad man menar med ”en rak och brutal linje”. De flesta håller en god ton, till exempel att sträva efter att diskutera i sak och undvika personliga påhopp. Men jag känner verkligen inte igen mig i att många jämställdister har ”den lite lätt våpiga och mesiga inställning” gentemot feminism. Men det handlar säkert om tycke och smak.

#3. minerslamp

Nja, i min värld är det en helt annan definition. En jämstäldist är en som anser att båda könen är förtryckta i olika lägen. Sen arbetar vissa mer för kvinnors del av det, andra för mäns del av det.

Ja, vi anser att båda könen har könsspecifika problembilder. Till följd av att feministisk ideologi dominerat i Sverige under lång tid och på mäns bekostnad så är männens situation idag akut, till exempel är män formellt diskriminerade, kvinnors våld mot män mörkas, män döms hårdare än kvinnor och vi har en mansfientlig kultur i media och – än värre – i skola och förskola. Jämställdism utgår från situationen som råder i just vår tid och kultur, var vid jämställdism i Sverige har tyngdpunkten förskjuten åt manshållet.

#7. Merapi

Jo det tycker jag det finns, lagligt, i vårdnadsfall t.ex.
I det sociala samspelet, hån mot män, när de ger sig i kast med typiskt kvinnliga saker.

Ja, män hånas ofta när de går utanför sin snäva genusram, framförallt hånas de av kvinnor (Och/eller hamnar ofta kroniskt i så kallade ”Friend zone” då kvinnor vanligen inte attraheras av det). Män emellan har man vanligen en betydligt högre tolerans för manliga normbrott. Inte sällan kan det till och med ge lite status då det ses som mod att våga gå sin egen väg, men det beror på vad. Så här skriver till exempel Annanym:

Jag hänger med en bunt super macho metal heads, vissa från väldigt patriarkala kulturer, som peppar mig inför att jag ska börja studera till florist i höst. Jag hade nästan hoppas på lite roliga hånande skämt eftersom vissa i gänget kan vara riktigt jävla underhållande när dom kommer igång, men jag har inte fått något annat än positiv respons.

// Normbrytande man

Åter till Merapis forumsinlägg:

Hade en väninna t.ex. som alltid slog sin kille på fingrarna (på riktigt!) så fort han gjorde ”fel” enligt henne i köket, samt hånade honom. Fruktansvärt beteende, vilket jag också sa åt henne om.

Tyvärr ser och hör jag allt för ofta olika varianter och grader av det där. Det är inte utan orsak kvinnan ofta kallas ”regeringen”. Det tog mig många steg i männens skor innan jag helt såg dessa ”strukturer”. Det var framförallt att få upp ögonen för detta som medförde att jag, fd. feminist, idag är antifeminist. Jag skriver så här [september 28, 2012 kl. 3:52 e m] om hur den upptäckten upplevdes för mig:

När jag fick upp ögonen för kvinnors bestämmande i relationen blev jag helt chockad. Jag skulle aldrig någonsin ta sånt skit som män runt mig tar. Jag skulle räkna det som ren psykisk misshandel och packa väskan. Men för många män är det som den ena mannen sa här hemma häromdagen ”det är bara att gilla läget”, för det är så här normen drabbar det ”privilegierade” könet…

#8. Burros

Att överhuvudtaget prata om förtryck i Sverige visar dock enbart hur dålig kontakt med verkligheten man faktiskt har.

Jag använder själv det ordet, men jag är inte bekväm med det. För ordet förtryck bär ett mycket tungt bagage. Om man jämför med temperatur, så har vi olika grader: iskallt, kallt, ljummet, varmt, skållhet… men för förtryck finns inga graderingar, som jag ser. Jag skulle vilja ha ett ord för ”förtryck i lightversion”. Något förslag?

#9. Mojokii

Håller bara delvis med. Du har valt en ganska extrem feminist, och alltså anser jag inte att hennes uttalanden bör representera feminism (utan snarare radikalfeminism). Jag har mött många feminister som är väldigt mycket mer resonliga än denna väldigt ensidiga person.

Det här är så vanligt att det till och med fått ett eget begrepp, NAFALT, not all feminist are like that. Det är de ledande feministerna i samhället som påverkar samhällspolitiken och denna feminist är helt representativ för feminister i media och feminister som Gudrun Shyman.

#13. Bullfetta

Helt klart. Själva titeln ”feminist” är reserverad för oss kvinnor och det ska den fortsätta vara. Som svensk feminist vill jag inte nöja mig med någon jävla jämlikhet, utan jag är beredd att ta striden för slutlig seger i genusfrågan.

Då har vi en sak gemensamt, alltså att vi är beredda att ta striden för det vi tror på. Vi har mycket hårt arbete framför oss för att få in även männens problembilder (och verkliga kvinnofrågor) i stället för feminism i jämställdhetspolitiken, eller hur? ;D

#16. TrueBromance

Jämstäldister är väl främst sådana män som på flashback brukar beskrivas som beta-hannar?

