Så har situationen uppstått som jag och flera andra förutspådde redan vid de första debatterna om det könsneutrala pronomet ”Hen”. Förespråkare för hen erkänner nu att deras första argument var ljug. Låt oss börja från början så skall jag förklara. Med exempel på citat från en diskussion på twitter.
Det första argumentet för att införa ”Hen” var att det inte finns något bra ord att använda när könet är okänt. Vi skulle alltså inte kunna använda etablerade ord som ”Han” eller ”Hon” för att beskriva personer vars kön vi inte känner till. Varför inte? Här var logiken att när vi exemeplvis säger ”Han” tar alla människor för givet att den vi pratar om är man och detta spär på ”normen”.
För okänt kön behövs alltså ett ord som inte redan betyder ett kön?
Är alla med på den logiken? Anledningen vi inte kunde använda Han/Hon är att de betyder ett kön. För situationer där vi inte vet könet behövdes ett neutralt ord som inte betyder ett kön? Vad var då problemet med detta? Det enkla svaret är att det fanns inte ett utan två problem och dessa var kända från första början.
- Ordet hen spreds inte av vem som helst, det var tydliga politiska intressen inblandade från början. Vi kan summera dessa som ”postmodern identitetsvänster”
- Ordet hen begränsades aldrig till könsneutral användning, det fanns hela tiden en alternativ betydelse där hen benämnde intersexualitet.
Ordet var aldrig politiskt neutralt så användning gynnade en specifikt ideologi. Ordet var heller inte helt könsneutralt utan blev snabbt go-to benänningen för förespråkare av tredje könet (och användes även som skällsord av den andra sidan). Det är den andra punkten som det här inlägget fokuserar på för nu vill förespråkarna gå vidare och även göra Hen till benämningen för det tredje könet.
”Hen” är alltså två olika ord, en homonym. Hen 1: Könsneutralt pronomen. Hen 2: Pronomen för tredje kön.
Man vill alltså att hen skall betyda tredje kön OCH vara könsneutralt.
Vad händer då med argumentet att Han/Hon kan inte vara könsneutrala för de betyder ett kön? Att förespråka hen skulle fungera som ETT kön såväl som könsneutral benämning innebär i praktiken att man erkänner att det första argumentet var ljug från första början. Hur tror ni man kommer ur det dilemmat?
Nja. ”Han” har redan en fast betydelse. Det hade inte ”hen” innan, så det kan ges den betydelse vi vill att det ska få.
Jo man påstår att problemet inte var att han/hon betyder ett kön utan i vilken ordning orden fått sin betydelse. Så här lyder ursäkten att få komma undan sitt eget argument: Bara vi först gör ett ord könsneutralt är det inga problem att sedan bestämma det också betyder ett kön och använda ordet BÅDE som könsneutralt och för ett specifkt kön.
Utan det innebär utanför det binära könssystemet. Det är inte ett kön, i den bemärkelsen. Utan ett samlingsbegrepp.
Eller på enkel svenska (och precis som jag sade på Danmarks röst): Så snart normen är deras EGEN norm slängde de bort hela sitt egna argument om att undvika normer. Att ta för givet alla personer som man inte vet könet på är samma som deras EGET tredje kön är såklart inga problem alls. Det är bara ”fiendens” ord för kön som inte får användas.
Det kallas ”tredje kön” i dagligt tal, eftersom det syftar på den juridiska nivån. Men den egentliga betydelsen är ”varken eller”
För den som läst mina texter om Postmodernism som retorisk strategi bör detta inte komma som någon överraskning. Eftersom sanning enligt anhängare av postmodernism (och alla dess subdiscipliner) inte finns säger man bara vad än man behöver säga för att få som man vill och vad än man sade kan givetvis förkastas när det inte längre är gynnsamt.
Hen som queerpolitiskt ställningstagande
Förmodar att du redan har läst detta.
Hen kommer med i SAOL
Feministerna älskar att omtolka betydelsen av vedertagna begrepp som t.ex patriarkat
för att passa deras egna syften.När de sedan lägger till postmodernismen så går det ju inte att diskutera med dom överhuvudtaget eftersom de inte erkänner någon verklighet än sin egen.
Det sjuka är att samhället tycker att detta är ok och att de vill omforma samhället för att leva efter denna skruvade ideologi.
Glöm inte heller att de använder hen på personer som de vet könet på redan.
