Hälften damernas i förövarrollen
avatar

Politik kan beskrivas på många olika sätt. Jag ser det som en strid om huvudsakligen två visioner. Den första är ”verkligheten”, vad den är och hur den ska förstås. Den andra är ”framtiden”, vart man vill komma och vad som är realistiskt. Hela tiden måste man också hålla sig inom vad folk anser vara ”deras bord” så långt det går.

Idag har Metro (Stockholmsupplagan) en utmärkt artikel om partnermisshandel. Det den bekräftar är egentligen inte nytt, men det bryter skarpt mot den allmänna uppfattningen om verkligheten. Den så ofta utskällda gruppen av hustrumisshandlande skitstövlar har en skarp konkurrens av lika många kvinnor, kanske fler. En enkätundersökning med 14000 deltagare [DN uppger 1400, har ej kontrollerat själv.], som backats upp med intervjuer, ger vid handen att 8% av kvinnorna utsatts för misshandel av sin partner. Bland männen är siffran lite osäker mellan 8-11%. Båda grupperna vittnar om depression och ångest, och i många fall även självmordstankar. (Även om kriterierna går isär mellan könen på den punkten.)

Det vore intressant att veta om detta är en ny effekt av feminismens framfart, eller om det är ett gammalt mönster som dolts av den alltför fyrkantig mansroll. Än i dag är det svårt att bli tagen på allvar om man utsätts av våld från en kvinna. Vist har mannen ofta fysisk kapacitet att försvara sig, men lider då en överhängande risk att själv bli anmäld som våldsman. Vem kommer utredare och domstol att tro på? Det hotet gör en slagen man i princip lika hjälplös som en slagen kvinna, det bara tar sig olika vägar. Hon kan inte värna sig själv, och han törs inte.

Det är dags att samhället inser att både män och kvinnor utsätts för våld i hemmet. Och även om problembilderna skiljer sig åt, så kan inte en grupp prioriteras före den andra. En mans smärta är lika stor som en kvinnas. Nu till visionen om framtiden. Ska vi fortsätta blunda för ena könets brott och döma det andra?Vilken framtid vill vi ha, och på vilken grund?

Teo


Kommentarer

Hälften damernas i förövarrollen — 59 kommentarer

  1. Håller med dig Teo. ”Och även om problembilderna skiljer sig åt, så kan inte en grupp prioriteras före den andra”

    Såg senast igår en grupp människor prata om detta.. att de tyckte att kvinnornas problembild var värre och att kvinnornas behov av hjälp Mer akut och att det är därför den är satt upp högst på agendan. En man pratade om att sånna tankar gör att männens problembild alltid blir satt åt sidan. Han fick höra att det är männens uppgift att bry sig om männen, och att starta mansjourer och så.. och att han betedde sig som en vit kränkt man.

    SvaraSvara
     
  2. Ja som jag skrev hos Ekvalist så är det bra att det blir mer och mer allmänt känt att det är jämnt fördelat. Nu hoppas jag personligen också att man börjar tala om och förstår skillnaden mellan episodiskt partnervåld (ca 90%) och relationsterror (partnerfridskränkning ca 10%) och på vilket sätt det kan slå något olika mot män och kvinnor generellt.

    Här några fler länkar

    http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=52237

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5667696

    SvaraSvara
     
  3. Bra inlägg Teo. Läste själv samma artikel och det var perfekt att det även stod i klartext på förstasidan. Så sent som i söndags i partiledardebatten fick man ju höra Reinfeldt använda termen ”mäns våld mot kvinnor”. Dags att vidga vyerna och jobba med våldet i båda riktningarna.

    SvaraSvara
     
  4. @Bladet

    ”Så sent som i söndags i partiledardebatten fick man ju höra Reinfeldt använda termen ”mäns våld mot kvinnor””

    För Reinfeldt och andra politiker är innebörden av relationsvåld oviktigt. Dem bryr sig inte om vem som misshandlas eller dödas i realitet. För dem är uttrycket ”mäns våld mot kvinnor” ett politiskt verktyg var enda syfte är att få röster i kommande val.
    Det är ju så feminism på 2000-talet fungerar. För att lura åt sig makt!

    SvaraSvara
     
  5. ”Det vore intressant att veta om detta är en ny effekt av feminismens framfart, eller om det är ett gammalt mönster som dolts av den alltför fyrkantig mansroll.”

    Att det finns folk av båda kön med dålig impulskontroll, som har lätt att ta till våld, beror knappast på feminismens framfart. Sådana är den naturliga variationen. Jag är faktiskt beredd att acceptera att de som är riktigt långt ute på normalfördelningskurvan, använder grövre våld, domineras av män. Det är en följd av hannars större variation. Orsaken att vi inte sett de manliga offren tidigare beror på båda orsaker. Dels en mansroll där man ska ta en smäll, en oförrätt, med högt huvud. Dels att rådande feminism förtiger mansfrågor som inte kan relateras till kvinnor som offer. Jag ser faktiskt ganska stora likheter mellan dagens rådande feminism och den traditionella/gamla synen på könen. När feminister använder begrepp som ”vit kränkt man” är det just till de gamla rollerna man appellerar.

    Ska man låta slagna män komma till tals får man både ändra attityder i allmänhet till män, och främst ändra inställning hos de med politisk makt. Så länge de anser mansfrågor är ovidkommande och negligerar manliga offer för partnervåld finns ingen bättring i sikte. Att vi sen har starka lobbyorganisationer som aktivt verkar för att ena ögat ska förbli stängt gör saken än värre. De är inte en del av lösningen på våld i nära relationer, utan en del av problemet.

    SvaraSvara
     
  6. Ja det var väldigt tråkigt när Reinfeldt, i vanlit populistisk anda, försöker locka till sig kvinnor genom att attackera ”mäns våld mot kvinnor”.

    För övrigt så vill jag tacka för den här sidan. Sen vill jag också säga att det finns nog inget som gör mig så glad som när även tjejer försöker nyansera frågor som vi av media drillats till att se på ett visst sätt, t.ex. våld och jämställdhetsfrågor (:

    Tack!

    SvaraSvara
     
  7. Ja den här frågan har vi jämställdister drivit i många år och det största motståndet vi fått för att lyfta upp detta från mörkrets källare till ljuset har vi fått från feminister som brett och vitt talat om jämställdhet men i denna fråga ansett att ett enögt kvinnligt fokus är jämställdhet.
    Det finns över hundra studier från andra länder som kommit fram till samma resultat där Sverige som säger sig vara världens mest jämställda land varit sämst i klassen att belysa mäns utsatthet när det gäller relationsvåld.
    Och vad har vi då att förvänta oss framöver av media och feminister som allt för ofta är ett och samma ja det är förminskande förlöjligande och förnekande av problemet eftersom mäns våld mot kvinnor när det gäller relationsvåld har beskrivits som patriarkatets yttersta utpost av det patriarkala samhället.
    Och när nu studier visar att feminismens endimensionella verklighets bild inte är sann hur mycket av resten av deras retorik är då lögn ja det kan man fråga sig men en sak är säker eftersom feminister tillskansat sig makt genom halvsanningar och rena lögner så kommer dom inte släppa dessa i första taget hur mycket än verkligheten visar att dessa inte stämmer.

    SvaraSvara
     
  8. Varken SVT eller TV4 tog upp denna nyhet i går kväll. SVT Sydnytt rapporterade däremot om att det startas ett ‘Kunskapscenter för kvinnovåld’ i Malmö, och i det inslaget talades så gott som bara om kvinnliga offer.

    SvaraSvara
     
  9. Är jag den enda som inte tycker att den här sortens statistik är sa konstig? Kvinnor har inte pa langt när samma hämningar när det gäller att sla till en man. De har aldrig lärt sig att det är fel; snarare att det är rättfärdigat. Män däremot har lärt sig att inte sla sedan barnsben, sa att de slar mindre och enbart när de förlorar behärskningen (därav den större skadan). Jag skulle till och med ga sa langt som att säga att det är snarare kvinnors vald mot män som utnyttjas som ett maktmedel, medan mäns vald mot kvinnor är ett uttryck för höjden av maktlöshet och förlust av manlighet.

    Ännu mer pafallande är hur vi kan förvänta oss att en del (kanske lätt sociopatiska) medlemmar av ett kön inte skulle utnyttja denna sortens fördelar? Vi förväntar oss ju det av män…

    SvaraSvara
     
  10. @Anders:

    Kvinnors våld mot män är nog ett effektivt maktmedel i respektive enskilt fall. Liksom mäns våld mot kvinnor använd som maktmedel mot män som grupp.

    En mans våld mot en kvinna ger honom självklart tillfällig makt över henne, men han förlorar som du säger all status bland andra män den dag det kommer ut.

    Men även den bilden är läskigt svartvit om denna studie speglar verklighten. Hur många av dessa är genuina förövare och hur många avvärjt kvinnans attack?
    Men jag tror att ganska få män slår tillbaka… I det fall han gör det så lär hon inte göra om det efteråt. Eller tänker jag fel tycker ni?

    Teo

    SvaraSvara
     
  11. @Anders:

    Är jag den enda som inte tycker att den här sortens statistik är sa konstig?

    Det är du inte ensam om, nej. Det är mycket tabubelagt för en man att slå på en kvinna. Så omfattande att han ofta har svårt att ens försvara sig. Detta för ”man ska vara snäll mot en tjej” banas in från låg ålder. Dess motsvarighet finns inte på kvinnosidan.

    SvaraSvara
     
  12. Obegripligt för mig hur människor hamnar i situationer där de uppenbarligen vill slå till en annan människa. Fullständigt obegripligt. Självförsvar undantaget.

    Jag måste vara ett helgon eftersom jag aldrig har haft sådana känslor. Eller bara normal.

    SvaraSvara
     
  13. Ang Mariels första kommentar
    ”En man pratade om att sånna tankar gör att männens problembild alltid blir satt åt sidan. Han fick höra att det är männens uppgift att bry sig om männen, och att starta mansjourer och så.. och att han betedde sig som en vit kränkt man.”

    De som säger att män får starta mansjourer etc kan definitivt inte påstå att de jobbar för jämställdhet.

    I väldigt många kulturuttringar är det kvinnliga våldet mot män motiverat, rättfärdigat och ofta komiskt. Jag kan inte påminna mig om någon scen i en bok eller film där en kvinna blivit slagen av en man där syftet varit komik. Så som flera sagt innan, pojkar präglas hårt att inte slå flickor, flickor och tjejer bjuds ofta på intrycket att män förtjänar en smäll då och då

    SvaraSvara
     
  14. Nu är det väl skillnad på våld och våld. Har själv fått 2-3 lättare ”smällar” (läs typ örfilar) från ex. Har dock aldrig slagit dem. Dock så vill jag inte att dessa incidenter skall rankas jämsides med grövre misshandel som så tragiskt ofta förekommer.

    Viktigt att vi behåller nyanserna…

    SvaraSvara
     
  15. Nyanser o nyanser. Skillnaden mellan ett knytnävsslag o en örfil ser kanske stor ut om man bara kollar på det ytliga resultatet. Men de kan lämna lika stora resultat i psyket. När du kan driva någon till självmord bara med hjälp av ord är att göra skillnad på våld och våld inte rätt väg att gå. Jämför också en örfil, och en stekpanna som kommer farandes över köket, men missar.

    Att göra skillnad på våld och våld är ett feministiskt trick för att fortsätta vara offer när de blivit överbevisade.

    SvaraSvara
     
  16. @MarcusE:
    Våld är väl ändå våld, eller? Sedan graden är en annan 5:a. Du ÄR ju faktiskt utsatt för kvinnors våld mot män, men det är väl så vi män fungerar: En lite örfil får man tåla.
    Jag vet inte om det är ofta grov misshandel förekommer, men att det gör det är tragiskt.
    Det är viktigt att all sådan här statistik kommer fram, så att det inte bara kommer fram en bild från ett hål, så att man kan styra samhället dit man vill.