Varför tror du det? För det första är vi en inte obetydande andel kvinnor, för det andra så stämmer inte beta generellt för männen här, snarare skulle jag säga att här är en överrepresentation av alfahanar omegamän [korrigeringsnot: se kommentarsdiskussion här och här] faktiskt. Här har du en kartläggning som vissa av oss valt att delta i om du är nyfiken på oss som personer. Men, det viktiga är inte vem eller vad vi är eller inte är. Det viktiga är vårt budskap.

Annars så är den största skillnaden att jämstäldister inte anser att det personliga, privata eller ens sociala är politiskt. De är paragrafryttare som främst intresserar sig för juridik och lagtexter.

Äh, va!? Nej. Jag är främst intresserad av könsrollsproblematik (feministers ”strukturer”) och skriver nästan uteslutande om det, vilket jag inte är ensam om. Däremot är det formella så att säga fasta och överordnade strukturer. Så de är viktigare än könsrollsproblematik som handlar om attityder. Bashflak skriver mer om detta här.

#19. Deriverbar

En jämställdist är en feminist som har en en skev uppfattning om vad feminism innebär, och därför inte vill förknippas med ordet.

Det här är börjar bli rätt tröttsamt. Många av oss, inkl. mig, är före detta feminister och ja, vi har ”läst på”. Så, nej. Du har fel. Vi håller inte med, vi är av annan åsikt.

Personer som kallar sig jämställdister tenderar att fokusera på att se till att inte män drabbas av könsförtryck, samtidigt som de ofta viftar bort det könsförtryck som drabbar kvinnor.

Absolut inte. Däremot håller jag inte med feministiska beskrivningar om hur kvinnors könsförtryck ser ut och vad det beror på. Män förtrycker inte kvinnor i någon utsträckning av betydelse. Jag kan förstå varför man upplever det så dock, det beror på missförstånd och projicering. Kvinnor förtrycker däremot varandra. Det ligger i pipeline att jag kommer skriva en hel del om kvinnors könsrollsproblematik.

Exempelvis så vill de döpa om ”feminism” till ”jämställdism”, för att ordet ska vara könsneutralt, samtidigt som de inte har några ambitioner att exempelvis döpa om ”människa” till ”henniska” för att göra även detta ord könsneutralt.

Nej, igen. Det handlar inte om att döpa om, vi håller inte med feministers världsbild. Den serien, som förra länken leder till, är en serie i fyra delar, var jag håller på med den sista (fastnat i att få till en pedagogisk förklaring jag är nöjd med, men den kommer när det lossnar). Den seriens syfte är just att visa att jämställdism inte handlar om ”döpa om”, vi delar inte feministers problemformulering (kvinnan underordnad), vi anser feminismen bygger på myter och flosker (strukturer, patriarkat och könsmaktordning) som aldrig förklaras, beskrivs och/eller underbyggs. Vi har andra åsikter om vad jämställdet är och hur detta ska uppnås. Första delen i denna serie finner du här.

#22. minerslamp

Ja, för det finns så många feminister som är intresserade av att lyfta fram de fall där män blir drabbade…

Jo, det finns. Men även här är jag oftast oense med feminister. I de rent formella frågorna, så som vårdnadstvister så är vi ense vanligen. Men när det kommer till de där ”strukturerna”, då är vi det vanligen inte. Och det handlar om att feminister – av vilka majoriteten är kvinnor – sitter tillsammans och ”kuckilurar ut” vad de tror är mäns problembilder och så ska dessa ”åtgärdas”.  Och i all välmening så blir ofta detta misandriskt, för att det de ”kuckilerat ut” beror på att de inte förstår den manliga homosociala gemenskapen karaktär. Jag kuckilurar inte, jag lyssnar på männen. Därför pratar jag till exempel om det problem det är att vår kommunikationsnorm utgår från kvinnors sätt att kommunicera och många kvinnor tror att deras sätt är ”Det rätta” och blir vansinniga när män gör på ”fel” sätt. Och detta är ett problem som är ökande.

För ett tag sen såg jag på Rapport eller Aktuellt ett inslag som tyvärr är borttaget nu. Det handlade om bygge och en kvinna som tyckte det var så hemskt med ”machokulturen”, jag har en rapport jag kommer skriva om längre fram där jag upplevde att manskulturen förlöjligas så att min puls steg till ohälsosamma höjder, för jag blev förbannad av att ”vårt sätt” att umgås klankas ner på. Manlighet och maskulinitet anses liksom vara Problemet med stort P. Och så påstår man mannen är normen och överordnad? Vad om detta sätt är rätt av biologiska orsaker för individer som är maskuliniserade? (Jag menar att det är så, finns ingen annan rimlig förklaringsmodell till varför det är så rätt för mig annars. Inte heller för individer som David Reimer.) Var ska vi ta vägen när det feminina ska vara mallen, Det rätta, utefter vilket annat ska förändras, överallt? Vad med tolerans och ”vi gillar olika”? Vad med att lära oss att förstå varandra genom att lyssna på varandra?

Tyvärr är det så att många av de feminister som syns i flödet är väldigt negativa gentemot män. Och de säger inte vissa män. De säger inte vissa mäns våld mot kvinnor till exempel. De säger mäns våld mot kvinnor.

Ja, vidrigt är det.

#24. pewpew

Det där är i mina ögon inte alls sant. Feminismen så som den bedrivs idag talar bara om kvinnor och tar absolut ingen hänsyn till konsekvenser för män eller samhället över lag.

Japp och jag skulle gå ännu längre genom att lägga till ”och tänker inte ett steg längre i vad detta kommer få för konsekvenser för kvinnor heller”. Ett aktuellt exempel på detta är samtyckeslagen som man försöker få igenom.  Vi är ett djur bland många och vår arts ”parningsdans” följer oftast av biologiska orsaker ett visst mönster, precis som hos andra djur. Det kommer inte förändras och det går inte ihop med samtyckeslagen. För att den skulle fungera skulle män behöva vara telepatiska. Det kommer få mycket tråkiga konsekvenser för unga män och kvinnor om den lagen går igenom.

Ursprungligen postat av minerslamp
Nja, i min värld är det en helt annan definition. En jämstäldist är en som anser att båda könen är förtryckta i olika lägen. Sen arbetar vissa mer för kvinnors del av det, andra för mäns del av det.

Precis så önskar jag det vore.

Du är välkommen!

#25. BreehcNicdoll

Det var väl som själva fan, att folk inte lär sig de rätta termerna, utan bildar egna löjliga alternativ som en mongoloid femåring.

Välan, låt oss anta att vi snackar om egalitarism, som förespråkar total jämlikhet i samhället (på gott och ont). Feminismen har i princip samma mål, men den utgår ifrån att kvinnan har det sämre ställt, och stannar dessvärre där med sina hysteriska idéer.

Själv vill jag se mig som egalitär, men jag vill helst inte tala om värde, utan förutsättningar.

Det är naturligtvis din rätt att ha vilken åsikt du vill om detta. Jag kommer fortsätta använda termen jämställdism, för jag tycker den är bra, medan jag inte är bekväm med din etikett eller ekvivalist som också används. Gör det mig till en ”mongoloid femåring” i dina ögon så är det helt okej med mig. Etiketter är inte det viktiga, utan sakfrågor och vad man faktiskt står för.

 

 

 

Kommentarer

Diskussion på flashback: Skillnaden mellan jämställdist och feminist. — 30 kommentarer

  1. Tack skall du ha.
    Var det skrivet ”i hast”? Jag tyckte inte att du missade någonting.
    Vill du ha illustrationer och källförteckning också. Wink

    Synonymer.se ger ”tyranni, undertryckande, despotism, despoti, envälde, diktatur, våld, terror, tvång, mobbning, pennalism, ok, ofrihet, slaveri”.
    Från Tvång får man ”hot, tvingande, förtryck, våld, tyranni, terror; press, tryck, ok; nödtvång, nöd, krav, obligatorium”

    Tvång eller Krav, kanske?
    Ett miljövänligt, Krav-märkt förtryck? Smile

    SvaraSvara
     
  2. Pingback: Diskussion på flashback: Skillnaden mellan jämställdist och feminist. - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  3. Förr brukade man tala om hur nazister kapat den svenska flaggan och gjort det som var allmän egendom till en symbol för ett fåtal människor med extrema åsikter.

    På samma sätt har feminismen kapats av en gapig media och finkulturelit. Det är deras sjuka värderingar som får utrymme i debatten och som får gehör hos nyttiga idioter läs politiker.

    Därför är i dagens Sverige feminism=radikalfeminism.

    Skillnaden mot exemplet med flaggan är att nazisterna i modern tid alltid har varit en liten grupp i marginalen och aldrig varit farliga på ett politiskt plan (däremot har de varit farliga för enskilda personer).

    Feministerna är farligare för de är skickliga på retorik, PR och har nästlat sig in i maktens korridorer.

    SvaraSvara
     
  4. Det är ju inte så lätt att klassificera människor i strikta hierarkier, men jag tror nog ändå inte att det finns så många alfor här. Det är i sig inte dåligt – beta betyder inte ‘sämre’ än alfa. Inom vissa arter är betan s.a.s. ‘second in command’, och tar över om alfan dör. Inom andra tillåts inte betorna para sig. Men bland högre primater, t.ex. gorillor, är det inte så stor skillnad i sociala friheter mellan alfa och beta. En sak som utmärker alfan är högre nivåer av stresshormon, eftersom han/hon* sätter stort värde på att nå och försvara en dominant position.

    * Det finns alfahonor också.

    I mänskliga hierarkier skulle jag säga att framgångsrika betamän nog är i en rätt bra position. De har möjlighet att balansera sin tillvaro och är tillräckligt poppis på datingmarknaden.

    Sedan finns en kategori som ibland kallas omegamän, som lätt kan misstas för alfa, eftersom de tycks ha kapacitet att tävla om de dominanta positionerna, men som saknar intresse för det och i stället går sin egen väg.

    An Alpha Male MUST absolutely be perceived by his peers as the toughest, most popular, and smartest. An Omega Male cares little for this recognition…but knows that he is all those things and more.