@barfota: Hur mycket jag än hatar ordfanskapet så förekommer det och är så allmänt välkänt att det vore fel att utesluta det från ordböcker. Däremot kan det diskuteras hur definitionen bör utformas. Enligt min mening bör en korrekt definition åtminstone parentetiskt inbegripa den politiska aspekten. Typ, ungefär
(modellerat efter ”han” i svensk ordbok)
@Pelle2: jag säger som jag brukar: om det är något verk som borde vara obligatorisk läsning i skolan så är det 1984.
Det här med att man med betydelseglidningar omdefinierar ord är riktigt otäckt. Jag har ett inlägg i huvudet där jag tänkt mig att ta tjuren vid hornet genom att göra min egna lilla analys på det mest tabubelagda ordet av dem alla: neger!
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Hmm… borde det inte vara jag ser inte om hen därborta är henkvinna, henman eller en henhen, denhen eller dethen
Ser fram emot din analys av ordet neger. Kommer den även att omfatta negerhens?
”Jag ser inte om den där borta är kvinna eller man”
Hen är inget mer än ett politiskt ord för extremister och har inget i språket att göra.
Hen är inget annat än en modern version av kamrat (alltså sovjet/kommunistisk kamrat).
@barfota:
”Det är ett ganska vanligt ord och det fyller en funktion, det finns ingen anledning att inte ha med det, säger Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista till Aftonbladet.”
Med samma logik är det sant för liknande politiserade partiska ord som exempelvis svartskalle eller blatte. De är ganska vanliga och visst de fyller en funktion. En politiserad, partisk och i all ärlighet idiotisk funktion, men visst, en funktion!
Saken är dock den att OM Hen står för tredje kön fyller hen som könsneutralt ord ingen funktion alls.
I varje diskussion där jag hävdar att hen är ett politiskt laddat ord och i praktiken inte går att frikoppla från en politisk ideologi så får jag en klapp på huvudet och ett: -lilla vännen du skall inte vara en sådan konspirationsteoretiker alt. så hävdar någon att denna använder ordet då denne är språkforskare till yrket.
Jag hävdar att det är rent nys och ett sätt att hånflinande sätta sig på folk. Själva argumentationstekniken är i sig gammal. Alla vet att en person/grupp gör något i ett syfte men det går inte att bevisa med mindre än ett öppet erkännande.
@Pether & @Pinjata:
Jag håller helt med er i vad ni säger. Men ordet har blivit så vanligt förekommande och etablerat att det vore fel att inte ta med det i en ny ordbok. Och definitionen jag gav var inte en definitiv sådan från min sida, utan bara ett snabbt provisorium.
@Erik:
”svartskalle” står faktiskt med i både i nuvarande nätupplaga av SAOL och svensk ordbok (definitionen här):
”blatte” står inte med i svensk ordbok, men den jag har är från 2001, så det kan ha kommit med senare. Det står i alla fall med i nuvarande nätupplaga av SAOL.
@barfota: neh, har inte tänkt koppla det med några genusaspekter. Hen tar jag separat.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Den enda gruppen där det är ’etablerat’ är inom den politiska grupp som vill ha ordet. Bland vanliga människor existerar det inte, eller är inte mer än ett skämt. Media är inte representativ för samhället, och för att något sägs i media kan det inte per automatik sägas vara grundat i samhället.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
Kanske bäst så att inte blanda ihop neger och hen. Hennegern skulle kanske kunna bli extra kränkt då och skyndsamt ringa på dörren till DO för att utkräva skadestånd.
Sedan är jag benägen att hålla med @Pether: som skriver…
Om det nu skulle vara ”etablerat” så är det bara inom MSM och bland oss kritiker med betydelsen av att vara nedsättande och förlöjligande.
@Erik:
Så sant.
@Pether:
Det förekommer flitigt på nätet hos bloggare, används inte alltför sällan i artiklar på media, och enligt ”public service” så förekommer Ordet ”hen” – nu även i hovrätten – Kultur | SVT.se, och miljöpartiet använder det (som nämns i artikeln) i sitt partiprogram.
En ordboks funktion är att informera om ords betydelse. Förekommer ordet i sådana sammanhang som de ovan skall man också kunna slå upp det och ta reda på vad det betyder.
Och, som jag påpekade nyss i ett svar till Erik, både ”svartskalle” och ”blatte” går att slå upp, så oavsett vad man tycker om ”hen” så skall det finnas dokumenterat.
@Pether & @barfota:
När jag säger ”etablerat” menar jag bara att det förekommer relativt frekvent. Varken mer eller mindre. Alltså finns det fog för att ha med det i en ordbok. (Men man skulle ju kunna klassa det som ”vard.” (dvs. vardagligt, ”tjej” och ”kille” hör till den kategorin, och hör alltså inte hemma i officiella sammanhang) eller ”starkt vard.” (det vill säga grov slang som våra vanliga vulgäruttryck för könen) eller ”barnspråk” (som ”kiss” och ”bajs”)
Dolf: Fortfarande endast de som politiskt ville ha ordet som använder de, de är en minimal del av samhället. Som om att ett ord som används av en samisk liten sekt skulle inrättas i hela riket. Det finns inget intresse i samhället av detta ord, det existerar endast inom genusextremisterna.
@Pether:
Detsamma gäller för ord som ”könsmaktsordning”, ”patriarkat”, ”diskurs”, ”feminism”, ”genus”, ”problematisera”, ”suicidera”, ”astrologi” och gud vet allt. De förekommer, alltså måste man kunna slå upp dem för att kunna förstå (och/eller kritisera) texter där de förekommer. Samtliga ovan angivna ord finns med i Svens ordbok, utom ”könsmaktsordning”, men det är upptaget i SAOL (där det definieras som ”mäns samhälleliga dominans över kvinnor enligt feministisk teori”). Jag ogillar samtliga dessa tramsord utom ”feminism” och ”astrologi” som behövs som referenter. Men jag är glad att de finns definierade i ordböcker, för då kan jag peka på definitionerna i min kritik av dem.
”Suicidera” är psykiatriskt mumbo-jumbo för att ”begå självmord”, jag har aldrig sett ”suicid” eller former av det användas annat än av psykiatriker, men de intervjuas ibland i nyhetsinslag och/eller skriver debattinlägg, så man råkar ut för det. Jag betraktar termen som pretentiös bullshit man använder istället för ”självmord” bara för att att det ska låta professionellt, men termen förekommer likt förbannad, så den ska gå att slå upp.
Samma gäller för ”hen”.
@Pether:
… ”hen” förekommer i domslut och ledarartiklar. Samiska gör det inte (utom möjligen i sametinget och lokala tidningar i Lappland)
Med anledning av diskussionerna vill jag påpeka att inlägget inte handlar om huruvida hen används alls. Inlägget handlar om hur förutsättningarna för användning av hen helt förändras med de två villkor jag nämnde, speciellt det andra dvs att man börjar kalla tredje könet för hen.
@Erik: Saken är dock den att OM Hen står för tredje kön fyller hen som könsneutralt ord ingen funktion alls.
Sant. Men beroende på hur SAOL skriver definitionen behöver det inte bli ett problem. Det borde vara lätt att förstå vilken av betydelserna som avses om man ser på hela sammanhanget. Ifall man talar om en icke namngiven person är det könsneutralt (ex. ”jag var idag hos läkaren.” – ”jaså, vad sa hen?”). Eftersom andelen tredjeköniga är så liten måste det väl vara rimligt att anta att könet alltid är hon eller han, men ifall man t.ex. har en intervju med en namngiven person och talar om hen är det en person av det tredje könet. Det blir problematiskt bara om hen också används av feminister som inte vill poängtera könet, dvs. byta ut ett känt hon eller han mot hen. Vilket ju är helt förkastligt. Hoppas SAOL lyckas skriva en definition som får det att vara tillåtet att använda hen som könsneutralt enbart ifall man inte vet namnet på personen, annars kan man ju inte veta vilkendera betydelse som avses.
@Erik:
Både svartskalle och blatte står med i nätversionen av SAOL 2013. Det var någon som hävdade att de inte fanns med av politiska skäl, men det visade sig inte stämma.
Pingback: Skit är skit oavsett om det blänker | WTF?
@Anna:
Stämmer icke. Snarare är det så att om det inte ses som ett problem är det sannolikt för att människan som ”ser” har mindre problem med normering av henkön än av manskön.
Den här tendensen är exakt vad som visas i forskning jag nyligen fick i mailboxen. Folk som förespråkar kvotering är ”biased against their own race” och har mindre problem med att en sämre kvalificerad icke-vit gick före än omvänt för så är de funtade. De vill inte alls ha jämlikhet, de har bara antagit en andra sida som sin egen sida och slåss för sin sida precis lika partiskt, rasistiskt och fördomsfullt de anklagar andra för att göra.
För dem är allt bara retorik, sanning är idioters verktyg. Smarta människor säger vad som får andra att hålla med.
Tror man de kommer att magiskt vilja sluta och börja tycka om fienden när de vinner så är man dels så naiv att det liknar det infantila och dels så har man missat att de redan massivt vinner i skolan och det får dem bara att vilja förtrycka helvete av pojkar ännu mer. Så självklart kommer DE inte att se det som ett problem.
”Det borde vara lätt att förstå vilken av betydelserna som avses om man ser på hela sammanhanget.”
Men det har ingen betydelse för argumentationen i mitt inlägg. Det är lika lätt att förstå vilken av betydelserna som avses oavsett om man använder han, hon eller hen. Allihop har samma möjlighet att betyda TVÅ olika saker. Det finns ingen rimlig, objektiv, ärlig orsak att just hen skall göra det om hen står för tredje kön. Det finns dock en politisk, partisk, oärlig orsak till det.
Gissa vilken…
För det första: Det är ingen som kan säga hur stor andelen hen-kön är eftersom hela poängen med hen-kön är att det är alla vänsterpolitiska, alternativmänniskors och socialkonstruktionisters privata tillhörighet. Det är ett politiskt grundat kön man väljer att tillhöra/socialiseras in i för att passa in hos kompisarna och den hos Roussea grundade ideologin, inte ett biologiskt grundat kön man föds in i. De kan vara hur många som helst.
För det andra: Hur påverkar detta mitt argument? Om hen betyder tredje kön varför skulle jag vid okänt kön på läkaren ta för givet (beskriva) läkaren är en (som en) hen? Jag kan lika gärna kalla alla jag inte vet könet på för en HAN, precis som alla hen uppenbarligen vill kalla alla de inte vet könet på för sitt EGET kön… Och sedan kan alla som är en hon ta för givet alla de inte vet könet på är en HON för det är ju deras kön.
Skall alla människor ha lika rättigheter så har jag samma rättighet som alla andra att beskriva folk med okänt kön som MITT kön. Det är ju precis vad queeralternativa förespråkar nu.
Klart de byter ut kända hon/hon. Har du inte förstått vad deras ideologi säger? Alla som är socialkonsstruktionister i allmänhet och könssocialkonstruktionister (genusfolk) i synnerhet ser sig själva som hen då könet enligt dem är flytande. Enligt den ideologin existerar egentligen bara ett enda kön: deras eget (Hen) De godtar inga andra beskrivningar. Allt annat är bara patriarkal propaganda.
Klart de vill att alla människor i alla fall pratar som om de trodde samma sak. Hur är detta förvånande för någon? Det är en av de få saker de varit öppna med från första början. Det är en av de få saker samtliga genusvetare på hjernevask bekräftade. Att de anser det i brist på olika sociala faktorer bara finns ETT kön.
Allihop sade de trodde det.
Nu förespråkar de att allmänheten tvingas prata som om de trodde det, vare sig de tror det eller inte. Helt i linje med ideologin om språklig relativism där ord anses gå före verklighet.
@Erik:
Vad är problemet med att definiera hen som det tredje könet när man talar om namngivna personer, och som könsneutralt när man hänvisar till en icke-namngiven person? Lika lite problem ser jag att använda hon eller han som könsneutralt när man talar om en icke-namngiven person, men det är bäst att ha bara ett. Hen håller på att etableras och jag tycker det verkar funka bra.
som sagt, för mig är det inte så stor skillnad vilket könsneutralt ord som väljs, men jag tycker det är bättre att använda hen än han eller hon eftersom hen i betydlesen tredje kön är så ovanligt.
nej inte om definitionen förbjuder det. Ifall definitionen inte tillåter att man använder hen som könsneutralt vore det ju att byta könet på en person om man kallar Måns Man eller Karin Kvinna för hen.
@Anna:
Men nu kommer vi in på hur språk utvecklas till att börja med. Språk har utvecklas under lååång tid, långt innan det fanns genuspiloter och politisk korrekthet. Det är inte en top-downprocess, utan nya ord tas i bruk och blir en del av språket, eller gamla ord får en ny mening, om tillräckligt många människor finner det naturligt och användbart.
Processen kan uppenbart påskyndas i vårt uppkopplade tidevarv, men det går inte i ett fritt samhälle att tvinga folk att följa någon ordboksdefinition av ett ord, om de finner det naturligt och användbart att bryta mot den.
Notera distinktionen ”i ett fritt samhälle”. Jag säger förstås inte att det inte går att tvinga folk att använda ’nyspråk’.
@Ulf T:
Nej givetvis inte, men officiella och högklassiga texter kommer att följa SAOL. Om tillräckligt många använder ordet i en annan betydelse ändras SAOL enligt det.
@Anna:
”Vad är problemet med att definiera hen som det tredje könet när man talar om namngivna personer, och som könsneutralt när man hänvisar till en icke-namngiven person?”
Om man använder hen som tredje kön är hen inte ett könsneutralt ord överhuvudtaget utan bara ett queerpolitiskt ställningstagande (precis som DN:s Gunilla Herlitz argumenterat). Problemet är då att jag inte stödjer den queerpolitiska ljugpolitiken – jag stödjer alla människors lika värde – så varför skulle jag behöva prata som om jag inte gjorde det?
”Lika lite problem ser jag att använda hon eller han som könsneutralt när man talar om en icke-namngiven person, men det är bäst att ha bara ett. Hen håller på att etableras och jag tycker det verkar funka bra.”
Ahem. I år nådde vi punkten då det kallades feminism att Åsa Romson hetsade mot vita män i Almedalen. Att ge människorna bakom den ideologin ännu mer att säga till om är inte vad jag skulle säga ”funkar bra”. Det skulle jag snarare kalla ”pärlor till svinen” eller ”reward bad behavior”
”som sagt, för mig är det inte så stor skillnad vilket könsneutralt ord som väljs, men jag tycker det är bättre att använda hen än han eller hon eftersom hen i betydlesen tredje kön är så ovanligt.”
Hur är det en fördel när man beskriver saker? Om nästan alla hus i ett grannskap är röda eller blå hur är det`mer neutralt att alltid utgå från att det hus man beskriver är ett av de mycket färre orange husen? Orange är då inte en mer neutral färg, bara en oftare felaktig färg.
”nej inte om definitionen förbjuder det. Ifall definitionen inte tillåter att man använder hen som könsneutralt vore det ju att byta könet på en person om man kallar Måns Man eller Karin Kvinna för hen.”
Ursäkta men sedan när har de här människorna någonsin lyssnat på andra människors definitioner? Och vadå förbjuder, vem skall kunna garantera att det åtlyds?
@Erik:
Visst, ett ord kan ju ha två olika betydelser.
Ditt husexempel: Om
Röd = färgen röd
Blå = färgen blå
Orange = 1. färgen orange 2. vilken färg som helst
så funkar det hur bra som helst att beskriva alla hus som orange om det är betydelse 2 som avses. Tredje könet hen är inte samma som det könsneutrala ordet hen, precis som djuret ren inte är samma som egenskapen ren.
Min modersmålslärare i gymnasiet har lärt mig att SA och SAOL har den största makten inom svenska språket. Enda sättet att få se om också feminister håller med är att vänta och se. (under antagandet att SAOL ger vettiga definitioner på hen)
@Anna:
Det är väl en petitess i sammanhanget, men SAOL är inte en ordbok, utan en ordlista, i de flesta fall ger SAOL inga definitioner alls, utan tillhandahåller bara information om stavning och ordled. I de fall när någon form av definition eller annan information ges, så begränsar den sig vanligtvis till bara ett par ord. Tror du blandar ihop SAOL och SAOB.
@Anna:
”Visst, ett ord kan ju ha två olika betydelser. Ditt husexempel: Om Röd = färgen röd Blå = färgen blå Orange = 1. färgen orange 2. vilken färg som helst så funkar det hur bra som helst att beskriva alla hus som orange om det är betydelse 2 som avses.”
Vilket för oss tillbaka till frågan varför Orange överhuvudtaget skulle ges den andra betydelsen när det uppenbarligen bara ger mindre riktig information. Vad var syftet med det neutrala begreppet nu igen? Om det bara är att ge ett existerande ord en andra betydelse varför håller vi på och försöker pracka på svenskar ett finskt ord? Inte ens Professor Ebba-Witt Brattström såg någon poäng i den saken.
”Tredje könet hen är inte samma som det könsneutrala ordet hen, precis som djuret ren inte är samma som egenskapen ren.”
Ren är ingen egenskap, det är ett tillstånd. Man är mer ren ibland, mindre ren ibland. Näväl det gäller särskilda regler för pronomen som inte gäller för andra ord. Detta är orsaken man kan byta ut hur många ord som helst på engelska men samtidigt inte kunna hitta ett enda sätt att skapa ett könsneutralt språk. Vad det nu har för betydelse. Som förklaras här är det mesta av språkteorin bara nonsens för att ge marxistiskt funtade människor ursäkter att roffa åt sig makt.
”The implications of these principles are dehumanizing and totalitarian: what individual people think and want is irrelevant and to be disregarded, even by laws and political authorities forcing them to behave, and speak, in certain ways.”
http://www.friesian.com/language.htm
Avslutningsvis… om det bara är att ta ett ord som redan används och ge en annan betydelse, vad är syftet med att pracka på oss ordet hän från Finland istället för att ge en andra betydelse till något av de miljontals ord vi redan har? Hur finns det isåfall behovet av ett nytt ord?`
”Min modersmålslärare i gymnasiet har lärt mig att SA och SAOL har den största makten inom svenska språket.”
Att döma av hur skolor idag tvingas släppa igenom usel stavning så måste det snarare vara Sveriges befolkning som har makten över svenska språket. SA och SAOL kan inte bestämma hur folk skall kommunicera men när tillräckligt många kommunicerar på ett sätt tvingas SA och SAOL rätta sig efter den saken vare sig de vill eller inte. Det är ju bara att läsa här:
”Jag är professor i historia med en stor dos undervisning och tentarättning på schemat. Det gör att jag, högst motvilligt, tvingas inse att vad som för ett par decennier sedan definierades som allmänbildning i dag räknas som exklusiv kunskap. När jag dristar mig till att ställa tentamensfrågor om romerska riket för grundstudenter får jag svar som får mig att kippa efter andan. För det första kan många av mina studenter inte stava till imperiet. De skriver ”rommarriket” eller, ännu värre, särskrivet som ”rommar riket”. Dess mest ryktbare individ stavas inte Caesar utan ”Ceasar” och den titel som namnet utvecklades till stavas i omkring en tredjedel av tentamenssvaren ”kjesare””
http://magasinetneo.se/artiklar/krankta-av-fakta/
@Erik:
Inte mindre riktig, bara mindre specifik. Om man inte vet så funkar alltid orange. Jämförelsen med husfärg är inte så bra, för om man talar om färgen på ett hus är man ju intresserad av vilken färg det är, men om man talar om personer saknar könet väldigt ofta betydelse. Bara idag skulle jag två gånger, helt i normal diskussion, ha haft nytta av ordet hen. Tyvärr var diskussionen jag deltog i på engelska så då funkade det ju inte utan jag måste säga ”he or she”. Eftersom jag på svenska redan vant mig vid att säga hen kändes det extra klumpigt att säga ”he or she”.
Jag ser det som en brist (ingen allvarlig sådan dock) att finskan inte har motsvarighet till hon eller han. Vid översättningar blir det ibland svårt ifall könet har betydelse, man måste ändra ”hon” till ”flickan” eller ”kvinnan” eller något liknande. Det låter ofta klumpigt. På samma sätt tycker jag språket flyter mycket lättare om man har ett könsneutralt pronomen i svenskan. För min del kunde det vara något annat än hen, men jag tycker det funkar ok. Särskilt nu om hen kommer med i SAOL i betydelsen tredje kön, då ökar behovet för ett könslöst pronomen ytterligare, eftersom man inte behöver skriva ”hon, han eller hen” då man syftar på en person man inte vet könet på. Hen räcker.
JAg läste inte det du skrev, Erik, ville bara säga att hen fungerar utmärkt oavsett om det är ”okänt” kön eller ”tredje” kön.
Men men, förintandet av Sverige fortsätter och snart kommer du fly mitt land i hysteri och panik.
Pingback: Efter ”Hen” så kommer nu genusdebatten om ”En” | Genusdebatten
Att tala om en teoretisk härdsmälta här vore att ta i, för det finns i detta ett bestående värde insikten att homonymet knappast går ihop. Att använda (1) hen när könet är okänt, eller när man vill eller måste undvika att uttrycka det, eller när könet är irrelevant, etc, och så också med samma ord (2) tala om eller hänvisa till det tredje könet, eller en person av det könet, eller så bruka ordet om henom som själv vill omtalas som just som av detta tredje kön, – går inte så lätt eller bra ihop. Men detta låter sig enkelt lösas om hen används bara i första användningen enligt ovan, och man så har ett annat personförnamn att ta till för den andra användningingen. Föreslår ”hön” för detta sistnämnda bruk i svenskan, norskan och danskan, och såklart ”hán<" i isländskan. ”Hen” då att använda som könsneutralt personligt pronomen i alla dessa språk. / Runar Freysteinn