Handbok Gender – Andra delen
avatar

Försvarsmakten har lanserat en ny handbok, H Gender, som absolut ingen försvars- eller genusintresserad rimligen kan ha missat vid det här laget. Handboken fastställs att gälla ifrån första September i år. För er skull ämnar jag läsa igenom alla tre (!) handböckerna som utgör H Gender och i lika många blogginlägg sammanfatta samt delge mina egna tankar kring dom.

Hej igen alla sura!

h gender 2

I förra inlägget läste vi Handbok Gender 1:1 Teoretiska grunder och ledarskap där vi ”lärde” oss begrepp och definitioner, lagstiftning och dokument, samt chefens ansvar. Idag ska vi titta på bok nummer två i Triologin om Gender: Handbok Gender 1:2 Genomförande.Boken beskrivs såhär:

1:2 Genomförande

Den här delen ger praktiska råd om hur genderperspektivet kan integreras i verksamheten. Den kan användas i det dagliga arbetet på förbanden, vid övning och utbildning samt planering, genomförande och utvärdering av operationer.

Förord, läsanvisning och inledning är, föga förvånande, mer eller mindre identiska i alla tre böcker. Först på sidan 11 börjar vi lära oss om något nytt, nämligen om:

Operationsmiljön och genderperspektivet

Enligt folkrätten har stridande förband en skyldighet att minimera risk och skada för civilbefolkningen i området. I H-Gender kan vi läsa att genderintegrering är avgörande för att förstå civilläget. Vi måste beakta att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors situation, behov, beteenden och utsatthet i krigstid. Alla förband genomför verksamhet på marken (armén strider där, flyget och flottan baseras där) och kommer därmed i kontakt med civilbefolkningen, varför alla förband också måste göra en genderanalys.

Civilbefolkningen riskerar att utsättas för både direkta och indirekta konsekvenser av väpnat våld. När strid genomförs i närhet till civilbefolkning riskerar man att oavsiktligt skada eller döda icke-kombatanter – en risk som stiger vid strid mot irreguljära motståndare, där denne kan vara civilklädd. Indirekta konsekvenser kan vara ”brist på förnödenheter, förorenat vatten, begränsad rörelsefrihet, arbetslöshet, trauma och sjukdomar.” Vi läser också att ”deras kön kan vara en bidragande orsak till att deras utsatthet ökar.” Vidare kan motståndaren tänkas använda civila som mänskliga sköldar eller begå övergrepp på civilbefolkningen som vedergällning gentemot FM. ”Stereotypt könsrollstänkande kan ligga till grund för motståndarens agerande för att förstärka effekten av dåden. Exempelvis kan motståndaren göra ett strategiskt val att utsätta flickor, i en situation där de anses vara särskilt värnlösa, för övergrepp.”

FM har ett stort behov av att vinna och upprätthålla civilbefolkningens förtroende – det kan rent av vara avgörande, då det ”kan bidra till skyddet av det egna förbandet och information som har betydelse för att agera mot en motståndare”. Genomförs genderanalyser vid planeringsstadiet kan man få kunskap om civila gruppers olika ”förutsättningar, roller och möjligheter” – saker som leder till olika agerande. Detta gäller även vid insatser inom riket, både i fred och i krig. ”Motståndaren kan ha stödtrupper inom landets gränser. Detta kan ha skett genom propaganda eller olika typer av resursstöd till grupper som motståndaren delar åsikter och värdegrund med.”

Vi behöver alltså kännedom om lokal ”kultur, historia och sociala och ekonomiska förhållanden” samt ”kunskap om mäns och kvinnors situation, bevekelsegrunder, agerande och lojaliteter” för att vinna och/eller bibehålla stöd ifrån lokalbefolkningen.

Att integrera genderperspektivet

”Att integrera genderperspektivet i operationer innebär att komplettera den gängse verksamheten med information, analys och hänsynstagande till civila män, kvinnor, pojkar och flickors situation, behov och förutsättningar. Detta ska göras redan på planeringsstadiet.” Detta sker i tre stadier:

  1. Informationsinhämtning som synliggör både män och kvinnor
  2. Genderbaserad analys av inhämtad information
  3. Planering

Steg ett: Informationsinhämtning

”Information ligger till grund för den underrättelse som utgör grundstommen i insatsplaneringen.”

aspekter informationsinhämtningDen information som ligger till grund för genderperspektivet inhämtas under den ”vanliga” verksamheten – man skickar alltså inte ut speciella ”genuspatruller” för att inhämta information specifikt för just genderperspektivet. Informationen kan inhämtas på följande sätt:

  • Så kallade ”social patrols”, där en grupp under patrullering tar sig tid att söka upp och prata med civilbefolkningen.
  • Notera skillnader och förändringar i rörelsemönster mellan kvinnor och män – på olika platser och vid olika tider.
  • Samverkan med lokala organisationer och företrädare.förslag frågor

”För att bygga upp kunskap om de respektive grupperna bör inhämtningen ske kontinuerligt, systematiskt och över tid, när situationen så medger.”

 

Steg två/tre: Genderbaserad analys och planering

”Planering är grunden för effektivt genomförande av militär verksamhet.”

Det taktiska bedömandet ska svara på följande frågor:

  1. Förstå uppgiften – viktigt för att förstå vår påverkan på civila och omvänt

  2. Uppfatta situationen – genderanalysen bidrar här med kunskap

  3. Hur kan uppgiften lösas? – använd genderanalysen: vilka konsekvenser får olika lösningar?

  4. Hur ska uppgiften lösas? – beakta skyldigheten att skydda civilbefolkningen

En minnesramsa som ofta kommer till användning vid val av arbetsmetod och val av handlingsplan är Uppgiften, Tiden, Terrängen, Trupperna, och den kan även anpassas till att användas vid en genderanalys. Berör uppgiften civila; när befinner sig civila på berörd plats; var befinner sig dom civila; truppernas (vi/FI) påverkan på civila och vice versa. Centralt för analysen är att klargöra skillnader vad gäller män och kvinnor, då dessa ofta befinner sig på olika platser vid olika tidpunkter och genomför olika verksamheter – då detta innebär att dom har olika påverkan på oss och på motståndaren, påverkas olika av oss och av motståndaren, samt att påverkan på respektive grupp får olika konsekvenser givet deras olika verksamheter. Dessa olikheter gör att våra åtgärder för att skydda civilbefolkningen måste situationsanpassas.

”Rapportering är grundläggande vid genomförande av militär verksamhet.” HGender poängterar vikten av att rapportera händelser såsom sexuellt eller könsbaserat våld, så att åtgärder kan vidtas. I dom fall FM inte har mandat att ingripa är det av stor vikt att underrättelserna skickas vidare till den myndighet eller organisation som har befogenhet att ingripa.

Samverkan civilt försvar

Vid höjd beredskap är det inte FM som har ansvar för skydd av civilbefolkningen. Detta ansvar ligger på andra myndigheter, såsom MSB, Polisen och länsstyrelserna. Därutöver tillkommer med stor sannorlikhet organisationer som UNHCR, Röda Korset, och så vidare. Dessa aktörer är också skyldiga att agera jämställt, jämlikt och beakta FN-resolution 1325.

”Även om Försvarsmakten inte är ansvarig för skyddet av civila kvarstår skyldigheten dock alltid att vidta åtgärder för att i enlighet med den Internationella Humanitära Rätten och svensk lag minimera risken att skada civila vid operationer.”

Lägesbilden

Lägesbilden beskriver beskriver händelse, konsekvenser, åtgärder, resurser och aktörer”. En samlad lägesbild består av information ifrån flera olika aktörers lägesbild, vilket ger en bättre helhetsbild. En genderanalys bidrar till lägesbilden. ”Vid samverkan är det väsentligt att säkerställa att både män och kvinnor deltar för att få en övergripande lägesbild, som omfattar ett brett spektra av samhället.”

Internationella styrkebidrag till EU, Nato, OSSE eller FN

”Sveriges internationella insatser sker alltid inom ramen för ett FN-mandat
och insatserna leds av FN, Nato, OSSE eller EU.”

”Internationella insatser under ledning av Nato, FN, EU eller OSSE har alla mandat att beakta 1325 och idag har fler och fler insatser i sitt mandat att skydda civilbefolkningen.”