    SvaraSvara
     
  17. @marcusE

    Då kanske vi ska skriva av de män som trycker upp sina kvinnor mot vägen, verkar minst farligt av de vanliga exempel för partnervåld som kom fram från undersökningen?

    Asså jag har oxå en känsla av att det oftare är kvinnor som hamnar på sjukhus för våld i hemmet . Men det är ju sällan det som det pratas om i dessa diskutioner utan det är väl strukturerna och det är väl makten som män tar med våld från sina kvinnor (patriarkatet) som så många upprör sig åt

    SvaraSvara
     
  18. @marcusE

    Då kanske vi ska skriva av de män som trycker upp sina kvinnor mot vägen, verkar minst farligt av de vanliga exempel för partnervåld som kom fram från undersökningen?

    Asså jag har oxå en känsla av att det oftare är kvinnor som hamnar på sjukhus för våld i hemmet . Men det är ju sällan det som det pratas om i dessa diskutioner utan det är väl strukturerna och det är väl makten som män tar med våld från sina kvinnor (patriarkatet) som så många upprör sig åt. Eller alltså ”män tycker sig ha rätt att slå sina kvinnor” eller ”samhället lär män att det är ok att slå kvinnor”, ”män som hatar kvinnor” dessa egenpåhittade citat som jag iaf upplever som klassisk hållning från genushåll gör sig väl rätt dåliga ändå i skuggan av en sån här undersökning?

    SvaraSvara
     
  19. Bara ”lite” off-topic:

    Cornucopia skriver en bra sammanfattning om ”Myten kring unga män och kvinnors dödlighet och riskbeteende ”.

    ”Tittar man på grupperna 15 – 19 år och 20 – 24 år, så verkar den fallande trenden uteslutande bero på färre dödade i trafiken, färre drunkningsolyckor och färre hjärnsläpp (”skadehändelser med oklar avsikt”). Däremot har det självdestruktiva beteendet ökat och antalet ”lyckade” självmord bland män i åldern 15 – 24 har ökat, liksom dödsfall på grund av förgiftningsolyckor, dvs främst överdoser av droger. Enkelt uttryckt handlar det om en ökande mängd unga män som faller genom de sociala skyddsnäten.”

    ”Men den stora orsaken hittas i bristande sociala skyddsnät för män. Män mår helt enkelt dåligt och begår självmord eller tar droger. Var finns samhällets åtgärder för att fånga upp dessa unga män?
    Är då detta en stor sak för samhället? ”

    http://cornucopia.cornubot.se/2013/10/myten-kring-unga-man-och-kvinnors.html?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed:+blogspot/xnFd+%28Cornucopia?%29

    SvaraSvara
     
  20. Problemet är ju (a) att vi helt enkelt inte vet, pga underrapportering och en ovilja att ta tag i dessa fragor, och att (b) oavsett könsfördelning är mäns sidor av problemet extremt underskattat, bade av feminismen och samhället i allmänhet.

    Nagonstans läste jag att kvinnor star för 30% av partnervald med dödlig utgang, men de döms naturligtvis relativt sällan. Detta utesluter sa kallad proxy violence. Jag tror ocksa att män star för merparten av det grövre valdet, men vi har idag en samhällsuppfattning där vald i hemmet ses som en enkelriktad könsfraga. Kvinnors vald mot män bör komplettera debatten, inte osynliggöra vald mot kvinnor. Med tanke pa hur stor del av valdet som är ömsesidigt och eskalerar, kommer bada könen av gynnas av en mer nyanserad förstaelse av fenomenet.

    SvaraSvara
     
  21. @Mariel:

    Han fick höra att det är männens uppgift att bry sig om männen, och att starta mansjourer och så..

    Ja, så brukar det låta…

    För några år sedan lade (c) en motion om bidrag till mansjourer, just med hänvisning till internationell forskning som nådde samma slutsatser som denna studie (resultatet borde alltså inte ha varit någon överraskning, då över 200 studier under 30 år kommit fram till ungefär detta resultat).

    Det som Riksdagens protokoll från debatten visade var att flera kvinnliga debattörer kraftigt motsatte sig tanken att mansjourer skulle få någon del av kakan, eftersom kvinnojourer då skulle få mindre. Inte överraskande föll förslaget.

    Det är alltså inte fråga om att feminister skulle förhålla sig passivt positiva till initiativ som mansjourer, utan de har aktivt motarbetat dem.

    SvaraSvara
     
  22. @He(rr)n

    ””Våld som våld”, nä, det duger inte.”

    några frågor med tanke på denna nya undersökning.

    Styr fortfarande patriarkatet genom våldet?

    Tycker du inte att ”män som hatar kvinnor” blir lite urvattnat uttryck om det nu visar sig att kvinnor i samma utsträckning använder våld mot sina män?

    Och att samhället eller kulturen(patriarkala strukturer)uppmanar män att slå kvinnor? det verkar ju vara så att samhället uppmanar kvinnor att slå sina män med? Smile

    själv så tror jag visa män och kvinnor slåss, det märks mer när män gör det för det gör större skada när dom inte kan kontrollera sin ilska. Jag misstänker att det är en liten del män/kvinnor som slår sina respektive. Och att det hos dessa är återkommande med våld och säkert annan problematik. Jag tror oxå att om jag plockar ut några som slogs mycket och hade det struligt från min gamla skola så får jag ett högre snitt misshandel i hemmet än genomsnittet i skolan.

    SvaraSvara
     
  23. Det finns generellt inga patriakala strukturer i samhället lika lite som det finns matriakala. Förekommer kanske det gör i sekter mm.
    Jag tror inte män slår sina kvinnor för att visa makt. En man som slår en kvinna betraktas som svag och feg. Det är alltså väldigt omanligt att slå en kvinna.
    Jag vet inte hur det är med kvinnor men jag upplever det som att (samhället inlusive män) nästan hejar på kvinnan.

    SvaraSvara
     
  24. @petter:

    själv så tror jag visa män och kvinnor slåss,

    Jag brukar inte kommentera felstavningar, men den där var rätt kul. Wink

    det märks mer när män gör det för det gör större skada när dom inte kan kontrollera sin ilska. Jag misstänker att det är en liten del män/kvinnor som slår sina respektive.

    Jo, det brukar hamna kring 5-6% bland män och ungefär samma bland kvinnor som slåss. Relationsvåld är ofta ömsesidigt, och alkohol- och psykiska problem är vanligt förekommande i de sammanhangen. Det är en rimlig utgångspunkt att det är fler som blivit slagna än det är personer som slår.

    För att sätta siffrorna i perspektiv anses ca 1-4%* av befolkningen lida av någon form av antisocial personlighetsstörning. Den traditionella bilden har varit att nästan uteslutande män drabbas av detta, men på senare tid har det börjat dyka upp studier som antyder att indikatorerna för psykopati överlappar med diagnosen Borderline (runt 6%) hos kvinnor.

    * Allteftersom diagnosmetoderna utvecklas förändras uppskattningarna. Dessa benämningar är mer samlingsbeteckningar än specifika diagnoser och det är långt ifrån klart hur många av dessa personer som möjligen skulle kunna misshandla sin partner, men empatistörningar, aggressioner, lynnighet, m.m. finns med som symptom här, och psykopater brukar beskrivas som charmiga, intelligenta och oförmögna att känna skuld. Denna studie undersökte dömda sexförbrytare och fann att ca 29% av fångarna var psykopater, och av dessa hade 35.8% inte begått något sexbrott. Bland de som våldtagit både vuxna och barn, var 64% psykopater.

    SvaraSvara
     
  25. @peppe

    Håller helt med dig, tyckte att denna undersökning vissar på det oxå!

    Våldtäktskultur och patriarkat är en feministmyt som nu vad jag upplever de flest människor tror på. Indoktrneringen från universiteten och pkmedia kör på och säljer bättre på att förmedla och visa på myten istället för att ifrågasätta, tragiskt.Kolla in den här ickenyheten eller för mig absurt löjliga artikel, pinsamt svd!

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fp-och-v-talar-inte-som-de-lar_8595900.svd

    SvaraSvara
     
  26. Att trycka upp någon mot väggen är inte samma sak som att ge någon en örfil är inte samma sak som att slå någon sönder och samman.

    SvaraSvara
     
  27. @MarcusE

    Alla vet att det inte är samma sak!

    Vill du göra en poäng så utveckla? Är det fortfarande legitimt att prata om mäns våld mot kvinnor och inte då nämna det omvända och i såna fall varför? Och är det en patriarkal struktur att män slår kvinnor? Är det då en matriarkat struktur att det omvända sker? Eller är det kanske oxå en patriarkal struktur? Kvinnor lär sig slåss och våldskultur från män?

    Detta utifrån att man tror på undersökningen i fråga!

    SvaraSvara
     
  28. Läser era kommentarer. Det är klart att man skulle kunna dela upp våldsfrågan i sådan som är oskadlig respektive sådana som lämnar bestående men, men detta är knappast utgångspunkten om jag förtått saken rätt. Ska se om jag får tag i texten.

    I fokus verkar står huruvuda våld förekommer, och vilka konsekvenser det får för den utsatte. Och plötsligt riskerar vi att sitta och jämföra fula blåmärken med självmordstankar. Det är nog klokt att unvika just nu. Jag utgår från att forskarna behövt mejsla ut sina definitioner, sådant är brukligt. Dessa torde vara de intressanta, oavsett om vi visar oss hålla med eller ej.

    Våldet, oavsett art, är ett problem när motparten uppfattar det så. (Jämför tex med bdsm som är misshandel med samtycke. Inte ett problem.)

    Teo

    SvaraSvara
     
  29. @MarcusE:

    Att trycka upp någon mot väggen är inte samma sak som att ge någon en örfil är inte samma sak som att slå någon sönder och samman.

    Det som ofta gjorts i undersökningar som påstår att våld mot kvinnor är mycket vanligare än våld mot män, är att man använder en väldigt bred tolkning av (våld mot kvinnor) – Eva Lundgren räknade i Slagen Dam t.ex. en kvinna som misshandlad om hon någon gång känt sig orolig att hon skulle kunna bli misshandlad. Det behövde alltså inte ens ske. Sedan frågade hon inte män över huvud taget, eftersom hon inte tyckte att det behövdes.

    En pionjär inom området – Murray Straus – visade i en artikel att om man tog samma bedömningsverktyg som använts för att visa hur vanligt våld mot kvinnor var, och använde det på män, kom man fram till att det var lika vanligt åt båda hållen. Hittar inte länken till just den artikeln, men här är en annan:

    This pattern of gender symmetry is true even for severe partner violence, such as kicking, attacks with objects, and choking.

    The only consistently supported gender difference in partner violence by men and women is that attacks by men cause more fear and injury, including more deaths.

    SvaraSvara
     
  30. Her er en kronikk fra nrk idag,skrevet bl.a av Carin Holmberg som er sosiolog og voldsoffer-koordinator i Stockholm, hvor vold mot djur tas opp med en kobling til menns vold mot kvinner. Det er altså i stor grad unge gutter som mishandler djur, som tilsist mishandler kvinner. Legg merke til teksten under bildene, og hur det videre påpekes at dette er ett problem som rammer kvinner stort sett, ikke ett ord om hvorfor kvinner slår menn.
    http://www.nrk.no/ytring/vold-mot-de-forsvarslose-1.11285541

    SvaraSvara
     
  31. Jag hörde om detta på radion, missade halva inslaget tyvärr.
    Kan ha varit igår. Man sa vilken undersökning det var också.

    Metro snuttifierade sensations”journalistik” ger jag inte mycket för, tidningens största värde består i att den fungerar som extra toapapper om man åker på paratyfus eller salmonella.

    SvaraSvara
     
  32. @Petter:

    Oj hehe. Nja, tror nog att man bör prata om ringa partnervåld, grovt partnervåld och mycket grovt partnervåld.

    SvaraSvara
     
  33. @Runar:

    De med antisocial personlighetsstörning har ofta uppvisat beteendestörningar före 18 års ålder, bla grymhet mot djur. Personer med psykopati eller psykopatiska drag likaså. Det finns forskning som tyder på att fler män än kvinnor drabbas av dessa störningar. Medan annan forskning tyder på att kvinnor med psykopatiska drag kan vara lika många men att de beter sig annorlunda än män med dessa störningar. Bla att de inte använder våld och blir kriminella i samma utsträckning. Så ja det tycks vara knepigare att upptäcka och ”se” dessa kvinnor och deras misshandel (inte så allvarlig fysiskt men minst lika allvarlig psykiskt).

    http://salongk-web01.driften.net/artiklar/2009/12/03/90187544/index.xml

    SvaraSvara
     
  34. @marcusE

    Ja då kan vi(dom) forts snacka om en våldtäktskultur eller ett patriarkalt förtryck om mycket grovt partnervåld då? Den lätta partnervåldskulturen är alltså inte könskodad utan sker åt båda hållen i dysfunktionella förhållanden.

    Nån får gärna hjälpa mig förstå här, om ni tror er förstå vad jag är ute efter Smile, vet inte om jag gör det klart när jag inte får nån respons Smile

    SvaraSvara
     
  35. @mia

    Jag tycker alltid det år lite märkligt det där med att det skulle vara svårt att se dessa kvinnor med dessa diagnoser för att dom inte visar samma ”biverkningar” som män när det är just dessa som gör kriterierna för diagnosen….? Det är som med Autism där 8/10 som diagnotiseras är män, där har jag oxå hört att man misstänker att kvinnorna finns där ute men går undan radarn då man inte hittar de ofta mycket handikappade, men va fan! Det var inte svårt att peka ut autisterna i klassen, det är inte adhd direkt som man förövrigt flummar en del med. Nä jag tycker det luktar genusvetenskapsprinciper här eller nåt Smile

    SvaraSvara
     
  36. @Petter:

    Jag tycker man ska se allvarligt på allt våld (slag eller hårda grepp). Då menar jag inte rättligt förståss där graden bör ha mera betydelse.
    Jag tror att lite våld gärna resulterar i mera våld osv tills man använder grovt våld utan att själv märka det. Som Eva Lundgrens normaliseringprocess fast hos våldsutövaren om ni försår vad jag menar. Smile

    SvaraSvara
     
  37. Jag har en gång blivit slagen av min nuvarande flickvän (sedan 10 år) under en diskussion, vilket fick mig att börja skratta (ett hahaha, what, gjorde du SÅ?-skratt). Jag tror inte att resultatet hade varit detsamma om vi bytt plats, även om slaget var av motsvarande karaktär. En man som slår en kvinna är oerhört laddat på ett annat sätt. Jag tror en del av det skulle kunna vara att vi vet båda två att jag är kapabel att orsaka mycket mer skada, vilket gör att är jag ”en sån som slår” finns det en ständig hotbild. Är hon ”en sån” så går jag ändå ganska säker. Jag vill absolut inte förringa någons känslor som faktiskt blir misshandlad av någon, oavsett kön. Menar mest att det finns nyanser i det som förklarar inställningen som finns. Det är så det ser ut i mitt specifika förhållande, det omvända är sant i andra förhållanden, men jag tror det är mindre vanligt.

    SvaraSvara
     
  38. @Petter:

    Nu är jag ingen expert utan bara en vanlig ”tyckare” men jag misstänker att kvinnor är överrepresenterade (något) avseende ringa partnervåld. I alla fall tycks forskningen peka på det. Män är troligen (min gissning) relativt kraftigt överrepresenterade vad gäller grovt eller iaf mycket grovt partnervåld. Det sistnämnda är såklart det värsta.

    Skulle gärna se någon slags analys/reflektion över detta vilken ej tar avstamp i radikalfeministisk könsmaktshittepåteori.

    SvaraSvara
     
  39. Jag skulle vilja fråga Mariel och Ninni m.fl. tjejer om den här tråden börjar kännas anklagande? Det kan vara lätt att spinna iväg i en subjektivt manlig bedömning precis som feminismen ”ibland” gör med kvinnligt. Åtminstone jag vill gärna försöka undvika den typen av pajkastning.

    SvaraSvara
     
  40. @Mia.:

    Man brukar ju tala om kluster-B personlighetsstörningar i DSM. Om jag minns rätt nu så är dessa psykopati, histrionisk störning, narcissism, borderlinestörning och schizoid störning.

    Borderlinestörning är mycket vanligare hos kvinnor än hos män. Personer som har denna störning är ”överkänsliga”, de är ömsom otroligt klängiga, ömsom totalt avståndstagande (bokstavligen talat våldsamt), de saknar helt sinne för proportioner och saknar insikt i att deras störda beteende skapar motreaktioner hos andra människor.
    Klassiskt exempel är BPD-personen exploderar för en småsak, ger sig på den andra fysiskt, varvid den andre flyr (mer eller mindre permanent). BDP:n blir då istället som ett häftplåster och gör vad som helst för att få personen tillbaka (”hoovering”). Sedan upprepas mönstret.
    Personer som lever i närheten av BPD:isar drabbas nästan alltid av depressioner och kan själva svara med våld, en salgs medberoende. Enda rådet är egentligen att aldrig ge sig i lag med BPD-sjuka människor.

    Låter det som en klassisk beskrivning av en hustruplågare? Ja, det är det, bara det att BPD-sjuka till stor del är kvinnor, on de män som lever eller har levt på BPD-kvinnor, deras historier hör man sällan, eftersom Kvinnan På Piedestalen aldrig kan lida av psykiska störningar…

    Histrionisk störning, alltså vad man i dagligt tal kallar en drama queen, är också valigare hos kvinnor än hos män.

    SvaraSvara
     
  41. @MarcusE:

    I alla fall tycks forskningen peka på det. Män är troligen (min gissning) relativt kraftigt överrepresenterade vad gäller grovt eller iaf mycket grovt partnervåld. Det sistnämnda är såklart det värsta.

    I den artikel av Straus som jag länkade till ovan förklaras att det inte är någon skillnad när det gäller det grova våldet heller, eller på orsakerna till våldet. Jag antydde detta med citatet att den enda konsekventa skillnaden gäller effekterna av våldet, vilket förklaras av den stora skillnaden i styrka.

    Det som egentligen borde vara det riktiga nyhetsstoffet är här ju varför s.k. experter kan stå inför journalisterna och påstå att resultatet är en överraskning. Det är ju inte för att det inte forskats eller diskuterats om problemet.

    Obligatorisk läsning borde vara:

    Murray Straus: Thirty Years of Denying the Evidence on Gender Symmetry in Partner Violence: Implications for Prevention and Treatment (2010)

    Han påpekar bl.a. att det redan 1986 fanns 23 studier som visade att relationsvåldet var jämnt fördelat. Jag hörde talas om det första gången 1989, då jag var i USA. När jag kom tillbaks till Sverige insåg att det var något man inte ens diskuterade.

    However, empathy for women because of the greater injury and the need to help victimized women must not be allowed to obscure the fact that men sustain about a third of the injuries from PV, including a third of the deaths from attacks by a partner (Catalano, 2006; Rennison, 2000; Straus, 2005). PV by women is therefore a serious crime and a health and social problem that must be addressed, even though the effects are not as great as the effects of assaults perpetrated by male partners.

    Straus identifierar sedan följande metoder att förvränga bevisen:

    Metod 1. Dölj bevisen

    Perhaps the most frequent method of dealing with the unacceptable evidence that women assault partners at the same or higher rate as men is to conceal the evidence. The pattern was established early in research on PV by a survey conducted for the Kentucky Commission on Women (Schulman, 1979). This excellent survey found about equal rates of assault by men and women partners, but only assaults by men were presented in the commission report.

    Metod 2. Undvik att samla in data om kvinnors våld mot män

    However, the designers of the Canadian study modified the CTS by deleting the questions on perpetration by the women interviewed. The result, of course, was data on victimization of women and none on perpetration by women. Many other studies have used this strategy.

    Metod 3. Selektiva referenser

    Both individual researchers and government agencies deny the evidence by citing the few studies that show men’s predominance in PV and do not mention the huge number of studies that have found symmetry.

    Metod 4. Dra slutsatser som står i konflikt med underlaget

    A study by Allen, Swan, and Ragahvan (2009, p. 1816) states that ”the path models suggest that women’s violence tends to be in reaction to male violence, whereas men tend to initiate violence and then their partners respond with violence.” On the contrary, the coefficients in the paths from victimization to perpetration are almost identical (women = .52, men = .49). There are many other examples of conclusions that contradict the evidence reported in the article (e.g., O’Keefe, 1997).

    Because the erroneous conclusions quoted above were published in a reputable journal, and because most readers of the article are unlikely to carefully examine the tables or compare the path coefficients with what is said about them, the erroneous conclusions are what will be cited as though they were scientific evidence. From then on, there will be citations such as ”a study by Kemsmith of 60 men and 54 women in a batterer counseling program found differences in males’ and females’ motivations for using violence,” even though the article shows similar motives.

    Osv:

    Metod 6. Blockera publicering av artiklar som rapporterar ”gender symmetry”

    Metod 7. Blockera finansiering av forskning för att utreda relationsvåld könsneutralt

    Metod 8. Förfölj, hota och trakassera forskare som publicerar bevis om ”gender symmetry”

    SvaraSvara
     
  42. @magnus

    varför skiljer sig då dessa antalet diagnoser så väsentligt mellan könen när vi får lära oss av genusvetarna att skillnaderna sitter bara på ytan?(vilket för mig oxå är en märklig slutsats att evolutioen som så tydligt gett oss dessa fysiska skillnader inte arbetar innanför skinnet eller i hjärnan utan bara sträcker sig så långt ögat kan nå och därför är otvivelaktiga skillnader).

    Jag jobbar med aspergare(lätt autistiska) och dragen dom har är rätt typiskt manliga drag,(här från wikipedia)

    Styrkor:
    Starkt intresse för hur saker och ting fungerar och samverkar
    Bra tålamod för specialområdena
    Informationsinsamling
    Mycket plikttrogna (på jobbet) och ärliga[4]
    Starkt logiskt tänkande
    Mönsteridentifiering
    Problemlösning
    Målmedvetenhet och envishet

    Kognitiva svårigheter:
    Begränsad förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation.
    Begränsad förmåga till ömsesidig dialog, vilket kan beskrivas som svårigheter att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna.
    Svårt med planering och organisering av tillvaron (behov av rutiner). Kan gälla mat, tider, att besök måste vara väl inplanerat, att det inte bara ringer på dörren.[5]
    Begränsade eller stereotypa intressen.
    Fixeringar och låsningar i beteendet.
    Nedsatt impulspåverkan.
    Konkret tänkande; uppfattar saker bokstavligt.
    Begränsad abstraktionsförmåga.
    Problem med tidsuppfattning.[5]

    3-6 män per kvinna står det på wiki.

    Jag har jobbat på ett par boenden och dagliga verksamheter och varit med på kollon osv och vad som har slagit en är de stora sexuella avvikelserna som finns här, jag skulle säga att det inte är så ovanligt(vanligare än i ”vanliga klasser”) med störningar åt pedofilhållet, jag har stött på det flera ggr, vågar inte gissa på några siffror och har inget att styrka mig på utan erfarenheterna och mina egna kollegors egna likadana reflektioner på ämnet. Detta är oerhört känsligt att prata om men det är nog heller ingen hemlighet att ett visst mått av kufighet inte är så ovanligt hos gärningsmannaprofiler för dessa brott. Detta skulle inte behöva pratas om ifall det inte var så att feminister så ofta pratar om patriarkala kultur strukturer för brott som begås i olika omfattning mellan könen(eftersom vi är lika på alla punkter utan muskelmassan och längd så är det såklart kultur som gör att män våldtar mer). Jag ska nog inte skriva mer nu Smile

    SvaraSvara
     
  43. @Magnus:

    I kluster B ingår histrionisk, narcissistisk, borderline och antisocial (som inte är samma som psykopati). Om jag förstått rätt ska man ha alla tre senaste för att det ska röra sig om psykopati alternativt få tillräckligt många poäng på Hares frågor/test.

    Vidare om borderline så framkom det i en stor studie i USA att det är jämnt fördelat mellan könen.

    http://www.narcissism.se/fakta

    Men ja de som misshandlar sin partner men även de som utsätts för misshandeln kan ha en kluster B störning (eller lida av annan psykisk störning). Och jag tror att dessa teorier kan ge mycket mer än könsmaktsordningsteorin, iaf i här, idag. Och här en artikel som visar att denna kunskap om t ex borderline finns gällande män som misshandlar.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7593476.ab

    Frågan blir alltså som jag ser det – handlar det ”bara” om en eller två parter med hett temperament, bristande impulskontroll och dåliga konfliktlösningsstrategier (episodiskt partnervåld? 90%), eller handlar det om en eller två störda parter (relationsterror? 10%). Det tidigare är inte samma som grov partnerfridskränkning. För att klassas som det ska våldet vara upprepat och systematiskt – innehålla psykiskt våld och makt och kontrollbeteende. Och i den kategorin anmäls alltså ”bara” i snitt 2500 fall av grov kvinnofridskränkning/år.

    SvaraSvara
     
  44. 75% av de som diagnosticerats med BPD är kvinnor. Nu är det inte riktigt så enkelt, för en beteendestörning är sammanhangsberoende och vad som anses vara ett oacceptabelt beteende (skadar den diagnosticerade personen och/eller dennas omgivning) i ett fall, kan vara acceptabelt i andra sammanhang.
    Man kan jämföra med min pappas lätta diabetes II. Så länge han cyklade 30 km till jobbet varje dag så var hans sockernivåer helt normala eftersom han brände av glykogenreserverna, men när blev pensionär blev hans sänkta insulinproduktion något han var tvungen att förhålla sig till, genom att hålla diet.

    Därav KAN det vara så att män underdiagnosticeras/kvinnor överdiagnosticeras med BPD och histrioniska störningar (attention whores) och att det omvända gäller för antisociala störningar och narcissism.

    Jag är ingen psykiatriker, däremot har jag haft BPD-störda människor i min närhet och de är hur pestiga som helst. För vanligt folk kan jag bara ge rådet att hålla sig så långt från den typen av människor för sin egen skull, annars går man under. Åtminstone om de inte medicinerar och/eller står under terapeutisk behandling.

    Beteendena finns förresten hos alla, men de flesta människor kan hålla dem under kontroll, och lider inte speciellt mycket av dem, och det gör inte omgivningen heller.

    SvaraSvara
     
  45. @Mia.:

    ”Frågan blir alltså som jag ser det – handlar det ”bara” om en eller två parter med hett temperament, bristande impulskontroll och dåliga konfliktlösningsstrategier (episodiskt partnervåld? 90%), eller handlar det om en eller två störda parter (relationsterror? 10%). Det tidigare är inte samma som grov partnerfridskränkning. För att klassas som det ska våldet vara upprepat och systematiskt – innehålla psykiskt våld och makt och kontrollbeteende”

    Mja, det handlar om en gråskala. Bristande impulskontroll är en av symptomen hos flera beteendestörningar. Klarar man inte av att kontrollera sina impulser ofta BLIR det ju ett mönster, och det kan leda till relationsterror. Klappar man till sina barn två gånger per år när man blir tvärförbannad, eller om man blir tvärförbannad tre gånger per dag och klappar till ungarna morgon, middag och kväll – är det inte bara en kvantitetsfråga?

    SvaraSvara
     
  46. @Magnus:

    Ang fördelningen så råder det alltså delade meningar mellan forskarna. Jag länkade t ex siffror från en stor studie. Och här hittade jag lite mer tankar kring fördelningen.

    http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:134457/FULLTEXT01.pdf

    Och där står bl a ”För samma symtom får en man ofta diagnosen antisocial personlighetsstörning medan en kvinna får diagnosen borderline personlighetsstörning.” Så vi kan för enkelhetens skull tala om kluster B störningar, som alltså troligen är jämnt fördelat mellan könen.

    Och ja det är en gråskala såväl när det gäller kluster B störning eller psykopati. Man kan alltså bedömas vara psykopat eller ”bara” ha psykopatiska drag. Men nej jag håller inte med om att det bara är en kvantitetsfråga. En som ”bara” har dålig impulskontroll och slåss om så flera gånger om dan är inte detsamma som en som driver andra till ”vansinne” på flera plan, men kanske bara slåss två gånger om året. Vissa utsätts ju t ex ”bara” för psykiskt partnervåld.

    SvaraSvara
     
  47. @Mia.:

    Ps. Glömde skriva sista meningen som skulle ha varit. För det är ju själva poängen med diagnosen. Att man uppvisar ett tillräckligt antal symptom, inte bara bristande impulskontroll.

    SvaraSvara
     
  48. @mia

    ” ”För samma symtom får en man ofta diagnosen antisocial personlighetsstörning medan en kvinna får diagnosen borderline personlighetsstörning.” ”

    Är inte detta märkligt? Så här står det om borderline på Wikipedia:Borderline personlighetsstörning (ungefärlig betydelse: gränsland), i dagligt tal endast borderline [’bo:ɖɘɭajn], är en personlighetsstörning, vilken i ICD-10 räknas som en variant av emotionellt instabil personlighetsstörning. I förordet till ICD-10 berättar WHO att diagnosen slutligen togs med som en form av emotionellt instabil personlighetsstörning men med tvekan och med endast en kortfattad beskrivning, och detta endast i syfte att uppmuntra till vidare forskning.

    Och antisocial beteendestörning: http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Antisocial_personlighetsstörning

    Alltså de verkar skilja sig åt rätt mycket, borderline karakteriseras av emotionellt kaos och antisocial personlighetsstörning av oempatisk och ovillig att följa normer Smile(vilket i det här fallet är dåligt).

    Nu har jag inte läst dina länkar, ska göra det! Men det slog mig att jag inte ser hur dessa är samma? Eller symptomen verkar vara distinkt olika?

    SvaraSvara
     
  49. @Petter:

    Och här borderline: http://sv.wikipedia.org/wiki/Borderline_personlighetsst%C3%B6rning

    Vad gäller att t ex inte släppa en partner kan när det handlar om en kvinna kallas för ”klängighet” hos män ses det kanske mer som förföljelse, män kanske grips oftare än kvinnor för samma beteende etc. Tittar man bara på diagnoskriterierna så har antisocial störning mycket gemensamt med beteenden hos vissa med adhd. Jag har mött ungdomar som påminner mycket om varandra där den ena fått diagnosen add och den andra asperger osv. Och det är inte för inte som man börjar tala mer om autismspektra än asperger då olika individer kan skilja sig markant, samt att de har överlappande diagnoser t ex asperger och adhd. Precis som kluster B störningarna inte sällan överlappar varandra.

    SvaraSvara
     
  50. @Mia

    Är inte detta typiskt manliga kriterier? Missar vi kvinnor för att kriterierna inte tar med en annan sorts kriterier eller ser vi inte ovanstående kriterier hos kvinnor för dom beter sig annorlunda kulturellt? Dessa är ju inte som dit ex med förföljelse/klängighet utan lite djupare anser jag. Sen så jobbar man runt som jag gjort som vikarie så när det handlar om brukare med svår autism där ofta motorik/kontinens(blöjor)/autisthandfaacinationen/inget tal osv, där kan jag inte se vad man blandar ihop detta med och här är det ändå övervägande män! Alltså man kan hålla på att bolla med adhd och jag förstår att asbergare och add kan vara samma sak eller hur man nu väljer att se det. Men dessa svåra autister går väl inte att missta sig för med nån annan diagnos?
    Jag skulle kunna raljera vidare hos vis problematik som jag anser är väldigt könsorienterad men tar man till sig alla kriterier så finns det nog nåt som passar in på båda könen och andra diagnoser och på ”friska” personer med!

    Svårt tycker jag att försöka skriva kortfattat om detta och göra en bra poäng Smile sen är jg bara en glad amatör och inget jag sagt här är grundat i nån forskning som jag känner till Smile

    Styrkor:

    Starkt intresse för hur saker och ting fungerar och samverkar
    Bra tålamod för specialområdena
    Informationsinsamling
    Mycket plikttrogna (på jobbet) och ärliga[4]
    Starkt logiskt tänkande
    Mönsteridentifiering
    Problemlösning
    Målmedvetenhet och envishet
    Kognitiva svårigheter:

    Begränsad förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation.
    Begränsad förmåga till ömsesidig dialog, vilket kan beskrivas som svårigheter att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna.
    Svårt med planering och organisering av tillvaron (behov av rutiner). Kan gälla mat, tider, att besök måste vara väl inplanerat, att det inte bara ringer på dörren.[5]
    Begränsade eller stereotypa intressen.
    Fixeringar och låsningar i beteendet.
    Nedsatt impulspåverkan.
    Konkret tänkande; uppfattar saker bokstavligt.
    Begränsad abstraktionsförmåga.
    Problem med tidsuppfattning.[5]
    Övrigt:

    Intensitet i sysselsättningar över vad som ofta uppfattas som normalt
    Många med Aspergers syndrom samlar på allt möjligt[6] och kan ha svårt att göra sig av med saker[källa behövs]

    SvaraSvara
     
  51. @Petter:

    Naturligtvis kan det vara så att det finns fler av ett kön med en typ av diagnos, men då kanske mer när det gäller neuropsykiatriska handikapp (AS, autism, adhd, add…) än när det gäller personlighetsstörningar av typen kluster B.

    Och detta att de senare ofta sägs överlappa varandra kan kanske vara en indikator på att det rör sig om samma typ av personlighetsstörning men att vi får ”För samma symtom får en man ofta diagnosen antisocial personlighetsstörning medan en kvinna får diagnosen borderline personlighetsstörning.” eller att det tar sig olika uttryck beroende på kön.

    Men som jag sa till Magnus låt oss för enkelhetens skull tala om kluster B som många tror är överrepresenterat i relationer där det förekommer partnervåld och kanske specifikt av typen relationsterror.

    SvaraSvara
     
  52. @mia

    Ja det är säkert som du säger om kluster B. Man undrar då om läkarna kanske kan luras av att en person är tjock eller kommer från en annan kultur då också. Svårt att svara på såklart, men det är väldigt flummigt detta men som tur är så tror jag iaf inte behandlingssätten är särskilt olika beroende på vilken diagnos man får inom klusterB, men det vet jag iof inte heller. Och hör kanske inte hit Smile

    Jag tänkte mer på de neuropsykiaka diagnoserna där jag tycker mig se klara skillnader i antal mellan de olika typerna(även fast de inte glassklara heller). Men visa drag hos autister som funkar som kriterier är starkt mansdominerade skulle jag säga även med ett kritiskt genusperspektiv Wink

    Tack iaf för ökad kunskap om kluster B Smile

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting