Hur mycket är en miljard?
avatar

Dolfs logo

Eders Ödmjuke vänder på slantarna

I den offentliga debatten och nyhetsflödet talas det ofta om miljoner hit och miljarder dit. Det börjar lätt snurra i hypofysen när försöker greppa ekonomiska frågor. En miljon är mycket pengar för den överväldigande majoriteten människor, men en spottstyver för staten. En miljard är ofantligt mycket pengar för den överväldigande majoriteten av människor, men närmast att betrakta som fickpengar för staten.

Så hur mycket är en miljon eller miljard då? Hur skall man få en känsla för proportionerna när man talar om miljoner till olika projekt och miljarder till olika grenar inom den offentliga sektorn?

Tja, ett enkelt sätt är ju att dela upp det på invånarna i landet (ca 10 miljoner), eller på de som föder systemet (dvs. de som arbetar; lätt överslag 5 miljoner).

En miljon i offentlighetens utgifter blir då 10 öre per person (eller 20 öre per ”arbetare”).

En miljard i offentlighetens utgifter blir då 100 kronor per person (eller 200 kronor per ”arbetare”).

En liten nätt tumregel att hålla sig till när det talas om pengar i nyheter och andra sammanhang.

Och enligt min mening är varje 10-öring till genusprojekt, presstöd och partibidrag 20 öre för mycket.

Baby med dollarsedel framför könet

 

©2015 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.

 
Publicerat i Dolf Märkt Permanent länk

Om Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

Hjärtlös filantrop och altruistisk cyniker                                                                                  Minimal moderering begränsad till rena nödvändigheter.                                                         Skitstövlar åker ut permanent med en fet spark i ändalykten.                                                   e-mail: dolf.gd@hotmail.com

Kommentarer

Hur mycket är en miljard? — 10 kommentarer

  1. Det var ett ganska smart sett att tänka på! Det låter som att det skulle kunna finnas ganslka många miljarder i omlopp. Om man bröt ner Sveriges budget till belopp per capita, hur skulle då beloppen se ut för en genomsnittsperson? Eller om det skulle gå att dela upp på kön?

    Annars har jag gjort mig en bild av en miljon relativt en miljard, och tänkt mig talet ett (1) som en kub med volymen en (1) kubikmillimeter.

    Då är 1000 en rad med ”kubikmillimetrar” intill varandra, som är en (1) meter lång.

    En miljon (1000 000) är kubikmillimetrar som täcker en yta av en (1) kvadratmeter.

    1 miljard (1000 000 000) är kubikmillimetrar som upptar volymen en (1) kubikmeter, vilket är detsamma som 10 upphöjt till 9.

    En kub på 10x10x10 meter skulle då motsvara värdet på 10 upphöjt i 12, och en kubikkilometer skulle motsvara 10 upphöjt till 18, om jag har räknat rätt.

    Avogadros tal, den mängd atomer som behövs av ett ämne, för att få lika många gram av ett ämne som dess atommassa (ca 1 g för väte och exakt 12 gram av ”kol-12”), är ca 6,023 gånger 10 upphöjt i 23.

    En kubikmil = 10 upphöjt i 21 stycken kubikmillimetrar…

    Avogadros tal skulle, om jag har räknat rätt, motsvara en kub, som har en botten på 10 gånger 10 mil, och en höjd på 6 mil och 230 meter, om talet ett (1) skulle motsvaras av en (1) kubikmillimeter. Så många atomer finns det alltså i ca 1,008 gram väte och i exakt 12 gram kol, av kol-isotopen kol-12.

    :-)

    SvaraSvara
  2. En timme är 3600 sekunder.
    En miljon sekunder är tolv dagar.
    En miljard sekunder är trettiotvå år!

    SvaraSvara
  3. @John Nilsson:

    Om man bröt ner Sveriges budget till belopp per capita, hur skulle då beloppen se ut för en genomsnittsperson? Eller om det skulle gå att dela upp på kön?

    Tja, enligt SCBs arbetskraftsundersökning såg det ut såhär i november 2015:

    Män i arbete: 2 394 100
    Kv. i arbete: 1 960 700

    Genomsnittlig arbetstid:
    Män: 38 tim/v
    Kv.: 35 tim/v

    Det skulle ge antal arbetade timmar:
    Män: 90 975 800
    Kv.: 68 624 500

    M.a.o. 132 % fler arbetade timmar av män.

    Det stämmer rätt väl överens med Fördelning av tid och inkomst (Sv Näringsliv), som noterar dels att kvinnor jobbar mer deltid än män, men också att heltidsarbetande män jobbar 20 % mer än heltidsarbetande kvinnor.

    Sedan finns ju skillnaden i kumulativt livsnetto, dvs inräknat hur mycket man får tillbaka i form av bidrag m.m. Jag sammanställde en bild utifrån två separata bilder ur denna rapport.

    Här uppstår förstås problemet att genomsnittskvinnan hamnar på minus, så man skulle utifrån det kunna argumentera att den där miljarden antingen behöver tas ur männens positiva nettobidrag, eller förutsätter att kvinnor helt enkelt ökar sin sysselsättningsgrad och börjar bidra mer i rena pengar.

    SvaraSvara
  4. @Ulf T:
    Tack.

    Jag tänkte också lite som att ”hur stort är värdet av all produktion i samhället utslaget på varje medborgare?” och ”hur stor del av detta kommer medborgarna till del, och hur mycket stannar i företagen, äts upp av statliga och kommunala byråkratier?” etc. Sådant kan ju också komma medborgare till del, men det vore intressant att veta relationerna mellan det värde som produceras ”primärt” och vad en medborgare i genomsnitt kan disponera i reda pengar själv, som individ. Är tankegången begriplig?

    Förstår att detta inte kanske är så lätt, eller att frågan/frågorna måste preciseras eller omformuleras, men ändå.

    SvaraSvara
  5. @John Nilsson: Lite svårt att få siffror på det, men jag har funderat rent generellt på ämnet som sådant, så det kommer nog mer om det så småningom.

    SvaraSvara
  6. Hej.

    Det där med arbetstid är spännande. Om man kombinerade data för timmar arbetade (som jag läser som timmar på jobbet) med data för hur mycket av den tiden som faktiskt var arbete (istället för FB, div. spel och annan privat verksamhet [med hänsyn till om det sker på rast eller ej]), och eventuellt någon form av kvalitetsindikerande tidsstudie, så skulle det bli ännu mer spännande.

    Personligen har jag alltid gillat beting och ackord, men det ställer sig svårt inom skolan.

    Din metod för att konkretisera hur mycket en miljard hit eller dit är, är allmänt avskydd ju längre ‘till vänster’ i politiken man kommer tror jag (eller så är jag fördomsfull). Ett annat sätt att se skattehöjningar är ju moderna feministers populära ”si och så många minuter jobbar en kvinna gratis” – kanske man kan anamma denna modell till andra områden: ”si och så många timmar per dag går åt till [valfri politisk fråga]”?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraSvara
  7. @Ulf T:

    ”M.a.o. 132 % fler arbetade timmar av män.”

    Menar du inte att det är 32% fler arbetade timmar av män än av kvinnor i Sverige?

    Eller: När kvinnor arbetar 9 månader om året, arbetar män 12 månader om året.

    :-(

    SvaraSvara
  8. @Ulf T: Du brukar ha koll på statistiken, så jag antar det är slarvfel (både avrundning och tänk/formulering): Det är inte 132% mer, utan 90975800 är 33% (32,57%) mer än 68624500.

    SvaraSvara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Subscribe without commenting