Leijonhufuvud och ett domsluts natur
avatar

”Han kastade en snöboll på mig!”
”Nä, det gjorde jag inte!”
”Jo, det gjorde du visst!”

Vid sidan av sitter den vuxne. Den stressade eller kortysnta ger alltid den svaga rätt, eller möjligen sin favorit. Den eftertänksamma funderar på om snöbollen verkligen har kastats, och i så fall mot vad, och vad den faktiskt träffade. Och om snöbollen kastats mot något annat, kunde kastaren relativt korrekt bedöma risken att träffa något annat i förhållande till sin skicklighet?

Ett beslut måste tas, och en blir besviken. Ger man alltid den klagande rätt för varje småsak så uppmuntrar man först bara skvaller, och när den klagande blir lite mer klyftig, rent förtal. De lär sig att de kan alltid kan kalla in den vuxne som fäller en dom över deras irritationsmoment. De blir översittare som aldrig lär sig att ta ansvar för sin egen situation. (Vuxenlivet kommer att bli en chock.)

Den kortsynta vuxna delar ut många straff och är nöjd. Tycker kanske att rättvisa skipas och att bråkstakarna får vad de förtjänar. De egna barnen måste alltid fredas mot ”andras ungar” som i bästa fall är grannbarnen, i värsta fall någon godtycklig kategori. (”Turkar” var vanligt där jag växte upp. Dvs, vem som helst från mellanöstern.) Det kan också vara ett inslag i en etablerad hackordning mellan rivaliserande syskon där den vuxne kallas in som tyngre artilleri.

Den mer eftertänksamma delar sällan ut direkta straff. Att ropa på den vuxne garanterar inte att man får rätt. Att klämma fram några tårar eller titta med söta hundögon ger inte heller frisedel. Inte ens alltid uppvisandet av ett blåmärke. Att ropa på den vuxne kan bli en besvikelse. När man vill se sin motpart tilltryckt uppifrån så börjar denna nysta i besvärande detaljer istället. Och ibland konstaterar den vuxne att han inte vet om någon gjort nått dumt, eller vem som började; och triumfen med straffet uteblir.

Domstolar

Ang dagens metro (7 juni), stockholmsupplagan. Tyvärr hittade jag inte artikeln på nätet annat än i PDF-versionen, sida 2. Beklagar krånglet.

Domstolar sitter ofta i en mer eller mindre liknande situation. Ledamöterna vet inte vad som hänt utan måste försöka pussla ihop berättelser med indicier och konkret bevisning. Blåmärken kan fås på många sätt, sperma är ett resultat av i stort sett vilken sexualakt som helst. Betyder sällan något. Fungerar några tårar och hundögon? Det beror helt på domarna.

Liksom den vuxne bland barnen kan de alltid lita på anmälaren och döma den anklagade utan besvärande frågor. Men det kommer också leda till ett angivarsamhälle där en grupp använder domstolar som tungt artilleri för att tvinga igenom sin vilja. Eller för att få skadeståndspengar, något som inte finns i barnens värld. En domstol måste också vara eftertänksam och inte göra sig till ett vapen för någon grupp. De ska bara med tillgängliga fakta skilja rätt från fel. Och om det inte finns några fakta, så finns det heller inget att skilja.

Om en domstol tar ett givet beslut i syfte att inte göra en part ledsen eller besviken, så har den själv försatt idén med bevisföring ur spel. I detta ljus ska vi se professor emeritus Madeleine Leijonhufuds senaste utspel om våldtäkter. Ett ökat antal anmälningar strömmar in, men antalet fällande domar ligger konstant. Den troliga förklaringen är att de nya anmälningarna är tvetydiga gränsfall, falska anmälningar eller sådant som helt enkelt saknar bevis. Och det finns heller inget sätt att skilja en sann utsaga från en falsk om den inte strider mot sådant som konkret kan fastställas. En dåligt framförd talan behöver inte vara falsk, och den detaljerade behöver inte vara sann. Argumentation är en träningssak.

Domstolen kan grovt sett fatta tre olika beslut.

  1. Skyldig, varpå straff utfärdas
  2. Oskyldig, varpå åtalet ska ogillas.
  3. Skuldfrågan går ej att avgöra, varpå den misstänkta frias i brist på bevisning. Inte pga oskuld.

Leijonhufud är professor i juridik. Hon vet vad hon talar om. Hennes linje verkar vara att mer eller mindre avskaffa bevisbördan och istället göra rättegången till en formalitet i sexualmål. Att lösa dilemmat med bevis genom att avskaffa den är dock ingen framkomlig väg i ett rättssamhälle. Bara i andra sorts samhällen. Rättssamhällen tar höjd för att en del gärningsmän går fria, det är priset för att inte döma lika många oskyldiga.

Det striden står kring är om det är värt det priset? Eller om det istället ska vara den anklagade som ska bevis sin oskuld för att kunna gå fri? Det är i princip lika svårt.

En domstol ska inte ha några favoriter. Alla ska vara lika inför lagen. Det betyder att vi alltid kommer ha detta dilemma, vi måste lära oss leva med det. Det är inbyggt i systemet självt. Men det är inte i systemet felet ligger, utan i att människor är opålitliga eller framför sina känslor som objektiva fakta. Eller för den delen sin politiska åskådning.

Jag har egentligen inget emot att Leijonhufud har denna inställning. Men som juridikprofessor som förväntar jag mig att hon vänder på myntet och förklarar hur vi med hennes förslag undviker felaktiga och godtyckliga domar. Av henne kan vi förvänta oss mer än av andra. Fram tills hon gör detta så betraktar jag henne mer som frilansande feministisk ideolog är som seriös jurist inom detta fält. Låt henne syssla med egendomsbrott eller något annat där bevisbördan är tydligare, hon ska inte behöva gå sysslolös. Eller låt henne förklara sig, jag har väntat på denna förklaring i åratal nu.

Teo

Kommentarer

Leijonhufuvud och ett domsluts natur — 35 kommentarer

  1. Leijonhufud är en stolla av rang.

    Hon tycker att porr borde förbjudas för att hon anser att det är omoraliskt. Hon har använt både våldtäkter och barnporr till det yttersta för att kunna få med porren.

    Hon är dessutom en av de mest högljudda samtyckesförespråkarna, men hon har konsekvent låtit bli att bemöta kritiken över omvänd bevisbörda och hur det där samtycket i realiteten ska se ut.

  2. Ibland undrar jag om teknisk stödbevisning ses som en patriarkal härskarteknik bland feminister med juridik i bagaget.

  3. @Grodan boll

    ”… men hon har konsekvent låtit bli att bemöta kritiken över omvänd bevisbörda och hur det där samtycket i realiteten ska se ut.”

    Precis. Att vanligt folk inte tänker så långt kan jag köpa. Men denna kvinna är professor i juridik, hon har tänkt på det. Om hon genuint tror att hon har rätt, vilket jag håller öppet för, så bör hon förklara resten av sin vision också.

    Att spela på våldtäkter, barnporr, och andra känsliga ämnen är bara för att folk då lättare glömmer bort detaljer som rättsäkerhet. Om vi ändrar till andra brott så framstår dumheten i sin fulla prakt. I praktiken en mer sofistikerad variant av de lila kuverten.

    Feministerna har här en kvinna med makt, en av de egna dessutom. Bör inte de be henne utveckla hur man undgår felaktiga domar i deras vision? Man kan inte avstå den debatten och samtidigt begära att bli lyssnad till.

    Teo

  4. Teo:

    ”Leijonhufud är professor i juridik. Hon vet vad hon talar om.”

    Leijonhufud är radikalfeminist och inom radikalfeminismen anses kunskap och utbildning enbart vara maktfaktorer. Idén om objektiv kunskap hånas öppet. Om man sålunda lär en professor en sak på universitetet kommer vederbörande ändå att göra tvärtom i verkligheten eftersom det viktiga i dennes ögon är samma sak nu som då. Kampen om makt.

    http://genusdebatten.se/lilla-feministguiden-2-0-nyansering-och-komplettering-del-2/

    Den ultrakonservativa Radikalfeminismen utmärks av sina önskemål att begränsa singelkillars tillgång till sex (allt sex, spelar ingen roll om det är raggning, supermodeller i bikini eller porrfilmer, de är emot ALL konkurrens). De presenterar en förljuden bild av att vara professiva samtidigt som de förespråkar en återgång till när man inte hade sex före äktenskapet.

    Radikalfeminister pushar ständigt för att få ”ångrat sex” att betraktas som våldtäkt just pga att tjejer ofta ångrar tillfälliga sexuella kontakter som förstör möjligheten till långvariga relationer. Det är en extremt vanlig känsla att de drevs ”längre” än de hade tänkt sig vilket sedan kan skyllas på antingen att hon var full (hjälplös) eller för att hon kände sig pressad.

    Alltihop handlar om att tjejernas erbjudande om sex inom äktenskapet inte skall ha konkurrens. Idag vet radikalfeminister bättre än att säga det öppet men i de tidiga texterna finns det tydliga resonemang i stil med ”varför skulle han köpa kon när han får mjölken gratis?”

    All den där porren som finns, varför skulle då killen nöja sig med en vanlig kvinna? Försök få det att gå ihop med hennes galna uttalande om porren i Metro.

  5. Omvänd bevisbörda i sexualbrott (när en kvinna anklagar en man) är något vi svenska feminister kämpat länge för. En man som anklagas för sexbrott måste anses vara skyldig tills han eventuellt bevisar sin oskuld. Så att det blir jämställt. Jag förstår inte er invänding mot detta eller pratet om att ”män skulle bli oskyldigt dömda”. Oskyldiga män finns inte. Det har feministisk forskning visat.

  6. Grodan Boll
    Ja, teknisk stödbevisning är en patriarkal härskarteknik.
    Ja, porr är en sorts våldtäkt och ska förbjudas (utom feministisk porr, som bara ska får brukas av kvinnor, för det rär en helt annan sak).

  7. Sexualbrottslagstiftningen är redan präglad av ett krav på samtycke, men inte på det sätt Leijonhufvud vill att den ska vara uppbyggd. Hela den aktuella lagstiftningen bygger på det liberala axiomet, som stipulerar rättigheten till sin egen kropp och därmed även frihet från andras angrepp mot den.

    Juridiken kan ofta ses som en indelning i typfall och undantagsfall. Vad gäller denna sexualstraffrättsliga diskurs, så är typfallet att samlag sker med samtycke, alltså att vissa beteenden och handlingar som utförs i en sexuell kontext är OK. Undantagsfallen är när den ena parten inte själv anses (av lagstiftaren, folket) överhuvudtaget kan ge sitt samtycke p.g.a. exempelvis ålder, beroendeställning, sjukdom, hjälplöshet etc. Särskilt är de fallen aktuella, när den påstådda gärningsmannen ska ha tilltvingat sig sex med hjälp av våld eller hot om våld.

    Utifrån denna syn på sexualitet och sex har vår sexualbrottslagstiftning utformats. Det är rimligt (även om jag själv kan anse att alldeles för mycket inlämpas under det starkt värdeladdade begreppet ”våldtäkt”). Det leder också till att sex också straffrättsligt ses som ett uttryck för två eller flera individers vilja att, och samtycke till, att ha sex på egna villkor.

    Leijonhufvuds hållning är diametralt motsatt. I hennes värld är huvudregeln den omvända, nämligen att sex normalt sett sker utan samtycke. I vart fall från kvinnans sida. Om en man och en kvinna har samlag, så är det troligen så att huvudregeln i Leijonhufvuds föreställningsvärld är att kvinnan ska ge sitt samtycke, medan mannen har en omåttligt primitiv och aldrig så sinande sexualdrift. Det är för mig bisarrt och farligt att ens närma sig hennes tankegångar.

    Med en samtyckeslagstiftning omvänds mycket riktigt bevisbördan. Vår straffrätt är baserad på oskuldspresumtionen. Du anses, juridiskt sett och gentemot det allmänna, oskyldig till dess du bevisats skyldig (rättning till Teo: det finns bara dessa två). Beviskraven är lika högt ställda i sexualbrottsmål som i övrigt, vilket är rimligt och logiskt. Vi får för djävulen inte ge avkall på det mest grundläggande i en rättsstat: rättssäkerheten. Med den samtyckeslagstiftning som Leijonhufvud föreslår, så är alla samlag våldtäkter, med mindre att ”gärningsmannen” bevisar att samtycke förelåg. Att en professor emerita i straffrätt ens antyder något dylikt är uppseendeväckande; anar vi här kanske en fullt utblommad demens?

    Krav på att samtycke ska ges innan samlag leder dessutom in på diskussionen om huruvida samtycke kan ges konkludent (genom hur man agerar). Svaret torde vara jakande. Med sådan lagstiftning kommer då fokus skifta till hur ”offret” har agerat, bettet sig, klätt sig, m.m. för att ge fingervisningar om denne (hon) kan anses ha gett sitt samtycke till det kvinnoförnedrande samlaget. Det är en logisk följd av en samtyckeskravsreform, men kan väl knappast vara feministiskt försvarbart? Får vi då i samma veva en lagstiftning som säger att komprometterande frågor om offrets beteende inte får förekomma, med följd att den fria bevisföringen och -prövningen sätts ur spel?

    Jag lyssnade på Riksdagens debatt om denna fråga för någon vecka sedan. Det är sjukt att det ens är på tapeten. Tur nog fanns där kloka röster, som jag tyckte körde över de fåniga feministerna som krävde samtyckeskrav. Men än är nog inte frågan färdigdiskuterad.

  8. Erik

    Varför vill då unga radikalfeminister ha en utveckling där män inte vågar ha sex med dom? Vad tjänar dom på det?

    Eller vill dom det?

  9. @Skyddsjak:

    Krav på att samtycke ska ges innan samlag leder dessutom in på diskussionen om huruvida samtycke kan ges konkludent (genom hur man agerar). Svaret torde vara jakande. Med sådan lagstiftning kommer då fokus skifta till hur ”offret” har agerat, bettet sig, klätt sig, m.m. för att ge fingervisningar om denne (hon) kan anses ha gett sitt samtycke till det kvinnoförnedrande samlaget. Det är en logisk följd av en samtyckeskravsreform, men kan väl knappast vara feministiskt försvarbart?

    Jag är inte riktigt med på det här resonemanget. Skillnaden är väl främst att offret idag måste göra tydligt att samtycke inte föreligger, och att ett samtyckeskrav skulle lägga tyngd vid att samtycke skall vara om inte explicit så i alla fall tydligt.

    I några fall på senaste tiden har den åtalade friats eftersom man inte kunnat påvisa att han måste ha förstått att samtycke inte förelåg. Då kommer ändå fokus på offrets beteende. Den beryktade rättegången där en tjej skulle ha våldtagits med en vinflaska ledde också till en friande dom, då det inte var uppenbart att hon inte var med på det, och killarna slutade så fort hon bad dem.

    Är det då inte så att ett införande av samtyckeskrav i grunden skiftar bevisbördan till den åtalade att demonstrera hur han eller hon kunnat avgöra att samtycke förelåg? Dvs varje sexakt blir potentiellt olaglig om inte explicit samtycke föreligger (och kan styrkas i efterhand).

  10. Radikalfeminister verkar helt enkelt inte uppskatta män… Shock
    Det verkar handla om att underkuva män, i Solanas anda. Det krävs många fler förändringar av lagstiftningen till mäns nackdel… Det feministiska paradiset väntar – för kvinnor.

  11. @Ulf T: Njää, jag tror det var i samband med debatten om skärpt sexualbrottslagstiftning den 22 maj. Handlade inte direkt om samtycke, men det gled in på det stundtals.

  12. Min fråga var inte ironisk. Jag får inte ihop det bara och det beror säkert på okunskap hos mig. Därför ställde jag frågan till Erik . Inga konstigheter. Misstänker att nån icke-jämställdist tryckte gilla.

  13. @Skyddsjak: Du tar upp en mycket viktig detalj vad samtyckelagstiftningen innebär. Än mer detaljerade frågor om offrets beteende.

    Idag finns det i grunden inte så mycket frågor att ställa.
    1. Var du i hjälplöst tillstånd?
    2. Var du med på det i början?
    3. Har du på något sätt genom tal eller handling gjort klart för honom att du inte ville vara med längre?

    Med en samtyckeslagstiftning, där handlande kan tolkas som ett samtycke, kommer varje handling under akten att nagelfaras i minsta detalj.
    -Då smekte han dig i nacken ja? Hur reagerade du då? Var det inte så att du kröp närmare och sköt din bakdel närmare hans kön?

    Eller är det såhär de vill ha det:
    _ Du smekte henne i nacken ja? Hur reagerade hon då? Sköt sin bakdel mot dig, säger du? Har du något bevis som styrker ditt påstående? Inga vittnen? Annan teknisk stödbevisning? Nähä. Varför ska vi tro på det då?

  14. ”Fram tills hon gör detta så betraktar jag henne mer som frilansande feministisk ideolog är som seriös jurist inom detta fält”.

    Om du läser hennes titlar ordentligt så hittar du det lilla ordet ”emerita”. Det betyder ”pensionerad”. Hon har därför alla möjligheter att prata ideologi på heltid.

  15. @Ulf T,

    Det verkar onekligen som att många av de som förespråkar samtyckeslagstiftning tror att den skulle innebära en skiftad bevisbörda. Det finns dock inga egentliga belägg vad jag sett att det är vad som skulle hända, eller att det skulle innebära någon större förändring i de rättsfall som idag är i gråzonen.

    I enklaste fallet blir enda förändringen att den misstänkte måste kunna säga ’hon/han sa ja’ istället för ’hon/han sa inte nej’. Vid oförändrad bevisbörda och ord mot ord så frias denne fortfarande; han eller hon behöver inte bevisa att anmälaren sa ja.

    Det är inte någon större skillnad mot idag, då det inte heller behöver bevisas att offret inte sa nej.

    Likväl, då liksom idag kan mindre nogräknade domare, oavsett avsaknad av bevis eller stor skillnad i trovärdighet döma den tilltalade mot dennes nekande som man kunnat notera alldeles för ofta. Men då bryter domarna mot grundläggande rättspraxis, med eller utan samtyckeslag.

    Det är helt enkelt så att skall man idag ha sex utan risk för juridisk påföljd så bör man filma eller medhava varsin sekond som vittne för att allt gått rätt till. Ty har man fel domare kan man uppenbarligen bli dömd på rent spekulativa grunder vare sig det hänt något eller inte.

    Fast det är ju klart, hur gör man i fallet när två människor, lite överförfriskade, gått in i ett rum och ingen kommer ihåg vad som hänt dagen efter och alltså inte kan hävda samtycke? Döms båda för våldtäkt?

  16. @Torstensson:

    ”Varför vill då unga radikalfeminister ha en utveckling där män inte vågar ha sex med dom? Vad tjänar dom på det?”

    Som jag påpekade är radikalfeminismen konservativ. Ur ett radikalfeministiskt perspektiv tjänar kvinnorna på att män inte kan ha singelsex, gå på strippklupp eller läsa playboy för då kan kvinnorna lättare utpressa män till äktenskap. Feminismen av idag är i grunden marxistisk. Ur ett marxistiskt perspektiv är alla relationer mellan människor maktkonflikter. Radikalfeminismen anser kvinnor har större chans att få makten inom äktenskap än som singlar så den försöker göra det svårare för män att få sex utanför äktenskapet.

    Utöver sex så vill de även förbjuda annan skadlig underhållning riktad mot män som exempelvis våldsamma dataspel.

    För att inte framstå som de maktgalna häxor de är så använder de offerperspektivet! Varje gång de vill förbjuda något framställer de FRÅNVARO AV FÖRBUD som något oerhört farligt. Det finns alltid en grupp som blir offer om inte detta förbud genast sker och alla som är emot förbudet blir personligen ansvariga för dessa offers umbäranden.

    Exempel: Vi måste förbjuda dataspelsvåldet för folk som spelar dataspel riskerar bli våldsamma psykopater. De som är emot förbudet bär skulden nästa gång någon begår massmord på en skola för det finns hela bibliotek av kvalitativ forskning som visar samband mellan skolskjutningar och Grand Theft Auto.

    Det är så de resonerar…

  17. @Olof Hansen:

    Här är för övrigt Advokatsamfundets remissvar i frågan.

    En annan fråga är de bevissvårigheter som måste uppkomma kring huruvida samtycke har givits eller inte. Något formkrav kan givetvis inte uppställas, men frågan när ett samtycke föreligger till en sexuell handling måste innebära betydande betänkligheter att kunna avgöra. Det framstår inte heller som särskilt verklighetsanpassat. Att med detta som utgångspunkt avgöra var gränsen mellan det straffbara och det straffria området går framstår som en nästintill omöjlig uppgift.

    För att kunna utreda huruvida ett samtycke förelegat eller inte finns det risk att frågor till främst målsägande, men även till den tilltalade, kommer att bli mycket mer ingående än vad som är normalt i dag. Parterna kommer sannolikt att behöva redogöra i detalj för de olika skedena av den sexuella handlingen. Integritetsintrånget för båda parter torde därmed bli större än vad som är fallet i dag.

  18. Erik

    Då innebär det att radikalfeminister som är singlar och kvinnor får svårt att få sex utanför äktenskapet. Eller menar man att kvinnor automatiskt klarar få sex ändå om dom vill?

  19. Jag får inte heller ihop det med att många av radikalfeministerna hatar tanken på att kvinnor är ihop med män. Har jag fått det om bakfoten? Svealand tycker väl att skilsmässor är bra, eller så skrev hon boken för att göra män ännu fogligare i förhållanden med kvinnor. Vilket blir en absurd tanke av henne då de flesta kvinnor respekterar allt annat än snälla pojkar.

  20. @Torstensson:

    ”Då innebär det att radikalfeminister som är singlar och kvinnor får svårt att få sex utanför äktenskapet.”

    Radikalfeminister anser att mycket få kvinnor vill ha sex utanför fast relation/äktenskap. Vidare så kommer det alltid att finnas ett litet antal särskilt attraktiva killar med kapacitet att diskret serva ett större antal singeltjejer.

    ”Eller menar man att kvinnor automatiskt klarar få sex ändå om dom vill?”

    Du har glömt vad jag skrev i min första kommentar om hur för dem politiken går först. Om kvinnor behöver avstå från sex för att gynna maktkampen så är det enligt radikalfeminismen kvinnors förbannade plikt att göra det och de kvinnor som inte gör det anses vara klassförrädare.

  21. Erik

    När jag läste om radikalfeminismen i gemzöe så utelämnades hela den här biten. Det nämndes inte inte så utförligt åtminstone. Vilket inte förvånar , då hon ”forskar” i genusvetenskap och har all anledning att förmildra de underliggande tankarna .

  22. @Erik

    ”Alltihop handlar om att tjejernas erbjudande om sex inom äktenskapet inte skall ha konkurrens.”
    Ja, det är i detta allt bottnar. Eller i vart fall dit det leder. De flesta radikalfeminister är inte medvetna om denna obehagliga koppling till historien bara, de ser sig som radikala

    ”Leijonhufud är radikalfeminist och inom radikalfeminismen anses kunskap och utbildning enbart vara maktfaktorer. Idén om objektiv kunskap hånas öppet.”
    Stämmer också. Men denna syn stämmer inte överens med den störta delen a vvårt samhälle, och det är därför en av redikalfeminismens svagaste länkar. Deras förrakt/förnekande mot fakta bör visas upp, inte bara påtalas.

    Skyddsjak
    ”Du anses, juridiskt sett och gentemot det allmänna, oskyldig till dess du bevisats skyldig (rättning till Teo: det finns bara dessa två).”
    Jag var otydlig, sorry. En person frikänns ofta i brist på bevisning, och ska därför anses oskyldig då ingen anklagelse kunnat styrkas. Däremot är domstolar försiktiga med att hävda att inget brott har begåtts om det inte helt kan avfärdas. Endast någon enstaka gång har jag sett en sådan formulering. Resonemangen återfinns i domskälen.

    Som du mycket riktigt hävdar så förutsätts samtycke, och det är detta grundläggande axiom man vill avskaffa. Och knuten man måste lösa i så fall är hur samtycket ska kunna ges om det i efterhand ska kunna styrkas. (Endas sättat att frångår ord-mot-ord-situationen.) Jag vill gärna pressa Leijonhufud eller någon annan större radikalfeminist på detta. Vardagsfeministerna tänker inte så långt och har inte en susning, men en juridikprofessor kan inte passa frågan.

    Ekvalist
    ”Om du läser hennes titlar ordentligt så hittar du det lilla ordet ”emerita”. Det betyder ”pensionerad”. Hon har därför alla möjligheter att prata ideologi på heltid.”
    Ja, och tidigare stod det ”emeritus”, har de dammat av en feminin titel? Strunt samma. De står fortfarande i universitetens tjänst, därav titeln. Hon har självklart samma rätt till sina åsikter som vem som helst. Det föreligger bara ett högre ställt krav i hennes fall att förklara sig om hon driver linjen, eftersom att hon också har inflytande. Hon är inte vem som helst i den offentliga debatten.
    Men det farligaste är inte att vi har professorer som är ute på så tunn is. Utan att resten av det juridiska sverige är såpass tyst.

    Teo

  23. Hittade följande påstående om radikalfeminism

    ”Radikalfeminister anser att många institutioner i samhället – som äktenskapet, kärnfamiljen, prostitution, religion och moderskap som institution – skapats med det enda eller främsta syftet att förtrycka eller kontrollera kvinnor. De kan därför inte reformeras utan måste avskaffas. ”

    Det stämmer mycket med min egna bild och jag får inte ihop det med vad du skriver Erik. Det verkar finnas radikalfeminister som inte ser någon fördel alls med att tvinga män till förhållanden. Effekten av deras politik kan ju dock leda till det. Är det det du menar?

  24. @Torstensson: Givetvis ska det mycket till innan en kvinna som vill ha sex inte ska få det. För män gäller inte samma sak. Prova på krogen t ex. KSM är en viktig del i radikalfeminism.

  25. @Torstensson:

    ”Det stämmer mycket med min egna bild och jag får inte ihop det med vad du skriver Erik. Det verkar finnas radikalfeminister som inte ser någon fördel alls med att tvinga män till förhållanden. Effekten av deras politik kan ju dock leda till det. Är det det du menar?”

    Vad skulle jag annars mena? Låt mig berätta en hemlighet för dig: Marxismen förespråkar inte bara våld utan även lögner.

    När jag säger att moderna feminister är motståndare till jämställdhet är det inte för att de säger de orden utan för att vad de säger innebär just det, oavsett vilka kombinationer av ord som de häver ur sig. Det står för samma sak oavsett vad man kallar det, precis som man kan kalla Game of Thrones reaction-videon vad som helst och det är fortfarande en massa kvinnor som skriker och gömmer ansiktet.

    Radikalfeminismen är en DIREKT respons på de åsikter om ”FREE LOVE” som dominerade de vänsterkretsar som var tongivande när debatten uppkom på 60-talet. Så länge free love verkade handla om kvinnors frihet så var feminismen positiv till konceptet men när män efter skilsmässor blev ihop med 10-20 år yngre kvinnor medan de äldre kvinnorna inte längre limde VÄLJA att jobba utan i brist på man MÅSTE jobba. Då var det inte frihet längre och motreaktionerna var ett faktum.

    MotReaktion 1: 70talet Lesbisk separatism, ligg inte med män alls.
    MotReaktion 2: 80talet Radikalfeminism, ligg enbart på dina villkor

    Vad de behövde intala sig själva de trodde på för att få den här skiten att fungera bryr mig inte i ryggen. Det är lika ointressant som att fråga kommunister vad murarna, taggtråden och kulsprutorna hade med rättvisa att göra. Åhhh det där??? Det är bara olyckor i arbetet, RIKTIG kommunism ser annorlunda ut vi lovar dyrt och heligt!

    Jag har läst tusentals sidor skrivna av de här människorna och den ständiga röda tråden – vad de är mest rädda för av allting – är att män skall ”komma undan” Det spelar ingen roll vilken ide de har förespråkat de ändrar sig på en gång om det visar sig män ”kommer undan” De är villiga att ändra vilken åsikt som helst, de HAR inga åsikter som de värderar bortom den effekt de vill ha.

    Alla deras teorier skrevs för att de trodde de skulle leda till en viss sak. De trodde porr skulle befria kvinnor. Gissa vad som hände? Män lärde sig gilla det och då var det inte kul längre. Samma sak med ”FREE LOVE” som först verkade så befriande. Men sedan visade det sig att vad killarna eftersträvade var harem av villiga utbytbara damer – hur tror du det påverkade feministernas syn på ”free love”?

  26. Erik, jag tycker att radikalfeminismen spretar nått otroligt och det beror nog på att som du säger, varje gång männen kommer undan så ändrar dom teoretisk inställning.

    Vi kan även se detta kännetecken för radikalfeminism ( för det är ju något man känner igen det på) i genusvetenskapens senare teorier om vithet. Man kom på att efter att uppmuntrat skilsmässor och kross av kärnfamilj att de vita männen skaffade kvinnor från andra länder . Männen kom undan och snabbt skrevs det nya teorier om intersektionalitet där vita män sägs exploatera ovita kvinnor.

    Feministerna skiter ju i ovita icke etniskt svenska kvinnor i SVerige så varför skulle dom bry sig om thailändska kvinnor ? Det gör dom inte, däremot insåg dom att mannen kom undan, han fick förhållande och sex från andra kvinnor och det kunde inte accepteras.

    Ps

    Är jag blockad? Fick byta mail .

  27. @Torstensson:

    ”Erik, jag tycker att radikalfeminismen spretar nått otroligt och det beror nog på att som du säger, varje gång männen kommer undan så ändrar dom teoretisk inställning.”

    Det gäller inte bara radikalfeminismen utan all feminism. Det speciella med radikalfeminismen är att den fokuserar på det sexuella förtrycket och framför allt vill göra vad de anser är dåliga former av sexuella relationer olagliga. Radikalfeminismen anser skillnader i sexualitet är socialiserade och menar sex inte är viktigt för killar – de bara tror det pga kulturen.

    Radikalfeminister vill reglera kulturen med lagar. I USA gick det dock fullkomligt åt skogen för porren skyddas mycket starkt av yttrandefriheten och när radikalfeministiska profiler som Andrea Dworkin och Katherine MacKinnon ville skita i grundlagen så blev de totalt mosade i den rättsliga debatten.

    Genusfeminismes fokus å sin sida är mer ekonomiskt än sexuellt och i fjärde vågen ingår så många Paris Hilton-feminister att man tvingades ändra sig från att tycka minitrosor är manligt förtryck till att anse de är ok bara det sker på tjejers egna villkor. Med andra ord ändra förutsättningarna – få samma skit som du hade från början men denna gång av ”rätt orsaker”

    Så feminismen förespråkar ingen som helst faktisk ändring. Den vill bara hitta på rationaliseringar av tjejers normala beteenden. Ett utmärkt exempel på detta är Gloria Steinems syn på äktenskap. I åratal var Gloria Steinems budskap att tjejer inte skall ingå äktenskap, sedan när hon ville göra det var det plötsligt ok. Så här ser mönstret ut:

    1. Kvinnor gifter sig
    2. Feminister säger äktenskap är dåliga
    3. Kvinnor gifter sig
    4. Feminister säger äktenskap blivit ok nu

    När feministerna är klara har vi alltså samma resultat som vi hade från början – fast denna gång av ”rätt orsaker” och feminismen tror ju på fullaste allvar att ord styr verkligheten så för dem är det jättestor skillnad att tjejer gör samma sak som de alltid gjort bara det är av feministiskt rätt orsaker.

  28. medan mannen har en omåttligt primitiv och aldrig så sinande sexualdrift.

    Hon har kväkt ur sig ett par riktiga grodor i den riktningen.
    Givetvis hittar jag inte citaten nu, men jag hade för mig de senaste var i en newsmillartikel om trafficking.
    Damen är i vart fall spritt språngande binnegalen.

  29. @Nils D:

    Det brukar låta så, men det brukar aldrig stämma. Jag letade efter den nationella studie om alzheimer hon omtalar men hittade inte någon som kunde stämma med det hon talar om. Som vanligt är ju journalister värdelösa på att ange sina källor.
    Vad som sker i Holland är knappast relevant här, men vi kan ju diskutera vilket kön som kan handla sexleksaker på apoteket. Vilket kön som fångas upp vad gäller depression, vem som går på regelbundna kontroller för vanliga cancerformer (cellprov hos gyn och mamografi eller prostata.) För hon har helt rätt, mönstret känns igen. Hon behöver bara ta av sig glasögonen som spegelvänder hennes värld.

  30. Ninni

    Men det där kan ju en genuskorrekt människa alltid snirkla sig ur.

    En vulgär sådan kan ju hävda att män visst kan köpa sexleksaker på Apoteket (dildo) För mäns g-punkt sitter ju nånstans nära röven.

    Vet inte hur många ggr jag hört detta och med undermeningen att penis i vagina-sex är en social konstruktion. Fan vad trött jag blir när jag tänker på det…

  31. Ninni:
    De låter säkert bli att ange källan medvetet, för annars kan ju någon få för sig att kolla källan, och så blir de avslöjade att de inte kollat så noga. Men du grejade det ändå, jättekul!

  32. @Maria:

    Visst är det därför. Det är enda möjligheten för dessa sk. journalister (där jag inte drar alla över en kam, det finns journalister som gör ett bra jobb, tex Marika Formgren, men de är undantag) att kunna ljuga sig blåa. Jag har en väldigt liberal politisk syn på juridikområdet. Hade jag blivit politiker så hade vår blå bok fått genomgå en omfattande bantningskur. Just här är nog enda stället jag skulle vilja se ökad lagstiftning. Media ställer till så mycket elände samhället genom detta agerande och piskar igång den ena moralpaniken efter den andra. Därför skulle jag vilja se att man satte snaran om halsen på journalister och de etablerade media genom en lag som sa: Om man hävdar att ”forskning visar” osv. så ska källa anges på ett korrekt sätt. Och om det är förvridet budskap ska skribenten/journalisten vara juridiskt ansvarig.