”Flaskvåldtäkten” och frågan om ansvar
avatar

Bakgrund, ett axplock: Aftonbladet, Expressen, SvD.

Ganska nyligen skrev jag att svensk media ganska nästan alltid sköter sig väl när det kommer till att skriva om domar, få undantag då man uppenbart tar parti eller försöker påverka ett måls utgång. I detta mål har de inte försökt påverka dess utgång, men rapporteringen har varit såpass förenklad att den blivit skev. Och den har blivit skev till pojkarnas nackdel. De flesta jag har talat med har via media uppfattat att tre unga män i anslutningen till en fest hänsynslöst körde upp en flaska i underlivet på kvinna, och de reagerade skarpt på att Umeå Tingsrätt friat männen med hänsyn till att de kanske inte begrep vad som hänt. När jag själv läser artiklarna hittar jag inte mycket fel, det handlar mer om trubbigt språk och utelämnad information. Några om tidningarna skriver om våld, något som inte återfinns i någon av de refererade berättelserna. (Om det förekommit i förundersökningen/förhandlingen så har domstolen tagit så lätt på det att det inte ens omnämnts. Eller så har tidningarna övertolkat texten.)

Jag har läst många domar, och denna är ovanligt väl förankrad för att vara en tingsrättsdom. Både i den ringa bevisföring som finns i målet, och i hur denna ska bedömas. I det senare hänvisas flera gånger till Högsta domstolens prejudikat om hur tunga bevis som ska krävas för en fällande dom.

Jag slogs också av hur ense alla parter var om händelseförloppet, även om detaljerna går isär. Alkoholen verkar ha förekommit i så måttliga mängder att det kan ignoreras.

Hon försökte enligt egen utsago förmå en av männen till sex; i vilken mån han lät sig förföras är oklart. Beskrivningen spänner från kelande till samlag beroende på vem vi lyssnar till. Hon inledde också sexuella handlingar med en av de andra männen när denne kom in i sovrummet där de befann sig. Alla är överens om att handlingarna var frivilliga.

Den tredje mannen i sällskapet anslöt strax. Han började filma med sin mobil med slutade när han blev ombedd, filmen raderades senare. Hon nekade verbalt att ha sex med honom och det respekterades utan omsvep.

Nu blir det lite mer luddigt. Men den första mannen plockar fram en vinflaska och frågar om de kan använda den. Kvinnan svarar inte alls på detta enligt henne själv, nickar och svarar ja enligt en annan version. Klart är endast att hon inte nekade på rak fråga. Enligt henne uppmanade en av männen henne lite lätt med handen att lägga sig ner (”som ett tecken liksom”). Han förde isär hennes ben och förde sedan in flaskan ett antal gånger, men slutade direkt när hon bad honom. Enligt vissa versioner har det uppstått en liten blödning. En har inte ens uppfattat något blod.

Efter detta var stämningen i lägenheten förändrad till det sämre, och männen åkte snart hem till sig.

Tankar

Åklagaren menar att männen borde ha insett att hon inte ville. Frågan är vad de hade att gå på? Det verkar som om kvinnan först höll ihop benen, men sedan lät dem föras isär utan motstånd. Att hon lät detta ske öppnar enl domstolen (och mig) för att det kunde uppfattas annorlunda. Andra resonemang vad gäller kroppsspråket kan vi närmast ignorera. Orsaken är att man normalt inte styr varandra med ord i sängen, utan med beröring och rörelser. Ord är då mer ett komplement. Alla är dessutom eniga i att ingen varit hårdhänt.

Det är klart att kvinnan var initiativtagaren till många av de sexuella handlingarna. Dock inte den sista, och i efterhand tydligt att kvinnan inte uppskattade denna. Det är också klart att hon valde att uthärda akten en tid innan hon avbröt den genom att be mannen ifråga att sluta. Ingen i domen antyder något om hot, tvång eller våld. Utan illustrerar snarare en misslyckat sexualakt där de olika parterna hade olika uppfattningar, tills hon valde att avbryta. Därefter är det också tydligt att alla männen i efterhand förstod att det gått fel och att hon var ledsen. Det visar att de var känsliga för de tecken som fanns att tyda, även outtalade sådana.

Om jag dristar att hänfalla till mig själv så kan jag ha en möjlig förklaring, ta den för vad ni tycker att den är värd. När jag har utsatts för något bortom mina sexuella erfarenheter eller fantasier, då jag är mentalt oförberedd, så har jag blivit helt passiv. Huvudet har dock arbetat för högtryck med att försöka hinna ikapp och avgöra om jag tycker om behandlingen eller ej. Viktigt att notera är att jag varken godkände detta moment på förhand, eller avbröt det trots att jag kunde. Det är så jag uppfattar även denna kvinnas situation och agerande, som det beskrivs i domen.

Nya sexuella handlingar kan vara positiva erfarenheter såväl som negativa. Vad som blir vilket beror på många omständigheter, och självklart även personligt tycke och smak. Men mellan vuxna finns ett ömsesidigt ansvar; dels måste man respektera de gränser partnern ger uttryck för, dels markera de gränser man inte vill att andra ska överträda. (Annars har de ingen gräns att förhålla sig till, utöver lagstiftningen, som alltid är den bortersta gränsen.) Det innebär att den som inte kommunicerar några gränser inte kan räkna med att dessa efterlevs, och att de som uttrycker sig tvetydigt måste räkna med att tolkningen kan bli vilket som. Det finns således ett underförstått krav på att den som säger ifrån måste göra det så att det inte rimligen kan missförstås. (Annorlunda uttryckt: Man kan inte skicka någon annan i fängelse för att man själv inte hade lust att säga ifrån. Man väljer att tiga eller tala, och får själv ta ansvar för det.) En negativ upplevelse är inte detsamma som våldtäkt.

Jag skulle säga att just här går skillnaden mellan barn och vuxna. Dvs i förmågan att kommunicera sina önskningar och gränser. Barn under 15 förväntas inte klara detta, därför betraktas det alltid som våldtäkt i dessa fall även om övriga kriterier inte är uppfylla. (Jämför brotten våldtäkt och våldtäkt mot barn.) En person över 15 förväntas kunna säga ifrån tydligt, därav kravet på tvång/våld/hot om man inte är i något sorts ”försvarslöst tillstånd”.

Om jag hänfaller till egen erfarenhet så bör man alltid släppa taget om partnern blir passiv, och fråga uttryckligen. Men man man kan inte avkräva någon att de ska ha sprungit in i denna erfarenhet tidigare, eller att de ska kunna gissa vad en person känner innan de visat något. Samtidigt får våldtäktsbrottet aldrig bli en gissningslek, man måste ha passerat en tydlig gräns innan brottet begåtts. Och om vi inte vill reducera den vuxna kvinnan till barnets sexuella omyndighet så måste kvinnan ta ansvar för sin egen kommunikation, eller brist på sådan.

Vuxna har rätt att ha sex med andra som är villiga. Men med rättigheter följer ansvar. Den som inte kan markera sina gränser bör avstå sex (med andra) helt, lika mycket för att skydda andra som sig själv. Men det är en vuxen människans ansvar. Som jämställdist utgår jag ifrån att kvinnor har samma kompetens i denna fråga som män. Har jag fel så får ni gärna påtala det.

Således är domen korrekt. Förbehållet att den gör uppgiftslämnarna rättvisa.

Teo

Kommentarer

”Flaskvåldtäkten” och frågan om ansvar — 17 kommentarer

  1. Pingback: ”Flaskvåldtäkten” och frågan om ansvar | UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  2. @Ulf T:

    Jag noterar att målsäganden får vara anonym, medan ingen av de tre killarna får vara det…

  3. @Ulf T

    Jag länkar ogärna domslut av integritetsskäl. Precis som du säger så får killarna inte vara anonyma, de är ju offer om några i denna affär. Vilken tonåring skulle uppskatta att få sitt sexualliv utvikt för sådana som mig? Och i sin sämsta dager dessutom? Jag besparar dem gärna fortsatt exponering.

    Teo

  4. @Teo

    ”Således är domen korrekt. Förbehållet att den gör uppgiftslämnarna rättvisa.”

    Precis min mening! Frågan är varför människor inte tycks vilja läsa domen när man länkar till den. Det tycks vara viktigare att få sina fördomar bekräftade, snarare än att rättvisa skipas.

    Jag har tagit upp ämnet vid ett flertal tillfällen med olika människor och frågat vad det egentligen är som tyder på att domstolen gjort fel i sin bedömning. De vanligaste svaren jag fått lyder ungefär så här:

    ”En kvinna skulle aldrig frivilligt ha sex med tre män.”
    ”Vem skulle vilja ha en vinflaska uppkörd i underlivet?”
    ”De fortsatte använda flaskan trots att det började blöda”
    ”Eftersom hon började blöda så måste det förekommit våld”
    ”De tre männen är invandrare och alla vet ju vilken kvinnosyn de har”
    ”De lyssnade inte på henne när hon sa nej”
    ”Domstolen kan inte avgöra om hon ville ha sex eller inte”

    Jag har läst igenom domen i sin helhet några gånger för att försöka hitta några uppgifter som styrker dessa uppfattningar. Jag måste emellertid vara blind eller fullkomligt känslokall, för jag kan inte hitta några.

  5. Vad jag ser är domen helt baserad på att om ord står mot ord kan man inte fälla utan stödbevisning. Madeleine Leijonhufvud argumenterar i SVD artikeln för att man borde införa samtyckeslagstiftning vilket kan tyckas lite absurdt då en samtyckeslag ändå inte förändrar situationen här då männen här uppenbarligen ansåg att de uppfattat samtycke.

    Så för att ändra utfallet i sådana här fall skulle man behöva frångå ord-mot-ord=fria principen (och den tycks väldigt svag som den är). Då blir det i princip omöjligt att ha sex utan att filma. Även med nuvarande princip tycks det vårdslöst att inte filma, då det kan vara enda sättet att klara sig mot falskanklagelser i kombination med uppenbarligen förekommande kreativa läkarutlåtanden.

  6. @Thomas

    ”Vem skulle vilja ha en vinflaska uppkörd i underlivet?”

    Samma som kör upp en dildo? Om jag inte är helt felinformerad så stoppas det upp en hel del.

    @Olof
    Leijonhufvuds linje strider mot allt vad rättssäkerhet heter. I hennes värld skulle rättegången mest bli en formalitet där man med ytliga anklagelser kan kasta andra i fängelse, i vart fall på sexualbrottsområdet.

    Vi skulle i praktiken få en sk ”negativ bevisföring”, dvs att den anklagade måste bevisa sin oskuld, istället för tvärtom.

    Teo

  7. Thomas
    Roade mig med dina punkter. Du har helt rätt i att folk oftast verkar söka efter att få sina fördomar bekräftade. Sakfakta biter dåligt på dessa, och jag ids inte dividera med dem. De tänker inte mycket själva, utan återupprepar.

    ”En kvinna skulle aldrig frivilligt ha sex med tre män.”
    Låt mig introducera ett nytt ord: gruppsex!

    ”Vem skulle vilja ha en vinflaska uppkörd i underlivet?”
    Av samma orsak som man vill ha en dildo eller något annat uppkört. Är inte det underlivets själva poäng i kvinnornas fall?

    ”De fortsatte använda flaskan trots att det började blöda”
    Nej, inte ens enligt kvinnan. Tvärtom var det då hon bad honom sluta, vilket han omedelbart gjorde.

    ”Eftersom hon började blöda så måste det förekommit våld”
    Slemhinnor är känsliga och blodkärl sköra. Hymen/Mödomshinna någon?

    ”De tre männen är invandrare och alla vet ju vilken kvinnosyn de har”
    Inte jag. Jag brukar fråga dem om jag vill veta.

    ”De lyssnade inte på henne när hon sa nej”
    Jo, det var ju just det de gjorde. Men hon sa inte ifrån så tidigt som hon borde gjort. Men det är en annan fråga.

    ”Domstolen kan inte avgöra om hon ville ha sex eller inte”
    Enda argumentet med någon substans, de går på indicier; som att hon tog initativet till sex. Men går det inte att avgöra så finns heller ingen grund för en fällande dom. Brott ska bevisas, vid tvivel ska den misstänkte frias.

    Teo

  8. Teo

    Tror att din analys av att den fördröjda mentala uppfattningen av vad som sker har mycket med att göra med varför detta uppfattades som en våldtäkt.
    Jag har sett fall där en ung kvinna från att ha varit deltagande och drivande efter en stund kommer till insikt över att hon är utlämnad och exploaterad och risken att det kan ge personliga konsekvenser efteråt. Inte sällan då hon pratat med andra efteråt. Med en sådan känsla kan det vara lätt att tolka händelsen som ofrivillig i efterhand.
    Detta kan ha skett även här men det är omöjligt att säga.

  9. Jag har också läst domen och delar din tolkning av den. Ibland blir det inte som man tänkt sig, helt enkelt. Jag tycker synd om dom alla fyra.

  10. @Thomas:

    ”Eftersom hon började blöda så måste det förekommit våld”

    Inget våld alls förekom, anledningen hon började blöda var av allt att döma att de hade slarvat med att ta bort den folie som ofta sitter högst upp på vinflaskor. De plockade bort folien men en liten bit satt kvar och denna rispade henne. Observera att alla journalister som skrivit om det här mycket väl visste hur misstolkat det skulle bi. De bryr sig inte, att sätta dit ”våldtäktsmän” säljer mer tidningar, ger mer status och känns viktigare.

  11. @Teodor

    Ibland blir man förvånad över hur människor tycks förorda någon slags moralrätt som inte bara ska bedöma huruvida ett brott begåtts, utan som även ska döma människor baserat på deras sexuella preferenser eller personliga intressen. Jag trodde ärligt talat att tillräckligt många människor någon gång har spanat in ”Fråga Olle dokumentären” för att inte längre förvånas över relativt banala företeelser som gruppsex eller införandet av allehanda fallossubstitut.

    @Erik

    Precis så. Både läkarundersökningen och vittnesmålen stämmer ju dessutom överens på den punkten.

  12. Vi feminister förstår att alla pojkar och män som anklagas för våldtäkt är skyldiga. Feministisk forskning har ju också visat att kvinnor aldrig ljuger och dessutom vill kvinnor aldrig ha sex t.ex. med flera män. När det gäller sex ligger allt ansvar självklart hos pojkar och män, eftersom de är förövare, eftersom allt ansvar alltid ligger hos dem. En kvinna kan aldrig bära något ansvar för sexuella aktiviteter, eftersom kvinnor är offer, eftersom de inte har något ansvar för sina sexuella aktiviteter.

    Män ska alltid förstå när och hur kvinnor vill ha sex och förstår de inte det så ska de dömas för våldtäkt, oavsett vad kvinnan sagt eller gjort.

  13. Pingback: Svarsdel på Frågestund oktober 2013 | Genusdebatten

  14. Pingback: Åsa Erlandson vill ha ”Genusbråkfritt” del 1 av 2 | Genusdebatten