Könsskillnadens etik och andra texter
avatar

Inledning

När jag jobbat med en bok så är en del av arbetet att undersöka ”runt om”; vem är författaren? Vad har den författaren och hennes teoribildning haft för påverkan på vårt Sverige?
Denna författares påverkan i svensk feminism och genusvetenskap är, vad jag kunde se, nära obefintlig. (Hon har istället haft stort inflytande på den feministiska rörelsen i Europa, kanske främst i Frankrike och Italien.)

Jag övervägde om jag skulle strunta i att skriva om den alls, men beslöt mig för att göra det av två orsaker:
1) Vem vet vad morgondagen har i sitt sköte och kanske kommer vi en dag behöva denna för att mota Olle i grind?
2) Det representerar en annan gren inom feminismen, särartsfeminism.

Författaren, Luce Irigaray, född 1930, är en franskfeministisk teoretiker inom filosofi, lingvistik och psykoanalys. Begreppet franskfeminist betecknar skrivandet om kvinnan, från ett kvinnligt perspektiv. Som särartsfeminist menar hon att jämställdhet innebär att det traditionellt kvinnliga ska uppvärderas till samma status som det traditionellt manliga och att vi ”måste tänka över lagen i dess helhet på sådant sätt att den blir rättvis mot två skilda genus, skilda i sina behov, sina begär, sina egenskaper”(s. 105).

Könsskilladens etik och andra texter

Boken är, liksom Butlers ”Könet brinner!”, ett urval av författarens texter översatta till svenska. För urval och översättning står Christina Angelfors. Den påminner om ”Könet brinner!” på ytterligare ett sätt då det är ett filosofiskt tänkande.

Föraktet mot män och det traditionellt kvinnliga

(s. 90)

Ur lönsamhets- eller vinstsynpunkt finns det inget som från en arbetsgivares sida kan försvara sådana urvalskriterier. Kvinnlig arbetskraft är vanligtvis mera samvetsgrann och effektivare. Den dricker mindre, drogar sig mindre, är på det hela taget mindre benägen att begå överträdelser om kan leda till straff. Varför väljer en arbetsgivare mot sina egna intressen?

Detta är bara ett misandriskt påstående. På intet sätt belägger hon att kvinnor skulle vara bättre arbetskraft.

(s. 42)

Lagen är könsbestämd, rättvisan likaså, men på felaktigt sätt.
a) Vad könsskillnaden beträffar har lagen stiftats av en samling män på ett sätt som förslavar kvinnorna: kvinnan ska lämna sin familj, bo hos sin man, anta hans namn, låta sig ägas fysiskt av honom, bära och föda hans barn, uppfostra dem, det vill säga tjäna som barnsköterska och kokerska, tvätta och städa – monotona och tråkiga jobb precis som arbetarnas, vars lott somliga upprörs av.

Här ser vi dels hur dåligt denna är applicerbar på vår kultur och tid. Det finns inget i lag, i Sverige av idag som ”förslavar” kvinnor på detta sätt, vi kan välja.

Men, det jag främst ville visa med detta citat är fördömandet av det traditionellt kvinnliga. Det är återkommande i denna feministisk litteratur att det traditionellt kvinnliga är slaveri och tråkigt. Dessa feministiska kvinnor är naturligtvis fria att anse att detta är tråkigt slaveri, men välj bort det då?! Vad hindrar er?

Jag blir ilsk av denna demonisering av det traditionellt kvinnliga. Feminismens framfart i Sverige har medfört att vår syn på traditionellt kvinnliga uppdrag förändrats. Så här skriver t ex Correns krönikör Carina Glenning:

Av en för mig outgrundlig anledning betraktas ofta det traditionellt kvinnliga som fult (om det inte är män som utför det) och det traditionellt manliga som eftersträvansvärt och fint.

 

Medan jag växte upp och formades i en relativt neutral ”könssocialiseringsskola” under 80-talet, där män inte var privilegierade monster, där kvinnor kunde välja traditionellt manligt eller kvinnligt yrke är detta den könssocialisering unga kvinnor formas av sen 90-tal. Blir man fri och lycklig av den ”skolan”? Är det detta som ger ”100 val istället för två!”?

Dolda strukturer

(s. 79-80)

Här ska i all blygsamhet några applikationer och implikationer vad gäller diskursens (manliga) könsbestämning anges, delvis med hjälp av dess egna metoder, i syfte att försöka blottlägga de premisser som ständigt hålls dolda.

Efter detta kommer nio sidor, där författaren uppdelat i fyra punkter menar att klargöra(förmodar jag) detta dolda. Äh! Låt mig säga så här, jag sjunger inte ”I Can See Clearly Now” 

Jag vill ger er en bild av detta klargörande(?) och citerar därför den första av dessa nio sidor, så här kommer ett långt citat. (Boken är från pärm till pärm så här. fettext är i original kursiverad)

1. En eidetisk struktur styr det sätt varpå vår sanning fungerar. Inget varande, inget förhållande till det varande, kan framställas utan att man refererar till en modell, vilken bestämmer dess uppenbarelseform som ett approximativt mimande av dess idealvara. Det generella bestämmer det faktum att meningen kan bli egentlig. Inget språkligt uttryck är i stånd att tala sant (säga sanningen) om det inte underkastar sig de allmänna-egentliga termer, som stöper det i adekvata, d v s essentiella, former.

Hur ska vi ställa följande fråga till ett sådant logiskt system: vad blir det av naturen i detta diskursiva funktionssätt? Eftersom den alltid redan är reducerad genom sin underordning under idéerna kan den inte längre återges annat än via kategorier, som gör att den undandras omedelbar sensoriell varseblivning. Denna i naturen grundade kausalitet lever emellertid kvar och underhåller all idéproduktion. Var och hur visar sig detta i diskursens former? Vad är det för slags tystnad som gör motstånd mot en sådan logik? Vad säger och gör sanningen, logos, beträffande den sensoriella omedelbarheten?

Vilka affekter tillåter exempelvis logos att artikuleras, att komma till tals i språket? Finns det för resten överhuvudtaget några ideella affekter som inte redan är reducerade just för att de är affekter? Redan från början skulle alltså det logiska systemet utplåna ett visst förhållningssätt till affekten både för mannen och kvinnan. Faktiskt finns det bara en idé för varje varande och för varje uppfattning om den varande.

Men skulle inte denna eidetiska struktur kunna tolkas som en omöjlighet, för mannen, att ge mening åt sitt naturliga ursprung, att predicera sitt förhållande till den moder-materia som han utgår ifrån? För att existera som man måste han nämligen skiljas från den, glömma den, bryta alla band av intimitet-kontinuitet, hindra all sympati (i ordets etymologiska bemärkelse) till denna ursprungliga materia, vilken omöjligt låter sig reduceras till hans vara som man. Åtminstone som han föreställer sig detta. Ty den identitetsprincip som råder skyddar honom från varje återfall i en heterogenitet, som skulle kunna grumla renheten i hans förhållande till sitt eget jag.

Sjunger ni ”I Can See Clearly Now” nu?

Galenskaper

När jag sköte fakta kring författaren, så fastnade jag för följande:

”I Irigarays essä Sujet de la science, sujet sexué? från 1987 analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt socialkonstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einsteins välkända formel E=mc2 är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla – inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.”

Sexismen är uppenbar?

Sexismen är uppenbar?

Jag blir helt stum! Ska man skratta eller gråta, ska jag skämmas över att tillhöra ett könskollektiv där man letar sexism i naturvetenskapliga formler, skall jag bli upprörd över att motsvarande idioti skattefinansieras i Sverige?

Sammanfattning – Man sa; ”Läs på!”

Nu har jag läst på. Jag har försökt välja ett representativt och brett urval för att täcka in olika teoribildningar. (Jag har upptäckt att jag missat en del, maskuliniteter. Det kommer åtgärdas, bok är beställd.) Jag har nu avklarat den teoretiska delen av genusbiblioteket, ger den något stöd? Finns det, vad jag kunnat se så långt, belägg för alla de mantran och ”strukturer” vi hör från feminister och genusvetare?

Inte ett enda!

Nu kommer jag gå vidare till nästa ”grupp titlar”; studier och forskning. Det kommer ta lite mer tid i anspråk att strukturera, men det kommer!

 

Kommentarer

Könsskillnadens etik och andra texter — 19 kommentarer

  1. I tid och otid tycker jag att jag möter argument på temat att biologister misstar sina idéer för naturen. (Uttryckt på olika sätt.) Den citerade sidan, andra stycket.

    Naturen är bara ett facit om vi kan förstå och tolka det vi ser. Vi formulerar teser och idéer om den mot våra befintliga (kuturella) kunskaper. På ett filosofiskt plan kan vi ifrågasätta allt. Då vår ”kunskap” bara bygger på sinnesdata, som kan var hur felaktig som helst, kan vi i princip inte ens bevisa att vatten är blött utan att blanda in kulturella föreställningar.

    Men dessa kulturella föreställningar (som i sig också är ett stycke natur) är allt vi har. Det är ironiskt nog allt som feministerna har också. Men det glömmer de ofta bort.

    Frågan är därför bara i vilken mån vi vill ta hänsyn till det vi kan se och mäta? Eller om vi ska bortse ifrån naturen i rädsla att tolka fel och istället hitta på en ”trevligare” verklighet som ”enbart” är kulturell? Tex Einsteins E=mc2?

    Det är möjligt att Einsteins formel en dag får vika för en mer preciserad variant, liksom Newtons fick göra. Men jag röstar på att vi kör på den tills vi har något bättre.

    (Om den är sexistisk för att ljuset går fort, så kan hon trösta sig med att tiden står still vid denna hastighet. Det borde vara ultrakvinnnligt Wink )

    Teo

    SvaraSvara
     
  2. Åhh herregud! Har du läst dårfinken Luce Irigaray nu också Ninni? Att hon är helgalen vet du nog redan men för dem som missat dem kommer här hennes höjdpunkter från ”Fashionable nonsense” Sokal & Bricmonts uppgörelse med fransk postmodern teori. Irigarays syn på fysik förtjänar någon form av pris…

    ”The sexism of science, Irigaray argues, explains why fluid mechanics is not as well developed as solid mechanics. The inability of (masculinist) science to deal with turbulent flow is explained by the association of fluidity with femininity: whereas men have sex organs that protrude and become rigid, women have openings that leak menstrual blood and vaginal fluids. Hence male science cannot cope with fluid dynamics.”

    Och så bemötandet

    ”This seems somewhat to overlook that men, like women, are 90% water, that like women, they have 5.5 litres of blood circulating round their bodies, and that they bleed, salivate and, yes, take a leak — just like women.”

    Och så där fortsätter det i all evighet, människans texter är vrickade bortom all förståelse. Hon är övertygad feminist och att som akademiker skriva raka motsatsen till vad som ens liknar vettiga tankar motiverar hennes försvarare så här:

    ”her unique methods and her underlying aim to disrupt the phallocentric economy of representation and make room for the feminine do not seem irrelevant to me. – Andrea Lynn Leshak”

    SvaraSvara
     
  3. Faktum är att om vi hade råd hade jag gärna velat vara hemmafru. Blir så irriterad på att det alltid ska nedvärderas så mycket. Skulle hellre rengöra och ordna med kläderna hemma i en walking closet (där jag kan prova olika outfits med musik på Drink ) än att jobba i butiken och pyssla med andras kläder. Men… nu har vi inte råd att leva bara på min mans lön så jag är väldigt nöjd med mitt jobb och det är väldigt tillfredsställande. Dock så skulle jag inte vilja jobba ihjäl mig med något tungt och slitsamt jobb. Thunder

    Bra inlägg. Jag gillar inte särartsfeminism. Speciellt inte när de tänker att det bara är mammor ska som ska ta hand om barnen. Det ger inte utrymme för att det finns individer, män som kvinnor, som är utmärkta föräldrar. Den där boken verkar vara mest nonsens.

    Det om Einsteins formel var bara sjukt. Dazed

    SvaraSvara
     
  4. Härligt Ninni!
    Ytterligare en bok i det feministiska genustramset punkterad…..
    Undrar om du någon gång kommer att läsa något påtagligt?
    Något med lite substans?

    Jag är ytterst imponerad av att du bara orkar ta dig igenom skräpet.

    SvaraSvara
     
  5. Jag hade en svaghet för att sitta och avkoda postmodernism i DN på 90-talet. Lite som korsordsläsning så här kommer en ganska seriös översättning av den citerade punkt ett – till ren svenska. Naturligtvis inte invändningsfri, men det finns knappast en invändningsfri tolkning av en sådan text.

    >>>
    Det finns en given struktur given för vårt inre som tvingar oss att uttrycka allt vi känner, tänker och upplever enligt denna strukturs essentiella former.

    Naturen är underställd idéerna och kan endast beskrivas indirekt. Trots det påverkar naturen vårt tänkande. Hur vore det om vi upplevde naturen direkt?

    Språket begränsar uttrycksförmågan.

    Strukturen tvingar mannen att skilja sig från naturen eftersom naturen inte kan reduceras. Mannen känner sig smutsig om han identifierar sig med naturen.
    <<<

    Slut på min tolkning.

    Struktuuuuren har vi hört talas om och jag förmodar att naturen är kvinnan, eller möjligen hela jorden inklusive kvinnan, men inte mannen och det rationella tänkandet som implicit ligger och lurar i hela texten.

    Jag tror hon försöker få något sagt men det är märkligt varför hon (liksom många andra inte minst franska filosofer) måste krångla till det. Jag har lite olika teorier om detta krånglande.

    1. Man vill kläda relativt simpla idéer i en fin klädedräkt så att i alla fall den sporadiske läsaren tror att det är riktigt avancerat. Lite avundsjuka mot naturvetenskapens, för den matematiskt oinvigde, ogenomträngliga formler.
    2. Detta är egentligen vare sig filosofi eller vetenskap utan poesi. Det är en litterär genre för människor som njuter av att läsa många svåra ord och meningar. Faktiskt menar jag det inte ironiskt. Jag tror populariteten handlar delvis om detta.
    3. Komplexiteten gör hela inriktningen delvis självgenererande. Den kan existera för sig själv och idissla samma idéer i ett oändligt refererande universum och på så sätt ständigt äska nya pengar utan att någon utomstående kan göra anspråk på att egentligen förstå hur otroligt avancerat det är. "Men det är det nog, så det blir en slant i år igen".
    4. Franska filosofer är extremt intelligenta. Ludwig Wittgenstein däremot var österrikare, uttryckte sig klart och tydligt och var därmed inte så smart. (Ironi.)

    Kritiken av E = mc^2 är underbar! Jag har läst den tidigare men glömt. Moria von Wright måste läst och inspirerats! Sådana små sentenser är utmärkta vapen mot hela skolan i och med sin fullständigt infantila idioti.

    SvaraSvara
     
  6. @Adam Bek:

    ”1. Man vill kläda relativt simpla idéer i en fin klädedräkt så att i alla fall den sporadiske läsaren tror att det är riktigt avancerat. Lite avundsjuka mot naturvetenskapens, för den matematiskt oinvigde, ogenomträngliga formler.”

    Tyvärr är det inte så enkelt. Den franska intellektualismen har en diger bakgrund av att prioritera textens form före innehåll. Det är en tradition som sträcker sig ända bak till Ferdinand de Saussures teorier som kan sägas ha startat alltihop även om det var studenterna som kom efteråt som ställde till det.

    ”2. Detta är egentligen vare sig filosofi eller vetenskap utan poesi. Det är en litterär genre för människor som njuter av att läsa många svåra ord och meningar. Faktiskt menar jag det inte ironiskt. Jag tror populariteten handlar delvis om detta.”

    På enkel svenska är det varken vetenskap eller filosofi utan helt enkelt bara konstyttringar. Även här hittar vi en fransk bakgrund, denna gång i Rousseau.

    ”3. Komplexiteten gör hela inriktningen delvis självgenererande. Den kan existera för sig själv och idissla samma idéer i ett oändligt refererande universum och på så sätt ständigt äska nya pengar utan att någon utomstående kan göra anspråk på att egentligen förstå hur otroligt avancerat det är.”

    Som du kan se här finns stora likheter med disciplinen och Franrikes ekonomiska situation.

    ”4. Franska filosofer är extremt intelligenta. Ludwig Wittgenstein däremot var österrikare, uttryckte sig klart och tydligt och var därmed inte så smart. (Ironi.)”

    Det är mycket möjligt att dessa verklighetsfrånvända filosofer är smarta, de har trots allt levt gott på trams i åratal, detta ändrar dock inte att vad de producerar är opraktiska och oanvändbara saker.

    SvaraSvara
     
  7. Faktum är att särartsfeministiska argument framkommer från tid till annan i debatten. T ex: Om fler kvinnor blev styrelseledamöter skulle företagen bli lönsammare, miljövänligare, snällare mot arbetare etc etc. Man förutsätter att kvinnor har några generellt goda egenskaper de kommer föra med sig in i styrelserna. Förutom rent snömos där man tillskriver ett kön en massa goda egenskaper missar man som vanligt skillnaden mellan individ och grupp. Inget säger att just de få kvinnor som skulle komma in i styrelser skulle skilja sig så mycket från männen där. Faktum är att de är mer riskbenägna än männen eftersom kvinnliga ledamöter i snitt är 10 år yngre och mindre erfarna.

    Så särartsfeminister ska vi inte negligera.

    Sedan hennes vetenskapliga haveri med Einsteins relativitetsteori. Haha, förutom att naturen är på ett visst sätt, inte som vi vill att den ska vara, har hon ytterst vaga argument. För att inte E ska bli löjligt stort måste vi se på väldigt små massor på atomnivå. Kompenserar för de höga hastigheterna. Sen måste hon ju bara älska kvantfysik. Partiklar som kan uppträda på flera ställen samtidigt måste ju vara feminint kodat (simultankapacitet som ju alla kvinnor har). Heisenbergs osäkerhetsprincip måste ju passa en postmodernist (Ha, där ser ni att allt inte kan mätas! Positivist-losers.) Newtons gravitationslag fungerar ju hyfsat här på jorden med ”kvinnliga” vardagspraktiska avstånd och hastigheter. Även här ställer Einstein (denna mansgris) till det med sina långa avstånd, stora/små massor och höga hastigheter. Kanske får han lite upprättelse då han visar att tunga objekt gör stora härligt kvinnliga gropar/brunnar i rymdtiden.

    SvaraSvara
     
  8. Wow! Det där med Einsteins teori har jag läst förut. Det är ibland en fin linje mellan att få publicera en bok och att bli inlagd på en psykiatrisk klinik verkar det som.

    Well done, Ninni! Att du orkar?! Du borde få betalt för det här, åtminstone för sveda och (huvud)värk.

    SvaraSvara
     
  9. Är ytterst tacksam att du orkar läsa och recensera det här snömoset, det hade jag aldrig klarat.
    Inte minst för att det är en ordmassa, lika ogenomtränglig som en djungel. Jag blir så förvånad att hela ”slasken” är så ovetenskapligt, så vetenskapsfientligt.

    SvaraSvara
     
  10. @Erik:
    Att ursprunget till postmodernistisk soppa är en förtjusning i form före innehåll kan säkert stämma. Det motsäger inte att andra vetenskapers otillgänglighet inspirerat postmoderna studenter att just använda denna förtjusning i form till att krångla till sin egen produktion. Speciellt om de inte haft något särskilt att säga egentligen.

    Förmodligen är det dessutom inte en slump att just språkvetenskap ligger som grund och inspiration till den postmoderna konstruktionens alldeles särskilt svårgenomträngliga och begreppstynga tankesystem.

    I grenen ”håll postmodernismen vid liv” är det dessutom, som vi redan varit inne på, alldeles utmärkt med svårgenomträngliga grunddokument. Det ger ett digert material till efterföljarna att uttolka. Arkeologerna gräver, letar, daterar och sorterar, biologerna sitter vid sina mikroskop eller är ute i det stora gröna och söker, astronomerna har sina teleskop och sina svåra beräkningar, fysikerna har världens största leksak CERN (som inte kan jämföras med en fallos till feminismens förtret) att leta partiklar i efter extremt svåra beräkningar, medicinarna har den svårbemästrade kroppen att utforska och förstå. Inte konstigt att postmodernisterna också vill ha något oöverskådligt att leka med. Tänk om leken annars tog slut?

    SvaraSvara
     
  11. @Ulf T:

    Hehe, jag trodde du skulle dra till med en linjär accelerator.

    För övrigt är väl radioteleskop (inbuktande skålar) feministiska medan optiska (kikare) är förtryckande manliga konstruktioner som i värsta fall måste skjutas ut (usch!) i rymden med raket (fy!).

    SvaraSvara
     
  12. @Ninni
    Tack för att du orkar med dessa textmassor.

    (Carina Glenning’s värld låter lite utopisk: Vuxna människor som diskuterar vad var och en vill och kommer överens om en lösning. Skall vi behöva ha det så? Vart tog strukturerna vägen? Smile )

    Lät först som en översättning sämre än salig Ohlmarks (Tolkien). Ju mer jag hör om Irigaray desto mer verkar det som om översättaren verkligen funnit fram till originalets essens.
    De ständiga kursiveringarna hör hemma i en sämre fantasy-roman.

    @Mariel
    Låter som en film från 80-talet med att prova kläder. Har du tänkt på vilken låt du vill höra? ”9 to 5”? ”You’re the Best Around”?

    SvaraSvara
     
  13. Pingback: Feminismens och dess genusindustris hela bibliotek. | Malte on the Roxxx

  14. Att du bara orkar!

    Jag antar att Einsteins e=mc2 ofta används eftersom den är förledande ”enkel” i sin struktur.

    Jag undrar vad Irigaray skulle ha att säga om Maxwells ekvationer (se bifogad bild).

    För oinvigda blir det svårt att angripa dessa, och andra lite mer komplicerade matematiska konstruktioner, ur ett feministiskt perspektiv – de saknar ofta den naturvetenskapliga kompetensen som krävs att ens läsa ut vad de står för.

    SvaraSvara
     
  15. @enstillaundran:
    Det ligger nog en hel del i det antagandet och förklarar kanske även hur det kom sig att ”The Sokal Hoax” blev publicerat.

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting