Vi börjar med invändningarna mot rubriken: Precis, det är inte okej att påstå att kvinnor inte kan argumentera. Det måste ju vara därför som rubriken på artikeln som jag skall bemöta är ”Män kan inte argumentera – Så här gör du om de försöker”. Det visar ju hur mycket folk bryr sig om jämställdhet och sexism eller hur? Det verkar vara den samtida ”svenska paradoxen”. Ju mer man normaliserar generaliseringar om män och ju värre saker som sägs om män – ju ivrigare tycks de personer som hävdar sig vara emot generaliseringar bli att förhindra att de även görs om kvinnor. Saken är dock den att tar man bort motståndet för en vattenström så får man inte magiskt jämvikt. Man får bara en starkare ström.

Vi har redan en artikel som säger ”Män kan inte argumentera”. Den som vill ha färre generaliseringar kan lägga krutet på den artikeln och de 100 liknande vi har i media som också säger negativa saker enbart om män. Utan dem behövde jag inte skriva ett inlägg om hur kvinnor inte kan argumentera. Inte för att mina argument blev mindre sanna utan för att det då saknades behov att belysa kvinnors svagare sidor. Men nu råkar det vara så att kvinnor idag är mer eller mindre omgivna av artiklar om sin egen överlägsenhet vilket dessutom logiskt leder till egen offerstatus för när nu kvinnor är så till synes överlägsna män på precis allting så kan det ju bara vara förtryck av värsta sort att kvinnor inte i högre grad är världens härskare.

Första steget: Kvinnoförtryck

Detta är en världsbild som bekräftas av regeringens lagförslag där man vill ha tvångskvotering av 40% kvinnor till företags styrelser. Framtidens fråga blir sålunda inte huruvida kvinnor kan argumentera, utan huruvida kvinnor överhuvudtaget kommer att behöva argumentera. Poängen med kvoteringslagar är ju att argument inte behövs, makt är allt som behövs.. Det återstår dock att se om regeringen utan egen majoritet lyckas skrämma upp övriga partier tillräckligt mycket för att få igenom lagen. Rädsla lär vara det enda sätt som Löfven kan få igenom förslaget med tanke på att de socialdemokratiskt styrda organisationer som gapar högst efter kvotering varken själva berörs eller har en tanke på att byta ut de egna vänstermännen i vänstertoppen.

LO tycks ha hyckleri som värdegrund. De har ett skamlågt antal kvinnor i egna toppen men gapar om hur alla andra behöver fler kvinnor i toppen. Ju färre kvinnor man själv har ju mer tycks man behöva gapa och skrika för att kompensera sina egna brister. LO har dessutom numera en kvinna färre i toppen efter skandalerna med fackförbundet Kommunal vars chef – en av LO-styrelsens få kvinnor – tvingades avgå när det avslöjades att Kommunal under hennes ledning sysslat med oegentligheter av närmast episka proportioner.. Så det var en kvinna färre i en LO-styrelse som redan tidigare tvingats fantisera ihop titeln ”andra vice ordförande” åt Ingela Edlund när de hade så få kvinnor i toppen.

Idag är både LO:s första vice och andra vice ordförande kvinnor så räknar man bara de fyra högst upp så kan de tack vare den påhittade titeln andra vice ordförande påstå att de har 50/50 könsfördelning där. Vad gäller övriga LO-styrelsen så ser det väldigt annorlunda ut. Av de 14 fackförbund som utgör LO och vars ledare utgör LO:s styrelse är det endast 2!!!!! som idag leds av kvinnor. Två av fjorton i en organisation som kräver 40% för alla andra. Man kunde tro att folk skulle regera mer eller i alla fall att det fanns någon marknadsföringslag som gjorde det olagligt att ljuga öppet på det här sättet.

Andra steget: Rasifiering

Vidare när vi ser bortom könsdebatten så hittar vi samma hyckleri hos regeringspartiets ungdomsförbund. Uppenbarligen är det fullt möjligt att år 2016 sitta på en hög position i Socialdemokraternas Ungdomsförbund och samtidigt förespråka separatism baserat på vilken ras som folk tillhör. Förutsatt då att du inte heter Jared Taylor och förespråkar att vita (var nu gränsen går för att vara vit***) frivilligt väljer att umgås med andra vita för det skulle ju vara rasism även om White själv kallar det för racialism (Racial realism). Men heter du Maria-Elsa Salvo, är ordförande i SSU Stockholm och kallar det rasifiering ja då åker du inte automatiskt in i den omvärldsbeskrivning som Jared Taylor får dras med och inte heller verkar det som om Socialdemokraterna ser till att SSU utesluter de här ”rasifieristerna” (eller vad nu vi skall kalla dem) ifråga.

***Det här med vithet… Hur bedöms egentligen vem som är vit? Det är ju högintressant det här hur vissa ”forskare” påstår sig syssla med studier av vithet samtidigt som det ingenstans verkar finnas ett officiellt kriterium för att vara vit som bestämmer var gränsen går. Det kanske är dags att börja fråga högskolors chefer vad som faktiskt studeras på deras institutioner under benämningen ”vithet”? Ingår folk från Grekland?Ingår folk från Brasilien? Och vad gäller folk vars föräldrar har olika ursprung. Vad bestämmer då vem som är vit? Skall det vara som USA beskrivs av Karin Henriksson i boken ”En droppe svart blod” där 40 miljoner människor skall klassas som svarta om de så bara har en droppe svart blod i ådrorna? Skall Obama som före 1988 inte ens hade varit i Kenya betraktas som afroamerikan?

Man kan även fundera över Spaniens och Portugals ställning i dessa debatter. På amerikanska forum har Spanien dragits in både i rasdebatter och könsdebatter. Först var det studenter som menade att deras spanska spanskalärare var för vit för att tillåtas lära ut spanska. De kallade det ”kulturell appropriering” att vita (spanjorer) talade spanska. Som om inte det var absurt nog har samma sorts människor startat debatter där de beskriver spanska språket som ”problematiskt” för att det inte är språkligt könsneutralt. Exempelvis: Latino/Latina där vissa av stollarna hittat på att de skall stava det LatinX eller Latin@ vad som helst som de kan hitta som de inbillat sig gör någon som helst skillnad förutom att tjänstgöra som behändig ursäkt för att få leka diktator och bestämma över andra.

En som har blivit kritiserad som ”vit man” är journalisten och radioprataren David Pakman. Saken är den att han är argentinare född i Buenos Aires så hur skall man veta att han är vit? Har man gjort en kontroil av hans släktträd eller? Vad är det som bestämmer vem som är vit och vem som inte är det? Hur avgörs den här vitheten som SSU Stockholm och Södertörn pratar om? Finns det ens något officiellt kriterium eller är det bara för de som förespråkar den här världssynen att godtyckligt plocka bort människor baserat på ingenting förutom utseende eller hur exotiskt deras namn låter? För övrigt hur ser det ut om det blir polissak? kan polisen i sitt arbete utgå från hänvisningar till vithet där det ingenstans framgår hur man bedömer vem som faktiskt är vit?

Med detta sagt är jag klar med min presentation av bakgrunden och förutsättningarna. I Del 2 kommer jag att demonstrera argumenten för hur dåliga kvinnor är på att argumentera. Observera att jag skulle kunna sätta in ett (vissa) både här, tidigare i texten och i rubriken. Anledningen jag inte gör det är att den publicerade artikeln på Nyheter 24 bevisligen inte behövde det så tanken att jag skulle behöva det är bara ytterligare ett exempel på hur man är för upptagen med att ifrågasätta fel saker. Det var ju därför jag såg mig tvingad att skriva ett helt inlägg med bakgrunden innan jag kunde börja med själva argumentationen – ni vet den som jag ”som man” inte skall kunna.

Fortsättning följer