Vad är statsfeminism?
avatar

Inledning

Under P1-debatt fick Erik Wedin frågan: ”Du har talat om att det finns en statsfeminism och att den är odemokratisk hur menar du då?” av Alexandra Pascalidou. Det var en fråga som låg utanför debattens område, varvid Erik blev tagen på sängen och hans svar blev därefter. Jag vill därför skriva ett inlägg för att förklara vad som menas med statsfeminism. Den är inte odemokratisk, absolut inte. Men den är djupt problematisk och direkt samhällsfarlig.

Statsfeminism är att det råder en bred åsiktskonsensus kring att feminism är vägen till jämställdhet. Denna konsensus är så totalt dominerande att feminism och jämställdhet inte sällan används som om dessa vore synonymer. Men det är inte första gången, inte ens andra gången, i historien som folkmassan har fel. Ett klassiskt exempel på detta är Charles Darwin, hans evolutionsteorier om det naturliga urvalet och hur det utmanade då rådande konsensus om religiösa skapelseberättelser. När en åsiktshegemoni krockar med vetenskap så sker ett paradigmskifte, inte någon gång i historien har en åsiktshegemoni överlevt när den är vetenskapligt motbevisad. Där står vi idag, vi är mitt i paradigmskifteprocessen. När man tillhör en åsiktshegemoni då upplevs och känns det som om motståndsrörelser påstår att jorden är platt.

Det är inte unikt för Sverige, det är ett allvarligt pågående problem i ett flertal västländer, vi ”bara” leder ligan.

Paradigmskifte

Hur har vi kommit till denna statsfeminism?

Sedan minst 1700-talet har vi haft en kvinnorörelse (Mary Wollstonecraft, 1759–1797), dess motpol mansrörelse har – till följd av kvinnors överordnade makt och skyddsvärde – aktivt nertystats och motarbetats – såväl som idag. Nyligen stoppades även ett utbildningsprogram i ”Male studies” av radikalfeminister:

”Two years of preparation and the support of the university from the start now seem to be jeopardy because of unnamed critics making erroneous accusations. It has been known for some years now that academe is held hostage by radical ideological feminists in the humanities and social sciences, and administration, who fear them.” [länk]

Det gör att hela jämställdhetsfrågan bedrivs och har bedrivits ur ett ensidigt perspektiv, där kvinnors levda erfarenhet är perspektivet ur vilket man studerar samhället. Sen ett antal decennier har detta gynocentriska perspektiv lyfts upp till forskningsnivå som ett eget forskningsfält, kvinnoforskning, vilket sedermera bytt namn till genusvetenskap. Det tillhör grundkurs 1A i sociologi att man måste skifta perspektiv, man måste ha både konkurrerande och kompletterande perspektiv, om man ska närma sig en sociologisk sanning, annars kommer man att hamna fel. Idag har vi hamnat så fel att vi har ett rent groteskt pojk- och mansfientligt samhälle (misandri) väl synligt för alla som inte bär feministiska glasögon. Erik har skrivit mycket om misandri, t.ex. här, bloggaren Bashflak sammanställer en lista över misandriska artiklar här för 2013.

Att kvinnor, då och nu, tagit sig tolkningsföreträde i jämställdhetsfrågan på männens bekostnad – ivrigt påhejade av en grupp vita riddare – har medfört en totalt skev förståelse för genussystemet och särhållningen av könen då man som kvinna under normala förutsättningar inte kan förstå hur det är att gå i en mans skor då manlig och kvinnlig kultur är helt olika.

Låt mig förklara med hjälp av följande bild:
Skärmavbild 2014-03-04 kl. 10.56.18

Att endast använda ett feministiskt perspektiv för att förstå, beskriva och förklara genussystemet och särhållningen av könen är som att förklara objektet på bilden ovan för en grupp blinda personer. De blinda personerna kommer att tro på beskrivningen när de hört tillräckligt många säga samma sak, i synnerhet om det sägs från människor med ”fina titlar” på höga positioner i samhället. Det uppstår åsiktskonsensus om objektet.

Skärmavbild 2014-03-04 kl. 15.53.36Med tiden kommer några blinda uppleva att något är fel, för de känner detta till höger om objektet i sitt liv. Det är därför folk säger att ”jämställdheten gått för långt”. Man menar ”feminismen har gått för långt/är fel”.

Några av dessa blinda kommer noga börja undersöka objektet och upptäcker mer och mer som felar i den feministiska världsbeskrivningen (anomalier) och en motståndsrörelse till åsiktskonsensus vaknar. Detta är objektet säger vi:

bildkälla: Wikimedia Commons

bildkälla: Wikimedia Commons

Det finns säkert mer att lära om ”handen” (genussystemet) men skall vi närma oss en sociologisk sanning måste det feministiska perspektivet på allvar utmanas av andra perspektiv, och det måste kunna förkastas när andra perspektiv beskriver ”handen” bättre. Att det på politisk nivå idag vidtas åtgärder utifrån den första bilden är samhällsfarligt på allvar, vi raserar hela vårt välfärdssystem och vår demokrati på den väg vi nu vandrar.

The road to hell is paved with good intentions!

(Bildkälla till de första två bilderna)

Hur känner man igen att man står inför ett paradigmskifte?

Som jag skrev tidigare så ”upplevs och känns det som om motståndsrörelser påstår att jorden är platt” för de som tillhör konsensus-sidan. För den känslan har jag den djupaste respekt för; det är inte lätt att se igenom en samhällslögn man är uppväxt med. Men hur är situationen för oss som är feminismkritiska? Till följd av att man upplever att motståndarna hävdar att ”jorden är platt” så är det inte ovanligt att man anser sig ha rätt att håna motståndaren, man går till personangrepp istället för att bemöta i sakfrågan och man förutsätter/tror att vår kritik beror på att vi inte är pålästa/inte har förstått vad feminism ”egentligen är”, varvid vi uppmanas att läsa på eller ”googla patriarkatet”.

Då som nu bemöts den som går mot åsiktskonsensus med hån och förlöjligande.

Då som nu bemöts de som går i fronten mot åsiktskonsensus med hån och förlöjligande.

Den klassiska mobbaren som finns på konsensus-sidan hyllas för sin mobbing, för det är ju bara humor. Att man framför fientlighet som ”det är ju bara humor/satir” (SCUM och vita kränkta män) är inget unikt det heller, så fungerar det i en åsiktskonsensus som statsfeminismen. Nedan ser ni en skärmdump från youtube där detta ”det är ju bara humor”-fenomen förklaras. Det är ett strålande youtubeklipp, som ni hittar här.

Skärmavbild 2014-03-04 kl. 14.48.15

Klär på mig offerkoftan Wink

I kommentarsfältet igår fick jag följande uppmaning av signaturen Justme:

Och exakt detta borde du skriva ett inlägg om. Att man som icke-feminist (och kvinna) drar sig för att torgföra sina åsikter om jämställdhet under eget namn säger en del om debattklimatet i Sverige idag tycker jag.

Justme har en poäng, så därför lyfter jag nedan upp kommentarsfälts-diskussionen som ledde fram till Justme’s kommentar. Diskussionen inleddes med att MK ställde följande fråga:

Ninni, när får vi se dig i ett sånt här sammanhang [offentlig debatt]?

Jag svarade:

Jag hade tyckt det var riktigt kul, jag gillar debattera även IRL och jag är personligen inte rädd för att synas. För mig var det en mardröm innan debatten i P1, för jag avskyr att inte ha någon kontroll själv över saker jag tycker är viktigt. (kontrollfreakWink) Jag var så totalt spänd av att vara i en så maktlös situation hemma i soffan och inte kunna stötta och hjälpa Erik på plats att jag hade svårt att lyssna. Jag har inte heller svårt att ta skit, personangrepp och härskartekniker biter inte alls på mig. Så viljan är det inget fel på.

Men tyvärr är det så att när man framträder så tar man indirekt med sig sin privata sociala sfär ut i rampljuset. Och de individerna som står mig närmast, i synnerhet min son, är jag inte beredd att dra med mig ut så länge debattklimatet är som det är i denna fråga.

Jaja skrev:

ärligt talat, jag tror att detta är en grov felbedömning av debattläget. även av vilka konsekvenser det skulle innebära för dig och dina närmaste. om du är lika bra som här på gd så har jag svårt att se vilka negativa konsekvenser det skulle föra med sig.

menar inte att jag inte respekterar ditt val såklart, men du förstår hur jag menar…

På vilket jag svarade:

Naturligtvis får du tro så. Jag har med egna ögon följt två personer (nej, inte PS och PB) som fått betala ett mycket högt pris som konsekvens av deltagande i debatten på ”fel sida”.

Vi utmanar makteliten i Sverige, en maktelit som lever fett på detta. Av flera olika faktorer bedömer jag risken för konsekvenser idag i mitt fall som mycket hög. Och naturligtvis litar jag på min egen samhällsanalys.Smile

Detta är tydligt på ytterligare ett sätt, andelen som är anonyma på den feminismkritiska sidan är hög och det är inte utan orsak.

Är det så vi vill ha debatten i Sverige?

 

Kommentarer

Vad är statsfeminism? — 55 kommentarer

  1. Alltså, måste ni alltid förklara saker så jävla långt och flummigt? Sånt här svammel kommer man ingen vart med bland vanligt folk.

    ”Statsfeminism är när feminismen genomsyrar verksamheten vid statens institutioner, en filosofi som introducerades under Margareta Winbergs tid som jämställdhetsminister och som har behållits av hennes efterträdare. Statsfeminismen karaktäriseras av att den bygger på könet som social konstruktion och en tro på könsmaktsordningen.” Typ.

    Katrine Kielos beskrev det ännu kortare, men inte lika målande: ”När statliga organ och myndigheter bedriver feministiskt förändringsarbete med reformer och lagstiftning”

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsfeminism

    Förlåt för hårda ord, men gör inte saker svårare än vad de är.

    SvaraSvara
     
  2. ”Den är inte odemokratisk, absolut inte.”

    Jag håller inte med.
    Den är definitivt odemokratisk!

    Det är en liten tyckarelit som försöker påtvinga detta på den stora massan.

    Du kan kolla vilka kommentasfält som helst, i vilken tidning som helst (innan de stängs ner) så ser du direkt på kommentarer och gillasymboler att det finns en klar majoritet MOT feminismen.

    Det räcker med att titta på hur feminismen marknadsförs med diverse hot och härskartekniker så inser vem som helst att det är en ytterst odemokratisk rörelse….

    SvaraSvara
     
  3. ….. Och hur många medborgare har efterfrågat denna statliga feministiska inblandning i våra liv?

    Demokratiskt? Bullshit! Det finns ingen som helst demokrati i feminismens införande i sverige!

    SvaraSvara
     
  4. …. Och den ”konsensus” du tror dig se är en falsk konsensus skapad av journalister och politiker.

    Det finns ingen som helst konsensus bland oss vanliga väljare om feminismen!

    SvaraSvara
     
  5. Jättebra beskrivning på enögdheten som följer av att feminismen får dominera jämställdhetsarbetet. Däremot håller jag inte heller med om att statsfeminismen är demokratisk, det är en gökunge som invaderat så gott som alla partier av olika anledningar. Det finns få vettiga alternativ att rösta på för den som inte delar den radikalfeministiska synen på jämställdhet.

    SvaraSvara
     
  6. Ja statsfeminismen i Sverige som rättfärdigar lagar,beslut och regler som gynnar halva befolkningen och missgynnar den andra halvan och detta endast pga det kön man fötts med.
    Där att generalisera kritisera och förlöjliga halva befolkningen på grövsta sätt ses som höjden av förfining i dom åsiktsinavlade salongerna,där ingen vågar öppna fönstren för att vädra ut den allt mer syrefattiga luften.Där alla står bleka och blodfattiga i det postmodernistiska mörkret och räds ljuset bakom stängda fönster med nerdragna persienner.
    Medans livet för vanligt folk bullrar förbi ute på gatan i solskenet och störs av nya trafikregler nya förbudsskyltar nya rödljus som dessa blodfattiga bakom nedfällda persienner plågar dom med,för någonting måste dessa personer syssla med så att man inte märker hur svårt det blivit att andas och se i dessa instängda och mörka rum och att ha makt att bestämma över andra är det bästa sättet att skjuta upp sin insikt om ens egen galenskap på.
    Tyvärr finns det allt för många som aldrig inser detta och då är det vi andra som har en plikt att begränsa deras framfart,där dom får leka i andra rum som inte ligger högst upp i byggnaden utan i källaren,där dom gör så lite skada som möjligt.

    SvaraSvara
     
  7. Till följd av att man upplever att motståndarna hävdar att ”jorden är platt” så är det inte ovanligt att man anser sig ha rätt att håna motståndaren, man går till personangrepp istället för att bemöta i sakfrågan.

    En bra essä: What You Can’t Say (Paul Graham)

    Let’s start with a test: Do you have any opinions that you would be reluctant to express in front of a group of your peers?

    If the answer is no, you might want to stop and think about that. If everything you believe is something you’re supposed to believe, could that possibly be a coincidence? Odds are it isn’t. Odds are you just think whatever you’re told.

    If you believe everything you’re supposed to now, how can you be sure you wouldn’t also have believed everything you were supposed to if you had grown up among the plantation owners of the pre-Civil War South, or in Germany in the 1930s– or among the Mongols in 1200, for that matter? Odds are you would have.

    Back in the era of terms like ”well-adjusted,” the idea seemed to be that there was something wrong with you if you thought things you didn’t dare say out loud. This seems backward. Almost certainly, there is something wrong with you if you don’t think things you don’t dare say out loud.

    Essän är ganska lång, men mycket läsvärd.

    SvaraSvara
     
  8. @Bashflak:

    Könsmaktsordningen typ ja.

    regeringsdokumentet Skr2002/2003:140:

    ”Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande av en könsmaktsordning. Arbetet måste fortsättningsvis ges en mer feministisk inriktning. Det innebär att vi måste vara medvetna om att det råder en könsmaktsordning, att kvinnor är underordnade och män är överordnade, och vilja förändra den. Det innebär också att regeringen betraktar manligt och kvinnligt som ”sociala konstruktioner”, dvs. könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi.”

    Och ett av de yttersta bevisen för könsmaksordningen är ”mäns våld mot kvinnor” – typ.

    ”Det första jämställdhetspolitiska målet med avseende på mäns
    våld mot kvinnor antogs i jämställdhetspropositionen 1993/94:147
    och formulerades som ”frihet från sexualiserat (könsrelaterat)
    våld”. I samma proposition introducerades ett nytt perspektiv på
    mäns våld mot kvinnor som beaktar att våldet hänger samman med
    en ojämn maktbalans mellan kvinnor och män på en övergripande
    samhällsnivå. Våldet ses i ett sådant perspektiv både som ett allvarligt
    hinder mot jämställdhet och som ett uttryck för ojämställdhet
    eftersom den kvinnosyn som kommer till uttryck genom våldet inte är
    förenlig med samhällets jämställdhetsmål (se t.ex. prop. 1993/94:147,
    s. 17).

    I propositionen 2005/06:155 antogs ett nytt jämställdhetsmål
    med avseende på mäns våld mot kvinnor. Detta mål gäller fortfarande
    och slår fast att ”mäns våld mot kvinnor skall upphöra.
    Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet
    till kroppslig integritet”. Begreppet ”mäns våld mot kvinnor”
    har valts för att undvika könsneutralitet och synliggöra vem som är
    offer respektive förövare när det gäller sådant våld. Även i denna
    proposition sägs att den grundläggande analysen av våldet ska vara
    att det är både ett uttryck för den maktordning som råder mellan
    kvinnor och män och ett medel för att upprätthålla denna ordning
    (prop. 2005/06:155, s. 67).

    Mäns våld mot kvinnor är alltjämt en central jämställdhetspolitisk
    fråga. I regeringens senaste jämställdhetspolitiska dokument
    (Regeringens skrivelse 2011/12:3) anges våld och andra former
    av övergrepp mot kvinnor vara den mest akuta jämställdhetsfrågan
    i dag och är den högst prioriterade jämställdhetsfrågan för regeringen
    tillsammans med hedersrelaterat våld och förtryck, våld i
    samkönade relationer samt prostitution och människohandel.
    Med stöd i de ambitioner som har uttalats vad gäller jämställdhet
    och kvinnors mänskliga rättigheter har en stor mängd reformer
    och policys antagits och insatser genomförts för att motverka mäns
    våld mot kvinnor och därmed också för att främja ökad jämställdhet
    i Sverige, inte minst vad gäller mäns våld mot kvinnor i nära
    relationer. Den i ett internationellt sammanhang unika Kvinnofridsreformen
    i slutet av 1990-talet kan ses som ett viktigt paradigmskifte.

    För första gången togs ett helhetsgrepp över det våld
    som män utövar mot kvinnor och möjligheter öppnades för att
    betrakta våldet ur de utsattas och utnyttjades perspektiv med stöd
    av den kunskap som har utvecklats inom forskningen på området.
    Sverige formulerade genom kriminaliseringen av köp av sexuella
    tjänster som första land i världen mäns efterfrågan på sex och andra
    människors kroppar som det grundläggande problemet vad gäller
    prostitution. Och när det gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer
    infördes fridskränkningsbrotten, en unik straffrättslig konstruktion
    för att fånga upp det som är kännetecknande för sådant
    våld, framför allt våldets systematik och de allvarliga konsekvenserna
    av att leva med upprepat våld, hot och kontroll (prop. 1997/98:55).”

    SOU 2012:45 sidan 58-59

    ”…fånga upp det som är kännetecknande för sådant
    våld, framför allt våldets systematik”

    Alltså den typ av partnervåld som även kallas relationsterror (10-20% av det totala partnervåldet). Som i huvudsak utförs av störda individer, man mot kvinna, kvinna mot man, man mot man och kvinna mot kvinna – partfridskränkning.

    I stora penseldrag. Den fysiskt starkare parten har ett fysiskt övertag vilket får konsekvenser när det är den fysiskt starkare parten som står för våldet. Den fysiskt svagare parten har ett övertag ”som det självklara offret” när det är denna som står för våldet.

    Könsmaktsordningen har vad jag förstår sedan 70-talet vilat på teorin ”mäns våld mot kvinnor”. Faller den falleralla.

    SvaraSvara
     
  9. Förenklingar ska inte föraktas

    Om två vargar o ett lamm röstar om vad (vem) de ska äta till middag i morgon..
    Är de en demokratisk process? inte? Alla tre fick ju rösta?

    Ser inte heller att stadsfeminismen, och än mindre den ‘uppifrån och ner’ implementering som görs i Sverige är riktigt demokratiskt förankrad.

    SvaraSvara
     
  10. Tack Ninni, för ett bra inlägg.

    Två frågor jag ställer mig:

    1. Är inte feminismen våra dagars Lysenkoism? En ideologiskt driven ”vetenskap” (och tillika en ”social konstruktion”…), som ställer till en massa elände, utan att dess företrädare förmår eller vill se detta?

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Mitjurinism

    2. Är feminismen (och den så kallade antirasismen) egentligen inte olika former av korporativism?

    ”Korporativism eller korporatism (av senlatinets corporativus, av latinets corporo ‘göra till kropp’, ytterst av corpus ‘kropp’) är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, kulturellt, etniskt eller på annat sätt definierade grupper (”organ”), på vilkas gemensamma intressen (”samhällskroppen”) beslut i olika frågor bör fattas.

    Korporativismen har synliggjort sig tydligt inom fascistiska rörelser”…

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Korporativism

    Orkar inte reda ut detta mera nu, men tror att dess frågor förtjänar att uppmärksammas mera.

    SvaraSvara
     
  11. @Anders Senior:

    Efterfrågat? Feminism betrraktas ur statens ögon som en sanning, sådant får man vare sig man vill det eller ej. Precis som man (före Darwins tesers genomslag) fick den bibliska skapelseberättelsen serverad.

    Jag tror inte heller att man kan kalla statsfeminismen odemokratisk för att många står på ena sidan i frågan, eller tummar upp/ner på inlägg o kommentarer.
    Där vi möjligen kan tala om bristande demokrati är när universitetet i Australien stoppade en utbildning. En högst otillbörlig påverkan som ledningen skulle ha struntat i om det gällt något annant ämne. Men FELET ur ett demokratiskt perspektiv var inte radikalfeministernas åsikter, utan att myndigheten lät sig påverkas. Är det en domstol nästa gång?

    (”Härskartekniker” har jag läset en del om, och dragit slutsatsen att de nog inte finns. Det finns bara ärliga och oärliga försök att påverka debatten, nidbilderna i inlägget är ett smakprov.)

    Teo

    SvaraSvara
     
  12. @John Nilsson:

    Jag har tittat på begreppen men ser just inget värde i att lyfta fram dem. Tror inte att det tillför debatten något annat än några svåra ord.

    SvaraSvara
     
  13. Det är ungefär som att säga: självklart bör du ha en jätte krokodil i ditt badkar som ditt husdjur. Det är absolut ok. även om det är direkt farligt för dig och dina barn.

    SvaraSvara
     
  14. SVD skriver om en rapport om våld mot kvinnor från EU-organet FRA. Jag söker på ”violence” på organets hemsida och de första tio träffarna handlar om våld mot kvinnor.

    http://fra.europa.eu/en/search/node/violence

    Organet diskriminerar män genom att inte forska om våld mot män.

    ”g) discrimination based on sex, race, colour, ethnic or social origin, genetic features, language, religion or belief, political or any other opinion, membership of a national minority, property, birth, disability, age or sexual orientation;”

    SvaraSvara
     
  15. Jättebra skrivet! Förståeligt för gemene man och kvinna skulle jag vilja påstå.

    SvaraSvara
     
  16. @Teodor,

    Lysenkoismen visar i alla fall att det kan gå snett även inom vetenskapssamhället eller akademin, när investeringen i en särskild ideologi i samhället i övrigt är alltför intensiv.

    Att jag nämner korporativismen (som jag själv knappast är någon större expert på), beror mera på att feminister ofta säger sig kämpa för individens rätt ”att vara den han, hon eller hen vill”, medan man i praktiken ofta hamnar i ett resonemang om olika grupptillhörigheter, och vill att lagstiftning etc skall anpassas efter dessa grupper (snarare än efter individerna i ett samhälle), typ särskilda lagar som bara definierar brott mot kvinnor, som grovt kvinnofridsbrott, förbud mot könsstympning endast gällande kvinnor, etc.

    Längre än så har jag inte tänkt.

    SvaraSvara
     
  17. @Mia.:

    Jo, 2002 var det tydligt att det fanns en Statsfeminism, i och med att Regeringen klart tog ställning för idén om Könsmaktsordningen.

    Nu är det betydligt luddigare.

    Jag har varit inblandad i en liten diskussion hos bittergubben som iofs från början handlade om Eriks svar på frågan om att han ”talat om att det finns en statsfeminism och att den är odemokratisk”. Följande skrev jag i en kommentar som i skrivande stund ännu ej är godkänd, och alltså kanske inte syns än:

    Nu noterade jag ju själv att vetenskapen är odemokratisk, dvs den vetenskapliga metoden bygger inte på majoritetsbeslut. Dock är inte vetenskapen antidemokratisk, vilket kanske är det ord man borde använda istället. Den demokratiska processen och den vetenskapliga metoden kompletterar varann utmärkt.

    I t.ex. direktiven till Mansutredningen (2012:97) står inget om att man skall anlägga ett feministiskt perspektiv, eller att man skall utgå ifrån idén om Könsmaktsordningen eller att kvinnor är underordnade. Man nämner iofs speciellt mäns våld mot kvinnor, men räknar också upp ett antal områden där män är utsatta. Instruktionen var att redogöra för ‘relevant forskning’. Någonstans på vägen kom det tydligen att tolkas till ‘relevant feministisk forskning’, eftersom hela utredningen präglades av ett feministiskt genusperspektiv, och alternativa perspektiv från tunga namn som t.ex. Baumeister och Straus helt saknades.

    Feminismen är ju en hydra, så att kalla den odemokratisk blir mest förvirrande – den har både demokratiska och odemokratiska inslag, precis som de allra flesta ideologier. Statsfeminismen är svårdefinierad, och är väl mest ett uttryck för att idén om Könsmaktsordningen i stort sett blivit institutionaliserad så till den milda grad att även styrande organ och statliga utredningar anser det oproblematiskt att hänvisa till den som om den vore ett bevisat faktum.

    …Ungefär som när det åtskilliga gånger påstods i P1 Debatt att män ‘automatiskt’ kvoteras in till toppjobb, utan att någon ifrågasatte det – detta trots att inga vetenskapliga belägg finns för att sådan kvotering skulle förekomma, ens i begränsad omfattning.

    SvaraSvara
     
  18. Bra skrivet. Jag håller med om det mesta men vill faktiskt ifrågasätta två saker:

    1. Tror verkligen ”folkmassan” på genusfeminismen? Jag vill påstå att väldigt många håller med mig i enrum när jag kritiserar modern feminism, men precis som vi själva så inser dom vad som kan bli konsekvensen om man går ut med kritiken offentligt. Om någon vågade genomföra och publicera en opinionsundersökning om centrala genusfeministiska praktiker och trossatser (säg styrelsekvotering, genusundervisning på dagis, jämlikhet som utfall snarare än möjligheter, och existensen av patriarkala ”strukturer”) så tror jag att de flesta svenskar skulle visa sig inte alls hålla med feministerna.

    Som en följd av detta vill jag påstå att

    2. Det är väl inte riktigt så att vi jämställdister står för något djärvt paradigmskifte inom samhällsvetenskapen. Snarare vill jag påstå att vi vill sätta stopp för eskalerande dumheter som börjat välla in ”out of the left field” (pun intended Smile ) och hejda det olyckliga paradigmskifte som feministerna försöker tvinga igenom.

    Det som är så obehagligt är att feministerna verkar ha en stark ställning bland journalister, politiker och vissa sorters akademiker. Det är dom som styr den offentliga debatten, och då får man lätt intrycket att nästan hela Sverige tycker att feminismen är bra. Men jag tror det är ungefär som med maoismen på 70-talet. De flesta är skeptiska, men eftersom de vänsterintellektuella är starka inom media och akademi, och eftersom den politiska högern är för mesig för att säga ifrån, så framstår det senaste trendiga vänsterexperimentet som väldigt brett förankrat.

    SvaraSvara
     
  19. @ John Nilsson

    Du är nog inne på rätt spår när du talar om feminismen som korporativistisk. Tyvärr begriper många inte alls kontentan av detta, dvs. vad för slags ideologisk koppling vi har att göra med här, efterssom korporativism bara låter som en ytterligare tungvrickare. Åtminstone i mina ögon är likheterna uppenbara.

    @ Ninni

    Fint text men framför allt fint val av illustration, främst då den där med Darwin. Är det bara en slump att feministerna ihärdigt förnekar den yttersta konsekvensen av Darwins evolutionsteori, nämligen att människan i grunden är en apa med allt vad det innebär för vårt beteende?

    SvaraSvara
     
  20. @Eric:

    ”1. Tror verkligen ”folkmassan” på genusfeminismen? Jag vill påstå att väldigt många håller med mig i enrum när jag kritiserar modern feminism, men precis som vi själva så inser dom vad som kan bli konsekvensen om man går ut med kritiken offentligt”

    Det beror såklart på hur man definierar genusfeminismen. Jag tror det är vanligt folkmassan tror på allmänna tankar men börjar säga nej när det kommer till specifika saker som slår över. Tror därför man behöver vara specifik gällande vad man pratar om.

    ”2. Det är väl inte riktigt så att vi jämställdister står för något djärvt paradigmskifte inom samhällsvetenskapen. Snarare vill jag påstå att vi vill sätta stopp för eskalerande dumheter som börjat välla in ”out of the left field””

    Huruvida man kallar det paradigmskifte eller inte är nog mest en smaksak. Rent praktiskt så är det ingen nya ideer som Ninni tar upp utan påminner snarare om hur det varit tänkt att fungera.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Perspectivism

    ”Det som är så obehagligt är att feministerna verkar ha en stark ställning bland journalister, politiker och vissa sorters akademiker. Det är dom som styr den offentliga debatten, och då får man lätt intrycket att nästan hela Sverige tycker att feminismen är bra.”

    Som sagt, det handlar ytterst om svenska skolans förhållande till kunskap och objektivitet. Sedan är det väldigt märkligt att prata om högern när det tvärtom borde vara liberalerna som reagerar. Det är ju i grunden antiliberalism

    http://ekuriren.se/ledareasikter/signerat/1.771863-det-stora-spranget-fran-vanster-till-hogerextremism?m=print

    SvaraSvara
     
  21. Det har kommet rapporter om problemet med vold/voldtekt mot kvinner i media de siste dagene, både en norsk statlig undersøkelse og en i regi av EU. Alle samstemte i at menn er problemet.
    Kom over denne video på youtube av Stefan Molyneux, kjenner ikke noe til hans arbeide fra før, men det var interessante perspektiv på dette med vold mot kvinner.

    SvaraSvara
     
  22. Jag tror att väldigt många som kallar sig feminister i själva verket bara stödjer första vågen och delar av andra vågen.

    Och dagens tredje & fjärde våg rider på detta, genom att hela tiden referera till historien, trots att de frågorna är lösta sedan decennier. Den stora massan lyckas sällan genomskåda denna bluff, utan tror att första vågen fortfarande kämpar i motvind. Därför behövs jämställdismen.

    SvaraSvara
     
  23. @ Erik

    Fint att länka till den där ledaren i Eskilstuna Kuriren. Det är ungefär som jag brukar hävda (lite självskryt skadar inte): Vänstern är påfallande ofta inte alls vänster längre, utan har i stället utvecklats med 1930-talets fascism som grund. Det är också detta jag syftar på i kommentaren strax ovaför med det korporativistiska inslaget.

    SvaraSvara
     
  24. @John Nilsson:
    Skulle vilja säga att du har rätt i det du säger. Så jag instämmer inte helt med @Teodor: att de skulle vara onödiga ord. Samtidigt tror jag att Teodor har en poäng i att de flesta inte har en förstår vad du menar. Det är inte ord som används dagligen, däremot stämmer de orden bra in på att beskriva feminism.

    Feminism är kollektivistisk i sin grundsyn som ideologi då den baserar sin syn på historia och så vidare utefter kön. Från detta väljer feminismen att fokusera på grupptillhörighet istället för kön.

    Detta är faktiskt grunden till mitt motstånd emot feminismen, att man inte ser till individens förutsättningar och problem vilket gör att man missar individer som har det svårt pga fel kön.

    Lysenkoismen skulle kunna bytas ut mot pseudovetenskap. Här kommer begreppet könsmaktsordning in. Ett uttryck som är basen för varför inte individen syns. Det intressanta är att Lysenkoismen har mycket gemensamt med Genusvetenskapen. Båda var/är rätt kritisk emot den biologi som förklaringsmodell.

    SvaraSvara
     
  25. @Bashflak:

    Förlåt för hårda ord, men gör inte saker svårare än vad de är.

    Helt okej med ”hårda ord”, jag har stålhätta och skyddsutrustning. Wink

    Alltså, måste ni alltid förklara saker så jävla långt och flummigt? Sånt här svammel kommer man ingen vart med bland vanligt folk.

    Eftersom jag vid flera tillfällen försökt förklara genusdebattens grundtanke, så är svaret denna gång: Jag skriver på mitt sätt och det kommer jag fortsätta med.

    Hade jag däremot hade begränsat tid/utrymme tex P1debatten hade svaret på frågan varit kort.

    @Anders Senior: @Susanna: m. fl angående demokratiskt:

    Här upplever jag att det handlar om kommunikationsproblem där vi definierar olika i vad som är och inte är demokratiskt/odemokratiskt.

    Måns skriver:

    Om två vargar o ett lamm röstar om vad (vem) de ska äta till middag i morgon..
    Är de en demokratisk process? inte? Alla tre fick ju rösta?

    För mig är detta demokratiskt. Demokrati är ett dåligt system, det är bara det minst dåliga av alla system vi känner till.

    Jag skiljer alltså på odemokratiskt och demokratiskt problem, därav: ”Men den är djupt problematisk och direkt samhällsfarlig.” Jag tolkar era kommentarer som ni buntar ihop båda begreppen odemokratiskt och demokratiskt problem till odemokratiskt. Och då är vi ense, då är det odemokratiskt.

    Du kan kolla vilka kommentasfält som helst, i vilken tidning som helst (innan de stängs ner) så ser du direkt på kommentarer och gillasymboler att det finns en klar majoritet MOT feminismen.

    Här, menar jag, att du får ett så skevt urval att det inte går att dra några slutsatser av det. Vi som fått upp ögonen för det som pågår i vårt land ser detta. Vi gör allt vi kan och mäktar med … och mer därtill … för att få folket att vakna, var vid vi blir överrepresenterade. Majoriteten människor, upplever jag, tror fortfarande feminism = jämställdhet. Det lever sitt liv i vardagens lunk helt omedvetna och inte sällan även ointresserade. Med medias missbruk av statistiska resultat så tror folket i stugorna att vi har olika lön för samma arbete, man tror att partnervåld är ”mäns våld mot kvinnor” och har inte en susning om att partnervåld är jämt fördelat mellan könen mm. mm.

    Därav: skulle vi idag i vårt land, ha en folkomröstning typ: ”Ska vi har feminism eller inte?” så är jag helt övertygad om att ja-sidan skulle vinna stort pga. folkets okunskap i frågan. Därvid menar jag att det är demokratiskt.

    Det är ett omfattande och mycket allvarligt demokratiskt problem att makteliten och media delar säng med varandra och tillsammans förleder folket så att som Susanna skriver: ”gökunge som invaderat så gott som alla partier av olika anledningar. Det finns få vettiga alternativ att rösta på för den som inte delar den radikalfeministiska synen på jämställdhet.”

    SvaraSvara
     
  26. På tal om statsfeminism.
    Vi har jämställdhetssammanställning i detta nu på min institution.Det råder ju inget tvivel på att motivet är politiskt, då vi förra gången hade sammanställning valåret 2010. Smile

    SvaraSvara
     
  27. @ Ninni

    Tack för länkningen. I det inlägget framgår för övrigt att utöver dig också andra nyktra iakttagare av sin samtid insisterat på att skriva under pseudonym – och tids nog haft en stor betydelse, kända bara under sin pseudonym. Jag kommer utropa ”vad var det jag sade!” den dag det blir vedertaget att hänvisa till skribenten Ninni, kort och gott.

    SvaraSvara
     
  28. @Susanna:

    Jättebra beskrivning på enögdheten som följer av att feminismen får dominera jämställdhetsarbetet.

    Tack. Jag tror ”förklara och beskriva” är enda sättet att få folk att upptäcka att feminism inte är vägen till jämställdhet.

    @Eric:

    1. Tror verkligen ”folkmassan” på genusfeminismen? Jag vill påstå att väldigt många håller med mig i enrum när jag kritiserar modern feminism, men precis som vi själva så inser dom vad som kan bli konsekvensen om man går ut med kritiken offentligt. Om någon vågade genomföra och publicera en opinionsundersökning om centrala genusfeministiska praktiker och trossatser (säg styrelsekvotering, genusundervisning på dagis, jämlikhet som utfall snarare än möjligheter, och existensen av patriarkala ”strukturer”) så tror jag att de flesta svenskar skulle visa sig inte alls hålla med feministerna.

    Nej, det tror jag inte folket gör. Men, den bild jag möter när jag debatterar IRL, är att folket tror feminism är något annat tex. lika lön för samma arbete.

    Det är väl inte riktigt så att vi jämställdister står för något djärvt paradigmskifte inom samhällsvetenskapen. Snarare vill jag påstå att vi vill sätta stopp för eskalerande dumheter som börjat välla in ”out of the left field” (pun intended ) och hejda det olyckliga paradigmskifte som feministerna försöker tvinga igenom.

    Paradigmskiftet som jag menar pågår och pågått ett bra tag är mellan ”könet en social konstruktion” och ”vi föds olika (på kollektivnivå)”. Konsekvenserna av det senare kommer stegvis allt mer att falla på plats. Det är inte vi jämställdister som står för paradigmskiftet, vi bara hamnar mitt i processen och blir så en del av den.

    @Rick:

    Fint text men framför allt fint val av illustration, främst då den där med Darwin.

    Tack.

    Är det bara en slump att feministerna ihärdigt förnekar den yttersta konsekvensen av Darwins evolutionsteori, nämligen att människan i grunden är en apa med allt vad det innebär för vårt beteende?

    Nej, det är ingen slump. För med det faller majoriteten av feminismens olika grenar (undantag särart- och liberal-).

    @Bashflak:


    Jag tror att väldigt många som kallar sig feminister i själva verket bara stödjer första vågen och delar av andra vågen.

    Och dagens tredje & fjärde våg rider på detta, genom att hela tiden referera till historien, trots att de frågorna är lösta sedan decennier. Den stora massan lyckas sällan genomskåda denna bluff, utan tror att första vågen fortfarande kämpar i motvind. Därför behövs jämställdismen.

    Japp, precis så.

    SvaraSvara
     
  29. @robjoh:

    ”Skulle vilja säga att du har rätt i det du säger. Så jag instämmer inte helt med @Teodor: att de skulle vara onödiga ord. Samtidigt tror jag att Teodor har en poäng i att de flesta inte har en förstår vad du menar. Det är inte ord som används dagligen, däremot stämmer de orden bra in på att beskriva feminism..”

    Detta ser ut att vara en mening som bara ändrades halvvägs, eller nått?

    Bara för att unvika missförstånd. Jag tycker att Ninni är ovanligt duktig på att göra det abstrakta konkret och greppbart. Jag har inte framfört någon kritik mot henne i det. (Någonsin tror jag?)

    Teo

    SvaraSvara
     
  30. Här är min definition av vad statsfeminism är. Det kan ju definieras lite olika utefter vilka effekter man ser. Nu har det ovan beskrivits mer allmänt och det är väl den korrekta rimliga allomfattande förklaringen, och jag tänkte gå in på en fundering kring kontrasterna mellan verklighet och genusteori/genusdebatt i MSM.

    Om vi tänker oss genusvetenskapen och även genusdagis och föreläsare inom genusförändring om vad som sägs och vad som försöker läras ut. (Ingemar Gens)Det är det möjligt att jag är selektiv men det tror jag inte, jag tycker mig se att när man lägger ihop många saker som att prata om störiga pojkar, stävja busigt beteende, få flickor att ta för sig men inte samma engagemang att göra detsamma med pojkar, pratet om hur lika vi är, pratet om att inte göra som Torsten Flinck gjorde i TV osv osv. Moralpaniken över att män tänker på sex mer än kvinnor, skuldläggandet av att män gör detta (för det gör vi ju). Behandla inte kvinnor som sexobjekt är en annan sak som är väldigt fel enligt debatten. Det är många jämställdister som även tycker att det är fel men som ändå problematiserar det där.

    Sätter man allt det där i relation till hur verkligheten ser ut och vad som får kvinnor att lämna ut sitt telefonnummer till en främmande kille så är det inte utbildning som debatten i Sverige sysslar med, snarare bedrägeri.

    Jag har gått igenom videon nedan. Det är en amerikansk väldigt kort kille med grekiskt ursprung som raggar amerikanska kvinnor i verkligheten. Hans tillvägagångssätt är knappast utlärt av den svenska förda genusdebatten, han har antagligen aldrig läst ett enda ord i en svensk debatt. I videon får han inte bara långa pratstunder med skitsnygga tjejer, han får deras telefonnummer, han får dom att skratta och han får deras omedelbara intresse och omedelbar positiv respons.

    Han är direkt på sak. Han nämner direkt deras ”rumpa” ”kropp” som snygg, han påtalar att han gärna hade gjort snuskiga saker med glimten i ögat, han tar tag i en och går iväg trots att hon inte ville enligt ord, men när han rörde henne och var beslutsam följde hon med fnissande. Han är enligt feminismen en stor mansgris. Han skulle kunna ses som sexistisk och oförskämd. Fylld av självförtroende att vara busig och objektifiera kvinnorna. Men allt detta fungerar på kvinnorna i videon, nu vet vi inte hur många kvinnor som valde att gå därifrån, men om vi säger att videon är inspelat under några timmar (vilket jag misstänker) så är han väldigt väldigt framgångsrik genom att vara på ett sätt som mycket av den svenska förda genusdebatten inte vill att män ska vara. Det här är en tankeställare till de proffstyckare som undrar varför män är på ett visst sätt mot kvinnor och mitt svar är att det bevisligen fungerar att vara på det sättet som feminismen i debatten ibland så starkt ogillar. Så frågan blir, vad väljer kvinnor? Inte ”hur ska vi ändra på män”. Om man inte förstår vad kvinnor väljer så kommer man aldrig få en nyancerad bild av hur genus/kön osv uppstår.

    http://www.youtube.com/watch?v=ch61CSF5kiQ

    Jag säger inte att man ska objektifiera kvinnor, jag bara undrar varför så många skitsnygga kvinnor gillar att man gör det under de förutsättningar som ges i videon?
    Ett utmärkt exempel på hur manligt beteende kommer ur kvinnlig respons.

    Jag vill inte ens tänka på hur mycket den lille killen får ligga. Antagligen väldigt mycket.

    SvaraSvara
     
  31. @Teodor:
    hahah ja den blev inte så lyckad. Skrev om men det blev inte bra Smile ta bort ”har en” så borde det fungera bättre. Du kan ersättas med John Nilsson

    SvaraSvara
     
  32. @Ninni:

    Kampen mellan särarts- och likartsfeminism har mycket riktigt också pågått länge, och man kommer nog fortsätta röra sig upp och ner längst skalan.

    Det faktiska paradigmkifte jag hoppas på är att man inser det självklara. Att jämställdhetpolitik inte kan grundas på tanken om att ”verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och kvinnans likställighet med mannen”.

    Utan att man självklart ska ”verka för mäns och kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och kvinnans och mannens likställighet”

    SvaraSvara
     
  33. @Rick:

    I det inlägget framgår för övrigt att utöver dig också andra nyktra iakttagare av sin samtid insisterat på att skriva under pseudonym – och tids nog haft en stor betydelse, kända bara under sin pseudonym. Jag kommer utropa ”vad var det jag sade!” den dag det blir vedertaget att hänvisa till skribenten Ninni, kort och gott.

    För mig är hela den där metadebatten om anonymitet som dyker upp då och då helt underlig. På vilket sätt och varför är privatpersonen Ninni över huvudtaget en intressant faktor? Jag förstår inte ens hur man tänker där. För mig är en åsikt något som står eller faller helt oberoende om vem som framför den.

    SvaraSvara
     
  34. @ Torstensson

    Tror inte du att en drivkraft bakom vissa kvinnors fanatiska feministiska engagemang kan vara just att också de upplever att andra kvinnor men inte de själva är ”skitsnygga” (som du skriverBig Smile? Då handlar hela frågan om att (vissa) andra kvinnor men inte de själva blir uppmärksammade på detta eller andra vis. Härifrån är det sedan lätt att bli lite för ivrig med slutsatserna, dvs. de icke-uppmärksammade lockas till en ideologi som svartmålar mannen och inte minst hans sexualitet som ju är själva drivkraften bakom uppmärksammandet som alltså inte kommit dessa kvinnor till del.

    Feminism handlar anmärkningsvärt ofta ytterst om frustration över reglerna för det sexuella spelet.

    SvaraSvara
     
  35. Ninni

    Du väljer själv att vara anonym. Det minskar knappast ditt förtroende för min del. Mycket bra inlägg från dig förresten. Som vanligt.

    SvaraSvara
     
  36. @John Nilsson, Robjob och Teodor:

    Jag ser Johns poäng, men instämmer med Teodor att det är risk att det är för svårt att greppa. När jag skriver har jag i bakhuvudet att mitt budskap ska kunna förstås av en elev som går i 7Grine klass. Därvid använder jag mycket bilder i syfte att pedagogiskt åskådliggöra och förtydliga mina tankar och försöker så långt som möjligt undvika ord som inte är vardagssvenska.

    SvaraSvara
     
  37. @ Ninni

    På den punkten är vi helt ense. Du är i gott sällskap av bl.a. ledare i så gott som alla våra dagstidningar, eller t.ex. George Orwell, som förstås inte alls hette så.Smile

    Tänkte bara passa på att ge dig några argument nästa gång frågan dyker upp.

    SvaraSvara
     
  38. Och här är ett bra exempel på vad statsfeminism resulterar i: Lina Ploug, f.d ROKS-styrelsemedlem och numera jämställdhetsstrateg i Uppsala Kommun skall ha hand om rekryteringen beträffande våld mot barn och kvinnor. Undrar hur många perspektiv hon tillåter?

    http://www.arbetsformedlingen.se/platsbanken?url=-123388378%2FStandard%2FPlatsannonser%2FVisaPlatsannonsViaArbetsort.aspx%3Fq%3Ds%2528ld%2528199%2529l%25283%2529k%2528380%2529%2529i%252820%2529a%252820%2529sp%252865%2529sr%25281%2529%26ids%3D5926389%26o%3D3%26k%3D0%26ps%3Dlan%25283%2529&sv.url=12.237ec53d11d47b612d78000171

    SvaraSvara
     
  39. @Ninni:
    Jag ser Johns poäng, men instämmer med Teodor att det är risk att det är för svårt att greppa.
    Vilket var vad jag försökte påpeka med min dåligt underbyggda mening.

    Dock skulle jag vilja säga att det kan vara fel att inte lyfta likheter med andra ideologier eller galna tankar. Lysenkoism må vara ett svårt ord, MEN det är också en varning för hur det kan gå när ideologi går före den vetenskapliga metoden. Nu menar jag inte att du Ninni behöver använda orden eller ens välja dem som egna. Men jag tycker inte vi ska förkasta dem för att orden är svåra.

    SvaraSvara
     
  40. Lundgren et al. Verkar vara en fin stad för individer med, milt sagt, snäva perspektiv.

    SvaraSvara
     
  41. Ni som tycker att det är för mycket svammel, lär er läsa, ta in information och förstå perspektiv! Varför feminismen vinner är för att människor är för dumma/ointresserade/icke-insatta i ämnet för att kunna ge ordentlig kritik!

    Ninni gör ett utmärkt jobb, klart slut!

    SvaraSvara
     
  42. @Ninni:
    Jättefin text och man glömmer lätt allt arbete bakom Smile (oavlönat dessutom)

    SvaraSvara
     
  43. @FelandeExistens:

    Felet är att texten inte svarar på frågan ”Vad är statsfeminismen”. Den går direkt på att svara på frågan varför statsfeminismen är fel. Och eftersom många feminister vägrar erkänna att vi ens har en statsfeminism, så missar texten målet, trots att den är både pedagogisk och korrekt i sak.

    SvaraSvara
     
  44. @Bashflak:

    Jag anser inte det stämmer:

    ”Statsfeminism är att det råder en bred åsiktskonsensus kring att feminism är vägen till jämställdhet.” tillsammans med ”Att det på politisk nivå idag vidtas åtgärder utifrån den första bilden [feministisk/ideologisk tolkning av samhället] är samhällsfarligt på allvar, vi raserar hela vårt välfärdssystem och vår demokrati på den väg vi nu vandrar.”

    SvaraSvara
     
  45. @FelandeExistens:

    Ni som tycker att det är för mycket svammel, lär er läsa, ta in information och förstå perspektiv! Varför feminismen vinner är för att människor är för dumma/ointresserade/icke-insatta i ämnet för att kunna ge ordentlig kritik!

    Ninni gör ett utmärkt jobb, klart slut!

    Tack. Men det är lungt. Jag vill inte ha en klubb för inbördes beundran jag uppskattar när man framför sin kritik, även i ”hårda ord” som Bashflak själv ansåg det var.

    Sen innebär inte det att jag nödvändigtvis rättar mig efter kritiken, men jag lyssnar och tar ställning. I detta fall påverkar kritiken mig inte alls, en annan gång kan det vara något som jag själv kan känna att jag kan lära mig av.

    SvaraSvara
     
  46. ” Om två vargar o ett lamm röstar om vad (vem) de ska äta till middag i morgon..
    Är de en demokratisk process? inte? Alla tre fick ju rösta?

    För mig är detta demokratiskt. Demokrati är ett dåligt system, det är bara det minst dåliga av alla system vi känner till.”

    Som jag ser det förutsätter demokrati en intressegemenskap. Före den allmänna rösträtten hade bara de som betalade skatt rösträtt och rösträtten stod i proportion till skattebetalningen. Det är samma system som i en ekonomisk förening eller samfällighet. Makten står i proportion till både skyldigheter och rättigheter. Att ge rösträtt till någon som inte bidrar till samhället gör att denne blir till köpt valboskap för någon annan. Att beröva den närande dennes inflytande, gör att denne slutar producera eller lämnar gemenskapen.

    SvaraSvara
     
  47. @Ninni

    Du skrev här tidigare: ”Det är ett omfattande och mycket allvarligt demokratiskt problem att makteliten och media delar säng med varandra och tillsammans förleder folket”

    Det slog mig att jag precis nyss läste en analys av stämningsläget i Ryssland, där tydligen de flesta människor faktiskt tror att ett gäng fascister kapat makten i Ukraina och att invasionen av Krim därför är helt nödvändig. Media har nämligen bedrivit en framgångsrik kampanj…
    Ryssar har inte svårare än vi att skilja mellan rätt och fel, men när man bombarderas med slagord dag och natt så är det inte alltid så lätt att veta vad som är vad.

    SvaraSvara
     
  48. Bra inlägg, Ninni!

    ”Det tillhör grundkurs 1A i sociologi att man måste skifta perspektiv, man måste ha både konkurrerande och kompletterande perspektiv, om man ska närma sig en sociologisk sanning, annars kommer man att hamna fel.”

    Jag har inbillat mig att genusvetenskap sorterar under sociologin? I så fall är genusvetarna ganska fel ute… Deras enda perspektiv är ju Makt (som i sin tur anses ojämnt fördelad mellan grupper vars enda syfte är att behålla makten, där den vita heterosexuella mannen står överst på maktstegen). Om jag inte har fel så har genusvetenskapen fått kritik just för sitt ensidiga perspektiv.

    Deras försvar verkar vara postmodernism: Det går aldrig att hitta den objektiva sanningen eftersom de som söker den hittar den sanning som gynnar sin grupp (kön, klass, etnicitet, religion, sexuell läggning, fler grupper dyker väl upp vad det lider). Sedan blir det luddigt… I detta läge borde man ge upp forskningen helt och hållet, men istället verkar man har valt det perspektiv som gynnar grupper med lite makt… Nån slags absurd ”utjämning” av sanningen? Här fattar jag noll…

    Nu kan man givetvis tänka sig att olika discipliner undersöker olika perspektiv och sedan sammanställer dem, men detta sker knappast, och definitivt inte på politisk nivå. Genussekretariatet i Göteborg har ju grundats av den förra regeringen för att hålla ett vakande genusöga över all annan forskning i Sverige… En såvitt jag förstått väldigt ovanlig åtgärd.

    Ninni, känner du till om sociologisk forskning med enögda perspektiv förekommer annat än inom genusvetenskap?

    SvaraSvara
     
  49. @Kjell:

    Jag har inbillat mig att genusvetenskap sorterar under sociologin?

    Jag har inte någon speciell koll på det organisatoriska inom akademins värld, så du får ta mitt svar med lite nypa salt. Den borde göra det, men jag tror inte den gör det. Genusvetenskap är som ämne en av många olika delar av sociologins värld och den borde vara typ hierarkiskt likställd med till exempel avvikandets sociologi.

    Deras enda perspektiv är ju Makt (som i sin tur anses ojämnt fördelad mellan grupper vars enda syfte är att behålla makten, där den vita heterosexuella mannen står överst på maktstegen). Om jag inte har fel så har genusvetenskapen fått kritik just för sitt ensidiga perspektiv.

    Jag skulle inte uttrycka det så (Makt). Min kritik är att man har ett vad jag skulle vilja kalla kvinnoperspektiv eller feministiskt perspektiv. Det är ur kvinnors ögon man betraktar världen igen och igen, både den manliga och kvinnliga världen. I mansutredningen kan man läsa:

    Jämställdhetsfrågan har under många år varit – och är – till stor del kvinnornas. Detta visas bl.a. av deltagandet vid de seminarier och konferenser om jämställdhet vi medverkat i eller bevistat. I de flesta fall har publiken till 90 procent bestått av kvinnor och bland talarna har det varit en tydlig kvinnodominans. Ett annat exempel; varje länsstyrelse har en sakkunnig i jämställdhetsfrågor – 20 av 21 av dem är kvinnor. I sig är det inte konstigt, kvinnor har haft – och har – goda skäl att agera för att få ett mer rättvist samhälle där mäns och kvinnors röster är lika viktiga och makten jämnt fördelad.
    Männen lyser alltså ofta med sin frånvaro i jämställdhets- debatten och antyder inte sällan att de inte ”känner igen” sig själva i den. Detta kan ibland bero på att många män inte vill ha jämställdhet, inte aktivt reflekterar om maktstrukturer eller tycker att debatten ibland är alltför grov eller stereotypiserande och därmed inte gäller dem.

    Är det konstigt att män inte intresserar sig när det är kvinnors beskrivning av världen? Varför skulle män bry sig om beskrivningen av ”röda lilla delen av handen” (min bild i inlägget)? Män vet att den beskrivningen av världen är felaktig och missvisande.

    Jag tror det var PNy som skrev i en kommentar ”När Ninni beskriver mansrollen så känner jag igen mig”, och en typ av respons jag får mycket av är ”Cooooolt! Så gör jag! Jag visste inte det var ’manligt beteende’ ”-respons tex på mina inlägg om ”ögonkontakt” och om ”reka läget”.

    Män kommer att intressera sig när man korrigerar genusvetenskapens världsbild och jämställdhetsprojektet från ”röda handen” till den tredje bilden i inlägget. Eftersom ”röda handen” blir allt mer felaktig (tex. ”våldtäktskultur”) och misandrisk kommer män att vända samhället ryggen, så fungerar ofta män.

    Men det finns hopp. I våras kom en bok från genusvetenskapen som jag kommer skriva om längre fram. Den heter ”Kvinnorna gör mannen”. Den är i mina ögon lite av en milestone i genusvetenskap. Där är man äntligen på rätt spår och i den boken tillgodoses till viss del den kritik som genusvetenskapen fått. Tidigare har man konstaterat att det är svårt att se kvinnors underordning i fält, man konstatera nu att ”kvinnorna gör mannen”, sen behöver man ”bara” att inse att ”männen inte gör kvinnorna”, att ”kvinnorna gör kvinnorna” och lite annat sånt så kan det säkert bli en korrekt sociologisk betraktelse så småningom.

    Ninni, känner du till om sociologisk forskning med enögda perspektiv förekommer annat än inom genusvetenskap?

    Nej, det gör jag inte. Jag är intresserad av avvikandets sociologi. Där har man dels olika perspektiv där man så att säga ser på världen ur olika aktörers ögon, man kan se på saker ur socialarbetarens perspektiv, man kan använda brukar- eller klientperspektiv, vilket inom genusvetenskapen skulle motsvara att man använder ett feministiskt perspektiv eller ett maskulinistiskt perspektiv. Det senare har jag aldrig sett inom genusvetenskapen. Man behöver även vända på ”maktsteken” så att man utgår från mäns underordning/kvinnorsöverordning för att undersöka om den hierarkin syns i fält (Ja, det gör den, kan jag avslöja. Tydlig är den.)

    Man har också olika förklaringsmodeller för avvikelse, där min favorit är Howard S. Beckers stämplingsteori. Orsaken att det är min favorit är samma som den där ”Cooooolt! Så gör jag! Jag visste inte det var ’manligt beteende’ ”-respons jag skrev om tidigare. Jag kan helt enkelt känna igen mig i den och den liksom binder samman faktorer i mitt liv som jag inte förstod hade ett samband med eller var en effekt av att vara annorlunda och det ger en ”Aha!-upplevelse”. Men stämplingsteorin är bara en teori bland många konkurrerande och kompletterande förklaringsmodeller.

    Om vi då ser på genusvetenskapen, så är motsvarigheten till stämplingsteorin tex. den teori som Bo Rothstein har om partnerval (att kvinnor gifter sig med några år äldre män). Det vill säga en teoretisk modell som förklarar hur ”patriarkala strukturer” skapas och reproduceras. Det är den andra faktor jag som gör att jag är kritisk mot genusvetenskap. Bristen på den typen av förklarande teorier gör att det blir ett cirkelresonemang och en evighetsmaskin som bara slösar på skattemedel.

    (Som vanligt med reservation för att jag inte läst allt, det är helt omöjligt. Det är ju bara för den genusvetare som anser att jag har fel att visa upp forskning som utgår från tex. kvinnlig överordning, så ska jag göra en pudel)

    SvaraSvara
     
  50. @Rick:

    Ryssar har inte svårare än vi att skilja mellan rätt och fel, men när man bombarderas med slagord dag och natt så är det inte alltid så lätt att veta vad som är vad.

    Media har en mycket påtaglig makt som de oftare missbrukar än brukar i mitt tycke. Jag brukar rekommendera denna boken som jag tidigare skrivit om. Media är en av fem aktörer som tas upp och kapitel fem handlar om just medias agerande. Boken ger förståelse för fenomen som vi nu ser i Ryssland eller feminismen i Sverige. Så läs den, det är ett hett tips. (Jag har läst den sex gånger, för jag är lite trög Wink )

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting