Män och ”work/life balance”
avatar

I ett forskningsprojekt lett av Jacqueline Scott på Cambridge University har man kommit fram till att många genusstrukturer tycks seglivade. Några glättiga artiklar har dykt upp i bl.a. engelsk och svensk press om att män blir lyckligare av att diska.

Att kommentera artiklar i kvälls-dags-pressen är lite ointressant, eftersom de sällan ger tillräckligt mycket information. De duger främst som startpunkt för att googla om mer data. På Cambridge’s egen webb hittade jag en lite mer utförlig artikel. Jag tänkte kommentera den för att ge ett exempel på hur åtminstone jag läser sådan här information. Kanske ni kan kommentera i er tur, och eventuellt komplettera med relevant information? Jag ber på förhand om ursäkt för att artikeln blir lite lång.

Inledning:

A major survey of gender inequality in contemporary society has found lingering echoes of old-fashioned, “male breadwinner” values, but also evidence that men are happier when they do their fair share of household chores.

Så slår man alltså an tonen. Jag reagerar direkt på det där ”do their fair share of household chores”. Det talas mycket om ‘normer’ i genuskretsar. Här tycks kvinnans perspektiv på jämställdhet vara ‘norm’. Låt vara att det är en engelsk studie, men SCB’s tidsanvändningsundersökning 2011 ger vid handen att gifta män med små barn är den grupp som totalt sett lägger ned allra mest tid på arbete, resor och hemarbete, tätt följda av ensamstående mammor. Min personliga erfarenhet är att arbete och resor är betydligt mer ansträngande än hushållsharbete. Att diska är för mig ren avkoppling, även om det inte är den avkoppling jag föredrar efter en tung arbetsdag.

At the same time, however, the initiative also identified causes for deep concern. Many companies in the UK, for example, still see little incentive for altering the employment conditions of their staff to ensure that the work-life balance of men and women is equitable.

Nej, det är klart att de inte gör. Det är inte deras jobb. Företag har ett ansvar inför sina aktieägare, och i viss mån till sina anställda, att driva en lönsam verksamhet. Det är ofta så att nöjd personal presterar bättre, men det säger sig självt att det inte är så att ju mer man lägger ned på att tillfredsställa personalen, desto större vinst gör man. Personalvård är en faktor som kan bidra till ett starkare företag, men det är inte den enda. Dessutom – på vilket sätt påverkar könsbalansen egentligen företagets resultat? Nå, vi läser vidare.

Several of the researchers involved in the project also conclude that the only way to close certain aspects of the gulf between the sexes, such as the gender-pay gap, is through legal compulsion.

…därför att jämställt utfall (framför allt 50/50 framför diskhon) är det absolut viktigaste målet i vårt samhälle? Vad kom detta ifrån?! Vi läser vidare.

The researchers argue that this approach is important because we can only improve gender equality if we understand that it is the consequence of a network of multiple causes and effects.

Ja, det håller jag med om.

“What we sometimes forget is that institutions are doing gender as well. Politicians, employers, schools and kindergartens, care homes and many other organisations all make decisions which impact directly on what is expected of families and these can challenge or reinforce traditional ideas about what men and women can or cannot do. If these decisions are not joined up, it can limit real gender equality overall.”

Det där låter som strukturer, men vi måste nog köpa boken för att förstå vad det egentligen är hon menar. Ger underlaget en tydlig vink om att det är arbetsgivare, stat och kommun som hindrar män och kvinnor att vara så jämlika som de annars skulle kunna vara?

Jag drar mig till minnes Warren Farrell’s föreläsning, som jag nyligen bloggade om. En av hans teser är att tidigare könsfördelningar, och könsfördelningen i fattigare länder, drivits mer av kravet på överlevnad, än någon avsiktlig mänsklig design. Vi tycks vilja tro att vi numera har avskaffat alla sådana hänsyn, men den rådande ekonomiska krisen får åtminstone mig att fundera på om vi inte behöver skärpa oss lite, och hitta tillbaka till ett mer pragmatiskt och ‘lönsamt’ samhälle. Kort sagt, vi måste skapa utrymme och välstånd innan vi kan börja diskutera hur det skall fördelas.

The idea of an incomplete revolution refers to a mixed picture in terms of gender equality across Europe. Since the 1960s, society has witnessed the demise of the traditional “male breadwinner” family, in which men went out to work and women stayed at home. More women have gone into higher education, managerial jobs, or professional occupations. Many now earn a salary comparable with their male counterparts.

Behöver jag ens invända mot formuleringen ”the demise of the traditional ‘male breadwinner’ family”? Det kunde beskrivas på många andra sätt. Enligt ChildTrends.org i USA, hade andelen barn som föds utanför äktenskapet ökat från 11% 1970 till 33% 1999, och trenden har fortsatt sedan dess. ”The demise of the traditional family” vore en korrekt beskrivning, och mindre tendentiös. Om vi tittar närmare på vad som hände kring 50-60-talen, kan vi möjligen hitta en ledtråd på Wikipedia:

Statistik visar att det var under 1950-talet som de fanns flest gifta kvinnor som ej förvärvsarbetade. Från och med 1960-talet kom antalet hemmafruar stadigt att minska.

Behöver ni en mer seriös referens? OK, enligt IFAU, hade 1950 (jämfört med 1920) 100% (71%) av Sveriges urbana hushåll vatten och avlopp, 83% (40%) el- eller gasspis, 74% (5%) dammsugare,  30% (-) tvättmaskin och 53% (-) kyl.

Hemarbetande kvinnor anslog 1937 i genomsnitt drygt 40 timmar per vecka till rutinmässigt hushållsarbete, dit vi räknar matlagning, städning, disk och tvätt. Genomsnittet för heltidsarbetande kvinnor 1957 var 23 timmar, det vill säga en skillnad på 15 timmar per vecka. Detta är dubbelt så mycket som den

ackumulerade potentiella tidsbesparing som moderniseringen då hade gett, vilket betyder att det måste ha skett en avsevärd minskning av fritiden. Vi finner alltså att de kvinnor som trädde ut på arbetsmarknaden […] drog ner på såväl tiden för hushållsarbete som på fritiden.

Däremot minskade inte den tid som hemarbetande ägnade åt rutinmässsigt hushållsarbete nämnvärt förrän efter mitten på 1960-talet. Så småningom kom även denna grupp av kvinnor att lägga mindre tid på sådant arbete, men förändringen kom sent och långsamt.

(Påminn mig om att argumentera emot deras nästa analys om att uppvärderingen av kvinnors förvärvsarbete nödvändigtvis medförde en nedvärdering av – och därmed lägre status för – hushållsarbetet).

Hursomhelst, kring 60-talet hade alltså hushållsarbetet moderniserats så mycket att det började bli riktigt angeläget att kunna omfördela denna tidsvinst till annat: förvärvsarbete för att kunna betala för den höjda levnadsstandarden. Men notera att inte minst kvinnor i och med detta alltså fick mindre tid över – inte mer. Att detta kunde säljas som ”frigörelse” är förstås en prestation.

Tillbaka till vår Cambridge-rapport:

Many women still struggle to strike a work-life balance, especially when it comes to having children. Some decide not to have children for the sake of their careers, while others “rein in” their careers to start a family. Often they do this by reducing their working hours; in the UK, for example, 40% of women work part time, compared with just 10% of men.

Jo, den tekniska utvecklingen har ännu inte rått på beroendet av kvinnor för fortplantningen, men hur är det egentligen med det individuella valet här?

I artikeln Swiss residents’ speciality choices, beskriver Barbara Buddeberg hur de kvinnliga läkarstudenterna valde specialitet tidigare än sina manliga kollegor, och i stor utsträckning valde inriktningar som skulle gå att komma igenom snabbare och som skulle gå bättre att kombinera med familj och barn. Notera att kvinnorna var mer aktiva i sina val än männen. I en annan artikel visar hon hur de kvinnliga läkarna oftare väljer mer framgångsrika läkare som partner, och nästan aldrig – till skillnad från sina manliga kollegor – väljer en partner med påtagligt lägre akademisk och professionell status än de själva. Följaktligen blir det de som går ned i arbetstid och in i ett ekonomiskt beroende. Dock, återigen, som ett resultat av deras egna val. Detta understryks även av att en större andel av de kvinnliga läkarna gav högst prioritet åt sin partners karriär, än de manliga läkarna gav åt sin egen.

Är det då så att kvinnor känner sig tvingade att välja så här? Tja, enligt World Happiness Report, är kvinnor mer nöjda med situationen än män:

In most advanced countries women report higher satisfaction and happiness than men. In our Appendix, women report higher life satisfaction scores than do men in all three of the data sets analyzed. But this finding is dominated by advanced countries. Outside the industrial countries the happiness gap infavor of women is often found to be smaller or even reversed. Moreover in both the U.S. and Europe women are becoming less happy relative to men.

Trenden är alltså att kvinnor blir mindre nöjda relativt männen? Vad beror det på? Det får vi utreda i en senare artikel. Åter till Cambridge:

One surprising outcome of the research project was that some attitudes from the days of male-breadwinner dominance have not disappeared.

Med tanke på ovanstående, inte så överraskande. Kvinnor verkar vara rätt nöjda med att låta mannen ha försörjningsansvaret.

Researchers expected to find, for example, that both men and women will be more satisfied with their household income if they have earned the money themselves. In fact, a series of interviews with couples on low or moderate incomes revealed that both tend to prize the man’s income more.

Ja, men det stämmer med ovanstående! Varför väntade de sig något annat? Här en studie från Storbritannien om job- och life satisfaction:

We find that men have the highest hours-of-work satisfaction if they work full-time without overtime hours but neither their job satisfaction nor their life satisfaction are affected by how many hours they work. Life satisfaction is influenced only by whether or not they have a job. For women we are confronted with a puzzle. Hours satisfaction and job satisfaction indicate that women prefer part-time jobs irrespective of whether these are small or large. In contrast, female life satisfaction is virtually unaffected by hours of work. Women without children do not care about their hours of work at all, while women with children are significantly happier if they have a job regardless of how many hours it entails. […]

For women, small part-time jobs generate a slightly higher average hours satisfaction and job satisfaction than large part-time jobs.

Kombinerat med Buddebergs data ovan, vore det lätt att dra slutsatsen att kvinnorna väljer; de väljer män som är starka försörjare, och är glada om de kan få jobba, så länge det inte blir för mycket av det goda. Mannens stora skräck är att bli arbetslös. I en skandinavisk meta-studie fann man att män är ok med att jobba mycket (och kvinnor är också ok med att de gör det), men kvinnor vill helst inte göra det. Studie efter studie verkar finna samma sak. Vadan den stora överraskningen?

Slutligen:

The academics expected to find that men’s work-family conflict rose, and their well-being fell, when they did more housework. In practice, they found the opposite, with conflict falling, and well-being going up. The study suggests that this may be because more men support gender equality, so they feel uncomfortable if the woman does most of the housework, and because women are becoming more assertive and making their dissatisfaction with lazy partners plain!

Dvs de antog att eftersom kvinnor traditionellt gör det mesta av hushållsarbetet, måste det bero på att män inte vill göra det? Till deras förvåning var det inte så! Cambridge-artikeln ger inte tillräcklig information för att man skall förstå vad de fann, eller vad de fick sin hypotes ifrån. Vi går till en artikel i The Telegraph:

The researchers expected to find that where men shouldered more of the burden, women’s happiness levels were higher.
In fact they found that it was the men who were happier while their wives and girlfriends appeared to be largely unmoved.
Those men who did more housework generally reported less work-life conflict and were scored slightly higher for wellbeing overall.

Såå, det blev ingen ökad lycka för kvinnorna när männen hjälpte till? Vad är då förklaringen? Har de kontrollerat för hur mycket dessa män jobbade? En tänkbar förklaring skulle annars kunna vara att dessa män hjälpte till mer hemma, eftersom de faktiskt hade tid att göra det. Och eftersom de hade tid – tid att tillbringa med familjen, mådde de också lite bättre. En annan möjlighet skulle kunna vara att det helt enkelt blev mindre tjat hemma, men det skulle då indikera att nivån på tjatet inte korrelerar med kvinnans egentliga tillfredsställelse, och det har jag inga belägg för.

Vad har då Ms. Scott för egen uppfattning?

Prof Jacqueline Scott, professor of empirical sociology at Cambridge, co-author of a book on gender roles in which the study is included, said this may be because more men support gender equality than in the past.
But she added that it may also be that women nowadays are more likely to be vocal in making their feelings about lazy husbands known.

Bah! Jag hänvisar åter till SCB’s tidsanvändningsundersökning. Var är de lata männen?!

 

Kommentarer

Män och ”work/life balance” — 14 kommentarer

  1. OK, om det där med nedvärderingen av hushållsarbetet. IFAU skriver:

    På ett konkret materiellt plan värderas penninglönen genom de varor och tjänster den kan bytas mot. Men lönen signalerar också en värdering av arbetet i en abstrakt symbolisk mening. En positiv förändring av penninglönen ger arbetet en högre status. Sålunda frambringade ökningen av kvinnors reala och relativa löner från 1940-talet en mer positiv attityd till kvinnors förvärvsarbete och gav det en högre social status.

    Jag anser inte att man kan göra det riktigt så enkelt. Det är sant att värdet av vissa prestationer kan mätas i pengar, men det finns olika värderingsskalor, och att en enskild prestation värderas lågt i reda pengar betyder inte att den därmed är mindre värd totalt sett.

    Ibland kan man försöka värdera ‘obetalda’ aktiviteter genom att beräkna en ‘alternativkostnad’. Det betyder helt enkelt att om jag ägnar en timme åt att plocka blommor i trädgården, och jag i stället kunde ha utfört ett arbete värt 600:-, var alternativkostnaden för blomplockningen just så hög. Men det fungerar bara om det faktiskt hade gått att byta aktivitet enkelt (vilket också en hel del av IFAU-rapporten handlar om), och om ett antal andra förutsättningar är på plats. Jag kanske inte behöver pengarna? Jag kanske är i mer behov av att stressa av? I så fall kanske jag tycker att det är ett bra byte, just då.

    Att beräkna alternativkostnad kan ibland vara till stor hjälp, men kanske mest när det gäller att prioritera moment på en arbetsplats, och mindre ofta i privatlivet. Men visst, många resonerar just så när de bestämmer sig för att snickra hemma istället för att anlita en hantverkare, när de räknat på hur många timmar de skulle behöva jobba för att betala räkningen; det kan vara billigare att stanna hemma och snickra själv – förutsatt att man inte skadar sig själv, någon annan, eller huset, förstås.

    Höjningen av lönearbetets status sänkte oundvikligen den relativa statusen för hemarbetet. Detta utgjorde ett problem för de kvinnor som mötte hinder för att träda ut på arbetsmarknaden och framkallade ett behov att reducera statusskillnaden mellan betalt och obetalt arbete. Idéer om professionalisering av hemarbetet som lanserades under 1940-talet kan ses som ett försök i den riktningen.

    Nej, möjligen kan man notera en tillfällig effekt, där man felvärderar en viss företeelse. Sådant brukar gå i vågor, bl.a. därför att många saker inte direkt kan omsättas i pengar, utan värderas utifrån subjektiva skalor. Men det är hursomhelst fel att säga att en ‘obetald’ handling ”oundvikligen” nedvärderas av att något annat uppvärderas i reda pengar. För att spetsa till det, kommer jag aldrig nedvärdera tillgången på luft, bara för att luften är gratis – alldeles oberoende av hur mycket andra saker värderas i pengar.

    SvaraSvara
     
  2. Intressant läsning. Jag har lite funderingar , mest reflekterande sådana . Det verkar inte funnits någon presentation av en ”mellanväg” i studien över män och kvinnors hushållsarbete/professionellt lönearbete. Inte konstigt att dessa studier får helt motsatta utfall när man letar efter faktorer som bekräftar undersökningens grundhypoteser.

    Mellanvägen som glömdes bort , enligt min mening, är presentationer av forskningsmaterialet som motsäger det förväntade resultatet. Men å andra sidan så kanske familjer med insikten om att man inte både kan äta kakan och ha den kvar – mindre intressanta att studera.

    Jag säger också BAH !

    Tycker inte att männen skall bli intimiderade av feministiska analyser som varken lämnar plats åt männen på hemmaplan eller i karriären.

    Och kvinnor borde #prataomdet

    SvaraSvara
     
  3. Tack för intressant läsning.

    Fascinerande att läsa om hur lite påverkade kvinnors nöjdhet var när mannen gjorde mer i hushållet. Kan det bero på en kombination av att dessa kvinnor la ner lika mycket tid på betalt arbete som männen, kan det bero på att kvinnorna uppfattade det negativt och att männen sjönk i deras ögon?

    SvaraSvara
     
  4. Alltid en fröjd att läsa dina arbeten, Ulf. Så att det är långt är inget problem, tycker jag.

    Hela den här tankemodellen där man försöker sticka offerkofta åt kvinnor som jobbar deltid är absurd i min tankevärd. När blev hem och familj på ett generellt plan något så hemskt att man mår dåligt av det? Varför finner man det förvånande om män trivs med att få större del av kakan ”privatliv”?

    Personligen uppskattar jag arbete i hemmet, jag tycker om att göra ”kojan” fin. Men det är könsförräderi värre än svära i kyrkan att som kvinna stå för det, upplever jag, på ett sätt som det inte alls var för 10 år sen. Även om jag vann 20 miljoner imorgon skulle jag aldrig leja bort fixandet med mitt(jaja, det är mitt. Men jag står för det. Wink) hem. Vissa saker, ja absolut, men långt från allt. Det är som meditation för mig.

    Jag skulle aldrig trivas med att vara hemmafru för jag behöver en annan form av stimulans också. Med dagens maskinpark så kan man, anser jag, förutsätta att den som är hemmaarbetande väljer vara så(och har förmånen att kunna välja), antagligen för deras behov av ”annan form av stimulans” även det finns att finna innanför hemmets väggar.

    SvaraSvara
     
  5. Pingback: Genus och statistik | Bashflak

  6. ”The reason for my joy at these figures [andelen kvinnor som aldrig varit gifta ökar] is twofold:
    1.) An unmarried man cannot be destroyed in a divorce
    2.) A never-married man has better health than both married men and divorced men. There was a study that said married men live longer, however that included divorced men with never marrieds. When those two groups are separated, never-married men were at the top.

    If the MRA does not accomplish its goals, the fact is that time is on the MRA side. Over the long term, the MRA goals will be accomplished one way or another. Marriage will either be reformed to benefit men, or it will die out, and men will be free of its chains.”

    Felet med det resonemanget är att familjebildning genom sammanboende också är vanligt och att män också skadas av sådana separationer. Fast rinligen är sambofamiljebildning bara en tillfällig lösning. Snart kommer det också att minska.

    SvaraSvara
     
  7. Hi there! I know this is kinda off topic however
    I’d figured I’d ask. Would you be interested in exchanging links or maybe guest authoring a blog
    article or vice-versa? My blog covers a lot of the same topics as yours
    and I think we could greatly benefit from each other. If you might
    be interested feel free to shoot me an e-mail. I look forward to hearing from you!
    Great blog by the way!

    SvaraSvara
     
  8. I am not sure where you are getting your information, but good topic.
    I needs to spend some time learning much more or understanding more.
    Thanks for excellent info I was looking for this information for
    my mission.

    SvaraSvara
     
  9. One thing I would really like to say is the fact that car insurance canceling is
    a hated experience and if you’re doing the correct things like a driver you will not get one. Many people do get the notice that they’ve been
    officially dumped by their insurance company they have to scramble to get additional insurance after having a cancellation.
    Affordable auto insurance rates are usually hard to get after having a cancellation.
    Understanding the main reasons for auto insurance canceling can help owners prevent burning off one
    of the most important privileges accessible. Thanks for the thoughts shared by means of your blog.

    SvaraSvara
     
  10. What i do not understood is in reality how you’re now not really much more well-liked than you may be now. You are very intelligent. You realize thus considerably when it comes to this matter, produced me for my part believe it from a lot of numerous angles. Its like women and men are not involved until it is something to do with Lady gaga! Your own stuffs great. All the time care for it up!

    My blog; Immigration Solicitors Westminister

    SvaraSvara
     
  11. Pingback: Att välja eller tvingas | Genusdebatten

  12. Pingback: Björklund och pappamånaderna | Genusdebatten

  13. Pingback: Vad säger fakta om kvotering till bolagsstyrelser? | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting