Byggnads till attack mot sina egna medlemmar – del 1
avatar

Inledning

Byggnads har tillsammans med organisationen Byggcheferna gjort en undersökning bland sina medlemmar angående jargongen på byggen. Man går nu ut med vad man kallar ”årtiondets viktigaste kampanj” – #STOPPAMACHOKULTUREN. Termen ”machokultur” är, enligt mig, bara en del av vår misandriska tid och används i syfte att stämpla den manliga jargongen som något objektivt dåligt. Jag tänker inte delta i Byggnads stigmatisering av våra byggnadsarbetare – en grupp som fyller en mycket viktig samhällsfunktion på bekostnad av sin hälsa och med risk för sina liv. Våra byggnadsarbetare har min respekt och min tacksamhet för vad de bidrar med för att vårt samhälle ska fungera. Därav kommer jag kalla jargongen utpräglat manlig jargong.

Jag har fått underlaget som kampanjen grundar sig på via mejl, så i denna första del kommer jag att gå igenom den och deras ”hårda fakta”. Därefter kommer jag skriva om jargongen, vad fyller den för funktion? Varför är den mer utpräglad bland byggnadsarbetare än bland ingenjörer?

Hårda fakta eller radikalfeministisk propadanda?

Studien är en enkätundersökning med 2112 respondenter, varav 1689 är från Byggcheferna (16 500 medlemmar) och 423 är från Byggnads. Redan här framträder första problemet med studien, det är allt annat än ett representativt urval! En bild säger mer än tusen ord: fjdsjf

Jag trodde i min enfald att Byggnads uppgift var att driva frågor för sina egna medlemmar. Att de då ställer sig bakom denna mobbingkampanj mot sina egna medlemmar grundat på en studie där knappt 0,4 % (!) av deras 114 000 medlemmar (0,5 % om man endast räknar de 77 000 yrkesaktiva medlemmarna) fått göra sin röst hörd i en studie med ett så fullständigt skevt urval som diagrammen ovan åskådliggör … Jag saknar ord.

klrkr

Hårda fakta 1

På frågan ”Tycker du att du arbetar på en jämställd arbetsplats?” svarar 28,5 % nej, 64,4 % svarar ja, 7,1 % vet ej.
På följdfrågan ”Tycker du det är ett problem?” svarar 48 % ja.

Hur är det möjligt att nästan hälften upplever bristen av jämställdhet som ett problem, när endast 28,5 % svarade nej på första frågan? Det är en matematisk omöjlighet som en 10-åring borde kunna identifiera! Hur det är möjligt att få fram det resultatet, det går inte utläsa ur det material jag fått. Antingen har bara de 28,5 % som svarade nej på föregående fråga svarat på följdfrågan och då är det inte 50 % utan 13,7 % som upplever att bristen på jämställdhet är ett problem eller så har vi en mängd respondenter som tycker att det är ett problem arbetsplatsen är jämställd – vilket låter högst osannolikt – men dessa respondenters svar faller oavsett inte in under formuleringen ”bristen av jämnställdhet på arbetsplatsen är ett problem”.

kflskd

Hårda fakta 2

Här vill jag igen kort kommentera representativt urval. För respondenterna totalt så utgör kvinnorna 13,5 % jämfört andelen kvinnor i byggbranschen på 8 %, för byggnads specifikt 4 % jämfört med 1 % av deras medlemmar.

hahde

Hårda fakta 3

Grundfrågan lyder ”Förekommer det sexistiskt eller könsdiskriminerande språk på din arbetsplats?”
Respondenterna svarade ja: 28,3 %; nej: 62,9 % och vet ej: 8,9 %.
Följdfrågan lyder ”Hur ofta brukar du böra den typen av språk på din arbetsplats?” Respondenterna svarade varje dag: 17,5 %; någon gång i veckan: 49,7 %; månadsvis; 17,7 % och mer sällan; 15,1 %).

Detta är samma fenomen som bilden ovan märkt ”Hårda fakta 1”, de senare siffrorna är en matematisk omöjlighet då 71,8 % svarade att sådant språk inte förekommer eller ”vet ej”.

Varför gör man på detta viset? Varför framställer man det grafiskt så att betraktaren ska få upplevelsen av att varannan byggare anger att de hör sexistiskt språk varje vecka? Det här är fulhantering av enkätresultat där man medvetet förvrider resultatet i syfte att bedriva radikalfeministisk propaganda så man spelar rätt noter i tidens melodi.

Hårda Fakta 4

Hårda Fakta 4

Vidare till nästa ”Hårda fakta”.

Grundfrågan lyder: »Byggbranschen är en mansdominerad bransch. Det talas om en arbetskultur som kännetecknas av grabbighet och ett ”tufft” arbetsklimat. Är det något du känner igen i byggbranschen?»

Notera vad som händer med citationstecknen i frågan när svaret redovisas. Det kan kanske synas som en petitess, men … Om någon frågat mig om jargongen i min närmsta umgängeskrets är ”tuff”, skulle jag svara ja. Skulle man däremot ställa samma fråga utan citationstecken skulle jag svara ”nej, absolut inte”. Utpräglat manlig jargong är vad man brukar kalla ”rå men hjärtlig” och det – att ”tufft” inte är på allvar – är precis vad citationstecknen innebär.

Sen skriver man att 9 av 10 sett att någon annan mått dåligt. Det stämmer, på frågan ”Har du sett andra må dåligt eller på annat sätt påverkats negativt till följd av en grabbig arbetskultur inom byggbranschen?” svarar 87,7 % ja. Men det säger absolut inget alls, för det beror helt på hur många sociala kontakter man har i yrket. Byggbranschen är en bransch där man ofta har väldigt stort socialt kontaktnät, man träffar många och många ser därmed den som mår dåligt.

Man väljer att inte visa ”hårda fakta” som inte passar in i ens agenda. Istället för det intetsägande ”9 av 10” så borde man haft med svaret på frågan: ”Har du själv mått dåligt eller på annat sätt påverkats negativt till följd av en grabbig arbetskultur inom byggbranschen?” Då skulle bilden istället se ut så här och det förmedlar ju inte den sanna radikalfeministiska läran om ”den destruktiva maskuliniteten”:

Hårda fakta Byggnads "glömmer" presentera.

Hårda fakta Byggnads ”glömmer” att redovisa.

På den frågan svarade 16,6 % svarade ja, 83,4 % nej på denna fråga. Med tanke på att ”påverkats negativt” är en bred frågeställning som dessutom saknar tidsram får man betrakta 16,6 % som ett mycket lågt resultat. Där får man med arbetsplatsmobbing, vilket ofta brukar hamna runt 10 % inom de flesta yrkesgrupper när man efterfrågar utsatthet under de senaste 12 månaderna [t.ex. 9 % här]. Utan tidsram blir siffrorna högre, t.ex. i en stor webbenkätundersökning där man ställde frågan ”Har du någon gång varit utsatt för mobbing på ditt jobb?” erhölls, för Sverige, resultatet 27 % för kvinnor och 19 % för män [källa].
Men man får även med helt andra faktorer som är karakteristiska för den manliga sidan av genussystemet – förstärkt i den utpräglade manliga kulturen. En ”riktigt man” är en man som ”axlar sitt ansvar”. När detta ”axla sitt ansvar” blir förstärkt så kan det medföra negativa konsekvenser t.ex. att individer går till jobbet även när de kanske borde låta bli. Jag har tidigare skrivit om två vänner som är såna män, läs här och här.

Hårda fakta 5

Hårda fakta 5

Nu var det dags för en ful-manöver igen – man väljer det svar som passar ens radikalfeministiska agenda bäst!
För den högra bilden har man två snarlika frågor att välja mellan:
1. ”Tror du att byggbranschen tappar personal p.g.a. grabbig arbetskultur?”
Svaret för samtliga respondenter Ja: 45,2 %; Nej: 44,2 %; Vet ej: 10,6 %
Här kan man även se hur allvarligt det är att man inte har representativt urval, respondenterna från Byggnads svarar ja: 35,3 % och nej: 64,7 %. Med ett representativt urval skulle det totala svaret ligga mycket nära detta resultat.

2. ”Känner du själv till någon som lämnat branschen p.g.a. grabbig arbetskultur inom byggbranschen?”
Svaret för samtliga respondenter Ja: 19,1 %; Nej: 80,9 %
Respondenterna från Byggnads svarar ja: 14 % och nej: 86 %

Här redovisar man alltså hellre vad respondenterna tror än vad de känner till eftersom siffran man då kan redovisa ”smäller högre” för den agenda man har.

Vad gäller den vänstra bilden så lyder frågan: ”Utifrån dina erfarenheter; vem/vilka är det som lämnar branschen p.g.a. detta?”
”Utifrån dina erfarenheter”, det vill säga vad man ”känner till” – fråga märkt 2 ovan. Återigen har vi den matematiska omöjligheten – 70 % av respondenterna kan inte ha erfarenhet av att både män och kvinnor lämnar branschen när drygt 80 % av dem svarat nekande på föregående frågeställning.

Som om det inte var nog med ovanstående – det finns ytterligare ett problem med undersökningen. Som man frågar får man svar och frågorna är formulerade på ett sätt som medför att man bara kan få ”kulturen är ett problem” till svar, ingen fråga fångar upp kulturens positiva effekter. T.ex kunde man ställt frågan ”Hur påverkas din trivsel på jobbet av en grabbig arbetskultur inom byggbranschen?” med svarsalternativ såsom ”bara positivt”, ”mest positivt”, ”varken positivt eller negativt”, ”mest negativt”, ”bara negativt”.

Det är naturligtvis helt förkastligt att genomföra en undersökning som på detta sätt utgår från att jargongen är ett problem. Det är dock kännetecknande för propagandatillverkningen i vår radikalfeministiska samtid att man gör just såhär, vilket jag tidigare visat t.ex. i inlägget ”Ja, vi vet ju ändå vad vi vill ha för resultat.” – Professor von Hochdenker.

Jargongens funktion

Under flera decennier har man ”i jämställdhetens namn” attackerat män, manlighet och den manliga kulturen. Dr Paul Nathanson och dr Catherine Young bedriver forskning på detta samhällsfenomen och jag vill rekommendera inlägget Dr. Paul Nathanson om forskningen på mansförakt i det moderna samhället av Erik.

Det finns ingen neutral kultur som passar alla och man kan inte heller skapa en sådan, lika lite som det finns eller går att skapa neutral musik som passar alla. Vi är olika som individer och föredrar därför olika sätt att umgås.

Individualismen (manlig kultur) och kollektivismen (kvinnlig kultur) är olika till sin natur och har olika styrkor och svagheter. Kollektivismens styrka är att skapa nära relationer och ett ”vi” (och ett ”de”), dess svaghet är att den är mindre produktiv och medför ett kollektivt tvång. Individualismens styrka är personlig frihet, respekt för individen och varandras personliga sfär och att den är produktiv, dess svaghet är svårighet att skapa nära relationer till följd av respekten för den privata sfären. Det ena är alltså inte objektivt bättre eller sämre än det andra, de är olika fördelaktiga i olika situationer och på jobbet får vi betalt för att vara produktiva …

I yrkeslivet är manlig jargong en fördel för att den är betydligt mer produktiv och respekten för individen medför mindre mobbing. Man skapar vänskapsband genom att umgås kring sak (yrket i sig, eller andra gemensamma intressen) samt att munhuggas med varandra och skratta tillsammans. Här är en riktigt bra rapport om (utpräglat) manlig jargong och dess funktion:

The underlying premise is that teases, even if ostensibly aggressive, i.e. face-threatening, are geared towards solidarity, in conformity with the framework of politeness, including mock impoliteness, holding between intimates. Also, teases fulfil a few subordinate functions such as defunctionalisation or mitigation of face-threatening messages they may carry. [min emfas]

Varför är jargongen mer utpräglad på vissa platser jämfört med andra? Pelle Billing sätter fingret på varför i en tweet:

Det är just i yrken som brandmän, yrkesmilitär eller byggnadsarbetare som jargongen är mer utpräglat ”macho”. När ens liv, hälsa och ekonomi är beroende av att ens nästa är kompetent och när man så att säga lägger ens liv i ens arbetskamrats händer, då blir jargongen mer utpräglad för att behovet av tillit genom starka vänskapsband ökar och en rak och tydlig kommunikation (belägg för detta kommer i nästa del) är nödvändig för att undvika missförstånd med potentiellt dödlig utgång. Dessutom behöver man ha roligt för att stå ut med den farliga vardagen. Det passar inte alla människor, men då har man inte heller kompetensen ”starkt psyke” som behövs i ett farligt yrke.

Kollen, som arbetar inom ett sådant yrke, sa i en privat konversation: ”Det är ett rätt trevligt sätt att umgås på, tycker jag.” En normbrytande man som också har erfarenhet av utpräglat manlig jargong skriver så här:

Jag hänger med en bunt super macho metal heads, vissa från väldigt patriarkala kulturer, som peppar mig inför att jag ska börja studera till florist i höst. Jag hade nästan hoppas på lite roliga hånande skämt eftersom vissa i gänget kan vara riktigt jävla underhållande när dom kommer igång, men jag har inte fått något annat än positiv respons.

Och jag nickar ivrigt instämmande till dessa båda herrars uttalande, det är ju därför jag själv väljer så privat. Jargongen medför en väldigt hög trivsel när man är ”en i gänget”, vilket man borde vara väl medvetna om på Byggnads:

Byggbranschen kännetecknas av den lägsta sjukfrånvaron bland alla industrigrenar och har den högsta trivseln bland alla näringsgrenar enligt Svenskt kvalitetsindex. [min emfas, källa]

Den lägsta sjukfrånvaron i en bransch där yrket i sig är tungt och farligt – det är det statistiska utfallet av en förstärkning av tidigare nämnda ”axla sitt ansvar”.

Jag har eftersökt studien som åsyftas i citatet via Svenskt kvalitetsindex, men fick inte just den studien men väl en liknande av senare datum. Den ser ni här.

Slutord

Jag antar att detta inlägg har en del nya läsare och att dessa läsare kan misstolka mitt budskap till ”kvinnorna får ta skit eller hålla sig borta”. Men det är inte alls mitt budskap, så jag vill förklara med en liknelse: Om jag flyttar till ett land där jag inte förstår språket så kommer det ta tid innan jag förstår och trivs. Men när jag förstår så är kanske det landets kultur paradiset på jorden, för just mig.

Denna förtalskampanj demoniserar våra manliga byggnadsarbetare på ett fullständigt osmakligt sätt. Pelle Billing uttrycker sig väl:

Det förtalet i sig kommer dessutom att vara kontraproduktivt både vad gäller kvinnorna som redan finns i branschen och det riskerar att verka avskräckande för de unga kvinnor som står inför yrkeslivsval och skulle kunna tänka sig att arbeta i branschen. Det är vad nästa och avslutande del kommer handla om.

Uppdatering: Del 2 hittar du här.

Kommentarer

Byggnads till attack mot sina egna medlemmar – del 1 — 23 kommentarer

  1. Redan på 30-talet tröttnade somliga marxister på arbetarna i västerländska samhällen. Arbetarna nappade inte på att vara våldsverkare och störta sina länder i fördärvet, som kommunisterna hoppades på att rida till proletariatets diktatur, som till sist skulle bli global.

    Frankfurtskolan bestämde sig för att utveckla en ”kritisk teori” där måltavlan istället var hela det västerländska samhället, som skulle förstöras genom att angripa de kulturella grundvalarna, liksom invånarna. De manliga arbetarna övergavs som revolutionära agenter.

    Den vite mannen är samhällsförstörarnas favorithatobjekt, eftersom det är de som grupp som åstadkommit allt gott, de vill förstöra.

    Eftersom denna postmoderna subversion lyckats förgifta ”eliterna” i våra länder, har även asocialdemokratin övergett de manliga inhemska arbetarna. Ett nytt proletariat ska störta oss i fördärvet: Hyperinvasion av barbarer från tredje världen!

    Politikerna är missnöjda sedan länge med oss svenskar, så de har valt ett nytt folk istället. Tvärtemot vad demokrati kunde vara.

    Följdriktigt angriper även sossepack vita, svenskar och män/pojkar. Byggnads attack mot sina medlemmar är i harmoni, med vad jag ovan beskrev.

    Tyvärr, kommer det att bli sämre, innan det blir bättre! Dock kan den trånga åsiktskorridorens trampare och väktare räkna med att hela skiten rämnar. Fler, fler och fler har fått nog! Vi tar inte denna skit längre till! Trycket är så högt att snart exploderar det!

  2. Undersökningen är väl gjord av en kvinnlig genusvetare vilken kommer från en kraftigt dominerad kvinnlig miljö dvs genusvetare,mycket av frågorna består av fördomar som kvinnor har om män vilket man självklart är hemmablind för därav vinklingen.
    Jag tycker också att det är intressant att många kvinnor tänder på manliga byggarbetare vilket måste vara en mardröm för feministiska kvinnliga genusvetare,men jag gissar att många av dom själva även gör så.
    Ibland undrar man om dessa feminister vilka ofta har en lång utbildning som sedan renderar ett jobb i kontorsliknande miljö som ägnar sig åt att kritisera t,ex byggjobbare,endast fått sin verklighet från Hollywoodfilmers koncentrat av hur dessa ser ut och att detta även då gäller i Sverige.

  3. Frågorna i undersökningen är direkt undermåliga. Ta bara frågan huruvida det förekommer sexistiskt språkbruk. Jag är övertygad om att det någon gång förekommit något sexistiskt språkbruk på alla arbetsplatser (socialsekreterarna tycks vara värst).

    Man kan bara fråga sig vad syftet är med sådana här pseudoundersökningar. Ledargarnityret får visserligen bröla ut sitt enfaldiga hat, men mer än så finns det inte.

  4. @Rick:

    Håller med! Dessutom vet folk ens vad som menas med ”sexistiskt språkbruk”? Jag vet det knappt, och vad är det för fel med det om det sker för döva öron?

    En av mina bästa vänner åkte med en buss, full med fruntimmer i 22-årsåldern, för ca 30 år sedan. Blev en upplevelse med det värsta sexistiska han någonsin varit med om.

    Syftet med sådana pseudoundersökningar är att så splittring och att attackera vita män. Och försöka skaffa fler privilegier för kvinnor, på mäns bekostnad.

  5. @Rick:

    Jag är övertygad om att det någon gång förekommit något sexistiskt språkbruk på alla arbetsplatser (socialsekreterarna tycks vara värst).

    Ja, speciellt en grupp tycks ju relatera allting till kön (hint: det är inte männen). Senast jag noterade det var väl Arja S som i Let’s Dance fick frågan (som alla andra) varför hon ville vinna: ”För att jag är kvinna…”.

  6. Feminist-spektaklet behöver nya jaktmarker svårare än så är det icke.
    Frågan blir vem som vill och varför styra undan feministerna och ha dem jagandes i ett bytes-häng.
    Sådan analys reflektioner borde vara mera fruktbärande och på det vis kunna skydda eller för all del förvarna helt utelämnade.
    Män innom byggsektorn, så kallade montörer, vilka nu behövs som motiv för spektaklets existen går givetvis icke att skydda dessa är bortom räddning, saken är alldeles påtok för långt gånget.
    Man ska ha klar försig att grupper av elit vilka håller på med jakt i häng är ytterst speciella och mycket farliga människor, fullt enkelt förutsägbara.

  7. Man kan gissa att byggnads inte gärna vill bemöta, eller prata om detta?

    MVH

  8. Patetiskt att kalla något ’Hårda fakta’, när det visar sig vara halvlögner och ren bullshit när man skrapar lite på ytan.

    Sen finns ju en kärna av sanning som man nog inte kommer åt med såna här kampanjer:

    Män socialiserar genom förolämpningar de inte menar. Kvinnor socialiserar genom komplimanger de inte menar. Kan vara svårt att vänja sig för den som ’byter sida’.

    Sen finns risken att såna här kampanjer skambelägger alla former av manlighet, även de positiva delarna som är nödvändiga i byggbranschen. Lite ’jävlar anamma, spotta i nävarna och hugg i’. Det vill man rimligen inte få bort.

  9. @Bashflak:

    Män socialiserar genom förolämpningar de inte menar. Kvinnor socialiserar genom komplimanger de inte menar. Kan vara svårt att vänja sig för den som ‘byter sida’.

    Ja, det är svårt att byta sida och det uppstår genuskulturkrockar vid ”sidbyte” och denna kampanj förvärrar det, medan det jag försöker göra, att förklara skillnaderna hade hjälpt kvinnorna.

    Sen finns risken att såna här kampanjer skambelägger alla former av manlighet, även de positiva delarna som är nödvändiga i byggbranschen. Lite ‘jävlar anamma, spotta i nävarna och hugg i’. Det vill man rimligen inte få bort.

    Ja. Det finns en annan, ännu viktigare funktion jargongen har. När misstag är förenat med livsfara måste man kunna förmedla ”Du är en inkompetent idiot, gör om, gör rätt!” utan att mottagaren tappar ansiktet fullstädigt:

    Also, teases fulfil a few subordinate functions such as defunctionalisation or mitigation of face-threatening messages they may carry.

    Förr var arbetsledaren ofta utsliten byggare som omskolats, nu är de allt oftare en skrivbordsprodukt. (vilket är ett problem på många sätt. Vart ska en utsliten 50-åring ta vägen när den möjligheten tas ifrån dem?) Det gör att deras praktiska erfarenhet av bygge är begränsad och därvid måste de kunna ta sakkritik från byggjobbarna utan att ta det som personlig kritik.

    Där, att skilja sakkritik från kritik mot ens person, kommer många kvinnor till korta på grund av skillnaderna i genussystemet (i synnerhet när kritiken kommer från ”underordnad”) och det hade man kunnat förbättra …

  10. @Genusföljaren:

    Man kan gissa att byggnads inte gärna vill bemöta, eller prata om detta?

    Jag har tweetat direkt till både Byggnads och Byggcheferna och önskat de välkomna till oss, men jag håller inte andan i väntan.
    Jag kommer även erbjuda dem replik när de haft tid att gå igenom och diskutera detta.

  11. Pingback: Byggnads bedriver förtalskampanj mot de egna medlemmarna! | WTF?

  12. När män generaliserar nedlåtande om kvinnor så är det sexism.
    När feminister generaliserar nedlåtande om män så är det jämställdhet.
    Självklart kan en sådan här kampanj endast tillåtas mot arbetsplatser där vita heterosexuella män dominerar,och lika självklart hade det blivit ett ramaskri i media om en liknande kampanj inriktats mot arbetsplatser och medlemmar som var kvinno eller invandrar dominerade.Då hade kampanjen kallats sexistisk spridande av könsstereotypa fördomar eller invandrarfientlig ja t.o.m fascistanstruken.

  13. Hos MIT dök följande kommentar upp:

    Jag är själv byggchef och fick frågan deltaga i en enkät om macho kultur inom byggbranschen, redan efter tredje frågan insåg jag att detta var stenhårt vinklat för att få fram precis dom synpunkterna dom ville, så jag hoppade av enkäten och skrev ett irriterat mail som jag inte fått svar på.
    Kan väl säga att denna kampanjen kommer slå stenhårt tillbaka på både byggnads och Byggcheferna.
    Lasse

    Det är vad man kallar bortfall vid en studie och i seriösa sammanhang så redovisar man för det och diskuterar hur bortfallet kan ha påverkat resultatet.
    Bortfallet går heller inte utläsa ur materialet jag fått. Jag kan se hur många som svarar tidigt i enkäten. Hur många gör som Lasse och hoppar av längs vägen för de inte ställer upp bakom en förtalskampanj? Vilka är det som hoppat av?

    Massor frågetecken. Högst oseriöst är detta.

  14. Har själv jobbar mycket inom äldreboende och skulle på rak arm säga att det är en väldigt kvinnlig miljö. inte för att vara sånn men mycket snack liten verkstad, det är nästan tabu att arbeta när man fikar osv. När de boende behöver hjälp så behöver de hjälp nu inte efter ditt kaffe eller nått annat oviktigt. Har alltid blivit mycket uppskattad av de boende och deras anhöriga men alltid kommit i klämm med personalen. För jag ser de boendes behov framför mitt egna och påpekar att det bör vara så vilket fört mig utanför kvinnogruppen, vilket inte är helt mysigt de är ju duktiga på att snackaskit. Finns ju andra som hamnar i samma sitts som mig både män och kvinnor så jag är inte unik.

    Tror också att vården har den största andelen sjukskrivna och majoriteten är kvinnor, undrar varför de inte försöker få bort denna jargong? De vill ju jobba för att kvinnorna ska få det bättre, varför undviker de då denna grupp? Andelen kvinnor som jobbar inom byggbranschen är ju minimaljämfört med vården så fattar inte varför det får så enorm uppmärksamhet, helt absurt enligt mig.

    Känns som de bara vill gnälla för gnällandets skull och har fått min skål att rinna över, vilket är synd för jag tror fler och fler män känner samma sak. Vilket kommer att skapa mera ilska i samhället vilket i sin tur leder till mera hat vilket leder till större ensamhet. För vem vill bo med en kvinna som ständigt attackerar, klagar och gnäller på ens person och sätt. Själv är jag väldigt lycklig över att jag hittade en mexicans student som jag fått barn med (själv student), gör allt för dem. Hon har en annan synsätt på förhållande där hon gör detaljerna jag grovjobbet och hon uppskattar att jag behandlar henne som en kvinna vilket jag också uppskattar Wink Så alla som har tröttnat på svenska kvinnors synsätt sök en kvinna från en annan kultur, finns ju även guldkorn i sverige men de är förmodligen redan tagna men du kanske har tur.

  15. Oerhört genant och tendentiös undersökning från Byggnads. Bara respondenturvalet diskvalificerar ju hela undersökningen!

    Ett par andra reflektioner jag gör är:

    Tendensen att blanda ihop fler frågor i en: ”Det talas om en arbetskultur som kännetecknas av grabbighet och ett ”tufft” arbetsklimat. Är det något du känner igen i byggbranschen?”

    Ex: Om jag inte kännner igen grabbighet, men upplever arbetsklimatet som ”tufft” så svarar jag ja på frågan. Alltså fick ”grabbighet” en träff trots att det inte skulle ha det.

    Till yttermera visso: risken att missförstå frågan är stor. Tufft arbetsklimat, är det t.ex. att jobba vintertid utomhus, på ett höghusbygge? Eller betyder arbetsklimat interaktion mellan personalen? Den som får frågan förväntas ha samma tolkning av ordet arbetsklimat som frågeställaren.

    De här två exemplen är kardinalfel, som omedelbart försämrar analysgrunden för materialet. Att Ninni kan hitta allt detta utan större ansträngning (inte för att förta din arbetsinsats! Men exemplen var alldeles för flagranta Grin) visar ju tydligt att detta material aldrig var avsett att användas seriöst, utan, som så ofta, enbart för att driva en given agenda.

    På tal om rå men hjärtlig jargong: när jag var liten (ca 16) så jobbade jag ofta på byggarbetsplatser på mina sommarlov. Där var ingen otrevlig, men de roligaste man visste var de som jävlades på ett rått men hjärtligt sätt med en. De andra gubbarna som inte gjorde så kändes mer avvisande. Paradoxalt? Kanske, men manligt fostrande och mycket värdefullt långt senare i livet Smile

  16. Pingback: Byggnads till attack mot sina egna medlemmar – del 2 Men kvinnorna då? | Genusdebatten

  17. Pingback: "#Stoppamachokulturen" - når inte ändra fram - Jämställdhetsexperten

  18. Pingback: Hysteriska feminister kanske kunde få en egen ö? | Genusdebatten

  19. Problemet är väl just för den som inte ”blir en i gänget” och många gånger kan gänget ha svårare att acceptera en kvinna i gänget, bara för att hon är kvinna. Man tar inte diskussionen direkt med henne, som man skulle göra med en man, utan snackar skit och skämtar om henne bakom ryggen. Förmodligen för att de inte vet hur de ska göra det. Ett sådant exkluderande är inte ok.

    Nu gillar jag grova skämt och sexuella anspelningar, eftersom det är en rolig tankeövning. Det bästa sättet att komma in i ett nytt gäng är ju att dra några fräcka skämt inklusive några på egen bekostnad, så har man visat vad man går för. Samtidigt finns det ju gränser även för detta – oavsett könstillhörighet. Det är också viktigt att den som det skämtas med, känner att det är en hjärlighet bakom och att skämtet inte (alltid) är på mottagarens bekostnad. Män slipper för det mesta få höra att de har dragit över den och den av sina chefer och kolleger, medan detta är vardagsmat för många kvinnor i en manligt dominerad miljö.

    Med detta sagt, instämmer jag i att enkäten är väldigt vinklad.