Dessa organ har alla antagit resolution 1325 och har direktiv och riktlinjer för integrering av genderperspektivet.

Det finns alltid möjlighet att integrera ett genderperspektiv i en given order, även om orden i sig saknar genderperspektiv.

”Svenska förband kan också bidra till att öka medvetenheten inom de multilaterala organisationerna om genderperspektivets betydelse. Detta kan ske genom att utveckla rapportformat som inkluderar gender och föreslå integrering av genderperspektivet vid möten och i planer.”

Sammanfattning

Efter att ha läst Handbok Gender 1:2 Genomförande har vi lärt oss:

  • Kvinnor och män finns på olika platser vid olika tillfällen och genomför olika verksamhet

  • Genderintegrering är avgörande för att förstå civilläget

  • Civilbefolkningen riskerar att utsättas direkt och indirekt av vår verksamhet och det är vårt ansvar att minimera den risken

  • Civilbefolkningens förtroende är viktigt för FM och FMs verksamhet

  • Genderperspektivet integreras genom informationsinhämtning, genderbaserad analys och planering

I nästa inlägg ger vi oss på handbok nummer tre, som består av praktiska exempel, ”typscenarier som kan användas vid utbildning och integreras i övningar”. Det ser ut att kunna bli ett långt inlägg …

Kommentarer

Handbok Gender – Andra delen — 12 kommentarer

  1. Hej.

    Jag som civilist har inte läst försvarsmaktens diverse handböcker så jag måste fråga om allt detta inte är saker man redan gör?

    Att ha en god relation med civila i ockuperat område, att följa konventioner och krigslagar, samt att vara uppmärksam på just ändrade mönster (med mera) låter som rena självklarheter för mig.

    Jag måste också fråga om det är personer med militär bakgrund och praktisk erfarenhet som författat texten.

    För mig framstår det som ett dokument vilket man läser och fortsätter som tidigare.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  2. Jeg har tidligere sett en post på en Jämstäldistisk side om at boken Slagen Dam ble brukt til opplæring av dommere (og muligens også politi). Er det noen her som kan henvise meg til informasjon om dette? Eventuelt annen informasjon om hvordan svenske feminster har lært opp politi, domstoler, offentlige ansatte og lignende i et skjevt feministisk syn på partnervold?

  3. @Rikard:
    Visst är det saker som redan görs. Syftet med handboken är att ge (främst chefer) hjälp med att fatta ”rätt” beslut när det arbetet görs. Det är i första hand inget mer som ska göras, det som redan görs ska göras i överensstämmelse med H Gender. Ett visst merarbete blir det säkert och man kan såklart ifrågasätta hela grundtanken med en genderhandbok.
    Är du väldigt intresserad av vem/vilka som skrivit handboken så ska jag kunna gräva fram det åt dig. C Prod och C Insats har undertecknat förordet och ”i den slutliga handläggningen har som föredragande deltagit kapten Anna Björsson.” Jag vill minnas att jag i mitt material, någonstans, läst att man haft hjälp ifrån genusprogrammet på Göteborgs Universitet, men jag är inte redo att ta gift på det. Jag misstänker också att Karlberg (militärhögskolan) samt dom olika stridsskolorna kan vara inblandade. Kärnan skulle jag gissa är en arbetsgrupp sammansatt av högkvarteret och bestående av högre chefer, representanter från kvinnoorganisationen NOAK samt genusprofessorer. Nåt sånt. Som sagt, är du jättenyfiken så får du säga ifrån, så rotar jag fram det.

  4. @Kollen: Hej.

    Ingen ko på isen med det. Jag har skickat en privat fråga om detta, så jag får ett informellt (och ej avsett för publicering) svar den vägen.

    I min erfarenhet är det såhär (radikal) feminism förgiftat sektor för sektor. Först en riktlinje, eller handledning, eller annan formulering. Därefter använder man ad hoc-mätmetod för att konstatera att för lite har förändrats (trots att ingen förändringstakt stipulerades ursprungligen har det alltid skett ‘för lite’ och ‘för långsamt’). Slutligen införs en kommitté som får informell vetorätt och förhandsgranskande kontrollfunktion: politiska kommissarier (även om de kallas för något annat.

    Under processen slutar eller petas opponenter allt eftersom de gör sig omöjliga. Allt eftersom tiden går och resultaten försämras fördelas allt mer resurser till kontroll för att tillse att verksamheten sker politisk korrekt enligt värdegrund (jämför med valfritt kommunistiskt land) – till slut sker ingen verksamhet annat än symboliskt i form av parader och uppvisningar när ledare gör visit.

    Synd att det skall ske även med det lilla försvar vi har.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  5. Fråga till Kollen:
    Om man tittar på konflikterna i världen nu, så finns det olika fraktioner som tror på olika religion, eller på samma religion men med olika tolkning, eller olika politik. Det finns andra grupper som stödjer de olika fraktionerna. Det finns fraktioner som ibland samarbetar och ibland har ihjäl varandra. Det finns fördomar och rasism. Det finns korruption och man måste hålla reda på vilka som kan köpas och vilka som köper stöd av vem. Det finns sociala regler i det sönderfallande/trasiga samhället, vilken dag som är marknadsdag, förhållandet mellan män-kvinnor, vuxna-barn, om barn får agas och säljas, hur man gör affärer, hur man kommer överens, osv.

    När FN/NATO kommer till ett område är det många saker att ta reda på för att begripa hur folk tänker och för att kunna förutse vad som kan ske. Är genusperspektivet ett bland andra perspektiv eller överordnat?

  6. @ChristinaG: Hej.

    Jättebra fråga! Verkligen intressant; hoppas du/vi får ett utförligt svar.

    Hur man skall sortera och ordna olika icke materiella behov utifrån värdegrundsdokument är alltid ett huvudbry för det brukar man få lösa på en höft. I alla fall inom skolans värld. Militären kanske har en fungerande ordning för sånt?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

  7. @ChristinaG:
    Svaret på din fråga är till del ja, det är i alla fall så det är tänkt.
    Genderarbetet i FM går som i två olika rör; ett ”internt” och ett ”externt”, där det interna handlar om bland annat arbetsmiljö och rekrytering, och det andra om hur/vilken information vi inhämtar, hur vi analyserar den och hur vi agerar utifrån den. Det du pratar om är det ”externa” röret.
    Rören är såklart inte helt skilda ifrån varandra – exempelvis är ett av argumenten för fler kvinnor i FM att det ”externa” arbetet blir enklare och mer ”naturligt”, då kvinnor anses bättre lämpade (rätt eller fel) att prata med andra kvinnor (informationsinhämtning) och att ett arbetslag med mer mångfald har en mer naturlig fallenhet för att analysera och fatta rätt beslut.

    @Rikard:
    Jag förstår inte riktigt din fråga?

  8. @Kollen:
    Externa röret: i vissa länder där Försvarsmakten finns, tycker de inte att kvinnor ska tala med män som de inte är släkt med (t ex Afghanistan). Där tycker jag att det är motiverat med kvinnliga soldater i infoinhämtningen. Om genus är ett av många perspektiv undra jag om det är motiverat med tre böcker, eller om det räckt med ett kapitel i boken ”Hur man gör infoinhämtning i främmande land” (om den boken finns). Kostnaden med mycket text är inte pappret, utan att det tar mycket tid att ta fram texten och längre tid att lära ut.
    Interna röret: ”mångfald” är ett minerat område. Vad menar Försvarsmakten här; räkna kön, hudfärg etc. eller kognitiv diversitet?

  9. @ChristinaG:
    Man menar såklart att man ska räkna hur många som inte har snopp, hur många som gillar snopp även om dom har en själva och hur många som ser riktigt solbrända ut även i januari.

  10. Kollen:
    Oj! Den sortens mångfald brukar betyda kartläggning. Hur kartlägger man anställdas sexuella preferenser och pigmentering utan att bryta mot lagen?
    Ser fram emot att läsa om del 3 (tror jag).

  11. @ChristinaG:
    Nja, jag syftade mer på att det är så rent generellt. Vad jag vet så har inte FM någon sex-databas och funderar inte på att skapa någon heller. Sådant ”kontrolleras” väl i så fall genom anonyma undersökningar.

  12. Pingback: Handbok Gender – Tredje delen | Genusdebatten