Det har ju stått i tidningen – Därför är det sant.
avatar

Inledning

Den 17 december sändes sista avsnittet i SVTdebatt. Det var en debatt mellan Sverige och Danmark om feminism.

Det var, som tweetsen ovan säger, så pinsamt att vara svensk att det var rent plågsamt att se. Så innan ni ser programmet, ta en valium eller två. ;)

Under programmets gång retweetades följande fråga in i mitt flöde.

Jag lovade Albin Hellström ett svar, så vad sa ”Fi-representanten” och har hon stöd för det uttalandet?

Jag letar och letar …

Det har ju visat sig just att genuspedagogik har ju visat sig väldigt effektiv för att höja pojkars betyg och få ner mobbing och trakasserier i skolan och det är jätteviktigt och bra saker. Det är inget att förlöjliga. Nu ska alla skolor och förskolor jobba med det här enligt läroplanen och där man arbetat lite extra har det fallit väl ut. [Linnèa Bruno, ca. 42:35]

Under andra halvan av 2013 dök det i jämställdhetsdebatten upp en del påståenden om nån skola där man hade höjt pojkarnas betyg med hjälp av genuspedagogik. Min tid som debattör, min genomgång av feministernas ”fantastiska” bibliotek och andra källor feminister brukar hänvisa till, gjorde att jag – milt uttryckt – var skeptisk till dessa påståenden, varför jag efterfrågade källa. Då fick jag en artikel i DN [unvis.it-länk] till svar. Via den fick jag sökord, t.ex skolans namn: Frejaskolan i Gnesta. Jag hittade då fler artiklar – t.ex. i Skolledningen, genus.se och Politism – men ingenstans någon hänvisning till någon källa. Skam den som ger sig, jag gjorde sökningar i databaser och hittade … ingenting!

I början av 2014 kom rapporten från regeringens ”Mansutredning”, Män och jämställdhet, om vilken Erik skrivit inlägg i tre delar, del 1, del 2 och del 3.

De senaste åren har exempelvis Frejaskolan i Gnesta (årskurs 6 till 9) uppmärksammats. Där har man sedan 2010 arbetat utifrån Program för hållbar jämställdhet och nått resultat. [s. 133-134]

Maja Thorsén, biträdande rektor på skolan, anser att detta [jämställdhetsprojektet] förklarar den tydliga förbättringen när det gäller pojkars prestationer i Frejaskolan. Pojkarna höjde sina betyg och från att ha legat under riksgenomsnittet ligger pojkarnas betyg på skolan nu betydligt över. [min emfas, s. 134]

Låt oss då titta på den tydliga förbättringen på Frejaskolan som Maja Thorsén anser projektet förklarar. På Skolverkets databas Siris finns en sida där man kan ta fram diagram som visar genomsnittligt meritvärde årskurs 9, senaste tio åren. Håller ni med om att Frejaskolans pojkars betyg nu ligger ”betydligt över” rikssnittet?:

hcsfg

Gnesta
Heldragna linjer anger Frejaskolan, streckade linjer anger riksgenomsnittet
Linjen är bruten mellan 2014 och 2015 pga. att man utökat betygsunderlaget från 16 betyg till 17 betyg

Även om det i dagsläget är svårt att direkt belägga vad som påverkat utvecklingen både på Ronnaskolan och Frejaskolan ger dessa medialt uppmärksammade exempel indikationer på olika sätt att hantera frågor om skolprestationer och jämställdhet. [min emfas, S. 135]

Det är inte bara ”svårt att direkt belägga” – man har inte ens försökt. Det är dessutom mycket tveksamt om det finns någon ”utvecklingen” att tala om. Jag har valt att titta lite närmre på Frejaskolan, inte Ronnaskolan. Dels för det nästan uteslutande är den förra man omtalar, dels för att den är mer jämförbar med svenska skolor generellt än en extremt invandrartät skola med ett betygsläge långt under rikssnittet.

  1. Pojkarnas resultat på Frejaskolan jämfört med pojkar i riket 2005* – 2007 är ungefär jämförbart åren 2011 – 2012. Likaså är pojkarnas resultat 2009 och 2010 är jämförbart med 2013 och 2015. Könsgapet beräknad som betygskvoten pojkar/flickor är samma storleksordning år 2015 (0,82) som den genomsnittliga för åren före projektet 2008–2010 (0,81).
    (* år 2005 är inte med i diagrammet, men uppgiften finns i Siris.)
  2. Betyg är en delvis subjektiv bedömning lärarna gör på sina elever. Det är mycket troligt, anser jag, att man får en effekt liknande placeboeffekten hos de i projektet involverade lärarna, så att pojkar som väger mellan två betyg tenderar få det högre betyget och tvärtom för flickor – en effekt som bör avta med tid.
  3. Man har förbättrat lärartätheten i samband med projektet. Åren 2005–2010 hade man i genom­snitt 13,7 elever/lärare medan man för åren 2011–2015 hade 11,1 (jämför riket: 12,2 för 2005–2010 respektive 12,1 åren 2011–2015)
  4. Man vet att invandringen förklarar 30 % av fallet i PISA. Det är inte en invandrartät skola, men det är inte säkert att andelen elever som inte har svenska som modersmål som finns där fördelar sig jämt mellan olika årskullar. I synnerhet har pojkar födda utomlands svårt att klara sig i svenska skolan och det kan vara en förklaring till fluktueringen i skolresultat. Det – hur elever som inte har svenska som modersmål fördelar sig över årskullarna – var information som jag inte kunde få fram med hjälp av Siris men som man måste ta hänsyn till för att utvärdera detta projekt vetenskapligt.

Hur ser det ut på andra skolor? Jag slumpade fem skolor och deras grafer ser ut så här:

Sandviken

Sandviken

Mörbylånga

Mörbylånga

Norsjo

Norsjo

Ydre

Ydre

Perstorp

Perstorp

Det är berg o dalbana mellan olika årskullar överlag. Ibland följs pojkar och flickor åt, ibland är könsgapet stort, ibland omvänt. Jag kan verkligen inte se att man har något som helst stöd för påståendet man med genuspedagogik har åstadkommit förändring vad gäller betyg – i synnerhet inte när man samtidigt förbättrat lärartätheten.

I dagarna ramlade jag över en annan studie: Varför misslyckas de? – Om pojkars underprestation i skolan:

Dahl (2014) [tidigare nämnda mansutredningen] lyfter ett framgångsrikt exempel på en skola som har arbetat utifrån ovanstående förhållningssätt: Frejaskolan i Gnesta. Detta är en grundskola som har uppmärksammats i media tack vare sin framgång. På Frejaskolan har man arbetat långsiktigt med normkritiskt arbete, vilket tagit sig i uttryck bland annat genom diskussioner och attityder kring kön. Detta är en modell som har gett resultat. Sedan arbetet påbörjades har pojkarna höjt sina betyg avsevärt.
Dahl menar att även om det är svårt att peka på exakt vad det är som har höjt prestationen på denna skola, så ger det indikationer om hur man på ett bra sätt kan hantera frågor som rör prestationer och jämställdhet.

Och i Krummeltåget – ett designprojekt om hur man kan arbeta praktiskt med genus iförskolan är ”källan” man hänvisar till artikeln i DN:

Jämställdhetsarbete i skolan lönar sig – inte minst för pojkar (Dellin och Jällhage, 2013). Frejaskolan i Gnesta hade problem med en tydlig anti-pluggkultur bland pojkar där mobbning förekom mot de som engagerade sig för mycket i skolarbetet. För att göra någonting åt problemet började Frejaskolan arbeta tydligt normkritiskt med stort fokus på sin likabehandlingsplan vilket fick resultat! Ungdomarna fick bättre betyg och lärde sig att tänka normkritisk. Flickorna vågade stå på sig mer och pojkarnas anti-pluggkultur minskade vilket visade sig genom att de vågade stå emot grupptryck mer.

Slutord

Och på bästa sändningstid påstås det sen – oemotsagt – ”att genuspedagogik har ju visat sig väldigt effektiv för att höja pojkars betyg” … och målet är uppnått: man har skapat en ny ”sanning” ur tomma intet. Sen tror folk det finns stöd bakom – för det har ju stått i tidningen.

Det är så här feministiska ”sanningar” skapats – gång på gång – år efter år – igen och igen – sen minst 40 år tillbaka har feministiska ”sanningar” staplats på varandra. Det finns ingen och har inte funnits någon motkraft till feminismen i maktens korridorer som ifrågasätter och gräver i alla dessa påståenden. Denna brist på motpol är orsaken till att feminismen i Sverige blivit en så tokgalen sekt att det är rent pinsamt att vara svensk i en debatt mot danskarna.

Feminismen är en ideologi som har total dominans på maktelitnivå. Det medför dels att ideologisk indoktrinering av barn sker i skolan (t.ex. detta och detta) men det får också effekten att seriösa långtidsstudier som har visat mycket positiv resultat vad gäller skolbetyg, i synnerhet för pojkar, hamnar i byrålådan då det inte är i enlighet med ”den rätta läran”.

Jag har ännu inte hittat någon feministisk ”sanning” som håller för en granskning, inte en enda gång – tror ni jag någonsin kommer uppleva det?

avdelare

När jag hade skrivit klart inlägget så sa Ulf:

Du kanske skulle nämna Bittergubbens inlägg? Bittergubben gjorde en bra analys – den sorten som DN borde ha gjort innan de skrev om det.

Det är en utmärkt analys, så läs den med!

 

Kommentarer

Det har ju stått i tidningen – Därför är det sant. — 24 kommentarer

  1. Det är intressant att det som verkligen gjort skillnad, Bunkeflomodellen (där barnen har idrott varje dag) nämns inte alls.

    SvaraSvara
  2. Ett program som detta varje halvår garanterar att Danmark klarar sig undan radikalfeminism.

    SvaraSvara
  3. Jag kunde inte se färdigt överhuvudtaget. Ingen fick prata till punkt, ingen fick utveckla det de ville ha sagt.

    Jag blev stressad och tyckte det var dåligt.

    Jag brukar minnas bra, men från det jag hann se minns jag bara smörja.

    SvaraSvara
  4. Varför fungerar media på detta viset. Kan man inte bjuda in max fyra personer som får sitta och diskutera under en timme?

    SvaraSvara
  5. @en annan Erik: Hej.

    Det är troligen för att den inte diskriminerar utifrån biologiskt kön. Eftersom den bryter mot etablerad sanning inom mitt skrå måste resultaten bero på allt annat än det som strider mot rådande genuspedagogisk/ideologisk mall.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraSvara
  6. Så om jag lyckas får in artikel i tidningen om att jorden är platt, så,kan jag hänvisa till den och be alla naturvetare hålla tyst… förmodligen vill de bara demonstrera makt mot mig.

    En uppsalaforskare har kommit fram till att antipluggkultur är en dålig förklaringsmodell för varför pojkar får sämre betyg än flickor.

    Några forskare i Linköping har funnit att en segregerad skola inte ger sämre betyg, betygen beror mer på föräldras stöd (och förväntningar), s 22-23: http://viewer.zmags.com/publication/092061a2#/092061a2/22 . Hittade ingen matchande vetenskaplig artikel, den kommer om hypotesen håller.

    SvaraSvara
  7. @en annan Erik:

    Det är intressant att det som verkligen gjort skillnad, Bunkeflomodellen (där barnen har idrott varje dag) nämns inte alls.

    Såg du att länken under ”seriösa långtidsstudier” i slutet av inlägget handlar om det?

    Orsaken till att den inte nämns och inte får genomslag är att feminismen står i vägen. Den studien sätter feminismens grundfundament i gungning, där förklaringsmodeller till det statistiska utfallet bland annat är ”att pojkar uppmuntras leka fysiska lekar” [länk].

    Om fysisk lek (gymnastik) varje dag gör att pojkar presterar bättre så kan inte rimligen det statistiska utfallet (lön och yrke) förklaras med detta beteende uppmuntras, eller hur?

    Det är därför den studien inte får plats.

    Om du noterat det så särskiljer jag sällan olika feminister (radikal-, liberal, särarts- osv), till skillnad från flera andra skribenter? Det beror på att de alla har det grundläggande gemensamt (”kvinnors underordning/lägre värderade”) och det är där – i grundfundamentet – som roten till ogräset återfinns. Jag menar att det är de ”vettiga” feministerna som är ett större problem än radikalfeminister – för det är de ”vettiga” som producerar/tror på merparten av dessa ”sanningar” som sen förstör/förhindrar i samhället både på privat nivå och på samhällsnivå.

    SvaraSvara
  8. @ChristinaG:

    Så om jag lyckas får in artikel i tidningen om att jorden är platt, så,kan jag hänvisa till den och be alla naturvetare hålla tyst… förmodligen vill de bara demonstrera makt mot mig.

    Haha! Jo, det är lite fantastiskt hur samhället av idag (o)fungerar.

    En uppsalaforskare har kommit fram till att antipluggkultur är en dålig förklaringsmodell för varför pojkar får sämre betyg än flickor.

    ”En uppsalaforskare” syftar på Anne-Sofie Nyström? Jag har skrivit om henne här, där det också finns länk till hennes studie. Erik har även med henne i detta inlägg, där det finns en film om anti-pluggkultur som hon har gjort.

    Några forskare i Linköping har funnit att en segregerad skola inte ger sämre betyg, betygen beror mer på föräldras stöd (och förväntningar), s 22-23: http://viewer.zmags.com/publication/092061a2#/092061a2/22 . Hittade ingen matchande vetenskaplig artikel, den kommer om hypotesen håller.

    Åh, det låter intressant och även rimligt, tycker jag. Ska läsa artikeln imorgon när jag har mer tid. :)

    SvaraSvara
  9. @Ninni: jo det var Anne-Sofie Nyström jag menade. Var lat, tack för hjälpen.

    Linköpingsforskaren har skrivit en avhandling om hur hetropar flyttar; kvinnor flyttar längre sträckor än män för att komma till sin partner och att när par flyttar beror mest på mannens arbetsvillkor (dvs mannen väljer att flytta så att mannen får ett bra jobb). länk: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=5883&pid=diva2%3A670477&c=2&searchType=SIMPLE&language=sv&query=maria+branden&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=research

    SvaraSvara
  10. @ChristinaG:

    Jag vågade mig ju på några revolutionerande funderingar kring det där med familj och arbetsresor i inlägget Att välja eller tvingas :)

    Nu till frågan vad som förändras när barnet kommer.

    [Förändring i lokalisering av bostad och arbetsplats mellan 1997 och 2001]

    Rapportförfattarna försöker sig på olika förklaringar till vad vi ser, men det som var min första tanke finns inte med: Trots att kvinnors arbetssituation mer påtagligt förändrades efter barnets födelse, är det i högre grad männen som bytt arbetsplats och förändrat sin arbetspendling. Det är i linje med antagandet att kvinnor i högre grad planerar sin karriär för att det skall gå lättare att anpassa sig till föräldraskapet, dvs de hade redan valt en arbetsplats som möjliggjorde föräldraledighet, och pappan anpassar sig till kvinnans behov mer än omvänt.

    SvaraSvara
  11. Skrev fel!
    i parentesen ska det stå: (dvs PARET väljer att flytta så att mannen får ett bra jobb)

    SvaraSvara
  12. @ChristinaG: Konstigt, läste en annan studie för något år sedan som sa precis tvärt om, att när paren flyttar är det oftast att komma närmare kvinnans jobb och mannen får längre avstånd att pendla. Vilket stämmer väl överens med att kvinnor står för 85-90% av besluten av stora inköp, även hus.

    SvaraSvara
  13. Finns det någon studie som kopplar ihop lärartäthet med resultaten på nationella proven?

    Betygen ger jag inte mycket för, det handlar mer om om vad läraren tycker om eleven än vad eleven kan.

    SvaraSvara
  14. Ligger det inte i Bunkeflomodellen att den ökade mängden gymnastik och därmed av fysisk rörelse, förbättrar skolreslultaten mera för pojkar än för flickor? Det kan ju i så fall antyda att pojkars kroppar fungerar på ett annat sätt en flickors kroppar, vilket ju är detsamma som att säga att biologiiskt kön har betydelse?

    Om det skulle erkännas att biologiskt kön har betydelse och att en så enkek sak som att ge alla elever rätt till mer gymnastik, kan förbättra i synnerhet pojkars skolresultat, skulle då inte dogmen om kön som en ”social konstruktion” och ”behovet” av genuspedagogik ”riskera” att falla? Hur många kvinnor har gjort och gör sig en karriär inom det genusindustriella komplexet, och riskerar att bli utan jobb, om dogmen om kön som social konstruktion faller, för att ersättas eller åtminstone kombineras med biologiska perspektiv? Är det där vi ska söka svaret på varför Frejaskolan hålls fram, medan det är tyst om Bunkeflomodellen, från dem som säger sig stå för ”jämställdhet”?

    SvaraSvara
  15. Det är rätt få kvinnor som gör karriär på feminism. Tyvärr så marknadsför de sin lilla grupps värderingar hårt i media och får uppbackning av stat/kommuner och de flesta politiska partier som varit fixerade vid att vinna kvinnors röster. Det är en delförklaring till att SD blivit största parti bland män. (Flyktingfrågan är viktigast.)

    SvaraSvara
  16. @Pether:
    En enkel men rimlig tolkning av statistiken är nog att orten avgörs av mannens möjligheter att få ett välbetalt jobb, medans bostadens placering inom orten baseras på kvinnans närhet/enkelhet till jobbet (inom en given nivå av social status förstås).

    SvaraSvara
  17. Det kanske är uppenbart för andra, men jag ser andra motiv än att visa genuspedagogikens eventuella fördelar för pojkar. Tycker det är uppenbart att de som ”forskar” i ämnet inte är intresserade, utan är upptagna, på gränsen till det besatta, av hur man skapar den nya genus-människan.

    Pedagogiken är dessa genusvetares allra viktigaste område. Uttalat. Var annars finns möjligheten att forma framtida människan. Intresset för om pojkars resultat förbättras är sekundärt, det viktiga är att i första hand förstå hur genuspedagogiken formar människan, dess möjligheter att bota människan från patriarkala struktur och maskulin destruktivitet. Och som också kan läsas ut pappren: det går inte sämre för pojkarna och deras attityder gentemot kvinnor och flickor har ”förbättrats”.

    Av mindre betydelse för dessa personer är det stora resursslöseri det innebär att medel som i grunden är till för att förbättra svenska elevers kunskapsutveckling, istället används, delvis dolt, för att ideologiskt likrikta den svenska skolan. Vill man hitta orsaker till varför vi i Sverige halkar efter i internationella jämförelser behöver man inte gå långt. Och hur andetag av kritik gentemot denna inriktning generellt bemöts med indignerade utrop om kunskapsförakt.

    Som avslutning – önskar er alla en god jul.

    SvaraSvara
  18. @Hrafninn/Larsson:

    Absolut är det så. Och … det som krokigt ska bli, ska böjas i tid. Genom att göra förskolan ”gratis” (Läs: betald via skattsedeln) från två år och på sikt helt, så minskar valmöjligheten för föräldrar som önskar lösa sin barnomsorg på annat sätt. När man väl infört ”gratis” kommer nästa steg vara ”obligatorisk”. Och så får man tillgång till alla barn för denna sociala ingenjörskonst.

    Detta är en process för samhällsförändring som pågått väldigt länge och som görs ett litet steg i taget (om det går fort kommer människor protestera).

    Dagmammor försvann, ”dagis” blev ”pedagogisk förskola”, gymnasieutbildade barnskötare ersattes av högskoleutbildade förskollärare (vilken förälder vill/vågar missunna sitt barn ”pedagogisk utbildning” med utbildad personal?) osv. osv.

    Men om man tänker efter själv: vad behöver små barn? Det är inte kunskap inom kvantfysik som behövs för att klara uppfylla små barns behov, även kunskapsbiten. Vilken engagerad och intresserad förälder som helst klarar det hur bra som helst.
    Men folket är, i hög grad, indoktrinerade att tro att barnen behöver förskola. (Nej, jag har inget mot att förskola finns för de som så önskar. Jag ogillar ett system som inskränker föräldrars möjlighet att välja vad de anser är bäst i deras situation, med deras unika barn.)

    God jul!

    SvaraSvara
  19. Hej Ninni
    Och andra. Jag undrar om någon här vet hur det var med betygen, pojkars och flickors jämförbart, för så där 30-40 år sedan. Innan ”jämställdheten”, och senare genus och statsfeminism slog igenom på allvar.
    Saken är ju den, att de själva (hela kopplet av feminister), säger att det mesta blivit sämre genom åren! Genusproblematiken, könsvåld, skolmobbning osv., i ”Landet jämställdast”. Ju mer feminism vi får, ”märkligt nog”. Och svaret, det enda oftast. blir då politiskt, i debatt osv.; Ännu mer feminism! Osv.

    SvaraSvara
  20. @Ninni: hittade en artikel i saligen insomnade Neo om skolan och pedagogisk forskning: http://magasinetneo.se/artiklar/forskning-utan-mening/ ! Många referenser.

    Urval ur godispåsen:
    Om skolan: ändringar följs inte upp, så man har inte underlag för att säga att en ändring av pedagogik/betyg påverkar. Dagens studenter har grunda ämneskunskaper och färre brinner för sitt ämne (basen för att finns tillfredsställelse i att lära ut). Lärarna har för grunda kunskaper för att kunna leda intressestyrd/(ut)forskande inlärning.
    Om PISA: en forskare (utländsk) kunde se att de som lyckades i PISA hade 1. struktur i undervisningen, 2. ämneskunniga lärare
    Om forskningen: få forskare empiribaserade och få har återkoppling till pedagogik. Det mesta skrivs på svenska och kan därmed inte granskas av större delen av det internationella forskarsamhället. Forskningen ska helst inte resultera i kritik av lärare, elever eller andra.

    SvaraSvara
  21. @Joakim Steneberg: slutet av Neo-artikeln:

    ” När pedagogisk forskning inte intresserar sig för effekter, lämnas fältet öppet för forskare från andra vetenskapsområden, och under senare år har påfallande många ekonomer ägnat sig åt utbildningsområdet. Detta har både för- och nackdelar, och en fördel kan vara att de ibland är mindre influerade av rådande skolideologi. I bästa fall är de disinterested som Anna Sjögren från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) i Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden? (2010). Införandet av betygsfrihet före årskurs 8 skedde i olika takt i kommunerna, och därför har Sjögren kunnat studera elever födda mellan 1954 och 1974 som har fått eller inte fått betyg på låg- och mellanstadiet. Med statistiska metoder jämför hon sedan hur eleverna klarade gymnasieskolan.

    Det visade sig att det var positivt att få betyg framför allt för elever från lågutbildade familjer, och framför allt för flickor från lågutbildade familjer. De fortsatte att utbilda sig i högre grad, om de fått betyg. Betygen kan alltså ha visat flickorna att de ”dög bra” i skolsammanhang. Däremot gick pojkar från högutbildade familjer vidare i studierna i något högre grad, om de inte fått betyg. Man kan alltså gissa att det var en fördel för omogna pojkar som lekt under stor del av låg- och mellanstadiet att inte behöva se ”svart på vitt” att de inte ansträngt sig. Politiska partier som presenterar sig som feministiska vänsterpartier borde vara de första att kräva betyg tidigt i skolgången. Då har de stöd i pedagogisk forskning.”

    SvaraSvara
  22. @Pether: jag har gjort liknande tolkning som ”En annan Andreas”:
    Kvinnan kan flytta med mannen från Långsele till Nässjö. Väl på plats i Nässjö betraktar kvinnan Nässjö stad (och närmaste omgivning) som arbetsmarknad medan mannen ser hela Småland som sin arbetsmarknad.

    SvaraSvara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Subscribe without commenting