Åkessons strukturer kontra Schymans
avatar

Erik skrev häromdagen ett inlägg Zara Larsson resonerar mer som en rasist än som en fjortis som störde min semesterfrid, men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad och varför. Men nu har jag funderat, vissa tänker långsamt. Wink

Det jag hängde upp mig på var det Fredrik S lyfte som ”klockrent”, som lyder:

Trots att Åkesson och Schyman inte kunde vara längre bort från varandra politiskt så var det en sak de i den debatten tycktes fullkomligt överrens om: Nämligen att våldtäkterna inte var brottslingarnas fel.

Jag håller inte med om att den är klockren, inte ens nästan.

Vare sig Jimmie Åkesson eller Gudrun Schyman menar att brottet inte är brottslingens fel, det är en halmgubbe. De diskuterar inte på individnivå och då kan heller inte resonemanget bemötas som om det vore en sådan diskussion. Det som görs är att anlägga makroperspektiv på ett socialt fenomen (det vill säga strukturanalys), här våldtäkter. Analyser på makronivå är viktiga verktyg för att förstå olika sociala fenomen och används till exempel när beaktar socioekonomiska faktorer. Den förklaringsmodellen leder inte till arbetarklassfientlighet för att den är med verkligheten överensstämmande. Istället leder den till att man vill försöka motarbeta socioekonomisk utsatthet.

Problemet är alltså inte att Jimmie Åkesson och Gudrun Schyman anlägger makroperspektiv, problemet är det Andreas Nurbo uttrycker så här:

Sista resonemanget med SD och Gudrun, de använder ju samma förklaringsmodell som du själv gör i början av inlägget att feminismen leder till manshat. Struktur/ideologi/religion X leder i flertal fall till beteende Y. Problemet är ju inte ifall förklaringsmodellerna liknar varandra utan om de har någon grund. [min emfas]

Låt oss börja med att titta på Gudrun Schymans makroteori:

Vi har, precis som i alla andra länder, ett mönster av att män tror sig ha rätt till kvinnors kroppar. [ca. 0:45]

Det är en feministisk förklaringsmodell på makronivå till varför våldtäkter sker. Problemet är att den teorin, liksom feministiska teorier generellt, saknar all form av förankring i verkligheten. Om den hade varit med verkligheten överensstämmande hade man inte kunnat läsa följande i DN:

Brottet som har låg status bland andra kriminella. I fängelset måste dömda sexualbrottslingar vara på speciella avdelningar för att inte bli misshandlade, berättar Börje Svensson.

I den svenska moderskulturen tror sig inte män ha rätt till kvinnors kroppar och våld(täkt) mot kvinna eller barn gör att individen tappar i manlighet och manlig status i ögonen på andra män. Därför behöver man förkasta teorin så väl som ideologin som helhet. Det är en i grunden felaktig ideologi och därför leder den till manshat vilket får negativa konsekvenser för individ så väl som samhälle.

Låt oss nu titta på Jimmie Åkesson. Han lyfter statistisk fakta om överrepresentation och kulturella skillnader om att kvinnoförtrycket är hårdare där. Jag är tveksam till att tala om kvinnoförtryck då jag menar att det ger en felaktig utgångspunkt. Det är bättre menar jag att tala om hårdare könsroller för både kvinnor och män i dessa kulturer. Men Jimmie Åkessons ord är inte helt verklighetsfrånvända, så som Gudrun Schymans förklaringsmodell är. Ingen blir behjälpt av att sopa problem som kulturkrockar kan medföra under mattan.

Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs. Om den registrerade brottsligheten visar sig vara hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst. [källa]

Om jag backar tillbaka till när jag var ung, så hade jag ingen aning om vad kebab var och det var i det närmsta en synd att äta vitlök för man stank av det. Med invandringen så har vi kebabstånd i varje hörna och få reagerar mer på vitlökslukt. Det är en positiv effekt av invandring från andra kulturer, men man får också negativa effekter. Och för att kunna minska de negativa effekterna behöver man förklaringsmodeller som är med verkligheten överensstämmande. SD och Jimmie Åkesson vill minska invandringen från vårt lands extrema migrationspolitik för att kunna hantera de negativa konsekvenserna, det är en legitim politisk hållning och bör bemötas som sådan – oavsett ens egen politiska ståndpunkt i frågan.

Vad beror den statistiska skillnaden i brottslighet på? Kultur & kulturkrockar, så som SD är inne på? Traumatiserade individer? Socioekonomiska faktorer? Jag vet inte, min kunskap är knuten till den svenska kulturen så jag kan därför vare sig ge eller såga några förklaringsmodeller som förklarar överrepresentation av utlandsfödda i brottsstatistik. Här kan man dock läsa en del med källor för den intresserade. Min poäng är att strukturanalyser måste beaktas och bemötas på strukturell nivå, så som jag ovan gjorde med Gudrun Schymans teori och även i tidigare inlägg har jag förklarat varför feministiska teorier om våldtäkter inte håller. Jag kommer längre fram återkomma till ämnet och ge mina förklaringsmodeller angående brottslighet.

Kommentarer

Åkessons strukturer kontra Schymans — 33 kommentarer

  1. Skillnaden ligger i om ett beteende är en aktiv/uppmuntrad del av ett system, av en struktur, eller om det är en avvikelse från den.

    Istället för att göra antaganden och försöka hitta samband som inte finns kan man titta på studier av våldtäktsmän och då blir det tydligt att de har en särskild bakgrund. Slagna som barn, fått sin egen sexualitet förtryckt, dåliga sociala förhållanden osv. Det blir tydligt att de är avvikare.

    Tittar man på kulturer med öppen syn på sexualitet så förekommer det väldigt få sexualbrott. Kulturer med strängare syn har mycket högre förekomst. Och här brukar religion (inklusive kristendomen) vara den största boven.

    Även om religion kan vara en del av ett samhälles struktur så är det inte detsamma som att vissa handlingar är direkt eller indirekt sanktionerade, snarare att strukturerna har vissa oönskade, och oavsiktliga, konsekvenser. När man förtrycker sexualiteten så underbygger man ett destruktivt förhållningssätt till sex.

    Man kan jämföra med disciplinering av barn. Enligt vissa perspektiv är det viktigt att straffa barn så att de lär sig ”rätt” beteende. Konsekvensen blir dock alltför ofta den motsatta, dvs att beteendet eskalerar. Då har vi en ”struktur” som har explicita sanktioner MOT ett visst beteende, men som ändå resulterar i en ökad förekomst av beteendet. Så det är helt felaktigt att utgå från att bara för att ett beteende förekommer så är det sanktionerat av samhället eller del av en underliggande mans- eller kvinnosyn.

    Så i den mån invandrare (från vissa kulturer) är mer benägna att begå sexualbrott så är det förmodligen mycket mer knutet till synen på sexualitet i allmänhet i deras kultur/religion, än någon form av allmän kvinnosyn. Även om det förstås kan påverka också.

    Problemet med modellen om våldtäktskultur är att den helt missar målet. I värsta fall leder den till ökad grad av skuld- och skamkänslor kring sexualitet och lust, vilket riskerar att ha motsatt effekt…… Confused

  2. @MK:

    Istället för att göra antaganden och försöka hitta samband som inte finns kan man titta på studier av våldtäktsmän och då blir det tydligt att de har en särskild bakgrund. Slagna som barn, fått sin egen sexualitet förtryckt, dåliga sociala förhållanden osv. Det blir tydligt att de är avvikare.

    Jo… men här finns det två olika diskussioner. Den som ofta dyker upp från feministhåll är: ”hur skall jag kunna upptäcka en potentiell våldtäktsman?”, och där finns en del studier som i princip kommit fram till att de inte kunde ge så många tips – dvs yttre kännetecken.

    Ett annat perspektiv är frågan om huruvida gruppen våldtäktsmän på något sätt är representativa för den större gruppen män, dvs har man anledning att behandla alla män som om de vore potentiella våldtäktsmän?

    Det lustiga är att när man tar sig an problemet ”på manligt vis”, dvs försöker utveckla verktyg för att själv ansvara för sin säkerhet, brukar det bli impopulärt. När frågan kom upp på twitter nyligen, och jag och Ninni m.fl. försökte svara på frågan, länkade Ninni till detta inlägg. Det var inte poppis, och vi blev till slut blockade.

    …Jag ser nu att videoklippen som länkades på sidan har markerats som privata. Han som gjorde dem har berättat om hur mycket kritik han fått för att han försökte lära ut samma slags tekniker till kvinnor som han gjorde till män. Antar att kritiken fortsatt.

  3. @Ulf T:

    Det lustiga är att när man tar sig an problemet “på manligt vis”, dvs försöker utveckla verktyg för att själv ansvara för sin säkerhet, brukar det bli impopulärt. När frågan kom upp på twitter nyligen, och jag och Ninni m.fl. försökte svara på frågan, länkade Ninni till detta inlägg. Det var inte poppis, och vi blev till slut blockade.

    Så klart det inte var poppis, ni utsatte dom för jämställdhet dvs. eget aktörskap och ansvar, plus att ni blockade möjligheten till ältande och beskyllande av män. Vad trodde ni att skulle hända?

    Börjar det inte vara dags att acceptera att det finns en betydande andel kvinnor som inte vill ta ansvar för vad de gör och vad de råkar ut för?

  4. @Ulf T:

    Kan väl nämna lite av det jag kommer ihåg från hans instruktionsklipp.

    Det första klippet handlade om hur man undviker att bli rånad. Han talade om ”transition areas” – platser som man inte har någon anledning att uppehålla sig på, utan bara passerar igenom (ex. parkeringsplatser, trapphus, garage). Om någon står där, behöver man observera dem för att försöka se varför de är där. Sedan går han igenom vilka händelser som bör öka varningsnivån: att de börjar röra sig när du passerar, de ’intervjuar’ dig (senaste våldtäktsförsöket det stod om i tidningarna inkluderade en intervju – han frågade vad klockan var).

    Nästa klipp var en introduktion till försvar mot våldtäkt. Han berättade då hur han haft framgång med att lära ut självförsvar till marinsoldater, men att det skar sig när han skulle lära ut liknande principer till deras kvinnliga anhöriga. Han betonade att han försöker koncentrera sig på vad som är – inte vad det borde vara.

    I ett senare klipp kom han in på vilka tecken som kan höja varningsflagg när man talar med en man t.ex. i en bar. Han tog upp hur personer som talar om saker de råkat ut för (t.ex. fängelse), men inte tar något ansvar för deras egen del i händelserna, borde vara en rejäl varningsflagg; att män kränker ditt personliga utrymme, t.ex. tar på rumpan utan tillåtelse på allmän plats – omedelbar varningsflagga. Han talade också om hur man absolut inte skall konfrontera män som beter sig så, och i synnerhet inte när man är ensam med honom. Åtgärden skall snarare vara att till varje pris undvika sådana situationer med män som flaggat ut på så vis.

    Osv. Synd att de inte längre finns tillgängliga.

  5. @straightmansburden:

    Börjar det inte vara dags att acceptera att det finns en betydande andel kvinnor som inte vill ta ansvar för vad de gör och vad de råkar ut för?

    Gissar att frågan inte var ställd just till mig, utan var mer retorisk?

  6. @Ulf T:

    Ja, det gäller att inte blanda ihop saker och ting. Att våldtäktsmannen kan se ut som vem som helst betyder inte att han är som vem som helst på insidan.

    En komisk gemensam nämnare för våldtäktsmän är att de som barn blev fråntagna sitt gosedjur som en form av bestraffning. Inte alla våldtäktsmän (!) förstås, men det var uppenbarligen tillräckligt vanligt förekommande för att omnämnas i studien ifråga. Men jag tror att vi alla förstår att det inte går att se på någons utseende att de har blivit utsatta för detta som barn…

    Vem som helst kan också vara psykopat, osv. Det betyder ju inte att psykopater är som alla andra. Det är de, per definition, inte.

    Att vidta normala försiktighetsåtgärder tycker jag är viktigt, oavsett kön. Gå inte ut i slumdistriktet efter mörkrets inbrott. Följ inte med en grupp främmande människor hem utan att du har vänner med dig. Sup dig inte stupfull bland människor du inte känner (helst inte alls, kanske…). Drick varannan vatten. Osv.

    MEN jag tror inte att det är nyttigt för det egna välmåendet att hela tiden gå runt med tanken i bakhuvudet att personen jag pratar med KAN vilja mig illa, och att det kan jag aldrig veta… Det är som att gå in i en relation med tanken i bakfickan att den här personen KAN vara otrogen mot mig, eller lämna mig… Det bäddar liksom inte för en positiv relation.

    Jag tror på att tillämpa principer och metoder. T.ex. lås ytterdörren på natten, lära sig självförsvar, osv. Det är en förebyggande åtgärd baserad på hur verkligheten ser ut, och betyder inte att jag går runt och har med i bakhuvudet att varenda person som jag interagerar med KAN , rent teoretiskt, vara en inbrottstjuv eller vilja råna mig…

    Angående diskursen om att lära män att inte våldta så resonerar vi inte så kring något annat brott alls. ”Varför ska jag låsa dörren när vi borde lära människor att inte göra inbrott!?!? Va!? VaVAVA!?!?”

    Och inbrott förekommer inte i vårt samhälle för att det är någon del av någon form av ”struktur” som upprätthålls av en massa människor som INTE begår inbrott.

  7. @straightmansburden:

    Jag hade en diskussion en gång om ämnet och tog upp att en mindre grupp kvinnor utsätts för återkommande våldtäkter. Direkt kom det ”Så det är deras fel eller!? VA!?”. Jag säger ingenting om vems fel det är, jag bara hänvisar till fakta. Vad det beror på eller vems ”fel” det är hade jag inte ens börjat fundera över. Men det går helt enkelt inte att ha någon diskussion alls där ett möjligt svar är att personligt ansvar är EN faktor.

    Det är tråkigt, och återigen det hjälper ju inte till att minska problemet om vi inte kan komma till botten med orsakerna.

    Jag hade förresten en kompis en gång som ständigt hamnade i bråk när vi var ute. Ingen av oss andra gjorde det. Nej, han var inte instigatorn till bråken, men likväl hamnade han ändå där på något sätt. Det går ju inte att låta bli att se att hans eget beteende var en bidragande faktor.

    Sedan ska det poängteras att ”personligt ansvar” inte har ett dugg att göra med att inte klä sig på ett visst sätt, utan vilka situationer man själv (bidrar till att) försätta sig i, på vilket sätt man interagerar med andra människor, vilket umgänge man väljer osv.

    Även där är det lätt att diskussionen kör fast direkt. Den ena parten pratar om helt andra typer av försiktighetsåtgärder och den andra parten tolkar det som att man inte får ha för kort kjol för då ”bad man om det”…

  8. @Ulf T:

    Jag såg ett annat klipp som cirkulerade också, det var en inspelning just av en parkeringsplats någonstans i USA, där det fanns högtalare och ett public service announcement upprepades med jämna mellanrum om att man skulle vara vaksam och gå direkt till sin bil, inte stirra i sin mobil osv. Grejen var att klippet cirkulerade tillsammans med en text om att det här var misogynt och bidrog till våldtäktskultur, för det var ju ”uppenbart” att meddelandet var riktat till kvinnor pga våldtäktsrisk. Det fanns liksom inte en tanke på att män kan bli rånade på en parkeringsplats…

  9. @Ulf T:

    Han betonade att han försöker koncentrera sig på vad som är – inte vad det borde vara.

    Det här blir ju en riskfaktor i sig. Går man runt och beter sig så som man borde kunna göra i en perfekt värld så är det nog bara en tidsfråga innan man råkar illa ut (oavsett kön)… Och just det här synsättet promotas av feminismen…

    Jag tänker inte låsa ytterdörren när jag reser bort för jag borde inte behöva göra det…

    /facepalm

  10. Samtidigt vill man lära ut feministiskt självförsvar i skolan pga våldtäktskultur.

    Does not compute.

    Silly

  11. @MK:

    Det där med psykopati är för övrigt intressant ur flera vinklar.

    I The Dark Triad : Facilitating a Short-Term Mating Strategy in men (Jonason 2009), fann man att narcissism, psykopati och machiavellianism korrelerade med antal sexpartners och intresse för kortsiktiga förhållanden.

    The personality traits that compose the Dark Triad have typically been considered abnormal, pathological and inherently maladaptive (e.g. Kowalski, 2001). Although individuals with these traits inflict costs to others and themselves, the Dark Triad traits are also associated with some qualities, including a drive for power …, low neuroticism … and extraversion …, that may be beneficial. Together with low amounts of empathy and agreeableness …, such traits may facilitate — especially for men — the pursuit of an exploitative short-term mating strategy. Although our study is limited, it suggests a potentially interesting new avenue of research to explore.

    I Profiles of Psychopathy in Incarcerated Sex Offenders (Porter et al 2000) fann man en påtaglig överrepresentation av psykopatiska drag hos just dömda sexförbrytare, inte minst personer som dömts för både våldtäkt och övergrepp på minderåriga. Genomsnittet i ett test för psykopati (PCL-R) låg över gränsen för diagnos för våldtäktsmän och de som satt inne för icke-sexrelaterade brott, men klart under på dem som satt inne för incest och övergrepp på (endast) barn.

  12. @Ulf T:

    Det första klippet handlade om hur man undviker att bli rånad. Han talade om “transition areas” – platser som man inte har någon anledning att uppehålla sig på, utan bara passerar igenom (ex. parkeringsplatser, trapphus, garage). Om någon står där, behöver man observera dem för att försöka se varför de är där.

    Någon lät erfarna poliser och dömda brottslingar se på bilder från övervakningskameror. Frågan som ställdes var ungefär ”Antag att någon precis utanför bild står och väntar på lämpligt offer. Hur sannolikt är det att de väljer den person man ser gå förbi här?”
    Polis och brottslingar gjorde samma bedömning och hade samma antal ”rätt”.

  13. @MK:

    En komisk gemensam nämnare för våldtäktsmän är att de som barn blev fråntagna sitt gosedjur som en form av bestraffning.

    Jag vet vad du menar, men det låter snarast tragiskt.
    Vi behöver ett motsvarighet till engelskans ”funny haha or funny peculiar”.

  14. @MK:

    Jag hade förresten en kompis en gång som ständigt hamnade i bråk när vi var ute. Ingen av oss andra gjorde det. Nej, han var inte instigatorn till bråken, men likväl hamnade han ändå där på något sätt. Det går ju inte att låta bli att se att hans eget beteende var en bidragande faktor.

    http://www.highconflictinstitute.com/about-hci/who-are-high-conflict-people

    High-conflict people (HCPs) have a pattern of high-conflict behavior that increases conflict rather than reducing or resolving it. This pattern usually happens over and over again in many different situations with many different people. The issue that seems in conflict at the time is not what is increasing the conflict. The “issue” is not the issue. With HCPs the high-conflict pattern of behavior is the issue, including a lot of:

    All-or-nothing thinking
    Unmanaged emotions
    Extreme behaviors
    Blaming others

    Vad gäller ”extreme behaviours” så kan man hitta kulturella skillnader här. I väst förväntas man i allmänhet tala lugnt, inte höja rösten, inte göra hotfulla gester, inte ”tappa humöret”. Den som gör det är barnsligt och tas inte på allvar.
    I mellanöstern krävs det för att man skall bli tagen på allvar att man höjer rösten och uttalar hot.
    (Önskar att jag hade länken kvar, trodde det var hos Arnstberg jag läst det men hittar inget just nu.)

  15. @Kristian:

    ”Intressant” var kanske ordet jag sökte snarare än ”komisk”.

    Hörde en berättelse av en amerikan som ofta besökte Bangkok. Han menade att i New York så är det standard att vara ilsken/aggressiv i trafiken (typ, argast vinner taxin), medan i Bangkok skulle ett sådant beteende bli rapporterat till polisen direkt. Inte för att det är olagligt eller nödvändigtvis stötande, utan för att uppenbarligen så har ett mentalsjukhus någonstans råkat släppa ut en av sina patienter.

  16. Ett påpekande från mig

    ”Vad beror den statistiska skillnaden i brottslighet på?”

    Den frågan är mycket enklare att besvara än folk tror. Det är bara det att vår offentlighet numera har mängder av ”experter” vars mål inte är att avmystifiera problem utan att göra dem mer mystiska och ogripbara. Detta har Professor Rothstein också påpekat i samma artikel som där han sågade könsmaktsordning.

    I detta fall så är svaret enkelt: Den statistiska skillnaden i brottslighet beror helt på VILKET LAND som invandrarna ifråga kommer från.

    När vi pratar om invandring så menar vi inte personer från Norge och Danmark för det är ingen som tror vi skulle få jätteskillnad i brottslighet mellan ett område där bara svenskar bor och ett område där bara danska invandrare bor. Den frågan uppkommer inte ens.

    Om man på riktigt vill veta vad skillnaderna beror på måste man antingen ha en expert på LANDET ifråga, eller själv börja lära sig vad som utmärker folk och system i de länder som de här invandrarna ifråga kommer från.

    Svaret på varför exempelvis fler Irakier i Sverige begår brott kommer givetvis från någon som är expert på Irak och kan svara objektivt på vad som utmärker landet och dess kultur. Det här vet varenda människa på BRÅ, de fick ju för tusan politiska direktiv att plocka bort informationen i statistiken om vilka länder brottslingarna kom från.

    Varför då? Jo för i den tidigare årgången av samma studier så plockade Sverigdemokrater snabbt ut informationen att när en person är från vilket som helst av fem namngivna länder dominerade av islam så ökade risken för grov brottslighet med 400%, särskilt risken för sexuella övergrepp.

    Detta är anledningen politiker beodrade BRÅ att inte ha med den informationen alls. Så det står numera inte i studien skillnaderna mellan om invandrare är från Vietnam eller Iran.

    Iden från dumskallarna till politiker är tydligen att om det inte står alls så kommer folk att betrakta alla invandrare som likvärdiga oavsett vilket land de kommer från.

    Frågan mig inte vilken dumskalle till politiker som tror att folk som får veta att politiker censurerar bort den informationen inte fattar att den pekar ut exakt de länder som politikerna så gärna vill hävda det är en tillgång att få invnadring från.

    ”Kultur & kulturkrockar, så som SD är inne på?”

    Kulturella värderingar är givetvis en del av skillnaderna mellan länderna ifråga, precis som politiska och religiösa värderingar. I Sverige säger man ”allas lika värde” i ett känt land i mellanöstern säger man ”när folk får välja mellan en svag och en stark häst väljer alla den starka hästen”

    ”Traumatiserade individer?”

    Har givetvis en del i det hela men kom ihåg att traumatiserade individer från land A begår flera hundra procent mer brott än lika traumatiserade individer från land B

    ”Socioekonomiska faktorer?”

    Har givetvis en stor roll i det hela men här måste man prata om hönan och ägget. Vilket land som helst har inte fattigdom, vi kan se en röd tråd mellan att välja att ha vissa värderingar – och ha dålig ekonomi i landet.

    ”Min poäng är att strukturanalyser måste beaktas och bemötas på strukturell nivå, så som jag ovan gjorde med Gudrun Schymans teori”

    Gudrun Schymans teori är ingen teori. Hon är ideolog och letar bara sätt att göra våldtäkter till en ursäkt till hennes gamla kommunistiska tänk om makt i världen – fast med feministperspektiv att det är ”männens makt” som är dålig och inte kapitalism/borgerlighet. På samma sätt är Åkessons teori inte heller en teori utan bara ett sätt att göra våldtäkter till en ursäkt för att kritisera invandring från mellanöstern.

    Den enkla sanningen är att utan polis och kriminalvård så kan man för allt i världen strunta i de här debatterna.

  17. @Ulf T:

    Han som gjorde dem har berättat om hur mycket kritik han fått för att han försökte lära ut samma slags tekniker till kvinnor som han gjorde till män. Antar att kritiken fortsatt.

    Troligen har kritiken fortsatt, ja. Och saken är att då förstör man för kvinnor som är som mig. Jag vill ta ansvar för min säkerhet. Andra får göra som de vill. Kan någon lära mig, vill jag kunna nås av sådant budskap.

    Det här är män generellt bättre på än kvinnor och jag suger åt mig som en svamp för det ligger ju i mitt intresse, som jag ser det.

    (@Ulf T: )

    Han talade om “transition areas” – platser som man inte har någon anledning att uppehålla sig på, utan bara passerar igenom (ex. parkeringsplatser, trapphus, garage).

    En sak jag noterat i samband med att jag lärt mig om detta från män är att jag har en tendens att kolla neråt när jag går. Och jag funderar lite på om det kan vara en biologisk sak att kolla var man sätter fötterna för undvika att snubbla och falla på gravida magen. Oavsett, så gör jag göra så. Men jag jobbar på att träna bort det, både pga detta men också för att det sliter på nacken vilket kvinnor ofta får problem med. Och det har blivit bättre.

    Nu i helgen kom jag i en situation där det var en sån “transition areas” och då kollade jag neråt på nyckelknippan jag hade i handen, för att leta upp rätt nyckel jag skulle ha. Och då dök denna mans klipp upp i mitt medvetande och påminde mig om mitt beteende och genast ”rättade jag till” det för jag behövde inte ha fram nyckeln där och då.
    Oavsett om det hjälper eller ej, så känns det väldigt bra att göra vad man kan göra, tycker jag. Det ger mig en känsla av att ha makt över mitt liv.

    Varför ska kvinnor som är som jag hindras att nås av sådan information? Det är ju effekten av att kritisera bort det och det gynnar ju bara förövare …

    @MK:

    Ja, det är ett mycket, mycket märkligt resonemang.

  18. @Ninni:

    Man förstör inte bara för kvinnor som dig. Man förstör för alla kvinnor. Man slår tomma slag i luften samtidigt som man direkt eller indirekt uppmuntrar till mer oansvarigt beteende.

  19. @Ninni:
    Jag såg en dokumentär för ett antal år sedan där ett antal grova sexualförbrytare fick se olika kvinnor filmade bakifrån när dom gick framåt i en korridor,där dom fick peka ut vilken dom skulle se som det lättaste offret,så gott som alla pekade ut samma kvinna endast genom att se på hennes rörelsemönster bakifrån.
    Det tragiska var att den kvinna dom pekade ut själv blivit utsatt för sexuella övergrepp i tidig ungdom,och nästan som rovdjur inom ett par sekunder så visste dessa sexualförbrytare genom hennes utstrålning av osäkerhet och tafatthet som var knappt förnimbar att hon var det bästa offret.

  20. @michael: En kvinnlig kollega ville att jag följde henne en bit på väg hem för hon var rädd att gå ensam. Visst, men jag påpekade att statistiskt sett var jag i större fara att bli rånad. Hon frågade varför jag inte var rädd. Ett, man kan inte gå och vara rädd jämt. Två, det handlar om attityd och utstrålning. Utstrålar man bestämdhet och lugn är man mindre risk än osäker och nervös. Predatorer (rånare eller överfallsvåldtäktsmän) vädrar det direkt.
    Vad gäller vanligaste våldtäkten, bekant, är även där attityd viktig. Att man är tydlig med sina gränser och att akta sig för den lite farliga som är ”snäll innerst inne”. Nej. Om han går över andras gränser kommer han att gå över dina med.

  21. Måste bara påpeka att sexualbrottsstatistik från Sverige inte är användbar för att diskutera det här alls. Minst hälften är oskyldiga.
    Man måste jämföra med andra länder eller bara undersöka de 4% som återfaller (där är 90% skyldiga).

  22. Problemet med ha en ideologisk inställning till att allt med mångkultur är bra, är att man förutom det berikande och bra med diverse kulturer även fullt medvetet sväljer allt dåligt också. Det här drabbar givetvis väldigt många människor då allvarliga saker ignoreras bara för att man ska vidhålla sin ideologiska ståndpunkt. Ett exempel är inställningen till en våldtäkt där en man våldtar en kvinna. I rena västerländska samhällen betraktar man den våldtagna kvinnan som offer för mannens sexualdrift. Man utgår alltså ifrån att den våldtagna är offret. I andra kulturer så som exempelvis i mellanösterregionen betraktas mannen som offer för kvinnans sexuella attribut. Våldtäktsmannen är här offret p.g.a. kvinnans beteende eller klädsel.

    Vem som helst begriper ju att dessa två kulturella skillnader inte kan samexistera. Man måste utgå ifrån ett synsätt och anpassa sig därefter för att inte antalet våldtäkter ska skena iväg.

  23. @MK:

    Man förstör för alla kvinnor. Man slår tomma slag i luften samtidigt som man direkt eller indirekt uppmuntrar till mer oansvarigt beteende.

    Jo, det håller jag med om. Men (med undantag unga kvinnor som drabbas ) jag lägger en stor portion eget ansvar på kvinnor, så väl som män. Är människor så, ursäkta uttrycket, korkade att de inte vill ha goda råd för att öka sin egen säkerhet så får de leva med högre riskbeteende. Men när de motarbetar att dessa goda råd finns tillgängliga, enkom för de själva inte vill ha dem, så går det ut över oss som vill nås av sådant.

    @michael:

    Så sorgligt …

    @MJ:

    Nu är jag inte med på hur du tänker. Man kan inte jämföra sverige med andra länder, det håller jag med om. Men varför skulle man inte kunna göra det inom landet menar du?

  24. @Ninni:
    Eftersom statistiken om sexbrottsdömda inte säger något om gruppen sexbrottslingar så kan man inte lära sig något om sexbrottslingar med hjälp av statistiken.

    Det går att räkna ut ungefär hur stor del av sexbrottsdömda som är sexbrottslingar genom att jämföra med andra länder. Sexbrottslingar har generellt högre återfall än andra brottslingar och de generella återfallen är ca 70% medan sexbrottsdömda i Sverige bara återfaller till 4%.

  25. @PNy: Som jag alltid säger så har, kan, och kommer multikultur aldrig att existera. (Länkar inte till klippet med Sandanaji igen, jag antar att alla har sett det.)

    Exempel på ”kultur” som inte är ”ytligt”:
    * Alla har rätt att leva i ett samhälle där folk inte bär skjutvapen – MOT – alla har rätt att bära skjutvapen öppet.
    * Abort är kvinnans rätt till sin egen kropp – MOT – abort är mord.
    * När man diskuterar skall man uttrycka sig lugnt och sansat – MOT – när man diskuterar måste man höja rösten och hota sin motståndare för att bli tagen på allvar.
    * Vanligt hyfs kräver att man gör som auktoritetspersoner säger – MOT – bara den som kan använda våld förtjänar respekt.
    (Ganska lik föregående, för den som kommer ihåg biblioteksdebatten och ”tysthetsnormen”)

    Kanske leder de inte till väpnad konflikt, men fredligt samexistens ser jag inte som en möjlighet.

    En del av problemet kan vara att den svenska eliten egentligen inte har någon erfarenhet av andra kulturer annat än som turister. De umgås bara med övre medelklassen, oavsett varifrån i väst den må komma.

  26. @Kristian: ”Som jag alltid säger så har, kan, och kommer multikultur aldrig att existera.”

    Jag håller med dig i sak, men behöver lite förtydligande av ovanstående citat. Det du säger är att krockar i kulturer aldrig kan existera. Men jag antar att du menar att fullkomlig multikultur aldrig kan existera på ett tillfredställande sätt utan konflikter i lag och moral m.m.?

  27. @PNy:
    Ja, det är så jag menar. När något är riktigt fel, och inte bara ”lite ovanligt, på gränsen” så finns det ett par alternativ, beroende dels på hur stort ”felet” (dvs den kulturella spänningen) är, och dels på hur tillåtande samhället är:
    1) Gnäller bland vänner. Knyter näven i fickan.
    2) Yttrar sig offentligt. Tar till lagliga medel som att kontakta media eller folkvalda.
    3) Fysisk konflikt.

    I forna diktaturer där någon ”hjälpsam” utomstående har avlägsnat diktatorn, kan det ibland finnas uppdämda problem och inga fredliga metoder att markera sitt missnöje. Då går man direkt till fysisk konflikt som vi sett de senaste åren i mellanöstern.

    Det finns också möjligheten ”åka någon annanstans”. Se Hirschmann:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Exit,_Voice,_and_Loyalty

    Den vita flykten till dyrare och vitare (och mindre ”mångkulturella” områden) är väl att beteckna som ”Exit.”

    Alltså: Folk fogar sig om de måste, klagar om de kan, flyr om de kan och måste. Hur lojal man är mot systemet
    Man skulle kanske kunna göra en tabell med dimensionerna ”problemets storlek”, ”yttrandefrihet”, ”personliga resurser”. Hmm, det blir tre dimensioner. Får fundera på den …

  28. @MK: ”Tittar man på kulturer med öppen syn på sexualitet så förekommer det väldigt få sexualbrott. Kulturer med strängare syn har mycket högre förekomst. Och här brukar religion (inklusive kristendomen) vara den största boven.”

    Källa på det? Sexualbrott förekommer ju friskt i det ”öppna” Sverige också. Och jag har inga uppgifter om att det skulle vara värre i ”stränga” länder…