Maria Hemström Hemmingsson och statliga delegationen för feminism i arbetslivet
avatar

I Sydsvenskan, under rubriken ”Okunskap att hävda jämställdhet i arbetslivet” presenterar Maria Hemström Hemmingson vad den så kallade ”Statliga delegationen för jämställdhet i arbetslivet” kommit fram till. I själva verket borde det heta delegationen för feminism i arbetslivet. Som Emma Åhmans C-uppsats ”Man ska inte sätta likhetstecken mellan jämställdhet och feminism” påpekar har feminismen en vetenskapssyn där kunskapsproduktion anses handla om att gynna den egna gruppen.

”Inom feministisk vetenskapsteori ses inte kunskapsproduktion som en neutral och objektiv syssla, utan något som gynnar vissa gruppers intressen.”

Det är inte bara Åhmans uppsats som säger det. Samma resonemang finns i Vetenskapsteoretikern Margareta Hallbergs doktorsavhandling ”Kunskap och Kön – En studie av feministisk vetenskapsteori”. Hon beskriver hur feministisk forskning utgår från Thomas Kuhns paradigmtänk. Liknande resonemang fanns i norska TV-serien Hjernevask där en genusforskare menade att forskare bara ser vad de vill se. Det finns alltså all orsak att ifrågasätta feministiska utredningars förmåga att ge en helhetsbild. Med detta sagt till hennes argument.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är skillnaderna i livsvillkor mellan kvinnor och män betydande.

Under ett arbetsliv tjänar män i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mer än kvinnor och enligt Pensionsåldersutredningen får hälften av alla kvinnor som går i pension nu ut mindre än 8 000 kronor per månad i pension.

Roy Baumeister, professor i socialpsykologi har redan förklarat hur den första punkten är missvisande. Det finns ingen övre gräns på vad man kan tjäna i arbetslivet (Däremot finns en övre gräns på betyg i skolan, vi återkommer till det) så genomsnitt fungerar inte alls i dessa sammanhang. Fler outliers är av manligt kön än av kvinnligt, ett faktum som Professor Baumeister tog upp i sitt framförande till APA.

”There are more males than females with really low IQs. Indeed, the pattern with mental retardation is thesame as with genius, namely that as you go from mild to medium to extreme,the preponderance of males gets bigger.”

De flesta väldigt rika människor är vidare inte bara män utan även gifta med kvinnor som oavsett egen inkomst delar en mängd livsvillkor. Åker på samma semestrar, bor i samma hus etc. Hemström-Hemmingson inte bara ignorerar problemet med genomsnitt och outliers. Hon missar även att livsvillkor inkluderar familjesituation och civilstånd. 

Skärmavbild 2013-08-22 kl. 15.06.56

Effekten en outlier kan ha på genomsnittet

Samma problem finns när vi pratar om pensioner. Mina föräldrar som idag är pensionärer hade inte samma lön men de bor i samma hus. färdas i samma bil, äter samma mat, semestrar på samma platser osv. Hemström-Henningssons argument var att livsvillkoren skiljde sig. På vilket sätt individuella löneskillnader anger livsvillkor i den normalaa varianten av familjebildning förklarar hon inte alls.

Det går dock att fixa hennes resonemang. Om vi exempelvis ogiltigförklarar alla anspråk kvinnor har på att ärva deras make så hamnar kvinnorna i den situation Hemmingsson beskriver bara vi ser till deras män dör före dem (Vilket vi som samhälle redan lyckas med). Alternativt så kan staten förbjuda familjebildning och tvinga alla leva som singlar så ingen kvinna någonsin kan dela en mans villkor utan att det syns i hennes lönekuvert.

Vi går vidare till hennes exempel på samhällsekonomiska konsekvenser.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på alla högre positioner i samhället, trots att de har mer utbildning och bättre studieresultat än män. Så har det sett ut flera decennier.

Här återkommer de problem jag redan nämnt med genomsnitt som ignorerar outliers och mäns dominans av hög och låg IQ. Här märks också ännu tydligare hur skolan har en gräns för högsta betyg men samhället har ingen gräns för högsta löneutveckling så skolresultat säger ingenting om pojkars kollektiva högsta nivå. Roy Baumeister förklarar sambandet.

”Thanks to grade inflation, most students now get A’s and B’s, but a few range all the way down to F. With that kind of low ceiling, the high-achieving males cannot pull up the male average, but the loser males will pull it down. The result will be that women will get higher average grades than men — again despite no difference in average quality of work.

The opposite result comes with salaries. There is a minimum wage but no maximum. Hence the high-achieving men can pull the male average up while thelow-achieving ones can’t pull it down. The result? Men will get higher average salaries than women, even if there is no average difference on any relevant input.”

Fler pojkar än flickor är korkade (vilket syns i genomsnittsbetygen), fler pojkar än flickor är genier (vilket inte alls syns i genomsnittsbetygen). Vi vet alltså att de genomsnittliga betygen aldrig kan förutsäga löneutvecklingen. Det går helt enkelt inte att avgöra vilka MVG som är bäst. Leonardo DaVinci hade idag inte fått högre betyg än någon annan med högsta betyg.

Inte nog med det. Skolans system belönar höga betyg i många ämnen medan arbetslivet letar dem som är allra bäst i enstaka ämnen. En fotbollsspelare kan vara överlägsen i sin sport utan att vara bra på andra sporter. Ingen försöker bedöma Zlatan Ibrahimovic talang genom att bedöma hur bra han är på ett gäng olika sporter och sedan ge ett genomsnittligt betyg på hans ”sportkompetens”. Usain Bolt är den störste friidrottaren någonsin – hur många grenar deltar han i nu igen?

Om utbildning har något värde och om studieresultat säger något om en människas potential och ambition innebär det att samhällets investering i utbildning och kvinnors kompetens och kunskap inte tas tillvara.

Nej det där stämmer inte alls. Att studieresultat säger något om en människas potential att nå normala nivåer betyder inte studieresultat säger ett dugg om grupper av människors potential att nå högsta positionerna. Det påståendet är helt felaktigt. Faktum är att det enda vi kan se av studieresultat mellan grupper är vilken grupp som har de sämsta eleverna. De säger ingenting om var de bästa finns för studieresultat har inte högre betyg än högsta betyg.

Samhället gör däremot enorm skillnad mellan den bästa eleven i sin klass och den bästa fysikern som tilldelas nobelpriset. För att Maria Hemström-Hemmingssons resonemang skall gå ihop måste alla elever med högsta betyg antas vara precis lika bra. Inte nog med det, den bästa fysikern måste dessutom anses sämre på fysik för att en annan sämre fysiker (också med högsta betyg i Fysik) var bättre på andra ämnen som tyska och hemkunskap. (vilket ger högre genomsnittsbetyg)

Hennes utgångsläge är alltså helt verklighetsfrånvänt. Hon tar för givet att den som hade bäst genomsnittsbetyg blev chef på IKEA, grundare av Microsoft och Statsminister av Sverige men hon har inte ens styrkt att de personer som gjorde de sakerna i verkligheten hade högsta betyget i sin egen klass. Än mindre att de hade bästa studieresultaten i något större sammanhang. Den kopplingen mellan extrema prestationer och studieresultat är bara hennes eget antagande.

Inte den minsta belägg har getts för att studieresultat visar vem som är bäst i landet på någonting. Massor av elever får varje år högsta betyg i Matematik. Hur kan då mattebetyg säga ett dugg vilken av alla de eleverna som kommer att sitta rik och mäktig med hög position på Google? För övrigt kommer med den här logiken ingen Svensk att jobba på Google för de vet redan att de som har högsta betyget i Finland enligt både PISA och Pearsons studier är långt bättre på matte än vi är det.

Enligt samma logik delegationen använder skall alltså Sverige förespråka att Finland går före Sverige internationellt. Annars så visar det att ”Finländares kompetens och kunskap inte tas tillvara”

 

Kommentarer

Maria Hemström Hemmingsson och statliga delegationen för feminism i arbetslivet — 36 kommentarer

  1. Betygsinflationen i MVG-systemet nådde oanade höjder. Elever med bra betyg i sin EB eller IB har ingen anledning att söka till svenska universitet och högskolor eftersom gränsen för MVG i allt ungefär ligger någonstans mellan godkänt och väl godkänt för dem.

    SvaraSvara
  2. Pingback: Maria Hemström Hemmingsson och statliga delegationen för feminism i arbetslivet | UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  3. Citat
    Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på alla högre positioner i samhället, trots att de har mer utbildning och bättre studieresultat än män. Så har det sett ut flera decennier.

    Vill påpeka att ha mer utbildning spelar ingen som helst roll om man har fel utbildning. Vad är det för utbildning som tjejer har mer av?

    På min tekniska högskola ser jag inte en majoritet kvinnor, jag ser en minoritet. Ja kvinnor må dominera lärarutbildningen (som är urholkad), genuskunskap, biologi, språk och humaniora i största allmänhet. Problemet är att det är mycket ovanligt att det är de kunskaperna som skapar stora företag. Därför spelar det inte heller någon roll hur höga betyg kvinnor har om de inte applicerar den inom områden som de kan bygga företag på.

    Om ovanstående citat kommer från en statlig utredning är det mycket skrämmande. Tycker man verkligen att man ska säga att alla utbildning är lika värdefull? Är det inte dags att lära våra unga vad som efterfrågas?

    SvaraSvara
  4. Ja det är ett stort problem med betygsinflation och detta kombinerat med minskade krav ger katastrofala resultat. Ni minns väl lektorerna vid UU sim larmade om att studenetrna inte kan läsa litteraturen, skriva en text, förstå tentafrågorna eller vad föreläsarna säger? http://www.unt.se/debatt/vara-studenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx

    På tal om idrott, har länge väntat på detta. Ni mååååste se följande galenskap om ”Jämställd idrott” http://urplay.se/Produkter/173532-UR-Samtiden-Tema-Jamstalld-idrott från Kunskapskanalen – där kan vi höra en genuslektor, också vid UU, som ”forskat fram” att det på en inbjudan till en tjejkväll för någon sport varit en *tada* MAN på bilden. och för att få reda på detta intressanta förkastliga faktum betalar vi denna genuslektor tiotusentals kronor i månaden – där en mer avancerad aktivitet vore att bygga en sandkaka i sandlådan utanför UU.

    Den andra genusexperten, eller snarare den förste som talar, säger på fullaste allvar att IDROTTEN SKAPAR KROPPAR och kön, eftersom man utformar 1 kg diskusar för kvinnor och 2 kg för män, och liknande ang höjden på hindren vid häcklöpning. Det är alltså INTE så att idrotten ANPASSATS efter de kroppar naturen givit oss, utan idrotten SKAPAR kroppar och kön genom att utforma ojämställt material. Är det konstigt att västerlänningar lider av högt blodtryck?

    SvaraSvara
  5. Jag undrar också hur man räknar fram snittet på ”tjänar”.
    Om man inte räknar med bidrag (vilket jag antar att de inte gör), och man inte räknar snittet utslaget på hela populationen av sysselsättningsbara individer i arbetsför ålder får man en dubbel snedfördelning i resultatet.
    T.ex. drar då faktumet att det är många fler kvinnor som arbetar deltid och samtidigt får bidrag (barnbridrag) ner det kvinnliga snittet under deras verkliga inkomster.
    Samtidigt så är majoriteten arbstlösa män (och andelen män stiger), så om man inte räknar in dem i populationen, vilket jag antar att man inte gör eftersom de inte är löntagare i strikt mening, så påverkar inte deras ”noll-inkomst” eller ”bara bidragsinkomst” snittet, och det manliga snittet ligger över det verkliga snittet därför att man utelämnat de arbetslösa.
    Deltidsarbetare med bidrag, och arbetslös med bidrag inverkar ju förstås på bägge könens snitt. Men eftesom deltidsarbetare med bidrag troligtvis är mycket vanligare bland kvinnor och arbetslös med bidrag är mycket vanligare bland män, så blir utslaget en falsk lägre inkomst för kvinnor och en falsk högre inkomst för män.

    SvaraSvara
  6. Det här med medelvärde, medianvärde, varians och standardavvikelse verkar vara väldigt svårt för många journalister. När jag gick i skolan nångång under silurtiden, läste vi statistik i åk 9 och en fördjupningskurs på gymnasiet.

    Som jag skrev för någon månad sedan, tittar man på löner så finns det ett samband mellan högre medianlöner och större spridning. Fenomenet kan studeras när man jämför samma befattningar bland offentlig- och privatanställda, bland svansk- och utlandsfödda, och bland kvinnor och män på samma befattningar (runt 1.5% enligt Eva Milgrom-Meyerson).
    Vad som är orsak och verkan låter jag vara osagt.

    Lärarnas Riksförbund (SACO) vill idag ÖKA lönespridningen för att få upp medianlönerna inom lärarkåren. Det känns som ett annat universum är Kommunalarbetarförbundet…

    Hej Tanja förresten, kul att du börjat posta här! :)

    SvaraSvara
  7. @Erik
    Betyg blir mindre och mindre viktigt ju längre yrkeskarriär man har.
    Jag byte arbetsgivare 2003 och 2010, det var ingen som ens nämnde att de ville ha 20 år gamla betygskopior, det var bara referenser som gällde.

    Befattningar som kräver YRKESerfarenheter får man aldrig på betyg!

    SvaraSvara
  8. Det finns en allt större grupp män som lever i en påtvingad inte själv vald ensamhet utan familj utan barn enligt denna utredning så räknas dom som vinnare i samhället.

    SvaraSvara
  9. Välskrivet, borde publiceras, borde vara en naturlig del i den publika debatten, borde…. men ämnet kan/får av någon anledning inte diskuteras (än mindre granskas och kritiseras) under normala premisser i Sverige. Märkligt, eftersom beröringsskräck annars ofta är tecken på att nåt inte står rätt till.

    SvaraSvara
  10. @robjoh:

    Kvinnor dominerar inte på min dotters utbildning, för de hoppade av tidigt när de insåg att molekylärbiologi inte har så mycket med ”green and furry things that wobble” utan mer med hur mycket entalpi man frigör (räkna!) vid alla 8 stegen i Krebscykeln och liknande former av organisk brutalkemi. 15 av 21 hoppade av under första året påstod hon.

    SvaraSvara
  11. @Tanja B:

    Den andra genusexperten, eller snarare den förste som talar, säger på fullaste allvar att IDROTTEN SKAPAR KROPPAR och kön, eftersom man utformar 1 kg diskusar för kvinnor och 2 kg för män, och liknande ang höjden på hindren vid häcklöpning. Det är alltså INTE så att idrotten ANPASSATS efter de kroppar naturen givit oss, utan idrotten SKAPAR kroppar och kön genom att utforma ojämställt material.

    Suck… Jag orkade inte lyssna på hela dravlet.

    När det gäller kvinnornas diskus kan man konstatera att de kastar den ungefär lika långt som männen kastar sin diskus (se t.ex. resultaten från Friidrotts-VM 2013). Nu blir så långa kast med 1 kg-diskusen lite chansartade eftersom den har sämre aerodynamiska egenskaper, så man får ofta se den kantra i luften. Bortsett från det tycks det vara en rätt bra utjämning.

    Jämför med t.ex. 100 m, där man springer samma distans, på samma banor, med samma startblock och samma startpistol: den manliga segraren sprang nästan exakt 1 sekund snabbare, och 3:e man var 1 sekund snabbare än 3:e kvinna. Siste man i finalen var en halv sekund snabbare än snabbaste kvinna. I längdhopp, också samma förutsättningar, hoppade bäste man 1.55 m längre än bästa kvinna.

    Låt oss ta en gren där det borde vara mindre skillnad: 20 km gång. Segrande man gick drygt 6 minuter snabbare än segrande kvinna.

    När det gäller golf slår han in öppna dörrar. PGA-touren är öppen för kvinnor.

    Similar to other major league sports, there is no rule that limits PGA Tour players to ”men only.” In 1938 Babe Zaharias became the first woman to compete in a PGA Tour event. In 1945, Zaharias became the first and only woman to make a cut in a PGA Tour event. In 2003, Annika Sörenstam and Suzy Whaley played in PGA Tour events, and Michelle Wie did so in each year from 2004 through 2008. In 2011, Isabelle Beisiegel became the first woman to earn a Tour card on a ”men’s” professional golf tour, the Canadian Tour, now PGA Tour Canada.

    Notera, endast en kvinna har någonsin lyckats kvala in i huvudtävlingen på en PGA-tävling. Det skedde 1945.

    Men jag förstår att torra fakta är en patriarkal härskarteknik, som feministiska idrottsforskare inte vill befatta sig med – trots att man ju inom idrott ju faktiskt har massor av mätdata att gräva i.

    SvaraSvara
  12. @Tanja B:
    Skriver du fortfarande med tårna? Underbart att se dig tillbaka.
    Jag var en av dem som väckte intresset för debattartikeln av Hemström, ”jämställdhet i arbetslivet”. Jag ser det som en utskickande av en testprobe, för att se vad populasen kan tänka sig för stolligheter. Här finns i mitt tycke inte så mycket att argumentera om utan istället undra med emfas, ”hur har du tänkt dig att åtgärda de missförhållanden som du beskriver, kära Hemström?”. Det är en statligt tillsatt expertgrupp hon representerar, alltså oss, du och jag. Hon måste besvara frågorna helt enkelt och jag kan inte tänka någon bättre än du att formulera dem.
    Get the smoke in and the rodent out! som jag skulle säga om jag vore på det humöret.

    SvaraSvara
  13. Ingen har nånsin frågat om mina betyg när jag sökt jobb. Varken gymnasiebetyg eller betyg från kurserna på universitetet. Inte ens examensbevis har de frågat efter. Däremot referenser.

    SvaraSvara
  14. @Ulf T:
    Vad gäller PGA har jag för mig att det inte bara är att anmäla sig för spel. Man måste vara kvalificerad genom att ha tävlat i PGA-touren. Kvinnor tävlar ju inte där utan i LPGA-touren och kvalificeringarna är inte jämförbara. Den kvinna som tillåts spela en PGA-tävling släpps alltså in på andra meriter än poäng på touren. Sörenstam blev särskilt inbjuden utan kvalifikation och som bästa dam då i LPGA spelade hon inte bättre än att hon missade cutten och blev 96 av 111.

    SvaraSvara
  15. Tur jag slutat betala TV-licens av lite andra skäl, men jag ångrar inte mitt beslut en sekund när jag ser UR-länken.

    ”Oberoende TV în pizda matii” som min sambo skulle uttryckt det.

    SvaraSvara
  16. @MiT:
    Jag har precis sett inslaget 57 minuter och lite till. Det är en rad genusvetare, några professorer som redogör för det de ser när de jämför manlig och kvinnlig idrott. Samtliga visar tydligt men mimik och kroppsspråk hur avskyvärt det är som de kommit fram till. Tänk er som Magnus Betnér i sina bästa stunder. Det är bara det att dessa genusvetare är mycket roligare än Magnus Betnér.
    Deras redogörelser är så kolossalt puerila och enfaldiga så det är oerhört svårt att fatta att det har med forskning att göra.
    Forskning brukar ju kunna dra slutsatser av upptäckta rön, slutsatser som kan beläggas eller avfärdas. Dessa så kallade forskare rabblar bara upp iakttagelser de gjort. Är det månde åhörarna som skall dra slutsatserna? Min slutsats är klar, rena rama rappakaljan. Att de kan hålla sig för skratt under presentationen är ett under. Att ta sig själv på sånt allvar? Jojo!
    Jag kan tänka mig att det kommer en redogörelse i Vetenskapens Värld om vilka rön de kom fram till. Eller var det egentligen bara att kvinnors diskus väger ett kilo och mäns vägar två! Japp, då kan vi det. Med vetenskap kommer man långt.
    Alla måste se detta teatralt fullständigt misslyckade iscensättande av något som är obeskrivbart för att se vilka stolligheter vi tvingas betala skatt till!

    SvaraSvara
  17. @Bengt Andersson:

    Vad gäller PGA har jag för mig att det inte bara är att anmäla sig för spel. Man måste vara kvalificerad genom att ha tävlat i PGA-touren.

    Visst, men kvinnor kan kvala in till PGA på samma sätt som männen måste* göra det. Vissa tjejer funderar på att göra det också:

    Women still setting sights on PGA Tour

    * Det är också möjligt att få spela i de mindre turneringarna om man betalar en anmälningsavgift.

    Getting through the qualifying school of an elite tour is very competitive and most professional golfers never achieve it. There can be up to four stages to negotiate, each of them like a regular golf tournament with only a small number of players going on to the next stage. The final qualifying school may be played over up to six rounds, compared with the standard four rounds in a professional golf tournament. However players who are successful at qualifying school can reach the elite level of competition very quickly.

    Some lower status tours are open to any registered professional who pays a membership fee so they do not have a qualifying school.

    SvaraSvara
  18. @MiT: Vilket ohöljt vältrande i meningslöshet och ospecifcerat gnäll. En eloge till mannen i den röda koftan som fick in den obligatoriska kängan mot den heterosexuella kärnfamiljen. Komik! :-)

    SvaraSvara
  19. Pingback: Rockis sporthörna. | Rockis månadsbrev

  20. OMG vilket förljuget antiforskande dravel på UR. Jag vill påpeka en sak (en av de få jag minns från detta nonsens) Killen på slutet hänvisar till ett begrepp som används i feministisk forskning ”infantilisering” vilket han påstår skapas av oss.

    Jag har ett eget begrepp som jag vill kontra med: NEOTENY!

    Neoteni innebär…

    ”de evolutionära processer som gör att vuxna behåller barns egenskaper. När vuxna liknar barn kallas det Pedomorfism. Det kan ske antingen genom att den sexuella utvecklingen sker snabbare (Progenesis) eller att den fysiska utvecklingen fördröjs (Neoteni)”

    http://aktivarum.wordpress.com/2012/08/26/girlwriteswhat-om-neoteni-kvinnor-ar-mer-varda-an-man-av-biologiska-orsaker/

    Här är en lista på de sätt kvinnor i verkligheten av biologiska orsaker är mer Neoteniska (infantila) än män.

    ”More delicate skeleton, smoother ligament attachments, smaller mastoid processes, reduced brow ridges, more forward tilt of the head, narrower joints, less hairy, retention of fetal body hair, smaller body size, more backward tilt of pelvis, greater longevity, lower basal metabolism, faster heartbeat, greater extension of development periods, higher pitched voice and larger tear ducts.”

    Lustigt nog står ingenstans att dessa evolutionära processer påverkas av hur massmedieartiklar formuleras det var en nyhet för mig men nån Genusforskare som läser här kanske kan förklara om det finns bevis på den effekten eller om det var ännu ett exempel från Gensuforskarskolans A-kurs i ”thinks we pulled from our asses”

    SvaraSvara
  21. Wow! Hur kan jag ha missat denna källa till komik – UR Samtiden tema. Licenspengar och skattemedel i en ohelig allians.

    SvaraSvara
  22. Nu menar jag att det inte räcker med att vi internt pratar ut om vår uppskattning av Maria Hemström. Jag har twittrat till henne med frågan hur hon tänker lösa problemet som hon anger. Det är den tänkta lösningen som är central, problemet kan vi se själv och har själv en uppfattning om.
    Jag uppmanar alla att skriva till henne, helst offentligt, hur tänker hon föreslå en lösning för det problem hon anger!
    Läs Eriks (Aktivarum)blogg idag om vem som tilldelas problemlösarens uppgift.
    Och skriv och ifrågasätt!

    SvaraSvara
  23. @Erik

    Med ditt resonemang i bakhuvudet omvänder jag mig på stubinen till feminist! :)

    Jag är nämligen finländare (som gått i skola i Finland!) och anser förstås att vi finländare i bästa feministanda borde kvoteras in på toppjobb i ledande företag. Jag vågar påstå att ett rätt mediokert betyg i Finland slår ett svenskt toppbetyg, så svenskarna får vackert träda tillbaka från toppjobben ifall det dyker upp intresserade finländare. Och det lär det göra, för ekonomin i Finland går inte precis på räls dessa dagar. Hur detta i sin tur är möjligt är en svårare nöt för mig att förklara. Kanske den finländska skolan har delat ut för låga betyg…:)

    SvaraSvara
  24. @ Tanja B

    Nu är du ute på hal när du i nedlåtande ton citerar genusexperterna:

    ”…säger på fullaste allvar att IDROTTEN SKAPAR KROPPAR och kön”.

    Det är väl helt självklart att idrotten skapar kroppar!!! Jag ser en betydande skillnad mellan kroppar som utövar idrott och kroppar som inte gör det.

    SvaraSvara
  25. Tyvärr kommenteras här inte den del av Hemmingssons artikel som jag finner intressantast och mest anmärkningsvärd, nämligen den passage där hon bemöter argumentet gällande vår fria vilja att själva fatta beslut om våra liv:

    ”Jag tror att de flesta är överens om vikten av att respektera människors val, men hoppas att det även gäller vikten av att öka människors möjligheter att välja det som gör dem lyckliga, oavsett kön. Jag tror att den möjligheten ökar om vi förstår att pojkar och flickor växer upp med olika förväntningar på sig själva och på varandra och att det är svårt att bryta mot förväntningar, inte minst om de går så djupt att de är omedvetna.”

    Genom att förklara för människor vad de egentligen vill med sina liv så skall genusvetenskapen alltså hjälpa oss att bli lyckligare. En kvinna som väljer att arbeta halvtid för att få mer tid med sina barn skall härigenom fås att komma till insikt om att detta beslut egentligen grundar sig på ”omedvetna förväntningar” och att hon egentligen vill jobba heltid för att få bättre pension.

    SvaraSvara
  26. Diskussionen om spridning i IQ är nog i och för sig korrekt och även den kring vad som händer när man flyttar gränserna i betygssystemet, men rent praktiskt så uppstår skillnaderna i arbetslivet nog mer av de direkta valen.

    Eventuella medfödda skillnader kan indirekt påverka de val som görs, men det är valet av utbildning (inte bara längd) och satsningen på sin karriär som innefattar vilka branscher man söker sig till, hur mycket tid man lägger på arbetet, beredskap att flytta (eller resa) till ett bra jobb snarare än att söka jobb där man vill bo o.s.v. som kommer att vara avgörande.
    Utöver detta så finns även skillnader i vilka former av nätverk man bygger, huvudsakligen sociala eller professionella mm.

    Jag tror inte så mycket på att poängtera medfödda skillnader mer än att man måste vara medveten om att de kan finnas, däremot så måste man diskutera de mer direkta beslut som ligger till grund för skillnader och inte bara konstatera skillnaderna, mörka sambanden och förutsätta att det är ”strukturer”, privilegier eller ”räkmackor” som ligger bakom. Parametrarna är kända, men oviljan att erkänna dem och konsekvenserna av dem är uppenbar.

    Milgroms Lika lön för lika arbete och JÄMO:s Miljongranskning borde vid det här laget ha tagit död på mytbildningen om ojämställdheter i arbetslivet, om någon av alla dem brytt sig det minsta om fakta, men så verkar inte vara fallet.

    SvaraSvara
  27. @Sam Vimes: Och det är precis här ”vi” skiljer oss från feministerna. Detta är en absurd konsekvens av hur religion kontrollerar ungdomars sexualitet, vilket knappast är nödvändigt sedan kondomen uppfanns. Precis som när miljontals gossebarn blir könsstumpade (omskurna) för att minska deras känslighet. Där vi ser båda exemplen som ett problem måste de föra in det i axiomet det är alltid värre för kvinnor. Då får vi uttalanden som förminskar religionsförtrycket på män istället för att se det som två exempel på samma sak.

    SvaraSvara
  28. Pingback: Charlotte, vill genusforskare ha en dialog om könsforskning är det bara att säga till | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Subscribe without commenting