Unga kvinnors sjuka drömmar – Och svårigheten att debattera kvinnofrågor
avatar

Ibland får vi jämställdister (och alla andra) kritik för att vi inte skriver mer om kvinnofrågor. Nyligen togs ämnet upp i Expressen. Under rubriken ”Så sjuka är unga kvinnors drömmar” skrev Karl-Johan Karlsson att han som politisk reporter bevakat folkvalda och tidigare hållit sig utanför det där men att det nog behövs en åsikt från ”läktaren”.

Dessutom borde betydligt fler killar lufta sin syn på kvinnoidealet. Debatten tycks nämligen föras av nästan uteslutande kvinnor. Männen lyser med sin frånvaro.

Det stämmer att männen lyser med sin frånvaro. Men vad beror det på tror ni? Kan det möjligen ha att göra med en viss f.d. Feministprofessors konstaterande att man – som man – inte kan bli populär hos kvinnor genom att tala om kvinnors egna upplevelser och beteenden eftersom kvinnor vanligen reagerar negativt när en man gör detta?

the best way to get attention from women was not to describe women’s own experience to them because they found that patronizing and offensive. Instead it was to appear to challenge other men

Omedveten om detta traskar Expressens politiske reporter Karl-Johan Karlsson rakt in i fällan där han fått höra upprepade gånger hur fel någon tycker det är att det saknas manliga röster i kvinnofrågorna – specifikt då kvinnofrågan om kroppsideal. Sålunda försöker han som man slå ett slag för sundare kroppsideal hos kvinnor. Något han tror är önskat eftersom det är något alla verkar efterfråga.

Alla verkar vara överens, både kritikerna och branschen, om hur osunt det är med ett anorektiskt ideal som väldigt få kvinnor kan, eller bör, leva upp till. ”Vi måste ha sundare ideal”, säger bägge sidor samstämmigt – sedan fortsätter cirkusen likafullt

Det är bara det att det varken är kritikerna eller branschen som styr kroppsidealet i modebranchen och nu blir det väldigt komplicerat och känsligt för alla personer som tror de lever bortom det marknadsekonomiska system där de själva – via värden som tid, pengar och uppmärksamhet – bestämmer vilken reklam som blir framgångsrik. Tron på reklamens makt har hos vissa blivit en dogmatisk religion. En gudagiven lag som inte behöver diskuteras och inte skall ifrågasättas. Nåt som ”alla förutom idioter” vet.

Problemet är bara att han är man och han skyller inte problemet på män alls. Inte det minsta… Och jävlar vad skit han har fått av de som inte vill fatta vad han menar utan gör allt för att bara missförstå. Så mycket det går. Gissa vilka som dyker upp? Riddaren på den vita springaren

Toklandet aka WTF? (ovan) var snabb med att uppmärksamma att mestadels manliga feminister genast började hacka på Karl-Johan Karlsson för hans artikel. Och vad var då problemet? Jo Karlsson drog in sådana här jobbiga saker som sanning, konsekvens och fakta. Sånt man absolut inte får använda vid diskussion om ”Kvinnan” som i dessa frågor har blivit Sveriges heliga ko.

Mest talande är dock rubriken på Sanna Raymans SvD-ledare ”Sveriges riksidiot ser ut som en barnrumpa” samt hennes uppräkning av hur Karl-Johan Karlssons första – och förmodligen sista – försök att debattera frågan recenserats.

”Så vidrig”

”Ta bort dig!”

”KÄFTEN!”

”Han inte bara heter som en svamp, han tänker uppenbarligen som en också!”

”Snälla lilla man”

”VA FAN?! Såhär kan man ju inte uttala sig!”

”Så jävla äckligt”

”bland det sjukaste och äckligaste och mest idiotiska jag läst”

”var bara tyst”

”Bland det vidrigaste jag läst”

”Men för HELVETE skjut dig själv”

”HÄRLIGT ATT EN KILLE SKA TALA OM HUR UNGA KVINNOR ÄR!!!”

”hemskaste jag har läst på länge”

”du FATTAR NOLL”

”bra jobbat du vita jävla MAN!!”

”DAGENS RIKSIDIOT”

”Ditt jävla stolpskott, håll käften. Du är så himla fel.”

”kamma till dig pojk, du ser ut som en barnrumpa!”

”Kan vi kanske avrätta den här mannen eller?”

Uppenbarligen har ingen berättat för Karl-Johan Karlsson att vad man menar när man säger det saknas en manlig röst är just att man vill ha en mansröst som upprepar det redan sagda (1,00).

Women dont really wanna hear a mans opinion, they just wanna hear their opinion in a deeper voice

Alternativt så har vi vad vi kan kalla Schwyzer-fenomenet där graden av manshat och skitsnack om andra män styr en mans popularitet i en kvinnodominerad omgivning. Kvinnor vill inte höra en man prata om kvinnor. De vill höra en man prata om män – uppenbarligen alldeles för ofta i negativa ordalag.

Nu är väl enda frågan vad folk skall bli mest arga på mig över. Påpekandet att kvinnor skapar en kommersiell efterfrågan på anorektiska modeller vilket sedan leder till kvinnoproblem eller påpekandet att kvinnor även skapar en kommersiell efterfrågan på manshat (och inte alls vill män deltar i kvinnofrågor) vilket leder till problem för både kvinnor och män.

Länktips: Tanja Bergkvist i bloggform igen

Kommentarer

Unga kvinnors sjuka drömmar – Och svårigheten att debattera kvinnofrågor — 44 kommentarer

  1. Du får vänta och se vilken reaktion du erhåller. Min erfarenhet av det hela är mycket gammal och jag tänker inte upprepa misstaget. Det är att om man känner sig mogen att yttra något man tror helt överensstämmer med kvinnors syn, kanske till och med återupprepar något man hört, ja då är det ändå fel och inte heeelt rätt. Och man skall inte tro att man begriper. Svälj och tänk på något annat!

  2. Joråsåatte: ”Vit riddare” blir du bara genom att upprepa ”Mea Culpa, Mea Culpa” å dina medbröders (men inte dina egna vägnar).

    Den där krönikan med dess snudd på hysteriska hatflöde till efterbörd (no ”cis-female” reference intended) blev ju i det närmaste episk i sin illustration av hur feministerna debatterar. Efter detta torde det ju vara i det närmaste omöjligt t o m för Sveland att tala om näthat mot kvinnor!!!

    Hoppas nån mer än Sanna Rayman sparar ner twitterflödet.

    F.ö. är twitter guds gåva till oss – demokratiska – medborgare (bortom Medborgarplatsen och Folkungagtan). Vi får dagligen 144 tecken till livs av ”elitens” intellektuella exkrementer – utan redaktionell editering, utan eftertanke, utan politisk modellering.

  3. Grejjen är ju den att Karl-Johan Karlsson i stort har helt rätt, men detta övergår naturligtvis den kroniskt självömkande offerkoftans duktigt genuslurade intellekt.

    Därav de barnsliga reaktionerna. Moralpanik, hat och upprört känslosvall. Karl-Johan Karlsson snodde ju för busenkelt den förljugna snuttefilten av de genuslurade kalkonerna.

  4. Ja vad karl Johan svampen inte förstod är att om en man skriver och tänker något på eget bevåg så är han en del av patriarkatet självklart måste allt en man tycker och tänker först vara förankrat bland feministiska kvinnor annars vet man inte vad det kan leda till.

  5. VAd tråkigt att det tystas när någon startar en debatt kring en så viktig fråga – dock är anorexi inte bara något som har med kroppsideal att göra utan det är mer komplicerat än så, men någonstans måste man börja. Kanske kommer man till slutsatsen att det är andra orsaker än kroppsideal – det bara manifesteras så. Här något roligare: Svenskt genusvansinne når utländsk press, och DN Kultur jublar över denna ”seger” och föga anar de att man i andra länder skrattar åt det hela:

    http://tanjabergkvist.wordpress.com/2013/11/12/tva-steg-framat-och-ett-bakat-for-agendasattarna-och-lite-om-dn-svd-och-axess-och-om-svensk-genusmarkning-av-film/

  6. @Bashflak: Ja det är alltid intressant när två frågor kolliderar för dem. Med miljön är det så att män som flyger jet och kör bil utgör ett miljöhot efetrsom de skräpar ner mest då (kanske för att försörja familjen med fru och barb btw?) och paralellt driver man linjen att även kvinnor måste ha minst var sin bil och flyga jet osv – hur det senare inverkar på miljön är en fråga som då plötsligt ”försvunnit” ur genusmaffians medvetande.

  7. Bra av SvD:s Sanna Rayman att våga ta upp ämnet, och det vansinniga i sakernas tillstånd. Män anklagas och hatas för kvinnors handlingar.

    Det är INTE männens fel att kvinnor svälter sig!
    (I vår del av världen iaf.)

  8. @Bengt Andersson: Den erfarenheten har jag med ett par övertgade feminister – det går aldrig att ha rätt – även om man gör det social expeimentet att upprepa deras egna ord – jag har testat. Smile

  9. ”Övertygade” ska det vara – fortfarande skadad även om min senaste operation gick mycket bra. Och med ”övertygade feminister” menar jag några bekanta som bara köpt allt rakt av. Om jag då plötsligt håller med om något blir de sura ändå. Så jag har slutat att ”utmana ödet” med att våga prata alla. Smile

  10. ”vara” menar jag. Nä nu börjar det bli komiskt. Smile Ni förstår vad jag menar ivf antar jag. SKa kolla mitt eget kommentarsfält nu.

  11. @Tanja B:

    Tomas Vinterberg, en av Danmarks bättre regissörer, tog ju upp detta med könskvotering inom Svenska Filminstitutet, och kopplade det till varför svensk film är så mycket sämre än dansk.

  12. Det som är allra bäst är ju att anorektiska modeller används i reklam som ska locka kvinnor, medan mer normala (smala) kvinnor används i reklam som ska locka män. På samma sätt används anorektiska män när reklamen riktas mot kvinnor men normala män när reklamen riktas mot män.
    Men feminister slutar aldrig att hävda att BH-modellerna på H&M är där på kvinnoavdelningen för att locka alla män som tydligen ska stryka omkring där. Total avsaknad av verklighetsförankring.

  13. Hei fra Norge!
    Mannsutvalget følger dere med stor interesse! Si oss, har Expressen nå fjernet kommentarfeltet? Mulig det kan være noe feil med vår nettleser, men det ser ut til at kommentarfeltet ikke bare er stengt, men at det er fjernet. Har dere noen tanker om dette?

  14. @Tanja B:

    Fast räknar man med all kvinnokonsumtion av smink, kläder och skor som är väl på ett snitt den trippla av männens så är det ju kvinnor som skräpar ner mest. Det här med att män åker bil mer är som att jämföra tamponger och bindor med kvinnor, båda är kanske onödiga men alla gör det.

  15. Pingback: Unga kvinnors sjuka drömmar – Och svårigheten att debattera kvinnofrågor - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  16. Men jag tycker ändå att kvinnor visar med all önskvärd tydlighet att de gillar modeller med sunda kroppar. De få gånger modeller med sunda kroppar släppts fram i de stora magasinen har de fått enorm positiv respons. Jag tror faktiskt att de androgyna pojklika modellerna togs fram av bögarna inom modebranschen och sedan körde det bara på. Så nu tror kvinnor att de måste se ut som magra tonårskillar för att duga. Eller i alla fall unga tjejer, många blir som tur är klokare med åldern.

  17. @Jenny:
    Intressant vinkel med bögarna, det har jag inte tänkt på.
    Min hypotes har alltid varit att det där androgyna utseendet kommer från någon slags fixering av ungdomlighet.
    Båda manliga och kvinnliga modeller har många gånger kroppar som ser prepubertala ut.
    Personligen så tycker jag att det är mycket avtändande när det gäller båda kön.

  18. @Jenny:

    ”Men jag tycker ändå att kvinnor visar med all önskvärd tydlighet att de gillar modeller med sunda kroppar.”

    Att de gillar dem (moraliskt) är en sak–om det tilltalar dem som konsumentgrupp är en annan. En studie på ämnet nådde bland annat denna slutsats:

    “We found that overweight consumers demonstrated lower self-esteem – and therefore probably less enthusiasm about buying products – after exposure to any size models in ads (versus ads with no models). Also, normal-weight consumers experienced lower self-esteem after exposure to moderately heavy models, such as those in Dove soap’s ‘Real Women’ campaign, than after exposure to moderately thin models.”
    https://asunews.asu.edu/20100316_business_admodelsize

    Som påpekades i Eriks inlägg så säljer kläd- och skönhetsbranschen en illusion av skönhet och åtråvärdhet i konsumenten. Att kvinnor gillar modeller med mer alldagligt utseende får dem nog inte att köpa produkterna dessa modeller gör reklam för.

  19. @bench:

    Denna artikeln publicerades i norska Dagbladet för en tid sedan och den visar på att vackra modeller och kändiskvinnor i reklamen inte nödvändigtvis ökar försäljningen.

    ”KAN HA NEGATIV EFFEKT: En ny, britisk undersøkelse vil ha det til at bruk av kjendiser og vakre modeller i reklamekampanjer ikke nødvendigvis fører til økt salg av varen. I Norge har artist Tone Damli reklamert for egen kleskolleksjon, mens modell Miranda Kerr skal selge undertøy fra Victoria’s Secret og artist Lana Del Rey frontet klesgiganten H&M. Foto: Stella Pictures
    Dette får deg ikke nødvendigvis til å kjøpe produktet
    Hevder kjendiskvinner og vakre modeller ikke selger.
    Thea Steen
    ths@dagbladet.no
    Publisert 26.02.2013, kl. 18:12
    (Dagbladet): Det har lenge blitt hevdet at bruk av tynne, flotte modeller i reklame er synonymt med økt varesalg.
    Nå avslører en ny undersøkelse, utført av britiske Warwick Business School, at det har motsatt virkning, skriver avisa Daily Mail.
    Ifølge rapporten hater kvinner at annonsørene bruker store plakater og nærbilder av både vakre og kjente kvinner.
    Ikke bare negativt
    I tillegg til kjente modeller som Miranda Kerr og Kate Moss, har også kjendiskvinner som Victoria Beckham, Rihanna, Lana Del Rey og Megan Fox har flere ganger frontet kjente merkevarer.
    Her til lands har nylig Tone Damli frontet sin egen kolleksjon for danske Designers Remix, og en naken Triana Iglesias reklamerte for Reebok.
    Undersøkelsen viser at det imidlertid ikke bare er negativt for merkevaren.
    – Bør være subtilt
    Kvinnelige forbrukere responderer nemlig bedre dersom modellen plasseres på en mindre iøynefallende plass, hevder rapporten.
    – For å lykkes med å bruke idealiserende bilder i markedsføring, bør de presenteres subtilt, sier én av forskerne, Dr. Tamara Ansons og fortsetter:
    – Vi fant ut måten bildet av den perfekt formede modellen blir brukt på, var svært avgjørende for å bestemme om det hadde en positiv eller negativ effekt på kvinners selvoppfatning.

    – Negative reaksjoner
    Videre forklarer Ansons at også lite framtredende bruk av vakre modeller og kjendiskvinner starter en automatisk prosess i underbevisstheten som fører til en selvoppfatning av det negative slaget, men at denne måten å bruke modellene på fører til en mer positiv holdning til merkevaren.
    Dersom eksponeringen for idealiserte bilder av de modellvakre jentene er åpenbar, starter det en bevisst prosess som gjør at forbrukeren benytter seg av såkalte defensive mestringsstrategier.
    – Det vil si at de for eksempel bagatelliserer modellen eller kjendisen som fronter varen for å gjenopprette en positiv oppfatning av seg selv. Slik blir produktet i reklamen assosiert med negative reaksjoner, sier Ansons til Daily Mail.”

  20. @jenny:
    Studien du nämner visar inte att vackra modeller inte säljer, utan att hur dessa vackra modeller framställs på bilderna påverkar huruvida kvinnliga konsumenter värderar det associerade varumärket:

    ”It is believed that subtle exposure leads to a subconscious process of upward social comparison, naturally leading to negative self-deception but a more positive attitude towards the brand. By contrast, when the exposure of a Kerr-alike is blatant, the women become conscious of the process and spark a defensive coping strategy to boost self-evaluation by belittling the model.”

    Om försöket att sälja produkten genom att utnyttja dessa drifter blir för uppenbar så reagerar kvinnor med att gilla varumärket mindre. Detta betvivlar jag inte alls. Om man blir skriven på näsan så känner man sig förolämpad, detta är inte så förvånande.

  21. @bench:

    Studien du nämner jämför dessutom inte modellbilder med bilder utan modeller, så även om kvinnor blir negativt påverkade till den grad att de nedvärderar det associerade varumärket, så vet vi från denna studie fortfarande ingenting om hur kvinnors konsumtion påverkas av detta. Det skulle kunna vara så att ställda mellan valet att köpa antingen en produkt vars reklam föreställer ett alltför uppenbart försök att utnyttja ”skönhetsdriften”, eller en produkt vars reklam inte föreställer någon kvinnokropp alls, kanske kvinnor ändå skulle köpa den förstnämnda trots att de associerar negativt till dess varumärke.

    Här är studien förresten: http://umanitoba.ca/faculties/management/faculty_staff/media/obhdp_2013.pdf

  22. @bench:

    ”Om försöket att sälja produkten genom att utnyttja dessa drifter blir för uppenbar så reagerar kvinnor med att gilla varumärket mindre. Detta betvivlar jag inte alls. Om man blir skriven på näsan så känner man sig förolämpad, detta är inte så förvånande.”

    Finns det någon studie som visar att kvinnor som känner sig förolämpade shoppar mindre? Sannolikt inte. Det här är snarare ännu ett exempel där man förväxlar vad kvinnor gillar med vad kvinnor ger respons på. Kvinnor dras ofta till saker de ogillar.

    Egentligen är detta Pickup101: Killar som aktivt försöker att misslyckas med att ragga upp en kvinna och därför vågar säga saker hon kan bli upprörd av har ofta bättre resultat än killar som försöker ragga upp henne men är rädda för att göra henne upprörd.

    Det är likadant med de här männen som är svinaktiga och/eller våldsamma. Klart kvinnan inte gillar dem heller men sedan när hittar man inte kvinnligt sällskap hos sådana män? Gillande har ofta en långt mindre betydelse än folk tror.

  23. @Erik:
    Jag menar inte att kvinnor blir förolämpade av budskapet i sig utan att de inser att reklamen försöker leda dem, lura dem. Blir effektsökeriet för tydligt så är det inte helt osannolikt att förlusten av rationaliseringsmöjligheter kan resultera i ett avvisande beteende. Inte helt olikt önskan att ständigt låta män initiera sex för att hålla öppen ”det hände bara”-dörren. Om mannens sexuella önskemål blir för tydliga så har det vanligtvis en avvisande effekt.
    Så visst dras kvinnor ofta till saker de ogillar, men bara så länge möjligheten att efterkonstruera, rationalisera och hålla ryggen fri finns kvar.
    ”Finns det någon studie som visar att kvinnor som känner sig förolämpade shoppar mindre?”
    I detta fall skulle ju konsekvensen inte vara att de shoppar mindre, utan att de väljer en annan produkt än den vars reklam alltför tydligt blottlägger deras ytlighet, mindervärdeskänslor eller whatever.

  24. @Genusföljaren:

    …och för all del den följande artikeln.

    En bra illustration av just det om Eriks artikel handlar om, IMHO.

    Jag vill möjligen också hänvisa till denna kommentar, för lite perspektiv på varför män så snabbt blir skitstövlar när de påpekar sådant som är vetenskapligt underbyggt, och kvinnor inte är det när de ber alla män att sätta sig på läktaren och hålla käften, och för all del också varför det ligger en hel del i påståendet att kvinnor inte bantar (och i förlängningen möjligen svälter sig själva) för att tillfredsställa män. Enligt den krassa associationsmodellen gillar inte ens kvinnor män, om de inte tillför påtaglig nytta.

    Rättare sagt, för individer gäller förstås att de verkligen gillar de individer de gillar. Frågan är vad utgångsläget är, om man skall förhålla sig till godtycklig (okänd) man/kvinna. För män tycks det vara rätt neutralt, både beträffande män och kvinnor. För kvinnor är det påtagligt positivt för kvinnor och påtagligt negativt för män. Män har alltså rejäl uppförsbacke från början.

    Men om kvinnors utseendefixering inte på något plan bottnar i vad män finner attraktivt, vad är den evolutionära nyttan? Vad är det som driver beteendet?

  25. @Ulf T:

    Man får bita sig i tungan och läsa om och om igen, jag såg att jag gjorde ett syftningsfel på ett ställe och det var ett stort fel av mig. Det är inte sjukdomen, utan ”idolen” som föranleder till den som man skall kritisera.

    Just deras ”Sitt ner och håll käften, vi bestämmer vad som är sant” metod är tärande. Trots att man har ”beviset” så avfärdas man för just bara att man har fel kön och därför förstår du inte.

    PSs, det är ganska intressant att skärskåda sin närmiljö när man går på affärsgatorna i staden. (Detta med feminismens älskade genusblick)

    För vilken kundkrets annonserar man?
    För vilket kön är merparten av affärerna?
    Hur stor del av klädutbudet är vikt för män respektive kvinnor?

    Hur stor del av omsättningen är för kvinnors ”fåfänga” och interna maktkamp?

    Det är en intressant inblick i hur förbrukningen av resurser, samt vem som har den ekonomiska makten i den svenska medelfamiljen.

    MVH
    Genusföljaren

  26. Så här tänker jag. På 50- talet vägde modellerna i genomsnitt femton kilo mer än de gör idag. Och de såg väldigt bra ut, deras hår och hud var tiptop. Glada var de också. Nu sminkar man upp hålögda, svältande 13-20 åringar. Varför? Modellerna på 50- talet fick också kvinnor att shoppa eller hur?

    Oavsett så handlar vi/kvinnorna. Ja för man behöver fortfarande kläder och skor, parfym är också ganska nice osv. Många kvinnor handlar prylar till hela familjen inklusive kläder och andra saker åt sina män. De flesta män jag träffat har behövt hjälp OCH bett om hjälp när de ska handla kläder. Många män tycker det är tråkigt att handla sådana saker. Alltså tar kvinnor på sig att göra det. Personligen tycker jag det är tråkigt att handla prylar överhuvudtaget. Speciellt kläder. Men jag skulle hjälpa min man om han bad mig. Många män verkar vara färgblinda, och har konstigt känsla för vad som är snyggt och inte. Som när man tittar på mäns profiler på nätdejtingsidor, förvånansvärt många män väljer dåliga bilder till sina profilfoton. Inklusive en av mina killkompisar, som ser bra ut, men som valde sämsta tänkbara foto som profilfoto. Wtf?

    Så för mig är det helt naturligt att utbudet riktas åt kvinnor. Män har mer eller mindre lagt detta på kvinnorna varken mer eller mindre. Inget att sitta och klaga på i efterhand.

    Det är inte mitt fel att bögarna inom modevärlden gillar att sminka upp minderåriga hålögda, magra tonårstjejer. Och att alla andra har fått för sig att det är snyggt. Det är lite som att avslöja att kejsaren är naken. Det är inte snyggt och de borde gå i skolan istället. Jag gillar inte bögarna inom modevärlden, de verkar vara den mest ytliga folkgruppen i hela samhället. Numera sminkar de upp magra, hålögda tonårskillar också. Och de killarna blir lika ätstörda som tjejerna. Det är nog bara en tidsfråga innan tonårskillar har samma sjuka drömmar som tonårstjejer. Och samma sjuka kroppsideal.

    Israel är inne på rätt linje tycker jag. Det måste fan göras något, folk inom modebranschen har ett ansvar, det är bara trams annars.

    Eller låt straighta killar ta över hela modebranschen, tex. en av mina killkompisar gillar korta tjocka tjejer. Låt såna som han välja tjejer till catwalken eller modereprtaget. Straighta män har blandad och härlig kvinnosmak.

    Tjejer mår ju inte bra av att växa upp med idealet som råder idag. Det är bevisat flera gånger om, men det måste också hända något. Har man konstaterat något får man väl försöka göra något åt det.

  27. @jenny:

    Njae. Jag tycker inte att man kan hålla en hel grupp (homosexuella män) ansvariga för just det.

    Men det var en intressant åsikt om mode.

    MVH

  28. @ Genusföljaren

    Jag tror det är dags för oss alla att sluta se Charlottes blogg som ett konsruktivt tillskott i diskussionen. Det bisara raserianfallet (som du länkar till)säger allt.

  29. @jenny:

    ”Inget att sitta och klaga på i efterhand.”
    Vem har klagat?

    ”Det är inte mitt fel att bögarna inom modevärlden gillar att sminka upp minderåriga hålögda, magra tonårstjejer.”
    Ingen har påstått att något är ditt fel. Förresten: ”bögarna inom modevärlden” räknas nog inte som en folkgrupp…

    ”Israel är inne på rätt linje tycker jag.”
    Israels krav på att modeller måste ligga över ett visst BMI-mått gäller bara för israeliska modeller och förläggare i Israel, så det kommer sannolikt att resultera i att modellerna och förläggarna lämnar Israel.

    Även om man godtar att till största del homosexuella män inom modebranschen har dikterat standard så kvarstår det faktum att efterfrågan fortfarande finns hos kvinnor. ”Och att alla andra har fått för sig att det är snyggt”, skriver du. Varför tycker alla andra (kvinnor) att det är snyggt? Hur fick de för sig det?

  30. @ Jenny

    Jag förstår att du tillspetsat ditt budskap, men jag tycker nog att det här om shopping är lite väl kraftigt: ”Män har mer eller mindre lagt detta på kvinnorna/…/”

    Så om männen säger ”hoppa!” åt kvinnorna så hoppar de?

    Nja, min erfarenhet är nog en annan.

    Däremot tycker kvinnor ofta om att shoppa, om än inte altid. Men det är som med män och bilkörande. Ofta tycker de om det, men inte alltid. Man får dock ta det ena med det andra.

    Som källa på kvinnors shoppande anger jag valfritt resereportage, t.ex. ”Shoppingweekend i London”, ”Fantastisk shopping i New York” etc. etc. Inte en enda rekommendation brukar handla om sådant som män kunde tänkas vara intreserade av. Bilderna brukar dessuom föreställa kvinnor bärande på modebutikers påsar och med ett exalterat ansiktsutryck.

  31. @bench:

    ”Även om man godtar att till största del homosexuella män inom modebranschen har dikterat standard så kvarstår det faktum att efterfrågan fortfarande finns hos kvinnor. ”Och att alla andra har fått för sig att det är snyggt”, skriver du. Varför tycker alla andra (kvinnor) att det är snyggt? Hur fick de för sig det?”

    Vad då för slags efterfrågan? På uppsminkade hålögda, magra tonårsbarn? Eller på hygienprodukter osv.? Naturligtvis behöver vi fortfarande köpa vissa produkter såsom kläder och skor, som jag skrev. Att jag skrev att alla andra fått för sig att det är snyggt borde jag egentligen inte ha skrivit, jag borde ha skrivit ”slentrianmässigt accepterat”, eller att det har ”smugit sig på”…. något i den stilen. Men kvinnor satte sig inte ner och helt plötsligt bestämde sig för att nu vill vi ha magra, hålögda tonårsbarn i reklamen överallt.

    Resten av din kommentar var så tråkig så den kommenterar jag inte ens.

  32. @Rick:

    Ja det är sjukt allt det där shoppandet. Vi borde producera mindre och shoppa mindre. Det börjar gå så sakta åt helvete så som det är nu.

  33. @jenny:

    Ursäkta för sent svar, hade missat din kommentar:

    ”Vad då för slags efterfrågan?”

    Jag menar efterfrågan på de produkter som säljs med hjälp av det kvinnoideal du kritiserar. Jag är övertygad att kvinnors inställning till detta varierar mycket: vissa har inget problem med och köper produkterna utan samvetskval, andra har en inre etisk konflikt rörande idealet men köper produkterna ändå. Sedan finns givetvis de som eftersträvar idealet och köper produkterna av just den anledningen.

    ”Men kvinnor satte sig inte ner och helt plötsligt bestämde sig för att nu vill vi ha magra, hålögda tonårsbarn i reklamen överallt.”

    Kvinnor avvisade inte heller idealet genom att avstå ifrån att köpa produkterna. Krönika efter krönika ägnas åt att kritisera dessa modellers utseende, men det tycks inte påverka företagens vinster. Det är inte män som köper dessa produkter.
    Därmed sagt betyder inte detta att jag kallar kvinnor omoraliska, själviska eller något sådant. Vi alla köper datorer, telefoner och all annan elektronisk skit billigt därför att tillverkarna förmår hålla nere priset genom att bedriva produktionen på platser där man kan underbetala folk utan att lida för det. Vi skulle kunna sluta köpa dessa produkter och endast köpa dessa artiklar om de tillverkades under schysstare former, eller köpa lokala produkter etc… men det gör vi inte. Människor är hycklare på det sättet, kvinnor och män likväl.

    ”Resten av din kommentar var så tråkig så den kommenterar jag inte ens.”

    Du kommenterade just kommentaren. Wink