Eders Ödmjuke har tröttnat på svensk tv
(Inom parentes sagt så var det ungefär samtidigt med att Pluskiluskan drog och sajtkollen.se dog, men Pluskiluskan är redan tillbaka – var några dagars planerad ledighet och ett par mojitos allt som krävdes för att få rätsida på att det fruktansvärda hatet vi aldrig fått se? Det är väl bara en tidsfråga tills sajtkollen.se stärkt och vederkvickt också är tillbaka och stämplar alla oss med ett mångfaldsperspektiv på åsikter som myt- och hatsajter.)
SVT Nyheter hade hur som helst kartlagt mångfalden i toppbolagens styrelser och kommit fram till att det är stora brister i mångfalden, då specifikt vad gäller etnicitet.
Det är så många fel i detta att fan vet i vilken ände man skall börja egentligen.
1. Vicken jävla mångfald?
Innan man börjar tjafsa om mångfald kan det vara värt att notera att det inte är självskrivet vad man menar med begreppet. Tove Lifvendahl skrev en läsvärd krönika på SvD Opinion om att ”Snart mäter vi skallar igen”, vilket ledde till att de idag publicerade en mycket intressant Läsarkommentar om mångfalds/diversitetsbegreppet på sin ledarblogg. Jag återger här 2 stycken, men läs gärna hela inlägget, det är inte mer än en sida.
Det finns nämligen tre typer av diversitet: social diversitet, kognitiv diversitet och värderingsmässig diversitet. Social diversitet reflekterar skillnader gällande ras, etnicitet, kön, ålder, religion, sexuell läggning, fysisk förmåga etc. Kognitiv diversitet inkluderar skillnader i utbildning, träning, erfarenhet, expertis, tillgång till information, kunskap, kulturell bakgrund, motivation etc. Värderingsmässig diversitet speglar skillnader i synen på gruppens uppgift, mål och syfte.
De bästa grupperna har stor kognitiv diversitet och låg värderingsmässig diversitet. Hög kognitiv diversitet säkerställer att gruppen har de verktyg och den information som krävs för att ta bra beslut medan låg värderingsmässig diversitet gör att gruppen drar åt samma håll vad gäller dess ändamål. Social diversitet kan ibland men inte alltid gå hand i hand med kognitiv diversitet vilket i så fall är positivt. Likaväl kan social diversitet ibland men inte alltid gå hand i hand med värderingsmässig diversitet vilket i så fall är negativt. I slutändan är det ändå kognitiv diversitet som är kärnan i det hela.
För en mer ingående förklaring av varför kognitiv diversitet (dvs. mångfald i hur man tänker) är önskvärt, se följande video:
En matematisk titt på problemet
Den förklarar också, mot slutet, varför Public Service är en fullständig katastrof.
2. Statistiskt underlag?
SVT undersökte alltså de tio största börsbolagen i sverige. Enligt deras egen utsago:
SVT Nyheter har granskat sammansättningen i styrelserna i de tio största (sett till omsättningen 2013) svenska börsnoterade bolagen när det gäller ledamöternas etniska härkomst. Vi har uteslutande tittat på de av bolagsstämmorna utsedda ledamöterna (ej arbetstagarrepresentanter som utses av facket).
…
För att undersöka personernas etniska bakgrund har vi läst CV:n, tittat på foton och gjort annan research. I osäkra fall har vi även kontrollerat med personerna själva.
Alla som har någon som helst koll vet att en så liten population på 90 personer ger stor statistisk osäkerhet. Och vad skall man säga om att ”titta på foton”??? Okej, jag vet att man aldrig, aldrig, aldrig någonsin under några som helst omständigheter skall dra paralleller med nazism, men jag kan inte hjälpa att jag associerar till någon himmlersk byråkrat som sitter och granskar foton efter judiska drag.
Personligen tycker jag nog att mångfalden med avseende på verklig kompetens vore intressant, t.ex. vad har styrelseledamöterna för ekonomisk kompetens, erfarenhet av att driva företag, insikt i marknaden, juridisk kompetens, marknadsföring, relevant teknisk kompetens, språklig kompetens och … visst, i de fall att man expanderar in i andra områden av världen så kan kunskaper om andra kulturer vara värdefulla. Men inget av detta lär synas på foton.
3. Undersökningsresultatet:
SVT har enligt egen utsago använt sig av Statistiska centralbyråns definition för ”utländsk bakgrund”, dvs. (mina siffermarkeringar och min emfas):
Vi har så långt möjligt kontrollerat vilka som har utländsk bakgrund. (Med utländsk bakgrund avses, enligt Statistiska Centralbyråns definition, personer [1] födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.) Vi har därefter delat upp dessa personer i [2] undergrupperna utomnordisk resp. utomeuropeisk bakgrund.
Redan här avslöjar SVT sin inkompetens. Det råkar finnas ett gravt logiskt fel inbyggd mellan [1] och [2]. Man blandar nämligen äpplen och päron. Det är inte omedelbart uppenbart, men hur avgör man om en svenskfödd person med två utlandsfödda föräldrar har eller inte har utomnordisk eller utomeuropeisk bakgrund? Fundera på det ett tag. Om ”aha”-upplevelsen inte inställer sig, lugn, jag återkommer till det lite längre ner.
Om vi för ögonblicket bortser från att man blandar äpplen och päron så kom SVT i alla fall utifrån detta, och sitt fotografitittande, fram till följande:
FAKTA: DE TIO STÖRSTA SVENSKA BÖRSBOLAGEN (OMSÄTTNING 2013)
Totalt antal styrelseledamöter: 90
Utomnordiskt ursprung: 21
Utomeuropeiskt ursprung: 11 (nio från USA, två från Australien)
Detta är alltså brist på mångfald.
4. Hur ser verkligheten ut?
Det som fick igång mig på det här inlägget var följande tweet:
Hej @svt ! I Sverige har 21 % utländsk bakgrund. I styrelser ni kollat på är de 23 %. Hur får ni det till STOR BRIST? http://t.co/2UgSDb7NEr
— Rebecca Weidmo Uvell (@RebeccaWUvell) February 25, 2015
Jag har all respekt för Uvellen och tvärtom inget större förtroende för SVT, minns bara alltför väl snön i juni (som den inkompetenta och korrumperade granskningsnämnden frikände), men jag trodde ändå det fanns några gränser, så jag bestämde mig för att verifiera Uvells påstående.
Det är snabbt avklarat att verifiera ”23 %”, SVT:s siffror ger:
Utomnordiskt ursprung: 21/90 ≈ 23.3 %.
Utomeuropeiskt ursprung: 11/90 ≈ 12.2 %.
Okej, så hur ser den svenska befolkningen ut då, är Uvellens påstående om ”21 %” verkligen korrekt?
Jag började med att hämta hem Statistiska centralbyråns BE0101-Folkmangd-fodelseland-1900-2014. I denna tabell finns följande siffror för 2014 gällande den svenska folkmängden med avseende på födelseland (svarta siffror är tagna direkt ur tabellen, gröna är ”härledda”):
- Samtliga: 9747355.
- Sverige: 8143804.
- Alltså utomlandsfödda: 9747355-8143804=1603551 personer eller 16.5 %.
- Norden utom sverige: 248497. Alltså 2.6 % av befolkningen.
- Ovanstående ger att utomnordiskt födda: 1603551-248497= 1355054 personer eller 13.9 %.
- EU28 utom Norden: 318353.
- Europa utom EU28 och Norden: 234552.
- Ger utomeuropeiskt födda: 1603551-248497-318353-234552=802149 personer eller 8.2 %.
Vi har så här långt (vi är inte färdiga ännu) fått SVT utomnordisk styrelse 23.3 % mot GD utomnordiska svenskar 13.9 %, och SVT utomeuropeisk styrelse 12.2 % mot GD utomeuropeiska svenskar 8.2 %.
Detta ser ju ut som att det är en ganska stor överrepresentation av de med utländsk bakgrund i styrelserna, men den uppmärksamme har säkert noterat att jag inte räknat med svenskfödda med bägge föräldrarna utomlands, vilket ju var del av SCB:s definition av de med utländsk bakgrund. Så låt oss ta itu med det.
Dags för tabell nr 2: BE0101-Fodelseland-och-ursprungsland.
Det är nu problemet uppstår med att man blandar äpplen och päron (det jag tidigare markerade med [1] och [2]). Det är ju inte så krångligt att dela in födda i utomnordiskt födda och utomeuropeiskt födda. En person kan, såvitt jag vet, bara vara född på ett ställe. Men när man tittar på föräldrarna så får man problemet att det är två föräldrar, och de kan vara födda i olika länder.
I tabellen har vi tre olika kolumner för personer födda i sverige med bägge föräldrarna födda utomlands. En kolumn för när bägge föräldrarna är födda i samma land, och när fadern och modern komer från olika länder en kolumn för fadern och en kolumn för modern. Siffrorna rapporteras sedan för varje land enskilt. Vi ser till exempel för Pakistan (taget på måfå) att 11184 personer är födda i Pakistan, 3294 är födda i sverige men bägge föräldrarna är födda i Pakistan, 863 är födda i sverige med pakistansk fader och moder från annat land, och sist men inte minst 754 är födda i sverige med pakistansk moder och fader från annat land.
Inga totalsiffror ges, men summerar man alla länderna får man att:
- Utlandsfödda:1603547 (vilket av någon anledning är 4 personer mindre än resultatet från den andra tabellen).
- svenskfödda med bägge föräldrarna utomlandsfödda från samma land: 369621.
- svenskfödda med bägge föräldrarna utomlandsfödda, men från olika länder: 119034. (Den siffran får man om lägger ihop alla siffror i kolumnen för den ena föräldern. Spelar ingen roll om man tar modern eller fadern, det ger samma resultat – jag kollade – man får inte räkna med bägge kolumnerna eftersom personen i så fall räknas två gånger, en gång för fadern och en gång för modern.
- Ovanstående ger totalt svenskfödda med bägge föräldrarna födda utomlands: 369621+119034=488655 personer
- Totalt svenskar med utländsk bakgrund enligt SCB:s definition: 1603547+488655=2092202 personer, eller 2092202/9747355 ≈ 21.5 %.
Eftersom föräldrarna i vissa fall kommer från olika länder går det inte att dela in dessa i ”utomnordiska” och ”utomeuropeiska”. Det enda man kan säga är att de antingen har bägge föräldrarna utomlandsfödda eller inte. Så klåparna på SVT kan heller inte utifrån SCB:s definition säga något om huruvida det finns för många eller för få styrelseledamöter med utomnordiskt eller utomeuropeiskt ursprung.
Vi kan däremot säga att antalet utomnordiska svenskar uppgår till minimum 1355054 personer och maximalt 1355054+488655 personer. Samma sak för utomeuropeiska där vi har minimum 802149 personer och maximum 802149+488655 personer. Men låt oss sammanfatta det hela i en tabell:
| SVT styrelse antal |
SVT styrelse % | Befolkning min. antal | Befolkning min. % | Befolkning max. antal | Befolkning max. % | |
| Svenskar/styrelse totalt |
90 |
100.0 % |
9747355 |
100.0 % |
9747355 |
100.0 % |
| Utländsk bakgrund | Uppgift saknas | Uppgift saknas |
2092202 |
21.5 % |
2092202 |
21.5 % |
| Utomnordisk bakgrund | 21 | 23.3 % |
1355054 |
13.9 % |
1843709 |
18.9 % |
| Utomeuropeisk bakgrund |
11 |
12.2 % |
802149 |
8.2 % |
1290804 |
13.4 % |
Det står var och en fritt att dra vilka slutsatser den vill, jag vet i alla fall vad jag tycker och tänker om det hela.
5. Hyckleriet
Jag vet att jag gått till överdrift, men jag blir så förbannad på det jävla propagandacentret, så jag ville visa svart på vitt hur jag kontrollerade deras siffror. Till skillnad från normala massmedia är jag såpass ärlig att jag redovisar var mina uppgifter kommer ifrån och hur jag kommer fram till mina resultat, och ställer det hela i ett perspektiv. Inte som de jävla fjantarna på den statsstyrda propagandmaskinen som bara vinklar och parfyrmerar skiten innan de vräker ut den över oss.
Härmed döper jag om SVT till SPC, sveriges propagandacentral
Hur står det till med Public Service själva? Jämställdhetsfeministern undersökte saken för ett tag sedan och hyllade hur SVT ökar mångfalden getnom att acceptera MP-feminister med olika hårfärg. Det hela sammanfattas väl ganska bra av följande tweet:
Hände just: Glömmer bort att jag inte längre jobbar på P3 – dvs förutsätter att alla jag jobbpratar med är feminister… det är dom inte.
— Emmy Rasper (@EmmyRasper) February 5, 2014
Hur vore det om vi inte bara hade social diversitet på public service, utan också fick lite kognitiv och värderingsmässig diversitet?
Eller ännu bättre, lägg ner skiten och låt idioterna bidra till mångfalden på A-kassan.
©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.
Och vänsterhänta då? Finns det överhuvudtaget någon vänsterhänt i de undersökta företagens styrelser? Och varför undersöker inte SvT detta? Beror det kanske på att vänsterhänta är utsatta för ett strukturellt förtryck?
”Okej, jag vet att man aldrig, aldrig, aldrig någonsin under några som helst omständigheter skall dra paralleller med nazism, men jag kan inte hjälpa att jag associerar till någon himmlersk byråkrat som sitter och granskar foton efter judiska drag.”
Detta är så fruktansvärt fel!
Kan man dra tydliga paraleller skall man väl för i h*lvete inte stoppa huvudet i sanden och låtsas att det regnar?
En spade är en spade, och en totalitär ideologi är en totalitär ideologi.
Att stoppa huvudet i sanden och låtsas att det regnar när paralellerna är så jävla tydliga är att legitimera det. Det var väl troligtvis så den större delen av tyska folket gjorde en gång i tiden.
Har vi inte lärt oss något?
Näru, högljudda protester är vad som behövs, något vi skulle gjort lååångt tidigare, innan de fick detta fotfäste.
Folk skulle ha protesterat långt tidigare och kvävt det i sin linda.
Var är civilkuraget idag?
Själv har jag stått upp för friheten och betalat priset ett par gånger när feminismen visat sitt fula tryne och ”genomsyrat” min arbetsplats, med påföljden att situationen blivit ohållbar och jag fått byta jobb.
Önskar bara att alla 99% fegisarna som backat upp mig i det tysta och uppmuntrat mig också kan börja våga göra det öppet också, så jag kan behålla jobbet när feministerna börjar ”genomsyra” det så att deras situation blir ohållbar och deras beteende börjar straffa sig istället för min som avslöjar kejsarens nakenhet.
Bra inlägg Dolf! Inte minst filmen.
Det som gör att det som sker i landet skrämmer mig och får mig att engagera mig mot detta är inte #vitabolag och ”rättvise”förmedlingen eller alla andra liknande galenskaper de håller på med. Det är detta sekt-beteende vi ser både i media och i riksdagen.
Såg på nyheterna nyligen, Alice Bah Kuhnke intervjuades om detta och sa då typ:
(Minns inte när eller vilket av nyhetsprogrammen, så jag orkar inte leta upp det. Så det är ur minnet.)
Detta avfärdande av kritik om att vi som kritiserar är rädda att förlora makt … Vilken makt? Jag har ingen makt att förlora.
Det är DET som skrämmer mig mest. Sektmedlemmarna är så övertygad om att de har rätt att kritiker avfärdas utan att man ens lyssnar … och det på högsta samhällsnivå. Det är riktigt, riktigt illa.
@Anders Senior:
Det kan sammanfattas:
Men den tystnaden har äntligen börjat spricka … det känns hoppfullt.
@Ninni:
Och dom får betalt för det och har en inflytelserik plattform för att sprida dessa tankar, vilket Dolf inte får och inte har, vad har Dolf för makt i förhållande till dom?
Hmm, när det gäller styrelser så behöver de göra lite mer än bara gissa hur mycket kossan väger.
Det är ju så att kompetenta branschmänniskor är bra inte bara på att bedöma vad som händer i deras bransch, utan också på att fundera ut vad som är bästa vägen framåt. Här kan man göra ett antal observationer:
* Medelvärdesbildning kommer med stor sannolikhet att missa extrema händelser: ta godtycklig (diversifierad) grupp före tsunamin och låt dem försöka gissa om skyddsåtgärderna vid Fukushima var tillräckliga.
* Personer som är experter inom sitt fält lär sig under utbildningen och av erfarenhet att använda olika modeller (perspektiv) för att bedöma situationer, dvs de vet hur man kontrollerar sina egna resultat, och genererar sin egen ”wisdom of crowds”. De är också kunniga nog att filtrera bort ’outliers’, dvs uppenbart orimliga inputs.
* När man väl lyckats bedöma den rådande situationen (vilket ofta är svårt nog), kan en expert ofta räkna ut vad som behöver göras; en lekman måste inte bara gissa vid bedömning av läget, utan också angående vad som är rätt åtgärd att sätta in.
Exemplet med kons vikt är förstås imponerande, men inte tillämpligt på kompetenta styrelser. Uppgiften är ju att gissa kons vikt, givet att du inte får gå fram och väga fanskapet, dvs man utesluter de metoder som en sakkunnig skulle använda sig av, och gör därmed alla mer eller mindre till lekmän.
Nu finns förstås andra saker att ta med i beräkningen:
* Putt’s Law – ”Technology is dominated by two types of people: those who understand what they do not manage and those who manage what they do not understand”, och ”Every technical hierarchy, in time, develops a competence inversion.” – implicerar att styrelseledamöter dels inte alltid är de bäst skickade för uppgiften, och dels selekteras genom olika processer som inte alltid är konstruktiva. Lösningen på det är rimligen att bli bättre på att göra ärliga kompetensprofiler för varje position, och transparent och objektivt söka individer som bäst fyller varje respektive profil. Det är också så som de bättre företagen försöker arbeta. Att lägga till ytterligare en rekryteringsmodell som inte är relaterad till nödvändig kompetens kommer förstås inte att göra saken bättre.
* Även experter kan ha bias. Vi diskuterade nyligen klimatmodeller, och hur f.n. alla ledande klimatmodeller misslyckats med att förutspå de senaste årtiondenas utveckling. Det som riktiga experter, fria från politisk inblandning då brukar göra är att identifiera källan till systemfelet och rätta till det. Lekmän tycks ofta hamna i slutsatsen att mer politik är just det som kommer att lösa problemet.
* Som sagt, det är ofta svårt för företagsledningar och styrelser att ens nå fram till en korrekt bedömning av nuläget – även om de skulle vara kompetenta nog att i så fall sätta in rätt åtgärder. Det beror inte på deras hudfärg, utan på att de rapporteringssystem som de förlitar sig på har sin egen inbyggda bias. De bruna ledamöterna i styrelsen kommer att ha precis samma problem.
* Apropå det, även Fukushima var ju ett exempel (troligen) på hur experter misslyckats med att bedöma risken. Experternas reaktion på misstaget är att lära av erfarenheten; politikernas är att avskeda experterna och prova något helt nytt och oprövat.
Läst denna om mångfalden inom SR? Om inte, läs!
Så har då ett av världshistoriens sämsta förhållande tagit slut. Lite över ett halvår varade det och för er som läst mina konstiga inlägg och min resa kan det här bli intressant.
Jag började som bekant ett förhållande genom att läsa in mig på PUA, vilket jag menar gav mig riktig eller inbillat självförtroende (finns ingen skillnad egentligen) till att fixa en snygg tjej. Vad jag inte förstod var att PUA:an gjorde mig helt blind för vilken sorts tjej jag EGENTLIGEN fick och lät mig få känslor för.
Jag fick värsta tänkbara sett till mig egen moral, inte bara lite fel, jag fick verkligen motsatsen till vad jag sökte. Det tog mig ett halvår att ta mig ur förhållandet. Jag har räknat bort dejtingen, eftersom den bara varade 3 veckor, om ens det.
Resan var extremt smärtsam och jag rekommenderar faktiskt inte PUA till känsliga killar så som PUA presenterades för mig. PUA måste bli mycket bättre på att göra skillnad på förhållande och ONS. Förmågor för det ena behövs för det andra, så det skiljer sig inte alls där, men det behövs ytterligare avsnitt kring konsekvenser.
För mig blev det en intensiv tävlan med mig själv min winger, och tjejen som jag sedan fick. Jag kunde inte sluta med olika tekniker osv, och det hela blev inte bättre av att hon hade den sortens intimitetsproblem som en kvinna berättade om i TV4 frukostsoffa häromdagen. Jag blev ihop med en sex addict och för mig var det resultatet som var viktigast, inte vem hon var irl.
Förhållandet vi hade var ungefär 300 ggr stökigare än det som presenteras i filmen ”9 and a half weeks”. I 6 månader och 3 veckor festade vi järnet, och tävlade om vem som kunde göra den andre mest avundsjuk (hennes tävling) och att kunna kontra (min tävling). Däremellan vändes denna passion naturligtvis mot varandra och vi kunde äga nattklubbar fullständigt med den passion vi uppvisade på dansgolvet osv. Hon testade min förmåga och kunde bli imponerad och upphetsad av att se den. Exempelvis ville hon ofta se mig ”fixa cigg” av attraktiva kvinnor, och några ggr ville hon se mig fixa telefonnummer av attraktiva kvinnor. Jag kände mig ”duktig” när jag gjorde som hon ville. Fy fan vad destruktivt allt var, helvete vad jag mådde dåligt hela tiden av detta. Mitt undermedvetna krigade hela tiden mot mitt medvetna och jag tog stor skada av detta, men jag har noterat vad som inte funkar och vad som funkar. Hursomhelst. Jag vet inte om jag ska kalla det mitt undermedvetna eller moral, det jag vet är att något inte stämde inne i mig, jag kunde rusa ut ur lägenheten (4 ggr hände detta) med en bag av kläder. När jag kommit ut och lugnat ner mig så gick jag tillbaka. Jättesjukt beteende och har aldrig varit med om något liknande. Kvinnan i fråga har redan gått vidare till nästa eller haft ett rebound. Jag är själv alldeles för skadad för att klara det, jag testade att sticka iväg till ett ställe under 5 dagar men de nya intrycken av den staden gjorde mig bara deprimerad. Dags att krympa världen.
Frågor som uppenbarar sig för mig är vart män tar vägen med sina problem, vilka saker har nu i snart 3 veckors tid varit den bästa medicinen för mig. Jo, jag ringde min fader som är en vis gammal man. Jag underskattat inte gubbstruttar, jag älskar dom för den kunskap dom samlat på sig. Den ska icke underskattas…
Han sa direkt ”Vänd dig till machovärlden”, jag undrade vad han menade då jag ju egentligen är den känsliga killen. Han hade själv varit med om något liknande (men jag tvekar på just graden) och han gick själv till en kvinnlig terapeut som gav honom rådet att vända sig till machovärlden och ta fram sin inre macho. En kvinna som gav honom det rådet alltså. Hon menade tydligen på att i en sorg eller ett uppbrott där man blivit nertryckt är det väldigt viktigt för en man att få tillbaka känslan av att vara en man. Tipset var här att jag skulle ringa och prata med killar som jag vet är macho. Den första veckan ringde jag brudar och pratade om problemet…det kändes bara som skit. Jag ringde då sen till 34 åriga Mr X och 60 åriga Mr O. En svensk machokille och en machokille från Finland.
Efter att ha pratat med machokillen från just Finland, så mådde jag väldigt mycket bättre än efter att ha pratat ut med brudar. Även machokillen från Sverige gav min själ balsam. Så när jag nu läker mina sår så verkar det vara macho-killar jag ska prata med, det betyder absolut inte att det är några wife-beaters eller okänsliga killar. En terapeut jag pratade med ( i själva förhållandet gick jag en gång) var en man som jag uppfattade allt annat än macho, och jag mådde bara dåligt av att ha pratat med honom. 2 timmar rent bortkastad tid som bara gjorde mig mer frustrerad. Kostnad 1000 kronor ungefär.
Mr O från Finland gick loss i telefonen i ungefär 20 minuter och satte både mig på plats och även den kvinnan jag hade, han var inte len i munnen. Sen avslutade han härligt nog samtalet med ”imorgon går vi igenom detta grundligt igen maestro”. Alltså den sortens peptalk gjorde underverk även om jag vet att jag kommer få dalar. Kostnad telefonsamtal till Finland.
Min slutsats (vardagligt använt) grundar sig enbart på mitt fall och några andra mäns, och den går ut på att om män ska läka sina sår efter destruktiva förhållanden så är den bästa medicinen att prata med killar som är macho (samt någorlunda intelligenta)eller kvinnor som förstår detta med att ”ta sin manlighet tillbaka” som min faders terapeut. Jag har helt klart mått bättre av det och undrar om det finns andra som har liknande erfarenheter. Vi är ju olika och kanske läker olika.
@Torstensson:
Mycket intressant. Kan du inte skriva ett gästinlägg om det här?
Jag kommer att tänka på ”Men’s shed”-rörelsen i Australien, som hade sitt ursprung i australiensiska vietnamveteraners behov av att få stöd och sammanhang.
Det är ju inte riktigt samma sak som du beskriver, men speglar på ett annat sätt den ’manliga’ formen av stöttande, där ger män space, inte tvingar dem att ’öppna upp’ på sätt som de inte är bekväma med, och möjligen även sätter dem på plats om det är det som de verkar behöva – men alltid med respekt för deras behov att få känna sig som män!
@Matias:
”Det handlar inte om individer, utan om strukturer. På gruppnivå är Dolf privilegierad, det är bara att se dig omkring. T.ex. det finns fler styrelseproffs som heter Anders, än det finns rasifierade.”
Duger det som aproximering av stanardsvaren på frågan?
@Leif: Kan ju vara tvärtom också. Jag har hört sägas (på riktigt) att vänsterhänta skall vara överrepresenterade i toppen.
@Anders Senior: Du har väl läst mig tillräckligt för att känna igen det som sarkasm och ironi. Jag har ju gjort flertal direkta jämförelser mellan feminism och nazism. Se t.ex. Nazistisk pest eller feministisk kolera? | Genusdebatten
@Ninni: Klart att man är rädd att förlora makt som man har tillskansat sig genom eget hårt arbete. Tänk om hon sagt
eller lön, eller barnbidrag eller … sätt in vad som önskas.
Det är fullständigt rationell reaktion att bli rädd för att bli bestulen.
@Ulf T: Njae, kognitiv diversitet i en styrelse innebär väl till exempel att en ekonom kan ha vad som verkar vara en bra idé, men någon som känner marknaden i området tar ner idén. Tänk till exempel ”Nothing sucks like an electrolux”, det var en bra idé någon kläckte som någon då med en bra marknadsundersökning hade sänkt. Typ. Sen visar han ju också på massans vansinnighet, när de individuella felen är stora och diversifieringen liten. 100 diversifierade idioter tar ut varandra, men 100 feminister är en katastrof.
@Torstensson: Den riktiga machon är den som har integritet och inte kompromissar med vem han själv är. Så enkelt är det. Och min gissning (vill inte sitta och föreläsa om vad som är orsaken till andras problem) är att du helt mått dåligt för du gjort avkall på din egen integritet. Helt enkelt inte varit sann mot dig själv. Hoppas det går bättre nu framöver.
@Direktörn: Tack för påminnelsen. Jag började läsa den för ett tag sedan, blev avbruten och glömde av den.
@Torstensson
hörde för länge sedan om en ung kille som mist sin mor/far och gick hos kvinnliga samtalspartner. Inget sas. Inget hände.
Först när han gick och spelade innebandy med gubbar så kunde han prata om det. I omklädningsrummet efter träningen.
Jag hoppas detta numera är välkänt att för många män är detta sättet att få prata om sorg och bekymmer.
Igår på gymmet hörde jag en ung man lätta sitt hjärta till en träningskompis(efter träningen) vilka enorma problemet han hade sitt ex.
Men det sorgliga är nog att unga man vet inte vart de ska vända sig. Kanske det borde finnas.
Sport&prat. För män om manlighet.(bra affärsidé)
En viss procent av Sveriges befolkning kan inte ett ord svenska. Jag skulle gärna se att även dessa kvoterades in vid SVT och SR. Då skulle man åtminstone slippa begripa skräppratet. Föreställ er bara, dagens obligatoriska genussnack i morgonsoffan uteslutande på urdu.
Dolf:
Bra idé!
En hypotetisk opartisk nyhetssändning då och då vore väl bra. Utöver detta kan man fråga sig varför SVT skall producera eget material. Vore det inte bättre om man istället hade fler oberoende producenter som kunde konkurrera om licenspengarna? Om vi nu absolut måste ha något licensbaserat, menar jag.
(Såg förövrigt att UR sökte en ny chef, och att man gärna ”ser manliga sökande.” De måste ha 100% kvinnor och vara rädda för kvotering för att skriva något sådant!)
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Ööh, ja, men jag tror inte jag skrev något som motsäger det (tog inte upp det heller, iofs). Det hör till styrelsers karaktär att man behöver en mix av olika kompetenser (kognitiv diversitet), men jag ser det som att man täcker in det om man gör upp kompetensprofiler för de roller man behöver. Jag anser att det mycket sällan är konstruktivt att plocka in personer med irrelevant kunskap, bara för att öka diversiteten.
Det mer seriösa sättet att gå tillväga är att formulera kompetensprofiler för de roller som behövs, och sedan göra en kompetensprofil för varje medarbetare. Sedan jämför man, och diskuterar hur varje medarbetare kan utveckla sin kompetensprofil så att den blir mer i linje med de roller personen vill ha. Man kan då också se vilka roller som kan fyllas internt och var man behöver rekrytera.
Hudfärg brukar inte finnas med i dessa bedömningar. Jag ser det inte som en brist.
jag associerar till någon himmlersk byråkrat som sitter och granskar foton efter judiska drag.
Svaret till denna association är naturligtvis att vi denna gang engagerar oss för att underpriviligierade grupper lyfts fram, i bjärt kontrast till historien där vi bara förtryckte.
Men sa vitt jag vet var judarna i Tyskland en i genomsnitt utsatt men ocksa ekonomiskt priviligierad grupp. Det var till och med dessa uppfattade privilegier som bidrog till stereotyper som den girige juden.
jag associerar till någon himmlersk byråkrat som sitter och granskar foton efter judiska drag.
Svaret till denna association är naturligtvis att vi denna gang engagerar oss för att underpriviligierade grupper lyfts fram, i bjärt kontrast till historien där vi bara förtryckte.
Men sa vitt jag vet var judarna i Tyskland en i genomsnitt utsatt men ocksa ekonomiskt priviligierad grupp. Det var till och med dessa uppfattade privilegier som bidrog till stereotyper som den girige juden.
@ Torstensson
Det där var goda nyheter för dig. Nu får du förhoppningsvis upp ögonen för alla de genuint intressanta kvinnorna där ute.
@Torstensson:
Varför tog det slut med italienskan? Ni verkade ju trivas tillsammans.
Var din nya (nu ex.) tjej också utlänning?
Eehmm, mera utanför ämnet, genusdebatten.
Ulf T
En fråga angående reflektionen ”Putts lag”, är varianten ”try and error” med i det teoremet?
Förövrigt är det alltid lika glädjande att läsa om fiffigheter vilket går överstyr det ger hopp om framtiden; -”tänkte inte pådet” och på det vis; emellanåt ett steg fram å två tebax.
Det vore förmodligen ganska gräsligt för mänskligheten om allt och alla gick som smort förmodligen hade mänskligheten icke överlevt sådant senario, kommer Mr Putt in där oxå?
@Dolf: Jättebra inlägg! Jag var tveksam när feminismen började räkna män/kvinnor för 10-15 år sedan och har med sorg sett hur det sedan lagts till färg, ursprung osv. Påminner alldeles för mycket om det som min släkt upplevt under 1900-talet.
Ett exempel på grupp med liten kognitiv diversitet och liten social diversitet var gänget runt Margaret Winberg som kom fram till att män är djur. Jag tror att de faktiskt blev förvånade när andra sade att det de sade var fel och oförskämt för de var så insnöade i sin lilla värld.
@Thorstensson: jag har mycket bra kontakt med några män och vi talar problem. Ibland känner jag att jag inte räcker till, det de säger når mig inte. Då ber jag dem tala med en klok man.
@Anders Senior:
haha… Jag reagerade också på
och tänkte först att @dolf hade fått hjärnsläpp eller gått en helgkurs i PK-anpassade inlägg, det var inte förrän jag läste din kommentar som jag begrep att det var sarkasm och ironi.
Känner så djävla väl igen det du skriver
Välkommen till klubben vi som inte kan hålla käften
@DanTor:
Här finns en lite mer utförlig beskrivning kring Putt’s Law – ett slags förlaga till boken, gissar jag.
Det är inte så mycket om trial and error, utan mer (bland annat) en utveckling av ”Peter-principen” – att personer i en stor organisation så småningom befordras upp till sin inkompetensnivå.
(Det skall sägas att texten är väldigt underhållande.)
@Torstensson:
Så tragisk historia, hoppas det ordnar upp sig för dig.
Minns du det här Från genusnytt 2012-10-07
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Jag har tidigare blivit ”anklagad” (goodwins lag) även här på genusdebatten då jag gjort jämförelser.
Detta (goodwins lag) är i mitt tycke bara en jävla härskarteknik för att dra uppmärksamheten från jämförelsen som sådan, vilket är en styggelse som inte bör uppmuntras.
Tyvärr medför min erfarenhet av genusdebatten (även om den är gammal, kommer nog från tiden Mariel var aktiv här) också att ditt yttrande även faller under Poes lag, då jag inte känner dig tillräckligt väl för att validera yttrandet gällande ironi eller allvar.
Det sista jag vill är att underlätta för de feminister som drar fram goodwins lag (på allvar) som ursäkt för att slippa bemöta argumentet, därför reagerar jag även på din kommentar (Poes lag).
@barfota:
Tack själv!
Tur att vi är några som törs ändå.
Och visst är det en skön känsla att man själv kan gå till sömns med ett gott samvete!
”Har du ovänner? Bra! Det betyder att du har stått upp för något någon gång i ditt liv!”
-Winston S. Churchill.
…. Tack och välkommen själv, skall det ju vara…
@Anders Senior: Men porko dio, du ju till och med själv med under den fruktade ”nazism”-diskussionen hos Pelle Billing och har väl hängt på GD länge nog för att veta var du har mig. Jag vet ju var jag har dig, trots att du kör med ett alldagligt skitnamn som ”anders” (väl bäst att tillägga att jag har ett stort horn i sidan till mina föräldrar för att jag skyltar med samma eländiga jävla namn i folkbokföringen). Jag kan förstå om någon nykomling missar att det är sarkasm från min sida, men att en ”stamkund” (som jag dessutom räknar till de smarta) gör det får mig att tvivla på framtiden.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Det där gav kanske ett ilsket intryck, det var förstås inte meningen, skulle nog ha sprinklat med lite gulingar
Jag tackar och bockar för fjäsket!
Poes lag, kan jag tillägga har glömt att ta hänsyn till en faktor; ditt egna humörtillstånd när du läser, det har stor betydelse hur du tolkar saker….
Anders förresten, är ett mycket fint namn, betyder ”den manlige” på något språk eller så. En passande motvikt i dagens samhälle.
Ulf T
I mitt fall handlar det om att nu få höra att jag gjorde helt rätt som gjorde slut med henne. För undermedvetet bråkade jag sönder relationen, jag kunde i slutet inte ge kärlek och hör och häpna, kände ett obehag av att se henne även naken. Det gick inte att respektera henne för hennes livstil så pass mycket att jag kunde hålla uppe kärleken. Hela hon andades one night stand. I 5 års tid hade hon sysslat med one night stands på veckobasis. Jag gav mig själv in i den världen och därför är det dubbelmoral att nu sitta och fördöma en annan för det. Men det visar ju på det som Dolf skrev att jag gick emot mina moraliska värderingar kring hur jag vill att en partner ska vara. Jag har ju haft väldigt strikta åsikter om kärnfamilj osv, bråkade mycket med leifer om det om du kommer ihåg. Sen går jag och blir Mr one night stand själv och råkar få Mrs one night stand på kroken och jag blir helt söndermald av henne mentalt. Jag har verkligen lekt med elden och fick karma tillbaka rätt upp i dalen kan man lugnt säga. Jag är sjukskriven nu. Får se om jag skriver ett inlägg, vad vill du isåfall ha med i det?
Barfota
Ja det skrevs mycket på den tiden hehe. Jag har mognat på en punkt i mitt fall, jag kan nu helt förstå och faktiskt känna sympati med kvinnor som fortfarande älskar de män som misshandlade dom etc. Innan kanske jag hade en barnslig uppfattning om att dom borde ta sig i kragen. Nu förstår jag hur jävla svårt det är att lämna ett destruktivt förhållande, och då var mitt förhållande ändå bara ett halvår.
Jag ville lämna henne direkt när jag fick reda på vissa saker, sen gick det ett halvår. Det är lättare sagt än gjort att lämna någon som är dålig för en. Låter kanske inte som att det är svårt. Ohh..it was.
@Torstensson:
Vi brukar inte lägga oss i det. Bättre att ha engagerade skribenter som skriver om det varav hjärtat är fullt, så att säga.
@Torstensson:
Bra, man kan faktiskt älska någon som det inte går att leva tillsammans med komma till insikt och bryta upp. Du har ändå kommit till den insikten i ett ganska tidigt skede av en dålig relation och lämnat relationen m.a.o. ”tagit dig i kragen” så grattis till detta. Men nu stundar våren och kvinnorna därute blir bara vackrare för varje dag som solen skiner så du får väl ge dig ut på jakt igen men för guds skull släng allt vad PUA heter åt helvetet till och var dig själv, för följer du en instruktionsbok så lär det inte gå bättre nästa gång heller.