Professor Jordan Peterson om Vetenskapliga studier av Politisk Korrekthet
avatar

Jag berättade i mitt förra inlägg om försöken att tysta Professor Jordan Peterson (University of Toronto). Det har visat sig att Peterson har en doktorand, Christine Brophy som skriver masteruppsats på ämnet Politisk Korrekthet. Hon har genomfört vetenskapliga studier både för att bedöma om det finns PK och vilka psykologiska faktorer (personlighetsdrag) som PK isåfall sammanfaller med. Här är Lauren Southerns intervju där Jordan Peterson och Christine Broph berättar om dessa upptäckter.

Den första upptäckten som de gjort är att Politisk Korrekthet existerar och kan observeras vetenskapligt. Det är alltså inte bara en etikett som vissa försöker tysta debatter med även om det finns många människor som grundlöst påstått detta. Exempelvis här i Sverige har vi Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid linköpings universitet som i SR Studio Ett beskrev hur

”Uttrycket hela tiden används för att ta död på en intressant debatt såtillvida att dom som använder uttrycket politiskt korrekt använder det förlöjligande och fördömande för att avvisa personer, grupper som företräder åsikter som istället för att diskutera dom så avfärdar man dom som politisk korrekta.”

Enligt de studier som Christine Brophy utfört under Jordan Petersons handledning så har Stefan Jonsson fullkomligt fel. Vidare så kommer personer som Jonsson att få mycket svårt att kategorisera en Professor som Jordan Peterson (som bland annat har undervisat i sju år på Harvard) som den sorts människa han påstår använder uttrycket ”Politiskt Korrekt” vilket var vad som startade uppståndelsen. Jordan Peterson filmade den 27 September den första filmen i serien ”Professor against Political Correctness” . Del 1 Fear and the Law” som startade alltihop.

Han följde upp med Del 2 Compulsory Political Education (A Real World Case Study at U of Toronto) vilken sedan åtföljdes av Del 3A The PC Game and How to Counter it. Det var efter denna tredje video som PK-gänget svarade genom att diverse vänsterextrema förbund i mail krävde att han skulle tystas. Han lade upp då upp sina svar under rubriken Abolish Jordan Peterson Del 1 (Union activism) och Del 2 (Student group activism)

Som om det inte vore absurt nog att anklaga en person med Professor Petersons meriter för att stå för den användning av PK som Stefan Jonsson försöker definiera det som så lär det bli ännu mer pinsamt om Stefan Jonsson, själv en vit medelålders man som av allt att döma inte ens hänvisar till forskning på Politisk Korrekthet, skall försöka lägga sig ut över hur Christine Brophy, som på politiskt korrekt språk skulle kallas en ”rasifierad kvinna” och som dessutom skrivit en masteruppsats – beskriver det. Vi vet nog alla att Brophy skulle gå segrande ur den striden även om hon inte dessutom varit oerhört skärpt.

Den andra upptäckten som Brophy gjorde med sina studier var att Politiskt Korrekthet kommer i två olika former. En som hon kallar ”Egalitarian political correctness” och en annan som hon kallar ”Authoritarian political correctness”. Dessa framträder oerhört tydligt eftersom det är helt olika personlighetsdrag som de korrelerar med. Jag beskriver kort de viktigaste delarna då alla kanske inte kan hänga med i videon. Annars rekommenderar jag att ni ser hela videon.

Den förstnämnda ”Egalitarian” varianten av politisk korrekthet hittas hos personer med två drag. Det första är höga nivåer av agreebilyness/compassion. De dras till Politisk Korrekthet som ett uttryck för att känna med dem som de anser svaga. Anledningen de inte bryr sig om motsägelsefulla påståenden är enligt Christine Brophy att ”Compasison” kommer från Moderskänslorna för småbarn. Då småbarn är så försvarslösa måste känslorna för dem vara altruistiskt villkorslösa. De får inte ifrågasättas och här hittar vi roten till den första formen av politisk korrekthet: Förbud mot att ifrågasätta offergrupper.

Den sistnämnda ”Authoritarian” varianten av politisk korrekthet handlar däremot inte om medkänsla utan om andra drag. Här berättar Professor Peterson att den tydligaste faktorn är kraftig korrelation med negativ kognitiv förmåga. Denna är så kraftig att negativ kognitiv förmåga är en starkare förutsägelse för Authoritarian PC än positiv kognitiv förmåga är förutsägelse för akademiska resultat. Det är en mycket stark korrelation. Det andra draget är höga nivåer av ordningsbehov och interpersonal disgust senstitivity. Det är med avsky som normer och regler förs vidare från föräldrar till barn. Här hittar vi förklaringen till åsikter som ”rasism mot vita finns inte”. Det finns också korrelation med klinisk diagnos av ”anxiety/mood-disorder” antingen hos dem själva eller hos en förälder.

Här tar Professor Peterson över och berättar att sedan slutet på andra värdlskriget har delar av vetenskapen ledda av Frankfurtskolan förnekat och förkastat tanken att det skulle kunna existera ”leftwing authoritarianism”. De godtog endast tanken om authoritarians när de var ”rightwing”. Men här med facit i hand konstaterar alltså Stevenson och Brophy att bevisen för motsvarande sorts människor på vänsterkanten är mycket starka då man kan förutsäga detta på basis av personlighetsdrag. Här tar Brophy över och beskriver hur man förutsäger Egalitarian Political Correctness. Den första faktorn som kan förutsäga det visar sig vara huruvida personen ifråga har varit på ett seminarium vars syfte var att öka känslighet för skillnader hos individer.

”For example a seminar on sexual harassment. Thats the first predictor of PC egalitarianism” Brophy

Den andra faktorn som förutsäger Egalitarian PC visar sig vara ”Hög kognitiv förmåga”. Slutligen så har de även höga nivåer av ”öppenhet/openness”. Vidare så berättar Brophy något väldigt intressant. Den drivande kraften i rörelsen är PC Authoritarians, På grund av deras höga behov av ordning och högre grad av psykiska problem (clinical diagnosis of anxiety/mood disorder) så uppvisar de högre grad av ”distress”. På grund av höga nivåer av medkänsla (agreebleness/compassion) upplever PC Egalitarians i sin tur starka behov att skydda och ta hand om ”PC Authoritarians”. Allt på grund av moderskänslorna för småbarn som vi redan tagit upp.

Min kommentar: Rent praktiskt innebär detta att PC Egalitarians vill sätta trasiga personer (PC Authoritarians) på ledande och ansvarsfulla poster enbart för att de inte kan låta bli att se på dem som småbarn att tycka synd om.

I slutet på intevjun passar Lauren Southern på att fråga om de även har studier på ”Rightwing authoritarianism”. Brophy berättar att leftwing authoritarianism har gemensamt med rightwing authoritarianism en hög nivå av ordningsbehov och ”interpersonal disgust sensitivity”. Till skillnad från vänstervarianten så har dock högervarianten låga nivåer av ”agreebleness” Så vänsteraktivister (kommunister) skiljer sig på vissa sätt från högeraktivister (nazister) men på andra sätt är de snarlika.

Jag skall inte avslöja slutet men om ni ser videon så ger Professor Peterson en klockren beskrivning på varför han anser att ett samhälle behöver både vänsterfolk och högerfolk och varför han motsätter sig Politisk Korrekthet som tycks designad att se till att högerdelen försvinner eller i alla fall tystas och därmed inte kan påverka samhället. Intressant att dessa människor brukar försöka ursäkta sina censur och kontrollbehov som uttryck för ”demokratiska” värderingar när inget kunde vara mer fel.

Kommentarer

Professor Jordan Peterson om Vetenskapliga studier av Politisk Korrekthet — 15 kommentarer

  1. Hej.

    Kommer du att lägga upp en länk till uppsatsen/abstacten när/om den blir tillgänglig? Video i all ära; personligen föredrar jag att läsa när det gäller sådant som kräver tankeverksamhet.

    I övrigt verkar väl hennes slutsatser stämma rätt väl med vad vi vet om just auktoritära personlighetsprofiler; ordning enligt deras mall är ett självändamål. Inte frihet från lidande, eller frihet från och frihet att, och ej heller egen plikt och eget ansvar – endast lydnad och ordning. Kombinerar man hennes personlighetskategoriseringar framträder en typisk partner/barnmisshandlare – våldet mot offret är ju framtvingat av det svaga offret och förövarens upplevda rätt och skyldighet att skydda den mot den själv.

    I intresse av akademisk rättvisa måste jag fråga om du känner till någon seriöst menad analys och bemötande av hennes slutsatser?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  2. Tyckte det var intressant att de funnit en korrelation med psykiatriska diagnoser. Förvånar mig inte alls. Har länge haft intryck av att medicinering för personlighetsstörningar är vanligt förekommande bland vänsterfeminister. (Och det menar jag helt seriöst, inte som någon raljerande sarkasm.)
    Men att det inte skulle finnas en auktoritär vänster … det är sånt som får en att undra hur akademiskt infnöklade en del måste vara för att kunna ta sig an verkligheten. Att det inte bara finns en auktoritär vänster utan att vänstern till sin natur är auktoritär (eller totalitär, different word, same shit) är lika uppenbart som att himlen är blå en molnfri sommardag och att bilar har 5 hjul. Vissa saker behöver man inte forskning för att se.

  3. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Hej.

    Om tillräckligt många människor delar samma obevisbara illusion tillsammans och på samma sätt, så är den sann för dessa. Tack vare elektronisk kommunikation underlättas skapandet av det sociala tryck som är nödvändigt för att hjärnan skall prioritera samhörighet framför analys, logisk prövning av påståenden och test av korrelation/kausation.

    Samma feministiska idéer som för hundra år sedan endast återfanns hos en handfull förbittrade övre medelklass-kvinnor blev för sjuttio till femtio år sedan via allmän utbildning och mer lättillgängliga media en idéflora hos en större grupp, vilka kodifierar sina idéer till en tautologiskt uppbyggd liturgi under sjuttiotalet, och som grasserar (grosserar snarare kanske?) för fullt som den normala positionen efter tusenårsskiftet.

    Ett beteende individen inte upplever som fel, kan inte behandlas vare sig med psykologiska diagnoser eller psykofarmaka – och skall inte heller så behandlas. Individen måste själv bringas till omprövning av sina föreställningar via exponering för situationer (faktiska, abstrakta o/e teoretiska) vilka frambringa kognitiv dissonans utan möjlighet till relativisering eller rationalisering. (Därmed inte sagt att en specifik individ överger sina föreställningar eller byter åsikt – den kan lika gärna bli en än mer hängiven anhängare av och förespråkare för vad det nu gäller.)

    Jag tror ovanstående är det psykologiska skälet till kravet på ’safe spaces’ – en undermedvetet formulerad försvarsmekanism mot just den ovan beskrivna processen. Ungefär som det påstås att kardinalerna vägrade se månens yta genom Galileos kikare; de visste ju att månen var en perfekt slät sfär och behövde inte titta efter – att göra så skulle demonstrera tvivel (offentligt dessutom, och vi vet hur homosociala grupper behandlar avvikare) de själva inte skulle kunna förneka. Månens ytas sammansättning är här sekundär – det är det manifesterade tvivlet som är problemet för den troende (med vilket skall läsas irrationellt stark tro på ej bevisbara [ontologiskt så] påstådda kausala element).

    Tror jag, och vet jag, då jag gjort resan från fanatiker utan eftertanke (eller rebell utan anledning kanske?) till eftertänksam cynism (i filosofisk mening – Diogenes är en personlig favorit).

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  4. @Chr Ewrk: Eftersom jag är noga med att fakta skall vara korrekta så räknade jag givetvis också med reservhjulet. Smile

  5. @Chr Ewrk & @Rikard:

    (Om tonen eller något annat i följande känns lite malplacerad någonstans kan det bero på att det är en lätt redigerad kommentar från en diskussion på Facebook, så den var urpsprungligen skriven med till en annan målgrupp.)

    För att fortsätta på temat om 5-hjuliga bilar. Det blir minst sagt lustigt hur man försvarar att public service skulle vara neutralt ”för undersökningar visar (inte)” det ena eller det andra. Hörde ett inslag häromdagen på radio där en redaktion skickat ut en (anonym) enkät om vilka partier journalisterna på SR/SVT röstade på för att gå till botten med de här påståendena. Så var en känd manlig profil (tror det var Knutsson, men inte helt säker) med som orerade om att han slängt enkäten i papperskorgen, och hur professionella journalister och redaktioner var och att det inte fanns någon partipolitisk agenda inom public service.
    Lite fulspel av Knutsson där skulle jag vilja påstå. Det kan mycket väl vara så att public service inte ger uttryck för några partipolitiska agendor (fast jag tvivlar), men det är ingen dikotomi som därmed skulle innebära att man är neutrala, man kan fortfarande ha en grav politisk slagsida, därav alla anklagelser om vänstervridningen i public service.

    Försvaret med att ”undersökningar visar” eller ”undersökningar visar inte” blir också patetiskt när den ideologiska vridningen och bristen på opartiskhet är helt uppenbar bara man tittar. Det är lite som att påstå att det inte finns kärlek för man har inget objektivt mätbart kriterium på vad kärlek är. Men alla har sett kära människor och kan känna igen två nykära personer med eller utan undersökningar och mätvärden. Det är helt uppenbart, man behöver bara titta.

    Titta bara vad det är för folk som syns i rutan. Det dräller av vänsterfolk i alla möjliga sammanhang. Hur ofta har man inte sett Gudrun Schyman som gäst i underhållningsprogram eller i myssoffan. Eller Lars Ohly, eller Jonas Sjöstedt eller Kakan Hermansson. På TV 3 (inte SVT, men ändå) satt programvärlden Kristoffer Appelquist och gäster innan EU-valet och skröt med hur de skulle rösta på Sorya Post [Tog jag upp i Medial mög i val med kval| Genusdebatten].
    Innan riksdagsvalet gjorde Belinda Olsson och Janne Josefsson en serie program tillsammans. Kjelle Bergkvist satt tillsammans med flera vänsterprofiler [Mikael Wiehe, Ann Heberlein, Patrik Sjöberg och Anna Maria Corazza Bildt som moderat alibi] i soffan och fick berätta om varför han stöttade Fi och hur hemska SD var [tog jag upp i Hycklerit i media: Skavlan].
    Det är oundvikligt i sammanhanget att inte ta upp behandlingen av SD. Om det kan vara svårt att visa på att det finns en partipolitisk agenda FÖR något parti i public service, så är det desto uppenbarare att det finns en agenda MOT. Jag tror aldrig jag sett någon från SD som gäst i något tävlingsprogram eller i myssoffan, såvida det inte är just för att ställas mot väggen. (Skavlan-intervjun av Åkesson var ett typexempel på hur SVT tar sida och ställning. Det är det enda intervjuinslag jag någonsin sätt i ett Skavlanprogram där den intervjuade konfrontativt ställs mot väggen, annars är det alltid mysintervjuer [se Hycklerit i media: Skavlan]). Man benämner slentrianmässigt sverigedemokraterna som ”främlingsfientligt” (ett värderande subjektivt uttryck, till skillnad från ”invandringskritiskt” som är neutralt sakligt), till och med i nyhetssändningar. Det är inte heller ovanligt att använda epitetet ”rasistiskt” när man talar om dem.
    Det är också mycket tydligt i hur moderatorer och debattledare hanterar icke närvarande personer (eller t.o.m. entiteter som DN) i inslag. Man är i vissa sammanhang väldigt noga med att påpeka ”är inte här och kan försvara sig”, för andra personer/entiteter gör det inte ett smack att de inte är närvarande, där kan vräka ur sig vad som helst. (ett typexempel på detta, visserligen inte SVT, men illustrerande, gavs i samma debatt på Pubicistklubben som Janne Josefsson-klippet om ”vårt parti” kommer från, där Chang Frick ställde deltagarna mot väggen och undrade hur det kom sig att moderatorn menade att man inte skulle prata om Arnstad för han var inte där och kunde försvara sig, men att det samtidigt gick alldeles utmärkt att påstå både det ena och det andra om Vavra Suk, fast han inte heller var där).
    Se för övrigt http://genusdebatten.se/jan-helin-swesocs-svarta-ryttare/

  6. PK = moralism just därför pk anhängare ofta talar i termer av onda och goda där pluralism och yttrandefrihet ses som negativt dvs omoraliskt.

  7. Stefan Jonsson som varit gift med Sara Danius som nu sett till att Bo Dylan tilldelats Nobelpriset i litteratur. Naturligtvis uppbackad av Sara Stridsberg och Lotta Lotass, bland de senaste tillskotten i Svenska Akademien. Nog för att jag hade väntat mig okonventionella val men jag trodde snarare på ytterligare en feminist efter Jelinek.
    Jonsson som är parhäst till P-O Hansen som skrivit en hel bok om EU:s migrationspolitik med utgångspunkt från migranternas perspektiv, inte värdstaternas.

  8. Trump ”hotar” att bygga en mur mot Mexico, som det sägs i public service (tror det var i SR P1). Trumpanhängare kanske ser det som att han ”lovar” att bygga en mur? Oavsett om det nu är en bra idé eller ej.

  9. Debatten fortsätter, Jordan Peterson går igenom de sätt på vilka Kanadas nya lagförslag inte bara gör kritik av mode (kläder, hårstil) olaglig utan dessutom de facto är en lagstiftning för upphörande av filosofisk ordning och förespråkande av totalt kaos.

  10. Pingback: Debatt om yttrandefrihet IDAG 15.30 Jordan Peterson bemöter sina kritiker på U of T, Passande nog på Internationella Mansdagen | Genusdebatten

  11. Pingback: Jonathan Haidt och Nick Clegg om Donald Trump, Brexit och Populismens ”backlash” mot Socialliberala Eliter | Genusdebatten