Miljöpartiets Mehmet Kaplan – Strukturer, Strukturer och åter Strukturer
avatar

Det här inlägget handlar om de genusrelevanta delarna av Mehmet Kaplans framförande under Integrationsdebatten på kvalitetsmässan. Anledningen jag tar upp det här är inte att jag tänkt diskutera invandring eller integrationspolitik utan att jag tänker diskutera retorik, vetenskap, fakta och sanning och hur höga politiker förhåller sig till dessa begrepp.

I ett tidigare inlägg på min blogg Aktivarum har jag tagit upp tendensen att bunta ihop vetenskapligt grundad kritik med Sverigedemokraterna. I samma inlägg påpekade jag hur nationalekonomen Tino Sanandaji gång på gång rättade statssekreteraren Jasenko Selimovic i rena faktafel. Däremot skrev jag inte så mycket om miljöpartisten Mehmet Kaplans uttalanden. Eftersom Kaplan drog in kvinnofrågor så besvarar jag de delarna här på Genusdebatten. Så här lät det när han talade (0:34.30)

Problematiken med strukturer i vårt samhälle drabbar ju alla människor. Här inne så sitter ett antal människor och ungefär hälften av gruppen är kvinnor. Vi har idag strukturer som gör att kvinnor inte tjänar lika mycket som män, generellt sätt. Dom jobbar nu gratis för nån vecka sen så uppnådde dom den här procentandelen där dom faktiskt efter det börjar jobba gratis. Skall vi då skylla det här problemet, strukturen på att kvinnorna i vårt samhälle eller skall vi titta på vilka strukturer som gör att dom faktiskt jobbar gratis resten av året – Mehmet Kaplan (Mp)

Innan jag besvarar det här vill jag påpeka att samtidigt får vi höra om: Chockresultat för svensk skola. Personligen förstår jag inte vad som är chockerande med att svenska elever enligt PISA fått bottenresultat på matematik, naturkunskap och läsförståelse för om jag skall tro att personer som Selimovic och Kaplan tror på vad de säger blir slutsatsen att det inte bara är svenska elever som är urdåliga på de sakerna utan även höga svenska politiker.

Inom loppet av en minut så har Mehmet Kaplan upprepat ordet struktur fyra gånger och i en helt falsk betydelse. Han anger strukturer som en kausal orsak till att samhället ser ut som det gör detta är GENOMFALSKT!. Strukturer är beskrivningar av överenstämmelser (korrelationer), inte orsakssamband (kausaliteter). För att hänvisa till en akademisk källa här är ett citat på ämnet från Pasi Malmis doktorsavhandling Discrimination against Men: Appearance and Causes in the Context of a Modern Welfare State (PDF & EPUB)

According to Nousiainen and Pylkkänen, discrimination is more and more often seen as a structural phenomenon, and therefore international human right treaties and national legislation concentrate on removing structural discrimination (Nousiainen & Pylkkänen 2001, p. 236–8). Structural discrimination is implicit in its nature, as there is no clearly identifiable discriminator. Instead, what appears as the discriminator is usually some collective entity such as the society, the market, the media, or the “system.

Eller på enkel svenska: Regeringars lagstiftning och Non-goverment organisations (som FN) regelverk tar allt oftare vid kollektiva olikheter diskriminering för given utan att kunna ange någon som helst orsak den uppstår. Miljöpartiets Mehmet kaplan ljuger. Strukturen (ordet betyder mönster) är skillnaden, inte orsaken som skillnaden uppstår. Inte undra på att svenska skolor får bottenresultat när inte ens höga politiker behöver förstå skillnaden mellan ett förhållande (korrelation) och en orsak (kausalitet). Som påpekas av statsvetarprofessor Bo Rothstein i ”Den moderna könsmaktsordningens grundbult”

Samhälleliga strukturer skapas och reproduceras av konkret handlande enskilda individer. Strukturella förhållanden är inga organiska fenomen som saknar koppling till enskilda individers handlingar därför att ingen formell eller informell regel eller systematisk ordning i samhället kan existera utan att de enskilda individerna agerar för att reproducera dessa. Därmed kan inte strukturförklaringar existera frikopplade från aktörsförklaringar, utan strukturförklaringar måste kombineras med en förklaring av vilka de sociala mekanismer är som förmår individerna att handla i enlighet med strukturernas krav och därmed reproducera dem (Hedström & Swedberg 1998; Rundqvist 1998).

Det är svårt att inte tänka på ord som hjärntvätt när man ser hur företrädare för ditt och datt numera allt oftare använder beskrivningen av ett förhållande som orsaksförklaring på det förhållandet. Med samma grad av förståelse skyller man förekomsten av krig på krig. förekomsten av rasism på rasism och förekomsten av svält på svält. När vi ändå skyller alla världens problem på strukturer alltså. I andra led anges som orsaker för strukturerna bara ord som i praktiken betyder vad än man själv säger de betyder. Som Pasi Malmi påpekar i avhandlingen:

a process, in which members of certain classes or sociodemographic groups are put in a disadvantaged position due to structural factors such as roles, norms and other social pressures, power structures, language and the cumulative choices and actions of the members of the society (see Pentikäinen 2002, p. 82).

Eftersom det är precis samma personer som ”forskar” på saker som ”roller” och ”normer” som bestämmer och kontrollerar definitionen av dem så betyder dessa begrepp i praktiken vad än dessa människor behöver dem till att betyda. Därmed kommer de här ”problemen” aldrig att lösas. När man ”löst” ett problem bestämmer man bara att det finns något annat ännu mer underliggande, ännu mer osynligt som man vill ha ännu mer miljoner att forska på och ännu mer makt att tvinga allmänheten i rätt riktning med.

Det är talande att Malmi poängterar hur makthavare i regering och NGO:s inte längre bryr sig om att fabricera orsaker för strukturer som ursäkt för de politiska åtgärder de vill göra. Nu tar de orsaker för diskriminerng för givna och struntar i bevisbörda. Samtidigt klagar de över att svenska skolan blir sämre på naturvetenskap och läsförståelse. De ser ingen som helst koppling mellan att folk i toppen struntar i naturkunskap och att folk i botten gör det.

Tillägg: Påminner om Dolfs inlägg ”Struktur, struktur i feminismens värld, säg vem som förtrycktast i landet är”

Kommentarer

Miljöpartiets Mehmet Kaplan – Strukturer, Strukturer och åter Strukturer — 20 kommentarer

  1. NGOs är väl oftast beroende av en statlig benevolens för sin finansiering. Att de då skulle tänka i andra banor än de som den statliga makten anger, är väl förmodligen naivt att tro.

    Ett tag var jag övertygad om att nedmonteringen av kunskapsförmedling i skolorna var medveten för att man enkelt skulle kunna plantera vilken tanke som helst. Nu sitter dessa okunniga pionjärer på tolkningar och idéer och kan utan ifrågasättande plantera dessa som de behagar. Bevakarna, journalisterna, har för länge sedan avträtt rätten till att ifrågasätta. De har synbarligen också proppats fulla av tom kunskap. Att en mångordig men okunnig debattör som Fanny får kommentarstid i SR/P3 är ett synligt och påtagligt bevis på detta. Fannys idéer behöver en okunnig icke ifrågasättande publik för att överhuvudtaget få fäste.

    Man kan säga att den gamla typen av terror och repression för att styra dem som vågade ifrågasätta har tagit sig nya uttryck stärkta av de kunskapsföraktande postmodernistiska idéerna.

  2. Snart på en högskola nära dig.
    Varför strukturtapeter är ojämnställda där vi diskuterar hur utstående diskriminerar djupt liggande med moderator Mehmet Kaplan som demonstrerar med att stryka handen över två tapetprov och låter även vissa utvalda deltagare känna på hur len och jämn den ena är och hur skrovlig och otäck den andra är.
    Och där vi efter demonstrationen diskuterar varför strukturers olikheter känns obehaglit medans jämnt och platt är behagligt.

  3. Krösa-Maja skrämdes med mylingar, gastar och varulvar. Dagens krösamajor är mer belästa och förstår därför skrämma småbarn med strukturer.

  4. @Rick:

    Krösa-Mehmet skrämmer småbarn med orsaker som är snarlika de saker han påstår de orsakar… Det hela är mycket riktigt skrämmande men inte på det sätt han hade tänkt sig.

  5. @ Erik

    Jag kommer nog inte att kunna sova i natt efter att ha läst ditt inlägg om de där kusliga strukturerna. Tacka vet jag någon ynklig varulv, för de dyker bara upp vid fullmåne. Strukturerna är däremot allstädes närvarande, alltid och obevekligt.

  6. Erik

    Tack för alltid lika läsvärda inlägg. Gör du som Pelle Billing och skriver inlägg på amerikansk sida?

    Har du hört när i tiden A voice for men kommer till Skandinavien?

  7. Pingback: Miljöpartiets Mehmet Kaplan – Strukturer, Strukturer och åter Strukturer - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  8. Det stämmer väl inte helt och hållet att ordet struktur betyder mönster. En struktur är kort och gott något som är uppbyggt (med någon slags bakomliggande intelligens, får man förmoda). Engelska Wiktionary säger om structure: From French structure, from Latin structura (“a fitting together, adjustment, building, erection, a building, edifice, structure”), from struere, past participle structus (“pile up, arrange, assemble, build”). Compare construct, instruct, destroy, etc.

    Mönster har en annan etymologi: till latinets monstrare, visa, förevisa, peka på.

    Det förändrar dock inte faktumet att det är fullkomligt betydelselöst att förklara ett fenomen med ”strukturer”. Varför har kvinnor i snitt lägre lön? På grund av uppbyggnad.

  9. @Grrblt:

    ”Det stämmer väl inte helt och hållet att ordet struktur betyder mönster”

    Jodå, i de (samhälls)vetenskapliga sammanhang som jag beskriver stämmer det faktiskt till närmare 100% att man med struktur menar en sorts mönster vilket bland annat styrks i dessa texter (sidan 101): Aktörer, Strukturer och Sociala konstruktioner

    ”Med strukturer menar man vanligen någon form av mönster med en viss varaktighet (Rothstein 1988), men hur detta mönster vidare preciseras och vad som anses karakterisera det växlar mellan olika författare.”

    ”(Lennart) Lundquist definierar samhällstrukturer som ”mönster av handlingar och idéer med till dessa knutna resurser”. Strukturerna kan ha två olika former; idéstrukturer består av olika verklighetsuppfattningar och värderingar, medan beteendestrukturer är de mönster som uppstår till följd av människornas individuella och kollektiva handlande.”

    ”Lundquist har vid ett senare tillfälle refererat till samhällsstrukturerna som samhällsvetenskapens ”osynliga värld” och i det avseendet—endast i det avseendet—liknat dem vid naturvetenskapens (eller kanske snarare fysikens) naturlagar. ”Det är nämligen inte möjligt för någon att se själva samhällsstrukturen men väl dess uttryck i aktörers attityder, beteenden och åtgärder. Med aktör-struktur-tänkandet avtäcks en osynlig värld” (Lundquist 1998:35)”

  10. Nu är ju inte en (vänster)politikers användning av en ren abstraktion nåt unikt för just en vänsterpolitiker. Vi ser ju sådant här i alla sammanhang. Där effekterna av (en större grupp) människors handlande förväxlas med orsaken till deras handlande. Kvinnor stannar hemma med sina nyfödda barn pga patriarkala strukturen (eller bara ”Patriarkatet” i den betydelse som feministerna vill att vi förgäves skall försöka googla fram); ”Marknaden” säkerställer hög kvalitet i vården (eller valfri annan fråga nån vill avreglera); ”Processen” ger oss bra kvalitet i produktionen; ”Mångkulturen” förstör det svenska samhället…

    …ja man kan göra den här listan godtyckligt lång.

  11. För genusideologer är ”struktur” = ”dålig sak som vi inte gillar”. Det är en ”fudge”-term som kan sträckas ut eller klumpas samman vid behov. Ju vagare termer man använder desto mer kan man ändra spelreglerna om man upplever att så behövs.

  12. @Erik:

    …liknat dem vid naturvetenskapens (eller kanske snarare fysikens) naturlagar. ”Det är nämligen inte möjligt för någon att se själva samhällsstrukturen men väl dess uttryck i aktörers attityder, beteenden och åtgärder. Med aktör-struktur-tänkandet avtäcks en osynlig värld”

    Å herregud, vilket vad är detta för idioter som sitter på Universitetens institutioner??? Borde sitta på andra institutioner. Att resonera på detta sätt är ju som att vrida klockan tillbaka till medeltiden.

    Min kommentar är dock att jag delvis håller med Grrblt. När de pratar om strukturer verkar det underförstått att man menar ”maktstrukturer”. Andra typer av mönster verkar de anse som onödiga att beskriva.

  13. @ Larsson: ..och nu ska Södertörn visst få Polishögskolan med om jag förstått saken rätt. Genuspolisen, snart på en högskola nära dig Grin

  14. Struktur är nog det mest missbrukade begreppet som finns i vårt jämställdhetstänkande. Du sammanfattar bra missbruket när du skriver följande:

    ”Eller på enkel svenska: Regeringars lagstiftning och Non-goverment organisations (som FN) regelverk tar allt oftare vid kollektiva olikheter diskriminering för given utan att kunna ange någon som helst orsak den uppstår. Miljöpartiets Mehmet kaplan ljuger. Strukturen (ordet betyder mönster) är skillnaden, inte orsaken som skillnaden uppstår.[…]Eftersom det är precis samma personer som ”forskar” på saker som ”roller” och ”normer” som bestämmer och kontrollerar definitionen av dem så betyder dessa begrepp i praktiken vad än dessa människor behöver dem till att betyda. Därmed kommer de här ”problemen” aldrig att lösas.”

    I feministiska cirkelresonemang använder man mönstret/ordningen som ett bevis för orsaken/meningen, som man själv definierar. Paul Lillrank är inne på samma spår som du och punkterar detta tankemönster när han skriver:

    ”Det finns få kvinnor i maktens korridorer inom näringslivet. Varför är det så? Jo, därför att gubbarna och grabbarna reser glastak och diskriminerar. Hur kan man veta det? Jo, det måste vara så, eftersom det finns så få kvinnor i styrelserna. Dylika cirkulära argument kvalificerar inte för ansvarsfullt arbete varken inom politiken eller i bolagsstyrelser.”

    Men ett annat ännu allvarligare missbruk eller förvrängning är när man, i sin kritik av strukturer, genom att endast koncentrera sig på vissa negativa/ofördelaktiga aspekter/följder av strukturen utgår från att strukturen i fråga inte är något man vill ha. Ett konkret exempel är Genushistorikern Charlottes inlägg om utseendehets där hon skrev följande:

    ”Jag vet många kvinnor som spelar på sitt utseende, och jag brukade friskt göra det på den gamla goda tiden när jag fortfarande var ung och hot. Men grejen är att om man inte uppmärksammar det här får man aldrig ett slut på det. Kvinnor fortsätter spela på sitt utseende för att de vet att det funkar. Män fortsätter döma kvinnor på basis av utseendet för att de vet att de kommer undan med det. Och så blir det en ond cirkel.”

    Denna förljugna och förvrängande tänkande går ut på att genom att endast uppmärksamma de negativa följderna av valen/aspekterna av ordningen, i detta fall följderna av spelandet på utseendet, få det se ut som om man inte ville ha helheten (ordningen). Men bara för att man har problem med vissa aspekter av helheten/följder betyder inte att man skulle vilja bli av med helheten.

    Charlotte själv medger att hon har spelat på utseende och det är detta val som är av betydelse när man ska bestämma hur hon förhåller sig till strukturen där kvinnor får stå för skönheten. Att hon på äldre dagar tar avstånd från saken berättar inte så mycket, kanske hon inte mera har möjlighet att göra det. Det självbedrägliga här är att man beskriver strukturen som något som existerar mot vår vilja och bara vi vore mera medvetna om den eller hade mera information så skulle välja annorlunda. Nej, vi skulle välja likadant, endast göra det mera medvetet.

    Men det viktiga här är att hela det feministiska jämställdhetstänkandet bygger på att endast koncentrera sig på det begränsande (för kvinnan) med könsroller, utan att beakta det möjliggörande med könsroller. Kort: Kvinnlighet förutsätter manlighet och icke-patriarkat utesluter kvinnlighet. Och om man inte vill bli av med sin kvinnlighet vill man inte bli av med patriarkatet. Men dagens kvinnor är till den grad bortskämda av feminismen att de tror att de kan vara både kvinnliga och jämställda.

    Nej kvinnor, jämställdhet kostar. Är ni villiga att betala priset?

  15. @Matias:

    Ett tilläg till föregående kommentar. Charlotte skrev följande i sin text:

    ”Jag säger som jag brukar säga till barnen; det har ingen betydelse vem som började – båda kan få ett slut på det.”

    Visst kan vi få slut på det men varför utgår hon från att vi vill få slut på det? Den frågan borde besvaras före man börjar diskutera hur vi kan få slut på det.

    http://charlottehitochdit.wordpress.com/2013/12/04/metabloggen-om-utseendehets/

  16. Pingback: Childismen är här! Föräldrar – Sluta säga åt barnen att skydda sig själva! | Aktivarum

  17. Pingback: Invandringsdebatten visar tydligt hur alla kritiker buntas ihop med Sverigdemokraterna | Aktivarum