    Jag kan tänka mig att flera här känner sig mer som Omega än Alfa. Intressant nog verkar många alfahannar ge entusiastiskt stöd åt feminister, möjligen för att de inte upplever att kvinnor är ett hot mot deras position, vilket dock andra män kan vara. Att stödja kvotering av kvinnor tjänar alltså flera syften för dem.

    Allt detta är förstås lite handviftande, och är nog svårt att beskriva vetenskapligt för mer socialt komplexa arter. Detta inte minst för att det då finns många olika sorters hierarkier, och ett otal sätt att förhålla sig till gruppen (och för all del också ett stort antal olika grupper att söka samhörighet med). Dessutom är det ju inte alls uppenbart i grupperingar som lever relativt fria från yttre hot och åtnjutandes ett överflöd, vad som egentligen kännetecknar framgång. Hur många män idag är det minsta intresserade av att som Djingis Khan döda horder av människor och avla stora mängder barn som han sedan lämnar åt sitt öde? Djingis var onekligen Alfa…

    SvaraSvara
     
  5. @Ulf T:

    Det här nedan, Ulf, stämmer väl med hur jag upplever flera av männen här och det jag åsyftade när jag skrev om överrepresenterade:

    4. Omega Male
    A confident and capable male that doesn’t seek approval or abide by social hierarchy. He sets his own goals, and defines his own success.

    Så omega tycks vara en bättre term. Smile

    Det är ju inget märkligt att den typen av personligheter blir överrepresenterade i såna här sammanhang. Man måste nästan vara sån som människa (alternativt ha personliga erfarenheter) för att gå mot ett samhällskonsensus.

    SvaraSvara
     
  6. @Ulf T med flera.
    I bästa fall finns här också kanske en och annan ”zeta-man” (eng: ”zeta-male”). Paul Elam talar om ”dem” ca 5 minuter in i denna video:

    SvaraSvara
     
  7. @Kristian:

    ”Var det skrivet ”i hast”? Jag tyckte inte att du missade någonting.”

    Den var skriven i hast när hon skrev det. En av våra redaktörer gick igenom texten före pubb.

    SvaraSvara
     
  8. @Erik:

    Ja, den är korr-kollad och så. Men ”i hast” är det ändå. Går snabbt att skriva denna typ av inlägg. Skillnad är det med de inlägg där jag tex. försöker beskriva/förklara ”strukturer”, där mycket tid är rent tankearbete för att komma på hur jag pedagogiskt kan förklara något så det, förhppningsvis, blir begripligt. Brukar gå ut och promenera för att tänka dåSmile

    SvaraSvara
     
  9. Tja, min erfarenhet av jämnställdister är ju att de går liksom ”pang på rödbetan”, från klarhet till klarhet utan att krångla till saker så de leder till ett orimlighetsresonemang.

    Feminismen som ideologi dock verkar mycket knepigare och hela tiden stöter man på paradoxer.

    Som tex, det här med att kön bara är en socialkonstruktion och att vi alla ska ses som individer.
    Varför är det då så himla viktigt med könskvotering? Det är ju till syvende och sist INDIVIDER som skall nu skall könskvoteras in på toppjobben och maktpositionerna. Feminismen anser allstå att individens ”sociala konstruktion” skall ha större betydelse än individens kvaliteter? Om det är så, varför i gärdgårdsfrid ska man då avveckla den sociala konstruktionen som skall vara avgörande för att kvotering skall vara möjlig? Snacka om att äta tårtan och ha den kvar…

    Och eftersom könet skall ha underordnad betydelse, eller ingen betydelse alls, varför gör feminister inget annat än pratar om kön hela tiden?

    Och detta maktpatriarkat som bestämmer könmaktssordningen, om det nu skulle vara så, varför tror sig feminismen ens kunna överleva ens 5 minuter under en sådan könsmaktsordning? Om patriarkatet verkligen hade funnits så hade feminismen krossats och tillintetgjorts för länge sedan. Det hade inte funnits manliga hemlösa eller självmordsbenägna. Och hur vårdnadsdomarna skulle sett ut ska vi inte ens tala om och värst av allt, det hade inte funnits något som heter våldtäkt…
    Men så är det inte nu så man undrar, vad f-n sysslar patriarkatet med egentligen? Förutom att förtrycka kvinnor 24/7 menar jag?

    Nej, feminism har mycket lite med jämnställdhet att göra, ungefär lika mycket som nynazism har med fotboll att göra eller att grov brottslighet har med motorcyklar att göra. Att skinnskallar gillar fotboll och att kriminella kallar sina ligor för ”motorcykelklubb” gör inte deras verksamheter mer legitima för det?
    Så skilj gärna på radikalfeminism och ”jämnställdhetism”, tack!

    SvaraSvara
     
  10. @Butter:

    ”Och eftersom könet skall ha underordnad betydelse, eller ingen betydelse alls, varför gör feminister inget annat än pratar om kön hela tiden?”

    Bingo! Feminismen sätter ofta metoden de bestämt de vill använda som överordnad det resultat de säger sig vara ute efter att uppnå. Vad du just beskrev är en av de stora dissonanserna. Hur skall feminismens könsfixering kunna leda till ett samhälle där kön har mindre betydelse? Nån som tror det ens är möjligt?

    SvaraSvara
     
  11. @Butter:
    ”Tja, min erfarenhet av jämnställdister är ju att de går liksom ”pang på rödbetan”, från klarhet till klarhet utan att krångla till saker så de leder till ett orimlighetsresonemang.”

    Jag förstår inte vad du menar med orimlighetsresonemang. Vi håller i oss med konstanter i form av fakta för argumenten. Vi försöker även förstå och resonera hur feminismen inte ser det vi ser. Att inte hata eller tycka illa om din motpart utan försöka förstå hur man tänker är ju ett tecken på vilja bemötas.

    ”Som tex, det här med att kön bara är en socialkonstruktion och att vi alla ska ses som individer.”

    Det är deras sätt att bevisa att vi män fuskat på vägen. Vi har exakt samma förutsättningar eftersom vi är totalt lika så därför kan ju inte resultatet bli olika. Alltså har vi fuskat på vägen och de anser sig behöva kompensation för den biten. Vi vet ju alla att i verkligheten så finns betydande skillnader på man och kvinna som inte gör oss helt identiska redan från födseln så därför blir utgången olika ofta beroende på den fria viljan.

    ”Som tex, det här med att kön bara är en socialkonstruktion och att vi alla ska ses som individer.
    Varför är det då så himla viktigt med könskvotering? Det är ju till syvende och sist INDIVIDER som skall nu skall könskvoteras in på toppjobben och maktpositionerna. Feminismen anser allstå att individens ”sociala konstruktion” skall ha större betydelse än individens kvaliteter? Om det är så, varför i gärdgårdsfrid ska man då avveckla den sociala konstruktionen som skall vara avgörande för att kvotering skall vara möjlig? Snacka om att äta tårtan och ha den kvar…”
    Ja feminismen är minst sagt intressant i dess resonemang. Personligen så tror jag den verkliga agendan är makt och inte jämställdhet. Och i och med att man fått sådant gehör för sina fnoskler så har man även fått storhetsvansinne på vägen. Du är inte ensam om att tycka det är konstigt.

    ” Och eftersom könet skall ha underordnad betydelse, eller ingen betydelse alls, varför gör feminister inget annat än pratar om kön hela tiden?”

    Exakt. Samma här man motsäger sig själv. Argumenterar man med dem och de beter sig så här så kan man ju tycka att man vunnit diskussionen, men frågan är om de förstår detta?

    ” Och detta maktpatriarkat som bestämmer könmaktssordningen, om det nu skulle vara så, varför tror sig feminismen ens kunna överleva ens 5 minuter under en sådan könsmaktsordning? Om patriarkatet verkligen hade funnits så hade feminismen krossats och tillintetgjorts för länge sedan. Det hade inte funnits manliga hemlösa eller självmordsbenägna. Och hur vårdnadsdomarna skulle sett ut ska vi inte ens tala om och värst av allt, det hade inte funnits något som heter våldtäkt…
    Men så är det inte nu så man undrar, vad f-n sysslar patriarkatet med egentligen? Förutom att förtrycka kvinnor 24/7 menar jag?”

    Du hör hemma här märker jag. Smile
    Och det har tydligen pågått i tusentals år också. Så vi män skapade en pakt då och har hållit bastuklubbar sedan dess. Vi är tydligen väldigt bra på att samla ihop oss men inte agera. Smile

    ”Nej, feminism har mycket lite med jämnställdhet att göra, ungefär lika mycket som nynazism har med fotboll att göra eller att grov brottslighet har med motorcyklar att göra. Att skinnskallar gillar fotboll och att kriminella kallar sina ligor för ”motorcykelklubb” gör inte deras verksamheter mer legitima för det?
    Så skilj gärna på radikalfeminism och ”jämnställdhetism”, tack!”

    Feminism är för kvinnors rättigheter och mäns skyldigheter. That’s it.

    SvaraSvara
     
  12. @Butter:
    ”Om patriarkatet verkligen hade funnits så hade feminismen krossats och tillintetgjorts för länge sedan. Det hade inte funnits manliga hemlösa eller självmordsbenägna. Och hur vårdnadsdomarna skulle sett ut ska vi inte ens tala om och värst av allt, det hade inte funnits något som heter våldtäkt…
    Men så är det inte nu så man undrar, vad f-n sysslar patriarkatet med egentligen? Förutom att förtrycka kvinnor 24/7 menar jag?

    En ack så viktig paradox att belysa!

    SvaraSvara
     
  13. @PNy:

    ”Jag förstår inte vad du menar med orimlighetsresonemang. Vi håller i oss med konstanter i form av fakta för argumenten. Vi försöker även förstå och resonera hur feminismen inte ser det vi ser. Att inte hata eller tycka illa om din motpart utan försöka förstå hur man tänker är ju ett tecken på vilja bemötas”

    Jag inser att jag formulerade mig något tvetydigt så jag förstår din invändning.
    Min ordalydelse borde ha varit nåt i stil med, förtydligande inom parentes:

    ”Tja, min erfarenhet av jämnställdister är ju att de går liksom ”pang på rödbetan”, från klarhet till klarhet utan att (för den sakens skull) krångla till saker så de leder till ett orimlighetsresonemang.”

    Tyckte skälv att jag gav tre goda exempel som könskvotering, könsfixeringen och könsmaktsordningen där man onekligen hamnar i vad jag vill kalla ett oromlighetsresonemang. Eller ja, redan preferenserna innehåller orimligheter eftersom feminismen anser könet vara betydelselöst men likväl använder just könet i sin argumentering.

    SvaraSvara
     
  14. ”Jag skulle vilja ha ett ord för ”förtryck i lightversion”. Något förslag?”
    Kan man inte hitta något ord som rimmar på ignorerad och antipati?

    SvaraSvara
     
  15. Huvudinlägget:

    ” Jag skulle vilja ha ett ord för ”förtryck i lightversion”. Något förslag?”

    Förödmjuka får bli mitt första förslag fler kommer…
    Fogliggöra
    Underdåniggöra, Underdånigfiera
    Underförsåtliga (göra till undersåte)
    Föraktifiera
    Nedtrycka
    Underordna (Underordnande beteende)

    Brainstorming mode

    SvaraSvara
     
  16. Det här blev långt, och kanske tuggar jag om en del av det som redan skrivits, men det är i alla fall mitt perspektiv, just nu och här.

    @Butter
    Ja, det är det lustiga: könet är ”bara en social konstruktion”, trots att man funnit fossila bevis för sexuell/könlig förökning sedan minst 1-1,2 miljarder år sedan (1200 000 000 år), men feminismen minsann, den ska vi bygga vår verklighetsuppfattning, livsåskådning och politik på! Ja, för feminismen har ju rötter tillbaka så långt som till 1700-talet, för ca 300 år sedan alltså!

    Jag säger som jag sagt någon gång tidigare: Är det inte snarast feminismen som är en social konstruktion, om något, mycket mera än det är ”könet” som är det? Könlig förökning har ju enligt biologerna existerat i hundratals miljoner år, långt innan det ens fanns däggdjur på jorden!

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sexuell_f%C3%B6r%C3%B6kning
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism
    http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/evolution/tiogenombrottfranbigbangtillidag/deforstadaggdjurendias150miljonerarsedan.5.59781bb1126aee033738000224.html

    För mig är det fullständigt obegripligt hur man kan hävda sig syssla med ”vetenskap om kön” (för det är ju de facto det man hävdar och menar att forskningen ska tillämpas på), medan man samtidigt ignorerar den kunskap vi idag har om till exempel biologi, genetik och evolution.

    För mig är det fruktansvärt motsägelsefullt: man säger att könet bara är en social konstruktion, och utformar en disciplin man sedan benämner ”genusvetenskap”, som då egentligen betyder ”vetenskapen om det sociala könet” (hur människor förhåller sig till sin biologiska könstillhörighet). Alltså man studerar ”genus” eller ”det sociala könet”, men lyckas ändå till slut få det att handla om biologisk kroppsräkning, där politiska åtgärder som könskvotering och speciella villkor för människor med livmödrar ofta förordas.

    Har svårt att formulera mig begripligt här kanske, men man vill liksom dekonstruera (biologiskt) ”kön”, och göra det till ”social konstruktion”, ”genus” och mer eller mindre till ”ingenting”, för att därmed ”upplösa” och ”relativisera” det, men sedan hävdar man ändå att samhället och människor styrs så benhårt av dessa ”sociala konstruktioner”, detta ”genus” eller detta ”ingenting”, att man måste ta hänsyn till detta – inte utifrån i verkligheten identifierade ”genus” hos enskilda individer, utan just utifrån deras biologiska ”könstillhörighet”.

    Poletten kanske trillar ner för mig så småningom, men det känns som det är något djupt bedrägligt i att hävda att någonting inte finns, men samtidigt kräva att samhället skall låta sig helt genomsyras, ”mainstreamas” och styras av just detta ”ingenting”. Man tar ett begrepp, dissekerar och splittrar upp det så att det blir närmast obegripligt att förstå vad det är man talar om. Sedan kan man hävda i princip vad som helst som sant, i relation till begreppet, och det som då styr kommer att vara allt annat än ärliga resonemang, intellektuell hederlighet eller logiska/sakliga argument. Det blir då mera ”genus” och härskartekniker, ja, (osynliggjorda) maktrelationer, som ges utrymme att styra då. Det blir då de föreställningar vi har om kön, som inte får ifrågasättas inom feminismen, som blir styrande: det vill säga de föreställningar vi har om vad en man ska vara och hur han ska bete sig, gamla ”goda” ridderlighetsideal om att män ska uppoffra sig för kvinnor, att mäns värde och tillhörighet i samhället i första hand bestäms av om kvinnor är nöjda med dem eller ej, att de ska ”stiga åt sidan”, ”lämna plats” etc. Samtidigt får kvinnors ”biologiska motivation” för att driva samhället i feministisk riktning fritt spelrum.

    Kanske kan någon av er andra formulera det bättre, om någon förstår vad jag vill åt. Någonstans undrar jag antagligen om feminismen inte mest är en formidabel social konstruktion, en magnifik kontrollmekanism, en maktmanipulation, fulladdad med alla möjliga förekommande härskartekniker, som osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, påförande av skuld och skam, etc. (Jag skulle vilja hitta någon term för detta med att överösa någon med obegriplig information, syftande till att förvirra vederbörande så till den grad att andra beslutsmekanismer än resonemang och saklighet till slut används, som till exempel ”jag orkar inte säga emot längre”, ”den andre har ju studerat det här så noga och så länge och är en ”excellent genusvetare” att han eller hon säkert har rätt” (auktoritetstro), men det får väl anstå.)

    Tänk er en våg med två vågskålar, som en gungbräda. Bördorna i vardera vågskålen är lika stora. Tänk er också att det finns ett stöd, kanske som en spiralfjäder i stål, som håller upp vardera vågskål med samma kraft. Det råder jämvikt mellan bördor och stöd för de bägge vågskålarna. Jag menar att feminismen är den sociala konstruktion som bara belyser den ”kvinnliga” vågskålens bördor, och den ”manliga” vågskålens stöttning, medan man utelämnar den manliga vågskålens ”bördor” och den kvinnliga vågskålens ”stöttning”, vilket naturligtvis blir oärligt och orättvist, även om det man säger kan vara sant i sig, för just det som man då beskriver. Problemet ligger på det sättet mera i ”valet av fokus”, eller ”utelämnandet”, ”osynliggörandet”, ”undanhållandet av informationen”, mera än i det man faktiskt synliggör. Denna obalans i verklighetsbeskrivningen, detta selektiva fokus, är det jag ser som feminismens största brist, dess största ”synd”.

    Jag menar att jämställdismen, i kontrast till feminismen, strävar efter att belysa ”båda vågskålarna”, med såväl deras ”bördor” som deras stöttning, både mäns och kvinnors styrkor och svagheter, både deras respektive över- och underlägen, deras privilegier och utsatthet. Att ”vi jämställdister” i dagens läge sedan fokuserar mest på den manliga vågskålens ”bördor” och den kvinnliga vågskålens ”stöttning”, får tillskrivas den situation, ”den samhälleliga kontext”, vi upplever oss befinna oss i, och som vi försöker påverka i en riktning mot större balans i såväl verklighetsbeskrivning som praktiska omständigheter, lagstiftning etc.

    SvaraSvara
     
  17. @Ulf T:

    Man kan inte riktigt jämföra en flock primater med en flock hästar, något som Baumeister gör i sin bok ”Is there anything good about men”,där flockens alfahingst betäcker samtliga ston i flocken. En eller i bästa fall två somrar är vad alfahingsten klarar, eftersom han förutom att pippa får ägna sig åt att slåss med hingstar som vill ta över alfarollen, och dessutom vakta sitt harem. Två säsonger och hingsten är finito.

    Gorillor fungerar lite på samma sätt, de håller sig med harem. Våra närmaste släktingar, chimpanser och bonobo, har däremot notoriskt promiskuösa honor. Chimpanser dödar de ungar som har en fader utanför flocken, men ändå har 30% av ungarna sådana fäder. Hos bonobon är de sexuella relationerna så röriga att det inte finns nån kontroll på faderskapet. Bonobon dödar inte ungar, för de har inte alls koll på vilka ungar som hör till vem, det skulle vara evolutionärt kontraproduktivt.
    Människan ligger nånstans däremellan, det kan vara så att parbildning är ett sätt att ha hyfsad kontroll på avkomman.

    Lite olika evolutionära strategier alltså.
    Gorillor har harem, det innebär att de starkaste hannarna kommer att reproducera sig, men till kostnaden av mindre genetisk variation inom arten.

    Chimpansen har inte harem utan honorna är promiskuösa, vilket ger en stor genetisk variation, men här kan en hanne som tar över flocken helt enkelt slå ihjäl ungarna och se till att han skaffar nya ungar. Ungar med fäder utanför flocken (var tredje unge) lever farligt.

    Bonobo (dvärgchimpans) parar sig närmast anarkistiskt, även utanför flocken, och eftersom ingen har koll på vems ungarna är så lämnas de ifred.

    Monogami hos människan är ytterligare en strategi. Människor har mer kontroll på vilka föräldrar barnen har. En förklaring på att de flesta män tycker om främmande barn är att det är en mekanism mot infanticid.

    Sen ska man komma ihåg att primater för enstaka ungar, det tar lång tid att få en unge vuxen (reproduktionsduglig) och det är en kostsam investering för en flock. Människan är den primat som kan få ungar tätast, samtidigt som det är människoungar det tar längst tid för att bli vuxna, ca 15 år. En chimpans är vuxen vid 9. Människohonan hinner inte sköta hela uppfostran själv, därför att ungarna kommer relativt tätt, därför behövs hannen och mor-/farföräldrar.
    Människohonan är en av få däggdjurshonor som inte dör när fertiliteten är över, en förklaring kan vara att mor-/farmödrar är nödvändiga för att ta hand om ungarna.

    SvaraSvara
     
  18. Märkligt att inte Micro har hittat dit.
    Hon brukar vara het på gröten så fort det vankas genusperspektiv av olika slag. Om hon inte är bannad lär väl hennes schäfernuna dyka upp förr eller senare.

    SvaraSvara
     
  19. ”Om patriarkatet verkligen hade funnits så hade feminismen krossats och tillintetgjorts för länge sedan. Det hade inte funnits manliga hemlösa eller självmordsbenägna. Och hur vårdnadsdomarna skulle sett ut ska vi inte ens tala om och värst av allt, det hade inte funnits något som heter våldtäkt…
    Men så är det inte nu så man undrar, vad f-n sysslar patriarkatet med egentligen? Förutom att förtrycka kvinnor 24/7 menar jag”

    Det är samma grejj jag kör med. Fungerar för att göra feminister tysta ett tag innan de börjar skrika efter dig.

    SvaraSvara
     
  20. @John Nilsson:
    feminismen har ju rötter tillbaka så långt som till 1700-talet.
    Den beskrivningen från feminister är bara feministisk historierevisionism där dom likt fästingar parasiterar på t.ex humanism och liberalism och vill få människor att tro att det är endast feminismen som stått för kvinnors frigörelse fast den endast är en sentida och väldigt liten del av den.

    SvaraSvara
     
  21. @John Nilsson:
    ”Har svårt att formulera mig begripligt här kanske”

    Du lyckades formuera dig väldigt bra enligt mig.

    Ofta när jag tragglat mig igenom en genusvetenskaplig rapport så får jag känslan av att författaren valt att dela in publikationen i en kvinnlig och en manlig del och att den del som belyser männens situation kommer att publiceras senare. Men det sker aldrig; det bara råkar bli så att just den aktuella rapporten fick ett kvinnofokus (för genusvetenskapen bryr sig ju om män och kvinnor lika mycket, eller hur?).

    Jag tror att de genusvetare som anser sig vara seriösa måste sätta ned foten och säga: ”om vi ska betraktas som en vetenskap så måste vi följa grundläggande vetenskapliga regler, som falsifierbarhet, reproducerbarhet, peer-reviewing, öppenhet, mm”.

    En genusvetenskap som är vetenskaplig och könsneutral skulla jag lätt kunna tänka mig en forskarkarriär inom eftersom området intresserar mig. Dvs en som problematiserar verkliga mätbara strukturer, innan man ger sig på de ”osynliga”. I dagsläget liknar det mest en lekstuga.

    SvaraSvara
     
  22. @Chattanoga:

    En genusvetenskap som är vetenskaplig och könsneutral skulla jag lätt kunna tänka mig en forskarkarriär inom eftersom området intresserar mig.

    Vi får bilda forskarteam. Visst hade det varit kul Smile

    Dessutom menar jag att vetenskap i könsfrågor är en mycket viktig vetenskapsgren i ett modernt samhälle. För, ”knowledge will set you free”, om det heter. Med förståelse för olika ”genusfenomen” som en seriöst driven genusvetenskap hade kunnat bygga upp en kunskapsbank om, så blir samarbete mellan könen bättre. Vilket jag menar skulle få positiva både inom skola/arbetsmarknad och i privatlivet. Kan vi samarbeta bättre, komplettera varandra bättre, förstå varandra bättre… så mår vi psykiskt bättre, då vi är ett socialt djur.

    SvaraSvara
     
  23. Följer tråden på Flashback. Bra svar. Lycka till alla jämstäldister.

    SvaraSvara
     
  24. Skillnaden mellan en jämställdist och en feminist?

    Busenkelt. Svaret lyder härligt, kort och sakligt som följer:

    1. ”Feministen” är: Det osakliga och barnsligt navelskådande egoistkräket som systematiskt förnekar den faktiska verkligheten och hatar fiktiva ”kollektiv”.

    2. ”Jämställdisten” är: Den sakliga och frihetliga människovännen.

    SvaraSvara
     
  25. @Chattanoga:
    ”En genusvetenskap som är vetenskaplig och könsneutral skulla jag lätt kunna tänka mig en forskarkarriär inom eftersom området intresserar mig”…

    Samma här, faktiskt. ”Male Studies” är väl ett sådant försök, eller åtminstone ett steg på vägen:

    ”In an attempt to free the study of the lives of boys and men from its association with third-wave feminism, Male Studies was established as topic area. Its goals include generating research and reflection on the experience of most men and boys, without any underlying ideological commitment, whether it be feminism or masculism. Male Studies does not ally itself with men’s rights movements, although it remains sympathetic to whatever efforts lead to full transparency about male sexism, something that surely exists as David Benatar has recently shown in his book “The Second Sexism.” Study that is intellectually obligated to satisfy an ideology cannot remain open to say what is seen, and that is what Males Studies hopes to accomplish.”

    http://www.psychologytoday.com/blog/boys-men/201303/male-studies-and-feminism

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting