Fundera på: Varför gör man på detta viset?
avatar

Igår såg det ut så här på tv-skärmarna i Sverige:

vldmotpolitiker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Vad signalerar den bilden? Varför använda sig av en tydlig kvinna som symbol för ”den hotade/trakasserade”?
Finns det något i rapporten som motiverar detta val?

Naturligtvis kunde inte denna kvinna låta bli att ta sig igenom rapporten som man hänvisar till. Den är ett skämt, från början till slut. Så låt mig försöka visa varför.

Detta inlägg kan kännas malplacerad på en blogg som heter genusdebatten. Men som jag ser det är statsfeminismen och genusgalenskapen bara verktyg vår maktelit nyttjar för en helt annan agenda och det vet jag att jag inte är ensam om. Så jag lägger den här ändå. Hoppas det är okej.

Hur definierar man?

på sidan 22 i rapporten finns en förklaringsruta med följande text, där jag markerat med blå text.

Misshandel
Misshandel innebär att någon med avsikt slår, sparkar eller på annat sätt skadar eller tillfogar annan person smärta.

Hot
Hot innebär att någon avsiktligt hotar annan person med avsikt att framkalla rädsla. Det kan ske såväl muntligt som skriftligt eller med andra subtila medel (t.ex. klädnad).

Skadegörelse
Skadegörelse innebär att någon avsiktligt skadar eller förstör egendom. I det här sammanhanget inräknas allt från klotter till grövre former av skadegörelse och även anlagd brand.

Trakasserier
Enskilda händelser av trakasserier utan att förövaren varit fysiskt närvarande
Det kan exempelvis handla om obehagliga telefonsamtal, brev, e-post, SMS eller att någon beställt varor eller tjänster till dig i ditt namn utan att du önskar det. I det här fallet gäller det dock endast enskilda händelser som inte är en del av en serie händelser som du vet eller förmodar utförts av en och samma person eller grupp.

Enskilda händelser av trakasserier där förövaren varit fysiskt närvarande
Det kan gälla olika former av förföljelse och kontakter som är oönskade och känns obehagliga. Fortfarande gäller det endast enskilda händelser som inte är en del av en serie händelser som du vet eller förmodar utförts av en och samma person eller grupp.

– Upprepade händelser av trakasserier från en och samma person eller grupp
Det gäller nu fortfarande trakasserier fast nu endast sådana som ingått i en serie händelser som du vet eller förmodar utförts av en och samma person eller grupp. Här handlar det dock om trakasserier oavsett om förövaren eller förövarna varit fysiskt närvarande eller inte.

Låt oss då titta i SAOB, åter igen min markering med blå text

TRAKASSERA trak ¹ase ⁴ra , v. -ade . vbalsbst. -ANDE , -ING . ( förr äv. -c- ) [ av fr. tracasser , sannol. till traquer , hålla skall efter, jaga, inringa; sannol. av ljudhärmande ursprung. — Jfr TRACKA ] (på ett upprepat l. i tiden utdraget sätt) medvetet utsätta (ngn) för obehag l. kränkande behandling, förfölja l. ansätta l. plåga; äv. utan obj.

Trakasserier är per definition upprepat!

Detta citat finner ni på sidan 29 i rapporten

I denna rapport syftar benämningen ”brott” både på händelser som i juridisk mening utgör brott och på liknande obehagliga händelser som faller utanför brottsbalken.

Enda orsak jag kan se till att man man tar med låtsas-trakasserier, så som enstaka händelser, och andra saker som är lagliga handlingar är att blåsa upp siffrorna i rapporten.

Att med ljus och lykta letar efter ”kvinnor drabbas värst”

Det är endast en marginell skillnad i grad av utsatthet mellan kvinnor och män (17 respektive 16 procent). S. 26

Inom nästan samtliga partier uppger förtroendevalda kvinnor högre utsatthet än förtroendevalda män. S. 27

Skillnaden är så marginell att den omöjligtvis kan vara signifikant, därvid, anser jag, att det är felaktigt att påstå att kvinnorna ”uppger /../ högre utsatthet”

En annan frågeställning är dock intressant här, tillåt mig citera från DO.

Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd.

Finns det något i rapporten som tyder på att kvinnliga politiker uppfattar mer beteenden som trakasserier?

Över hälften av kvinnorna (57 procent) och 16 procent av männen upplevde att trakasserierna påverkade privatlivet, mycket eller delvis.

Liknelse: Om du är rädd för spindlar, om du tycker det är obehagligt så till den grad att det ”påverkarde privatlivet, mycket eller delvis”, kommer du minnas händelser som inkluderar spindlar i en mycket högre utsträckning än jag gör som inte är rädd för spindlar. Så fungerar vårt minne.

Vid en studie som bygger på självrapportering för en 12 månaders period, så är det rimligt att anta att din upplevelse av situationen har stor påverkan på dina svar.

Att kvinnor upplever att trakasserierna går ut över vardagen i så mycket högre utsträckning än män kan tyda på att samma handling (motsvarar spindlarna i liknelsen ovan) upplevs olika av gruppen män än gruppen kvinnor och att  därför minns och återger man händelser  i större utsträckning. Det skulle isf innebära att kvinnor är mindre drabbade, men upplever händelser värre.

Huruvida det ligger något i denna teorin jag har, kan man inte utläsa ur rapporten, pga hur den skriven(jag har dock mailat efter mer info, får se om vi får det). Denna teori är de ”strukturer” jag ser i min värld, som jag menar är en effekt av ”women are wonderful”. Vi är, som jag ser det, helt enkelt mycket snällare när vi har med en kvinna att göra.

I uppdraget politiker, anser jag att handlingar som kan upplevas som trakasserier, är en del av uppdraget. Jag skriver om detta, hur vi tolkar saker olika, tex. här. Jag anser att ger man sig in i politiken får man faktiskt ha skinn på näsan och råg i rygg. Har man inte det bör man pyssla med något annat. Om inte kvinnliga politiker har den egenskapen så behöver dom antingen bygga upp skinn på näsan eller så får de individer som har de egenskaper uppdraget kräver, sköta det arbetet.

Mina slutord

Jag skulle kunna fortsätta i evighet. Dumheterna är staplade på varandra i den rapporten. Men jag slutar här. För det viktiga är inte att såga den rapporten, ni kan ju läsa den själv.

På uppdrag av regeringen har Brå för första gången tillfrågat nära 14 000 förtroendevalda ledamöter i kommuner, landsting, regioner och riksdag om deras utsatthet och oro för brottsliga händelser av olika slag.  s. 2

Det viktiga är att ställa sig frågor som;

  • Varför beställer regeringen denna rapport?
  • Är det på regeringens direktiv som definitionen av handlingar är så bred att lagliga handlingar, som man i uppdraget bör tåla, ingår?
    (det framgår i rapporten att definitionen breddats sen tidigare studier. Detta direktiv bör vara offentlig handling. Har inte letat efter den än och vet inte riktigt var jag ska leta, men det bör vi göra.)
  • Vad riskerar vi se i kölvattnet av denna rapport?

26

 

Kommentarer

Fundera på: Varför gör man på detta viset? — 51 kommentarer

  1. Jag har fått svar från BRÅ. Enkäten är sådan att det inte går att avgöra den frågeställning jag hade. ”Trakasserier”/hot kan alltså vara precis vad som helst som individen upplever som ”trakasserier”/hot (Tex vet vi allt för väl ju hur vissa tar politisk kritik)

    SvaraSvara
     
  2. Så totalt var det en av sex som upplevde sig trakasserad? och då använder de en kvinna för att visa det?

    SvaraSvara
     
  3. ja, precis så. Och till det kan läggas att det även innefattar saker som den svarande ansåg var ”bagateller” eller som ”ingick i uppdraget”. Kolla figur 26 på sidan 53. Man innefattar lagliga handlingar.

    Jag tycker detta är läskigt på allvar.

    SvaraSvara
     
  4. Klart att det är synd om kvinnliga politiker, de kan ju bli ifrågasatta och då måste statsfeminism ta till dessa metoder för att motverka rörelser som kan få för sig att ifrågasätta feminism…

    SvaraSvara
     
  5. Vi är inne på samma spår. Jag skulle formulera mig så här:

    för att motverka rörelser som kan få för sig att ifrågasätta feminism politikernas arbete.

    Jag kan inte se någon orsak till att ha en bredd, långt vidare än det juridiskt brottsliga, än att syftet med det är att med uppumpade siffror kunna pressa igenom lagändring som ska skydda politiker och politiskt arbete från insyn och därmed omöjliggöra väljarnas kritik.

    Dessvärre är detta bara en sak i ett mönster där vi trampar allt längre bort ifrån demokrati.

    SvaraSvara
     
  6. Lite liknande inom arbetet för socialsekreterare, att de ska hantera alla individer neutralt oavsett kön etc, men att deras arbetverktyg är delvis könskodande!
    http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/neutralitetsvarfangatmalforsocialsekreterare.5.5c256cfa13b82fc6e6ac1.html

    Bl.a. (men finns mer i artikeln):
    ”Kön eller etnicitet ska, enligt dem själva [socialsekreterarna], inte spela någon roll i mötet med socialsekreterarna, det är ett ideal som de strävar efter i sitt arbete, men som de inte alltid lyckas leva upp till. Vissa bedömningar görs beroende på vilket kön klienten har och inte efter behovet. Marcus Herz nämner som exempel att våld uppmärksammas olika, pojkar bedöms ofta som riskfaktorer bara för att de är pojkar osv.”

    ”Marcus Herz har också intresserat sig för ett par av de verktyg, som socialsekreterare använder sig av som stöd vid utredningar eller bedömningar. De han tittar närmare på är dels BBIC (Barns behov i centrum) och Ester. Han har där funnit att de systemen bygger på teorier, som i sin tur leder till att de påverkar hur klienterna behandlas i fråga om kön och identitet.”

    SvaraSvara
     
  7. Försökte lägga in den som en komplettering sist i inlägget, men fick inte det att fungera. Du är nog bättre på wordpress än jag är.. testa?

    SvaraSvara
     
  8. Det mönster jag ser i vårt samhälle och som jag är övertygad denna rapports egentliga syfte är, beskrivs bra i denna artikel

    ”Svenska myndigheter blir mer och mer hemliga. Bara sedan 2009 har regeringen drivit igenom 69 ändringar av sekretesslagen – och nu slår konstitutionsutskottet larm. – Det är ett sluttande plan för hela den svenska öppenheten, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i KU.

    Offentlighetsprincipen är en av de viktigaste grundstenarna i den svenska demokratin. Rätten för varje medborgare att få tillgång till information om myndigheters arbete och beslut har länge varit självklar. Huvudregeln är att allt är offentligt, endast i undantagsfall får uppgifter sekretessbeläggas. Men något är på väg att hända, de senaste åren har offentliga förvaltningar blivit allt mer hemliga.”

    69(!) ändringar på mindre än fyra år av en av de viktigaste grundstenarna i vår demokrati!

    Att jag upplever att vår demokrati är halvägs utkastad ur vårt samhälle är den egentliga orsaken till mitt engagemang i dessa frågor. Feminismen är bara ett verktyg för makteliten att bräcka sönder demokratin med. Ibland får jag panik över hur blinda och lättlurade svenska folket är. Idag är en sån dag där paniken sitter hårt i magen.

    Kolla på agenda här. Här heter det ”var tredje politiker”(var tredje gäller för vissa positioner, typ ordförande och väl kända politiker, inte politiker generellt samt bara om man räknar in lagliga handlingar. se rapporten ). Så attans genomskinligt! Help! Vakna folket!

    SvaraSvara
     
  9. okej gör det senare ikväll, längst ner eller? du kan ju skriva typ [bild kommer snart här] där du menar annars så lägger jag in samma bild där sen. Nu ska jag natta vildingarna…

    SvaraSvara
     
  10. Med tanke på att skribenterna (som förövrigt heter Lisa och Sanna Wallin, syskon?) påpekar att alla dessa händelser inte kan anses rymmas inom brottsbalkens hägn är det fascinerande att se hur de talar om förövare och brottsplats.

    De skriver exempelvis ”En förhållandevis stor andel förtroendevalda (14 procent) har angett att de blivit utsatta av en annan förtroendevald. Det är främst förtroendevalda inom Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet samt ”Övriga partier” som uppger att förövaren är en annan förtroendevald.”

    Och: ”Brottshändelsen sker oftast på allmän plats
    Resultaten visar att det är vanligast att brottshändelsen sker på allmän plats. Det kan vara ett köpcentrum, en park, en busstation eller en annan plats där människor tillfälligt befinner sig.”

    Det verkar ju som de flertalet av händelserna är någorlunda bagatellartade, vilket också anges som en delorsak varför de inte anmäler. Av ca 9500 svarande är det endast 25 som fysiskt skadats eller tillfogats annan smärta.

    Under 2011 anmäldes omkring 89 500 misshandelsbrott i Sverige (enligt BRÅ). Det torde innebära att politiker löper mindre risk att råka ut för VERKLIGA våldsbrott, än befolkningen i övrigt.

    SvaraSvara
     
  11. När man läser igenom alla punkter så är det absurt och man kan konstatera att det är formulerat så att 100% av svenskarna skulle kunna svara ja på någon av dessa.

    SvaraSvara
     
  12. Japp. Jag mailade Sanna Wallin och fick enkäten. Och ja, jag skulle också bli ett streck i den statistiken för mitt engagemang i dessa frågor. Lite heder åt våra politiker som väljer att svara snålt.

    Jag har mailat henne igen, för att höra vem(Regeringen eller BRÅ) som ligger bakom att den är formulerad/utförd så här.

    SvaraSvara
     
  13. Dvs. mindre 0.3% av politiker har råkat ut för våldsbrott, medan befolkningen (räknat på tio miljoner) ger ca 0.9%. Risken är alltså 3x så stor att råka ut för ett riktigt våldsbrott om man inte är politiker. De jävla gnällspikarna kanske borde ge sig ut i verkligheten lite.

    SvaraSvara
     
  14. Således, rubrik:
    Politiker mindre våldsutsatta än övriga svenskar!

    Ingress: Ungefär 1% av Sveriges befolkning utsätts för misshandel varjer år. Motsvarande siffra för politiker är 0,25%. O.s.v…

    En annan variant är ju att vända på frågeställningen:
    UPPLEVER du dig trakasserad av Sveriges eller din kommuns politiker?
    Det lär bli rätt många ”ja” på den.

    Jag vill påstå att en rapport (såvida den inte handlar om psykologi) som använder ”upplevelse” hos respondenterna som något slags sanningskriterium omedelbart kan kastas på sophögen. Det är helt enkelt inte relevant i sammanhanget. Folk går omkring och upplever en massa konstiga saker. Däremot känner vi ju igen metoden som ett partytrick att ta till för att få braskande rubriker. Minns ni rapporten från Stockholms Universitet där i princip varenda kvinna hade ”utsatts” för ”sexuella trakasserier”?

    Det här är intressant:
    ”Resultaten visar att det är vanligast att brottshändelsen sker på allmän plats. Det kan vara ett köpcentrum, en park, en busstation.”
    Jag associerar omedelbart till situationer där någon får syn på en politiker och vill diskutera. Naturligtvis kan det bli obehagligt för politikerna men kanske inte enbart för att den andra är hotfull utan kanske likaväl för att man tvingas stå till svars för sina beslut som politiker. Kanske är detta ett uttryck för väljarnas frustration över politikers otillgänglighet till viss del.

    SvaraSvara
     
  15. Hedervärt av dig Ninni, att nysta upp strukturgarnet en bit till . Precis sådant här vi behöver ha som ammunition !

    Det var en journalist som gjorde exakt som dig , bra många år sedan, efter att ha granskat en enkät som ville ta reda på hur vanligt förekommande våld är mot kvinnor. En av dessa ”Männes våld mot kvinnor” rubricerade enkäter, som vi tyvärr känner till alltför väl. Den här journalisten hittade samma hemsnickrade definition på ”våld” av enkätskaparen (En kvinnoorganisation) som den här enkäten om politikers utsatthet för våld. ( vilken organisation tillhör förresten Wallin-kvinnorna?)

    Den här journalisten fick publicera sin kritiska granskning om enkäten, som jag skrev om i början , den är ju ändå fabricerad av en intresseorganisation.
    Det blev en gedigen sågning längs fotknölarna, av det slag som man sällan ser journalistiken göra numera .

    Nuförtiden gör bloggar som den här journalisters jobb.

    Julien Assange (ur boken memoarer är prostitution) får slutorden :

    (sid 54)

    ” I framtiden skulle inte makten komma från gevärspipan, utan från kommunikationer,och människor skulle inte få sin självbild levererad från ett litet och mäktigt kotteri,utan genom att de kunde försvinna in i ett socialt nätverk med en kolossal politisks prängkraft ”

    (sid.69)

    ” Internet erbjöd möjligheten att protestera på ett sätt som förbluffade korrupta myndigheter. Det sa : Ni bestämmer inte längre vad jag ska tänka om er ”

    Nu kommer jag lite för sent till jobbet Frown Men det var det värt.

    SvaraSvara
     
  16. Det blir ju enklare då. Det är inte vad som är sant som spelar roll, utan upplevelsen av sanningen. Om jag känner mig kränkt är det så.

    SvaraSvara
     
  17. Jeg lurer på om det finnes noen forskning rundt hvorvidt kvinner er mere nærtagende og lettere tolker noe som sårende/fornærmende/trakkasserende/diskriminerende/truende etc. enn menn. Slik jeg ser det tolker kvinner langt oftere enn menn ting som ikke var ment negativt som noe negativt. Om det er forsket noe på det burde de ha funnet en sammenheng.

    SvaraSvara
     
  18. Jag håller på och jobba på en typ fortsättning på detta inlägg.. där kommer jag gå in på just det du säger här. Men ja, jag håller med. Kvinnor tar oftare kritik som kritik mot person, medan män oftare tar kritik som kritik mot sak. Och som jag ser det, så är det naturligt att det första upplevs mer negativt än det andra.

    SvaraSvara
     
  19. Detta visar ju bara ännu en gång att man aldrig, aldrig, aldrig kan eller ska lita på statistik som är presenterad, analyserad och tolkad. Alltför många litar på det som kommer från SCB, BRÅ eller liknande bara för att det verkar vara pålitligt. Det är det inte och har aldrig varit… Tyvärr så är nog de flesta för dåliga på att förstå statistik och vet heller inte hur lätt det är att visa precis det som är beställt… Jag är heller ingen hejare på statistik men vet åtminstone att man aldrig ska tro på den som är presenterad och färdig eftersom det alltid finns ett syfte med det som visas.

    SvaraSvara
     
  20. Pingback: På Genusdebatten « Toklandet

  21. Pingback: Parti-party! « Genusdebatten

  22. Statistik i sig som är välgjord är ju inget problem. Däremot tolkningen och presentationen kan bli det. Om man har som utgångspunkt att aldrig lita på SCB så är ju frågan om vad man skall lita på i statistiska sammanhang.

    BRÅ känner jag inte till så väl men däremot lite om SCB. Själva statistiken de producerar tror jag håller högre kvalitet än det mesta. Däremot hur det tolkas, främst av andra, är en helt annan femma.

    BRÅ:s undersökning i det här fallet förefaller som sagt vara rena skräpet om det man vill undersöka är hur utsatta politiker är för trakasserier. Det är en undersökning av hur politiker upplever händelser som eventuellt skulle kunna falla under rubriceringen trakasserier. En helt annan sak. Det i sig behövde inte vara ett problem om den inte hade presenterades som varandes en undersökning av verkligen riktiga trakasserier. Både syftet med och presentationen av undersökningen förefaller synnerligen suspekta.

    SvaraSvara
     
  23. Adam Bek:
    Vad jag menade är att man måste själv kolla upp vad, varför, vem som, vilka frågor, varför dessa frågor mm mm mm innan man kan lita lite på det. Eftersom statistik upplevs som sanning och fakta av många när den presenteras oavsett vad som presenteras så är det ett jätteproblem om man inte är väldigt kritisk. Jag tror att scb m fl utnyttjar att många, inkl jag själv, är okunniga inom statistik för att kunna leverera det som är beställt oavsett. Rådatan från scb är säkert inget fel på men det är ju inte den som presenteras. Om varje rapport redovisades komplett med samtliga rådata inkl beställare, avgränsningar, vem som bestämt vilka frågor mm mm mm, alltså fullständigt så skulle det nog se lite annorlunda ut, tror du inte det?

    SvaraSvara
     
  24. @ Toklandet.

    Det stora problemet är varken statistik eller missnyttjande av detsamma. Det stora problemet är att vi inte har en journalistik värd namnet i Sverige. Det är, som jag ser det, journalisters främsta uppgift att göra sånt här. Att gräva fram galenskaper och visa/förklara för folket det galna, vad och varför man anser det är galet.

    SvaraSvara
     
  25. Men SCB har väl ingen egen agenda? De har ju en mängd statistiska arbetsuppgifter som är likartade år efter år och presenteras i t.ex. Statistisk årsbok. Det är s.a.s. färdig statistik att använda för envar som är intresserad av att följa utvecklingen i samhället. Jag tror du kan beställa rådata också men det vill till att du vet vad du håller på med om du skall få fram något användbart. Det går naturligtvis inte att presentera rådata i en statistisk samling, så det är tur att inte SCB gör det.

    Det är en helt annan sak när t.ex. fackföreningar, Timbro eller tidningar gör egna undersökningar eller beställer undersökningar från Temo och liknande. Där är avsändarens agenda helt avgörande.

    BRÅ däremot borde presentera neutral statistik. De skall inte vara någon opinionsbildande myndighet tycker jag. Det är väl politikerna som har fingrarna för djupt i syltburken förmodligen.

    Enligt min mening finns det gott om bra statistik i Sverige men medierna som har som uppgift att berätta om sånt har inte en clue. De kan inte skilja ren dynga (webbenkät någon?) från statistik av yppersta klass. De har lämpat över den uppgiften på sin publik så visst, jag håller med, man tvingas ständigt göra en slags kvalitetskoll när man läser om ”den senaste undersökningen”. Massmedierna har ingen källkritik alls när det kommer till statistik och det främsta skälet skrämmande nog är att journalister är helt kassa på matte i 99 fall av 100.

    SvaraSvara
     
  26. Klart att scb följer de direktiv de får, det blir ju deras ”agenda”. Har du aldrig undrat över var de t ex får sina konstiga definitoner ifrån? Det som ska klassas och inte klassas som ”obetalt arbete” t ex?

    Jag menar inte att de ska presentera enbart rådata utan att de ska bifoga precis ALLT som har med undersökningen att göra samt förklara grundligt hur de tolkat och varför. Du kanske har rätt om t ex scb men de utför fortfarande arbeten på beställning, hur vet du att de beställda arbetena inte hamnar i statistisk årsbok t ex? Nä, så länge det som rör statistik är så mycket höljt i dunkel så har jag hellre foliehatten på… Wink

    Förresten, har du heller aldrig undrat över varför du, som de garanterar är anonym, får påminnelser på någon undersökning som du ”glömt” (läs slängt…) att delta i? Hur vet de att just anonyma du inte skickat in?

    SvaraSvara
     
  27. Du har helt rätt både när du säger att att det är deras uppgift och det du skrev i ditt senaste inlägg, att media sitter med vid köttgrytorna och låter sig vällustigt smaka. Inte lätt att vara vass och kritiskt granska sina goda vänner som tycker exakt likadant som man själv gör och som man delar brödet och vinet med. Och samtidigt ursinnigt attackerar alla som inte tycker som de själva gör. Då blir ju resultatet det debattklimat som vi har i Sverige idag. Media och politiker beter sig ovärdigt idag när de märker att vi inte lever kvar på 80-talet då inte många kunde ifrågasätta något pga att det var jäkligt bökigt att leta reda på fakta. Då var det fritt fram för både media och politiker att ljuga så mycket de ville, jag tror att de saknar den tiden…

    SvaraSvara
     
  28. Problemet är att om man utgår från att alla är ute efter att lura dig och du måste göra allt arbete för att ta reda på ”sanningen” själv så står du inför en omöjlig uppgift. Det finns ingen människa som kan gå till botten med all information vi matas med. Bättre då att bilda sig en ungefärlig uppfattning om olika källors pålitlighet. Någon 100% säkerhet kan man naturligtvis inte ha. Men en sak är säker, om du t.ex. beställer ALLT bakgrundsmaterial till EN undersökning för att själv reda ut hur relevant, korrekt eller sann den är så har du förmodligen månader av arbete framför dig (om du inte är expert på problemområdet och känner till metoderna som brukar användas) innan du är klar. Och det för en enda undersökning. Det håller inte.

    Naturligtvis har SCB direktiv och ett uppdrag. Det har väl alla delar av statsförvaltningen? Hur skulle det annars fungera menar du? Vilka definitioner och begrepp de använder kan säkert kritiseras. Samtidigt kan det finnas andledning att inte ändra på begrepp från det ena året till det andra eftersom en av de värdefullaste behållningarna av statitik är möjligheten att jämföra över tid vilket kräver att undersökningar görs likadant år från år.

    Men jag ser nu att de faktiskt gör beställningsjobb också. Där kan jag känna att jag behöver ta reda på mer. Hur bra är de olika statistikinstituten i förhållande till varandra? Jag har hittills betraktat SCB som en av de seriösare. När det dyker upp skräpundersökningar tycker jag inte det brukar vara de som gjort jobbet. Rent principiellt tycker jag statens eget statistikinstitut skall avhålla sig från att ha ”kunder”. Det skapar osunda vänskapsband med opinionsbildare.

    SvaraSvara
     
  29. Givetvis varken kan eller ska man gå igenom varje gång men det ska vara lätt att få tag i för den som vill kontrollera något, jag vet faktiskt inte hur lätt/svårt det är att få tag på allt om man skulle vilja det utan bara konstaterar att de inte är så frikostiga med det frivilligt. Kanske det finns att ladda ner på resp sida?

    Man behöver inte alls tro att alla är ute efter att luras hela tiden men ju viktigare det är desto mer misstänksam bör man ju vara, är det en skitundersökning som inte kan få någon direkt påverkan så spelar det ju ingen roll medan om man tar denna från brå så kan den få jävligt stor betydelse på många plan… För du kan ge dig fan på att den plockas fram som en sanning om det blir tal om mer kontroll av nätet t ex!

    Om begrepp och definitoner är helt åt helsike, ska man inte ändra det då? Om det är ”felaktiga” data som samlas in år efter år så är det ju inte värt så mycket. Eller om de samlas in felaktiga data under flera år som sen används av riksdag för lagstiftning så har det ju enorm betydelse…

    Men jag är inte så intresserad av att få reda på att allt är fullständigt korrekt hela tiden, däremot så funderar jag varje gång det presenteras något över t ex vilka frågor som ställts, varför de ställts, varför man undersökt detta mm. De flesta funderar nog inte alls över något som kommer som statistik utan tar det automatiskt för sanning.

    SvaraSvara
     
  30. Ja, vi är nog överrens om det mesta. Medier och opinionsboildare missbrukar statistik hela tiden och det är egentligen ett stort demokratiskt problem eftersom det gör att folk inte har relevanta fakta när de går till valurnorna. Det är illa.

    Utöver det har vi relevanta och bra statistiskt material som aldrig presenteras i medierna eftersom det inte passar den rådande diskursen. Sanningen om att det är kvinnor som lider och har det svårt (speciellt unga tjejer) motsägs av självmordsstatistiken så den talar man inte om trots att den har en hel del att berätta.

    När det gäller att presentera bakgrundsmaterial kring en undersökning håller jag med dig i princip. Jag är för ett öppet och lättillgängligt samhälle. Det bör vara enkelt att få fram kringuppgifter vid behov, i alla fall från statliga undersökningar. Vad privata aktörer gör är deras ensak men naturligtvis ökar inte hemlighetsmakeri trovärdigheten. Det jag menar (eftersom jag har vissa insikter i statistik) är att det för en överväldigande majoritet av befolkningen inte är användbar information. Det är inget som kan publiceras tillsammans med själva rapporten. Det är för specialister, granskande journalister (yeah right – statistikkunniga journalister i Sverige kan räknas på en hands fingrar) och specialintresserade enskilda privatpersoner.

    SvaraSvara
     
  31. Pingback: Historieförvanskning « Kvinna och antifeminist

  32. Givetvis varken kan eller ska man gå igenom varje gång men det ska vara lätt att få tag i för den som vill kontrollera något, jag vet faktiskt inte hur lätt/svårt det är att få tag på allt om man skulle vilja det utan bara konstaterar att de inte är så frikostiga med det frivilligt.

    Precis så!

    Jag har mer än en gång hamnat i situationer där SD debatteras och man förväntar sig att jag ska lägga upp avhandlingar om varför jag anser detta parti, till helt avgörande del, är rasistiskt.
    Jag önskar jag hade en hel stab till min hjälp, då skulle jag göra samma sak som jag gör här för att belägga min åsikt om SD. Jag gav SD en chans, grävde tillräckligt mycket för att själv skapa mig en egen grundad åsikt, men inte tillräckligt för att kunna såga dessa så här. Det skulle helt enkelt ta för mycket av min tid och kraft. Man får helt enkelt acceptera min åsikt, utan att jag belägger den djupare.

    Jag väljer av tidsskäl att prioritera feminismen eftersom den dominerar alla andra partier. Ett enda parti som väljer att droppa feminismen och vi ges en möjlighet att rösta bort rasism ur vår riksdag, oavsett vilken typ rasism det handlar om. Därför prioriterar jag så här.

    Men, för den som funderar på, eller väljer att rösta på SD, men inte anser sig vara rasist, så vill jag säg att jag respekterar valet. Jag är för åsiktsfrihet, det innefattar även åsikter jag inte gillar. Men min rekommendation är ”Gräv!” och jag vågar lova dig att du kommer finna feminismens exakta motsvarighet.

    SvaraSvara
     
  33. @ Toklandet och Adam Bek
    Det är precis så där svårt och tidskrävande att gå på djupet. Därför är ju nätet ett fantastiskt verktyg. Jag försöker att alltid vara noga med att lägga in källor, för att ni själv ska kunna bedöma min sågning eller hyllning av studier och forskning.

    Tyvärr är det också så att mycket finns ”bakom lås och bom”, t. ex. stora delar av forskning har majoriteten inte tillgång till. (vilket jag har åsikter om.)

    Ni har talat om SCB, jag anser den i det stora hela är bra. Användandet av den är dock allt för ofta skrämmande.

    Ni talade också om ”obetalt arbete”. Jag håller med om att den kategorins klassificering ger en skev och olämplig statistik. Jag håller också med om vikten att inte ändra klassificering. Men tänk att man istället för att ändra hade lagt till en klass ”obetalt arbete 2” för att åtgärda misstaget. Då behåller man både jämförbarhet och ger möjlighet till en bättre bild nu och framåt.
    Så skulle jag önska man gjorde.

    SvaraSvara
     
  34. Du har helt rätt. Nyligen läste jag ut Jan Guillous biografi och en stor del av den handlar om journalismen i Sverige. När han var ung var det vänsterns åsikter som hölls borta från pressen men idag är det snarare tvärtom. Samtidigt har vänstern gått från att protestera mot statligt förtryck till att förespråka det behövs mer makt till staten. Från att protestera mot politiska domar till att förespråka fler personer döms. Från att vilja ha rättssäkerhet till att tycka för få personer döms.

    SvaraSvara
     
  35. Hur menar du att mycket finns bakom ”lås och bom”?
    Vilken forskning menar du att majoriteten inte har tillgång till?

    SvaraSvara
     
  36. Det var lite klantigt formulerat. Man kan betala för/köpa forskning, men däremot inte låna så som du kan låna en bok på biblan, hur som helst. Då behöver man ha tillgång till databaser.

    SvaraSvara
     
  37. Jag började förresten läsa en artikel av Dobash & Dobash, som menar att det är en myt att relationsvåld är symmetriskt. Jag googlade runt lite, och kom fram till att många citerar just Dobash & Dobash när de vill betona att mäns våld mot kvinnor är mycket vanligare än det omvända.

    Nu har jag inte läst studien noga. Jag började tappa intresset när jag såg att deras urval bestod av fall som tagits upp i domstol. Redan där tycker jag att man löper stor risk för ‘selection bias’, eftersom om det nu förekommer att kvinnor misshandlar män, är mörkertalet stort, och vi kommer inte att se en jämställd statistik i domstolarna. Men det visste vi ju.

    Sedan kommer denna:

    All the men in the study had been convicted of an act involving violence against their partner and, as such, constitute a criminal justice sample of male perpetrators.

    Jaha? Man har alltså valt att studera par där mannen bevisligen är våldsam, och sedan konstaterat att kvinnorna i just dessa förhållanden varit mindre våldsamma. Sedan har man generaliserat utifrån det.

    t should be noted that while the focus of this paper is on women’s violence to a male partner, the sample is drawn from men who have used violence against a woman partner. As such, women’s violence is being examined in the context of men’s violence. While it might be useful to study only women who have been arrested for using non-lethal violence against a male partner, this is such a rare occurrence that it would be difficult to obtain an adequate sample. As such, women’s violence within the context of a sample of male abusers may be the most realistic approach to sampling, given that the focus is on violent behaviour and not domestic conflicts, disagreements, arguments, name calling and the sort of ‘aggressive’ behaviour often measured using the CTS and, in turn, defined as violence. As with all samples, this one has its limitations, but this sample has allowed us to open a window on the existing body of knowledge by providing intensive and extensive knowledge about intimate partner violence from both men and women partners, who discussed at length and in great detail their own violence and that of their partner.

    Sedan fanns det iofs en diskussion om andra studier, men på hela taget fann jag deras ton tendentiös, och efter att så lättvindigt accepterat det rätt extrema metodfelet, med vad som rimligen måste ses som ett av de mest snedvridna urval de skulle kunna göra, kände jag att mitt intresse för deras utökade analys svalnat betänkligt.

    SvaraSvara
     
  38. tror jag iaf.. jag kanske har fel.. man kanske kan låna på universitetsbiblioteken utan att bli ruinerad på kuppen? Det har jag inte undersökt..

    SvaraSvara
     
  39. Om jag går in i skogen och bedriver forskning, så kommer jag komma fram till att världen består av skog.

    SvaraSvara
     
  40. Ulf T:

    ”While it might be useful to study only women who have been arrested for using non-lethal violence against a male partner, this is such a rare occurrence that it would be difficult to obtain an adequate sample.”

    Så å ena sidan har de inte forskat på våldsamma kvinnor. Å andra sidan kan de trots denna brist på forskning uttala sig tvärsäkert om hur vanliga de är. Nån som misstänker intuitionen var inne och spökade här? Murray Strauss trodde också att det var mycket ovanligare med våld från kvinnor men som BETALD FORSKARE gjorde han ändå den studie som skulle visa det resultatet – och blev oerhört överraskad när den inte gjorde det. Han trodde han gjort något fel och gjorde studien tre gånger innan han konstaterade våldet är symmetriskt.

    Dobash och Dobash var förmodligen i samma situation men där Murray Strauss var en riktig forskare som tog vetenskapen på allvar så var Dobash och Dobash ideologiskt färgade latmaskar som ägnade sig mer åt FÖRGIVENSKAP än de ägnade sig åt vetenskap.

    SvaraSvara
     
  41. Nävisst all forskning finns inte enkelt tillgänglig online och gratis. De stora tidskrifterna tjänar pengar på att inte publicera allt gratis. Kostnaderna att hålla materialet tillgängligt är nog betydande. De är ju inte statliga så det kanske man inte heller kan kräva. På universitetsbibliotek tror jag det mesta går att få tag i dock. På sikt kan man ju tycka att det borde höra det moderna samhället till att ha grundforskning och universitetsforskning tillgänglig för allmänheten, sökbar online. Det skulle locka min röst i alla fall.

    Kanske är det också så att vi blivit lite lata. Vi tror att om man inte får tag i något hemifrån från sin dator så går det inte att få tag i. Bibliotek skall inte underskattas.

    Köpt forskning sorterar jag in i en annan kategori. I naturvetenskapliga/tekniska sammanhang kan nog resultaten vara nog så relevanta men inom ekonomi, samhällsvetenskap och liknande så får man nog ta på sig tvivlarmössan inför forskningsresultat som beställts.

    SvaraSvara
     
  42. Pingback: Näthat – När media satte ribban | Genusdebatten

  43. Med tanke på hur det har eskalerat på senaste tiden, så har vi nu fått svaret på varför de utformat den på detta vis. Inledningen var denna beställda rapport, trycket har succesivt ökats….

    Snart kommer crescendot, hur lång tid tror ni det tar innan förslaget om en lag mot ”hets mot kvinnor” kommer?

    SvaraSvara
     
  44. Pingback: Ett väldigt oväntat(?) och obehagligt resultat | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting