När ett elände ersätter ett annat
avatar

Eders ödmjuke har noterat det senate offret i de politiska utrensningarna.

Eders ödmjuke har noterat det senaste offret i de politiska utrensningarna.

Jaha, så har vi då tydligen bytt jämställdhetsfeminister, f’låt, jämställdhetsminister menar jag. Fast jag saknar jämställdhetsfeministern. Se det var en riktig feminist det som säkert hade gjort nytta som ny minister för jämställdhetsfrågor.
Nu fick vi istället Maria Arnholm som ersatte Sabuni. Och vem är Maria Arnholm, tja, vill du ha en översikt över hennes politiska karriär, googla, jag ids inte slösa energi på det. Jag kan bara konstatera att folkpartiets partiledare Jan Björklund presenterade henne så här idag på presskonferensen:

Maria Arnholm är direktör, och feminist, hon är kunnig, hon är erfaren, hon är rutinerad, hon är omdömesgill, hon är klok, och hon är engagerad för jämställdhetsfrågor.

I Project Politics är man
ute ena dan …

… och inne nästa.

I mina öron så låter det som en oxymoron (självemotsägande uttryck) som heter duga. Jag undrar, hur kvinnan (notera hur elegant jag undvek att använda det patriarkalt förtryckande pronomenet ”man”) kan vara omdömesgill och klok samtidigt som hon är feminist. Det går bara inte ihop för mig. Och jag undrar vad för typ av kunskap hon besitter och på vilket vis hon är rutinerad och erfaren. Handlar det om äkta kunskaper eller handlar det om genuskunskaper. Jag gör i alla fall ganska stor skillnad på dessa saker. Hon har varit VD för PR-företaget Springtime, och man får väl glädjande nog konstatera att de får godkänt på 40-60 fördelningen som jämställdhetskriterium med 44% anställda män mot 56% kvinnor. Om de sen ägnat sig åt riktig PR eller om det är den form av PR som vi ser när man gör särskilda kvinnosatsningar, och liknande trams, det skall jag låta vara osagt. Jag vet helt enkelt inte.
Framför allt, är det inte ett grundfel redan från början att jämställdhetsministern är feminist, borde inte en jämställdhetsminister vara neutral?
Vad säger då Maria Arnholm själv om sina nya uppgifter:

Av många viktiga frågor vill jag prioritera frågan om de orättvisa löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Suck, det står väl inte länge på förrän hon gläder Claes Borgström genom att införa en särskild mansskatt så att alla vi män kollektivt får ta ansvar för kvinnornas löner. Eller vad? Jag undrar i mitt stilla inre, hur i sjutton bär man sig åt för att göra något åt löneskillnader utan att göra våld på fri och individuell lönesättning? För det förekommer väl inte i några kollektivavtal att man fastslår att kvinnor och män skall ha olika löner, det torde strida mot diskrimineringslagen. Eller är det bara jag som är trög?
Fler dåliga nyheter, Maria Arnholm är tydligen, enligt vad som uppges, hjärnan bakom pappa-månaden. Något som hon ser som en viktig reform. Så jag misstänker att vi kan vänta oss fler intrång i privatlivet och ett ökat statligt styrande av våra individuella liv. Jag fördrager icke vibbarna av detta.
På frågan ”Bör man ha en lag som kvoterar in kvinnor i bolagsstyrelser?” svarar fru Arnholm:

Det tycker jag inte man skall ha, men man ska inte förneka att det är ett stort problem som vi behöver göra någonting åt tillsammans med näringslivet.

Jaha, något säger mig att vi ska få kvotering utan att ha kvotering, eller med andra ord, man skall tvinga bolagen att på frivillig väg kvotera in kvinnor i styrelserna utan att uttryckligen säga det i lag. Ja, politik är det möjligas konst har jag hört. Tyvärr är det nog sant. Själv skulle jag snarare kalla politik för det perversas konst.

Var är du?
Vi behöver dig.

Sist men inte minst kan jag bara konstatera att man tydligen har anammat ”Varannan damernas” så till den milda grad att man för jämställdhetens skull låter hälften av männen ersättas av damer, så vi får dam på dam. Fast det kanske var MP och inte FP som ägnade sig åt politisk pardans. Folkpartiet är lite äldre än miljöpartier så där har man kanske mer erfarenhet av det politiska spelet och anammat en strategi hämtad från schack, och låter vit dam slå svart. Fast så får man väl inte säga. Men å andra sidan så är alla damer svarta i mörkret, så det kanske är jämställt både i kön och enticitet. Eller så är det ett svartjobb, för såna skelett har hon i garderoben, fast nu har hon tydligen kommit ut ur garderoben så nu är skelettet vitt.
Vad månntro har framtiden i sitt sköte …

 

Om Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

Hjärtlös filantrop och altruistisk cyniker                                                                                  Minimal moderering begränsad till rena nödvändigheter.                                                         Skitstövlar åker ut permanent med en fet spark i ändalykten.                                                   e-mail: dolf.gd@hotmail.com

Kommentarer

När ett elände ersätter ett annat — 29 kommentarer

  1. PK-eliten är på frammarsch, en feminist till på ministerpost och mediafeministerna har i stort settlyckats stänga yttrandefriheten, 2013 ser inte ljust ut

    SvaraSvara
     
  2. Arnholm har ett intressant CV

    Jag kan inte se ett ‘riktigt’ jobb där förrän hon kliver in som Senior Consultant, och sedan som CEO. Om man inte räknar ‘vigselförrättare’ och de sysslor som sorterar in under ‘Other activities’, vill säga.

    SvaraSvara
     
  3. Yes

    SvD:

    Miljöpartiet är positivt till Maria Arnholm som jämställdhetsminister.

    ”Äntligen har regeringen utnämnt en feminist till jämställdhetsminister. Vi hoppas att hon snarast ska ta itu med de osakliga löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Det är oacceptabelt att ett land som Sverige fortfarande värderar kvinnor lägre än män på arbetsmarknaden” säger Gunvor G Ericson, jämställdhetspolitisk talesperson för Miljöpartiet, i ett pressmeddelande.

    – Bra att vi har får en jämställdhetsminister som titulerar sig som feminist. Men sen gäller det om hon kan leva upp till det. Det får framtiden utvisa, säger Schyman, som också är tidigare talesperson för Feministiskt initiativ och partiledare för Vänsterpartiet.

    – Jag önskar Maria Arnholm lycka till. Jag hoppas bara att hon vågar sätta in jämställdhetsfrågan i ett maktperspektiv. Med de erfarenheter hon har från näringslivet, så utgår jag från att hon också har erfarenhet av hur trögt det är att få förändringar till stånd. Så jag hoppas att hon har modet att flytta upp jämställdhetsfrågorna högre på den politiska dagordningen och att hon ska våga komma med mer konkreta förslag och lagar om vad man ska göra åt de stora ojämlikheterna på arbetsmarknaden.

    – Men risken är väl stor att hon fortsätter på samma linje som regeringen fört hittills, säger Gudrun Schyman som berömmer regeringen för att man under Nyamko Sabunis tid satsat mycket pengar på att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

    gp.se:

    Fakta : Maria Arnholm.

    Född 1958 i Göteborg, har varit Nyamko Sabunis statssekreterare sedan 2012.

    Dessförinnan var hon, bland annat, i flera år vd för ett pr- och kommunikationsföretag samt kommunikationsdirektör i Coop.

    Hon har under åren haft flera uppdrag inom liberala organisationer och medieföretag. Under den borgerliga regeringen 1991-1994 var Maria Arnholm stabschef på socialdepartementet som ledes av socialminister Bengt Westerberg (FP).

    / TT

    Search

    SvaraSvara
     
  4. Det där med att verka för att jämställdhet i bolagsstyrelser skall lösas på ”frivillig” basis är en lurig en. I princip är det utpressning mot företagen. Skärp er eller det kan bli lagstiftning som gör livet surt för er! Det är inte rent spel helt enkelt.

    Detta och pappamånad, ja Folkpartiet är sannerligen ett besynnerligt liberalt parti.

    På sätt och vis synd att hon inte blev partiledare istället. Så kunde FP och C förpassats till lämpligt museum efter nästa val.

    Jag vet inte om jag inbillar mig men känns det inte som klimatet förvärrats ungefär sedan Pär och Pelle lämnade arenan. Det är nästan så att man blir lite konspiratorisk…

    SvaraSvara
     
  5. Springtime; lite googling ger vid handen att det handlar om ett PR-företag med nära anknytning till makten (t.ex. Westerberg, Dinkelspiel m.fl) och med lobbyism på menyn. Jag tycker personligen att det är lite broiler över hela den där typen av karriärvägar. Jag tror det leder till en slags ideologisk inavel.
    ex:
    http://www.va.se/ledarskap/pr-konsulten-som-blev-minister-472681
    http://www.resume.se/event-catalog/lobbyleaks/pr-byraernas-politiska-kopplingar/

    SvaraSvara
     
  6. Som lärare ser jag fram emot pengaregnet som ska uppvärdera den kvinnodominerade offentliga sektorn. Dock ser jag inte hur hon ska få det att gå ihop med regeringens skattesänkningspolitik. Var ska pengarna komma ifrån? Och hur ska man tolka att det just är stat, kommuner och landsting som inte betalar folk ordentligt för sitt arbete, har stora arbetsmiljöproblem och ständigt hamnar i arbetsrättskonflikter pga okunniga chefer? Kommer hon sparka på SKL? Tror inte det.

    Jag tror det är tomma ord för att låta bra första dagen. Tråkigt att börja i uppförsbacke i media och politiskt. I själva verket kommer hon nog inte kunna genomföra så mycket i lönefrågan. Om hon inte tänker sig öka skatter och frångå den svenska kollektivavtalsmodellen. I vissa länder sätts lönerna politisk.

    SvaraSvara
     
  7. @Adam Bek: Jag tycker personligen att det är lite broiler över hela den där typen av karriärvägar.

    Lite? Fast sådana broilar är ju mer regel än undantag. Börja i ungdomsförbundet, kårpolitik och en Cand Pol. Sedan sekreteraruppdrag, nämdeuppdrag osv inom partiet. Och så lite ”näringsliv” i något mediaföretag som har uppdrag från partiet. Och sen högre uppdrag inom politiken.

    Ungefär som de chefer som varit på modet. Det spelar ingen roll om man vet vad bolaget gör, bara man kan ”chefa”.

    SvaraSvara
     
  8. Apropå Maria Arnholms ambition att ”prioritera frågan om de orättvisa löneskillnaderna mellan män och kvinnor”… Kommer hon också att ha integritet och mod nog att ”prioritera frågan om de orättvisa skillnaderna mellan hur många män och kvinnor som dör på jobbet”? Se nedanstående kommentar och de som följer (med tillhörande länkar):

    http://blogg.passagen.se/kristenopinion/entry/k%C3%B6nssegregering_och_normer#comment-1357593825000

    SvaraSvara
     
  9. Det förklarar kanske Sabuni´s kovändning i kvoteringsfrågan, hon var väl tvungen att ”plana” vägen en aning för sin efterträdare. Men jag kan för mitt liv inte begripa hur Maria Arnholm som ”VIT” kunde få jobbet, hon som kränkt så många svarta genom att ha ”svartjobbat”.

    SvaraSvara
     
  10. Pingback: Liberal feminist? | Bashflak

  11. that’s not normal …

    Sabuni som är emot kvotering skriver en konstig kvoteringshyllande artikel (under hot? kan man undra) sen en vecka senare avgår hon, konstigt.

    Blev hon ev så överkörd att hon inte kunde stå för politiken längre ? (Kan f.ö tänka mig motvinden att inte titulera sig feminist, på ett departement som är fullbelamrat av genusfolk). Och in kommer ny minister – en feminist, som rabblar hela klichépaketet om div över/underordnings-teorier och strukturbjäbb. Nä nåt måste vara på gång, kan kanske nya strategin vara att försöka bli dom ”nya feministerna” för att locka till sig fler kvinnor?

    SvaraSvara
     
  12. @John Nilsson:
    Det som den där Johanna skrivit är ju exakt det som Ninni skrivit om i hennes senaste två inlägg om Hirdman… Det verkar som om denna Johanna har ett altare hemma och tillber henne så frälst som hon verkar vara.

    SvaraSvara
     
  13. @toklandet:

    Det är klart det är samma saker, kom ihåg att skolorna lär ut de här sakerna som om de vore någon som helst bekräftad kunskap. Kom ihåg att flera personer hävdar att samhällsvetenskap INTE fungerar som naturvetenskap (med fakta och bevisning) utan handlar om att föra övertygande resonemang. Det finns för övrigt fler likheter. En av dem jag reagerade på var att anhängare av dessa ”teorier” uttrycker sig på samma sätt.

    Johanna Andersson:

    Den maktstruktur som organiserar och reproducerar förhållandet mellan kvinnor och män brukar kallas genussystemet.

    Mattias Hagberg:

    I den offentliga debatten har den typiske näthataren gång på gång beskrivits som en man som desperat försöker hävda sin manlighet

    Kort sagt, bara att någon kändis (för dessa fält) gjort påståendet används som argument för att vi skall betrakta det som sant i efterhand. De här fälten försöker inte ens kontrollera vad som är mer/mindre sant. Vad än som har påståtts betraktas som sant senare och alternativa förklaringsmodeller anges inte alls.

    SvaraSvara
     
  14. Svd har en artikel där kvinnoförbunden har en önskelista med politiska åtgärder de vill att nya ministern skall fokusera på. Den visar med all önskvärd tydlighet hur ointressant den feministiska agendan har blivit.

    Punkt ett är lönerna. För det första är det inte politiker som sätter löner utan arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, för det andra så kan man fråga sig varför kvinnor med öppna ögon och med all tillgänglig information om löneläget väljer yrken med låga löner.

    Punkt två, våld mot kvinnor. Är inte allt våld en prioriterad fråga? Jag förstår dock inte hur politiker skall kunna påverka vare sig våld mot kvinnor, värdetransportrån eller slagsmål i krogkön.

    Tre. Fler kvinnor i bolagsstyrelser. Här blir det verkligen uppenbart hur perifera frågorna (som de politiska kvinnoförbunden anser viktiga) är. Hur många påverkas av detta egentligen. Skall de politiska partierna driva frågor som omfattar några hundra svenskar, och varför. Finns det verkligen inga viktigare frågor att driva kanske man skall lägga ner.

    Fyra. Föräldraförsäkringen. Inte i något politiskt parti, inklusive vänsterpartiet finns en majoritet som stödjer denna fråga. Svenska folket vill helt enkelt inte frånhända sig rätten att bestämma över sina egna liv. Även denna fråga får väl ses som något som drivs för att det inte finns någon annan fråga att driva. Återigen. Är idétorkan så markant – driv andra frågor, exempelvis ojämlikhetsfrågor, invandrarfrågor eller fokusera på ökad tillväxt.

    Feminismen förefaller alltmer som en kvarleva, en rest av en ideologi som överlevt sig själv. Lite som gamla hippies eller kärnkraftsmotståndare som klamrar sig fast vid frågor, inte för att de vill förändra, utan mer för att klamra sig fast vid en identitet, en roll som allt fler tar avstånd ifrån. Ute i verkliga livet – i Karlskrona eller Sveg eller Piteå – blir det allt svårare att höra någon som utan förbehåll vill kalla sig feminist. Vinden har vänt, inse det.

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fyra-uppgifter-for-ministern_7847144.svd

    SvaraSvara
     
  15. AV: ”Som lärare ser jag fram emot pengaregnet som ska uppvärdera den kvinnodominerade offentliga sektorn. Dock ser jag inte hur hon ska få det att gå ihop med regeringens skattesänkningspolitik. Var ska pengarna komma ifrån?”

    En jämställdhetsskatt på män i den privata sektorn kanske? För en liberal är ju egentligen vilket tokeri som helst möjligt i dag.

    SvaraSvara
     
  16. Valet av Maria Arnholm är en backlash för jämställdheten.
    Undrar om det inte är dags att starta ett konto dit vi kan skänka pengar som vi kan använda under valåret 2014 för att köpa reklamplats i gammelmedia och nya där vi lyfter olika frågor som vi anser viktiga.

    SvaraSvara
     
  17. @Leif:

    En jämställdhetsskatt på män i den privata sektorn kanske? För en liberal är ju egentligen vilket tokeri som helst möjligt i dag.

    Eller uttryckt lite annorlunda: ideologi har mycket lite med dagens politiska debatt att göra! Det vore kul om ‘liberal’ kunde få fortsätta stå för någonting.

    TAKE IT TO THE LIMITS: Milton Friedman on Libertarianism

    (Man behöver inte fundera länge på vad Friedman skulle anse om en jämställdhetsskatt…)

    SvaraSvara
     
  18. I SVT’s morgonprogram idag fortsatte glädjeropen över att den nya jämställdhetsministern kallar sig feminist. Inte en kritisk fråga. I stället var självaste Maria Sveland inbjuden för att sjunga förstastämman i hyllningskören. Inte ens till henne ställdes en enda kritisk fråga, utan hon fick helt oemotsagd beklaga sig över sex ”sorgliga” år med Sabuni, men att nu, när vi äntligen fått en feminist vid rodret, kan vi se framtiden an med tillförsikt. Public service i sitt esse…

    SvaraSvara
     
  19. Maria Arnholds radikalfeministiska agenda ska finansieras av ännu mer bidrag:

    1.Mäns våld mot kvinnor

    2.Kvinnors löner

    Kvinnors våld mot män är halva problemet enligt den riktiga kvinnorörelsen och vetenskapen. Miljardindustrin rullar vidare…
    Hur ställer sig (fp) till lika lön för allt arbete oavsett kön!
    Ska Maria Arnholds hundratusen i månadslön ges till alla kvinnor? Ska alla undersköterskor utbildas till vd:ar och erhålla samma lön för att sedan dumpa löner på arbetskraftsinvandring att slava i vården. Det hela är ett förtäckt metod att rasera välfärdsstaten.

    http://www.svt.se/nyheter/sverige/viktigt-att-kalla-mig-feminist

    Svt 1 Intervju Börjar vid 07:19:53

    http://www.svt.se/gomorron-sverige/se-program/22-1-06-25?autostart=true

    Ska bli intressant att se hur många väljare (fp) och björklund ”stöter” ifrån sig

    SvaraSvara
     
  20. @Ulf T:
    Jag minns när jag för några år sedan hade en diskussion med en folkpartistisk politiker som på sin hemsida agiterade för strikt uppdelad föräldraförsäkring utan möjlighet till överlåtelse mellan parterna. Det fanns enligt henne inte några andra sådana samhälleliga ”tjänster” som kunde överlåtas, så varför skulle det vara möjligt med föräldraförsäkringen? När jag då för henne påpekade att pensionsrätt kan överlåtas mellan makar, och frågade henne om hon var för ett förbud, blev det tyst.

    Du har alldeles rätt när det gäller ordet liberal. Finns det något liberalt parti?

    SvaraSvara
     
  21. Egentligen borde det ju inte enbart vara en fråga om FP:s väljare utan hela Alliansens väljare. Hon sitter ju i regeringen och har därmed stöd från alla Alliansens partier.

    Apropå SVT:s morgonsoffa så kanske den flitige borde lämna in en radionämndsanmälan? Det låter som partiskhet vilket är förbjudet för SVT. Det går att få dem fällda men jag tror inte det hänt i genusfrågan ännu. En fällning där skulle kunna vara ganska bra PR för andra sidans ståndpunkt.

    SvaraSvara
     
  22. @Läsare:

    Hon säger:

    Jag är mycket engagerad i att näringslivet och politiken skall ge män och kvinnor lika stort inflytande.

    Kanske är det hennes egen upplevelse av hur det går till att bli CEO som spökar, men normalt är det ingenting som man bara blir tilldelad – man måste under många år arbeta hårt och konsekvent för att visa att man inte bara är intresserad av, utan också kapabel att axla ett sådant ansvar.

    Dvs lön är inte en mänsklig rättighet; makt är ingen mänsklig rättighet.

    Johan Grå droppade en intressant länk i kommentarsfältet hos Aktivarum. Där fanns en fyndig observation som lätt kan passera obemärkt:

    ”We need more women in power.” Wrong preposition, dummy, but anyway you have them. You have judges and prosecutors and twenty female senators, what has it gotten you?

    Vad var det där med ”wrong preposition”? Jo, det är skillnad på ”women in power” och ”women of power”. I det ena fallet utgår makten ifrån den position personen har, och i det andra ifrån personen själv. Distinktionen är viktig, men slarvas för det mesta över, inte minst i jämställdhetsdebatten. Vi behöver verkligen inte fler människor som ges makt över andra människor utan att först ha visat att de förtjänar denna makt; vi behöver inte fler personer som tjänar mer pengar än de gjort sig förtjänta av.

    Om någon minister skall ta tag i lönefrågan med kraft är det finansministern, om fakta visar att lönebildningen inte är fast förankrad i arbetsgivarnas betalningskraft och arbetstagarnas konkreta bidrag till denna. Men för en borgerlig regering är det rimligaste steget att se till att spelreglerna är tydliga och marknaden får möjlighet att reglera sig själv, eftersom det är i linje med deras ideologi. En sann liberal borde i denna fråga brinna för uppfattningen att det bara blir sämre om politiker ger sig in i leken och undergräver principen om tillgång och efterfrågan, och lön som ett ömsesidigt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.

    Det där sista var inspirerat inte minst av Friedman och Thomas Sowell. Jag avslutar med ett hedervärt citat från Friedman om hur han kom att avvisa Keynes’ teorier om ekonomisk stimulans (min fetstil):

    Let me emphasize [that] I think Keynes was a great economist. I think his particular theory in The General Theory of Employment, Interest, and Money is a fascinating theory. It’s a right kind of a theory. It’s one which says a lot by using only a little. So it’s a theory that has great potentiality.

    And you know, in all of science, progress comes through people proposing hypotheses which are subject to test and rejected and replaced by better hypotheses. And Keynes’s theory, in my opinion, was one of those very productive hypotheses — a very ingenious one, a very intelligent one. It just turned out to be incompatible with the facts when it was put to the test. So I’m not criticizing Keynes. I am a great admirer of Keynes as an economist, much more than on the political level. On the political level, that’s a different question, but as an economist, he was brilliant and one of the great economists.

    Now, the crucial issue is, which is more important in determining the short-run course of the economy? What happens to investment on the one hand, or what happens to the quantity of money on the other hand? What happens to fiscal policy on the one hand, or what happens to monetary policy on the other hand?

    And the facts that led me to believe that his hypothesis was not correct was that again and again it turned out that what happened to the quantity of money was far more important than what was happening to investments.

    Tänk om vi kunde få ministrar inom jämställdhetsområdet att visa upp ens en gnutta av sådan klarsyn!

    SvaraSvara
     
  23. När man idag läser ledare, debatt-artiklar och lyssnar på radio/TV så blir man mörkrädd, i stort sett inte en enda kritisk frågeställning kring feminism utan allt är en hyllningskör med krav på kvotering, den enda lilla ljusglimt man hittar är hos den som vanligt klarsynta Marika Formgren på SMP.

    Tyvärr så ser jag inte någon ljusning inför valet 2014 eftersom hela etablissemanget är utav samma skrot & korn så spelar det ingen roll vilket/vilka utav 7-klöverns parti som kommer till makten.

    SvaraSvara
     
  24. @Ulf T:

    Jag tror inte lösningen på jämställdhetsvansinnet heter ekonomisk nyliberalism och jag förmodar att debatten kommer att lämna bloggens kärnområde om vi diskuterar det alltför omfångsrikt. Jag skulle dock vilja invända att jag tycker de nyliberala idéerna om det onda med offentliga ”stimulanser” ofta är förenklade. Exempelvis lägger moderna stater som Sverige och inte minst USA stora summor på grundforskning. Många av de mest avgörande vetenskapliga upptäckter och genombrott som gjorts i världen har gjorts i offentlig regi. Detta kan man ju säga är en form av skattefinansierad stimulans eftersom näringslivet sedan vidareutvecklar idéerna och skapar framgångsrika företag kring dem. Företagens grundläggande utvecklingsavdelning, den mest riskfyllda för övrigt, är således en skattefinasierad stimulans. Skall den avskaffas? Om inte så har man misslyckats att leda i bevis att alla offentliga stimulanser är skadliga.

    Slutligen en liten men viktig anmärkning:

    ”makt är ingen mänsklig rättighet.”

    Jo, det är den och den kallas demokrati. En person, en röst.
    En mycket viktigt rättighet.

    SvaraSvara
     
  25. @Adam Bek,

    Slutligen en liten men viktig anmärkning:

    ”makt är ingen mänsklig rättighet.”

    Jo, det är den och den kallas demokrati. En person, en röst.
    En mycket viktigt rättighet.

    Jag håller inte med, även om jag anser att demokrati är den bästa styrelseform vi har.

    Man kan hävda rätten till egenmakt, dvs makten att styra över sitt eget öde, men även den makten kan ju delvis förhandlas bort för det allmännas bästa. Dessutom, i en representativ demokrati är ju min makt endast indirekt, och är det verkligen en inskränkning av mina mänskliga rättigheter att jag inte får vara med och påverka val av politiker i USA, trots att deras beslut onekligen påverkar mig?

    Makt är ett för komplext begrepp för att ses som en mänsklig rättighet.

    SvaraSvara
     
  26. @Ulf T:

    Jag har svårt att se att inte en individ en röst eller något liknande demokratiskt förfarande är en grundläggande rättighet. Om du själv tycker demokrati är den bästa styrelseformen så undrar jag under vilka förhållanden du inte tycker demokrati är eller skall vara en rättighet.

    Naturligtvis ger detta inte absolut makt till den enskilde över allt som påverkar vare sig dennes liv eller territorium. Det följer ju av demokratins grundförutsättning, att alla är med och bestämmer. Det blir oundvikligen en kompromiss. Kompromissen stater emellan är helt riktigt en av demokratins blinda fläckar. Ett område där politikerna smusslar mer än nödvändigt för att komma undan demokratins långa arm. Oavsett, inget av detta tycker jag talar emot den demokratiska idén.

    SvaraSvara
     
  27. @Adam Bek:

    Om du själv tycker demokrati är den bästa styrelseformen så undrar jag under vilka förhållanden du inte tycker demokrati är eller skall vara en rättighet.

    Det finns andra styrelseskick som inte nödvändigtvis presterar sämre än demokratiskt styre, åtminstone periodvis. Det är inte givet att, åtminstone för mindre samhällen, ett ‘äldstes råd’, t.ex. inte kan göra ett utmärkt bra jobb – dock är det inte demokrati. Jag föredrar att se som mänskliga rättigheter sådana saker som är universella och självklara. Ur dessa kan/kommer växa fram saker som är av ungefär samma dignitet, men ändå ‘sekundära’. Du kan invända att det här är hårklyverier, men jag är programmerare – det är en yrkesskada. Wink

    I boken Socialism – an Economic and Sociological Analysis (kap 3.2) skrev Ludwig von Mises:

    The significance of the democratic form of constitution is not that it represents more nearly than any other the natural and inborn rights of man; not that it realizes, better than any other kind of government, the ideas of liberty and equality. In the abstract it is as little unworthy of a man to let others govern him as it is to let someone else perform any kind of labour for him. That the citizen of a developed community feels free and happy in a democracy, that he regards it as superior to all other forms of government, and that he is prepared to make sacrifices to achieve and maintain it, this, again, is not to be explained by the fact that democracy is worthy of love for its own sake. The fact is that it performs functions which he is not prepared to do without.

    It is usually argued that the essential function of democracy is the selection of political leaders. In the democratic system the appointment to at least the most important public offices is decided by competition in all the publicity of political life, and in this competition, it is believed, the most capable are bound to win. But it is difficult to see why democracy should necessarily be luckier than autocracy or aristocracy in selecting people for directing the state. In nondemocratic states, history shows, political talents have frequently won through, and one cannot maintain that democracy always puts the best people into office. On this point the enemies and the friends of democracy will never agree.

    The truth is that the significance of the democratic form of constitution is something quite different from all this. Its function is to make peace, to avoid violent revolutions. In non-democratic states, too, only a government which can count on the backing of public opinion is able to maintain itself in the long run. The strength of all governments lies not in weapons but in the spirit which puts the weapons at their disposal. Those in power, always necessarily a small minority against an enormous majority, can attain and maintain power only by making the spirit of the majority pliant to their rule. If there is a change, if those on whose support the government depends lose the conviction that they must support this particular government, then the ground is undermined beneath it and it must sooner or later give way. Persons and systems in the government of non-democratic states can be changed by violence alone. The system and the individuals that have lost the support of the people are swept away in the upheaval and a new system and other individuals take their place.

    But any violent revolution costs blood and money. Lives are sacrificed, and destruction impedes economic activity. Democracy tries to prevent such material loss and the accompanying psychical shock by guaranteeing accord between the will of the state—as expressed through the organs of the state—and the will of the majority. This it achieves by making the organs of the state legally dependent on the will of the majority of the moment. In internal policy it realizes what pacifism seeks to realize in external policy.

    The essence of democracy is not that everyone makes and administers laws but that lawgivers and rulers should be dependent on the people’s will in such a way that they may be peaceably changed if conflict occurs.

    Mises går igenom ett antal komplikationer med begreppet ‘demokrati’ och kommer, som en sann liberalist, fram till att ”only within the framework of Liberalism does democracy fulfil a social function. Democracy without Liberalism is a hollow form.”

    SvaraSvara
     
  28. @Ulf T:

    Ja, att en liberal kommer fram till att demokrati funkar bäst i en liberal kontext är ju föga förvånande.

    Vilket styrelseskick som ”presterar” sämre eller bättre är knappast en fråga som kan avgöras objektivt så den utgångspunkten är för mig obegriplig. Det enda jag kan utgå från är att jag vill ha samma möjlighet att bestämma lika mycket som någon annan och, givet att alla andra också vill bestämma, är den enda lösningen demokrati.

    Jag håller däremot med om att man bör begränsa de mänskliga rätigheterna till att handla om de mest fundamentala rättigheterna. Naturligtvis inte heller något som kan slås fast absolut objektivt en gång för alla. Det kommer att vara en evig diskussion. Än så länge behåller jag i alla fall det demokratiska valet som en central rättighet.

    SvaraSvara
     
  29. Jag brukar försöka svara alla som kommenterar (inte nödvändigtvis alla kommentarer) men det bidde liksom inte av på det här inlägget. Men jag har tagit del av vad ni har skrivit, tack. Det lär nog komma mer med anknytning till detta.

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting