Vi har återigen ett tänkvärt gästinlägg från Rick. Han har tidigare gästat oss med ”Strömkantring” och ”När rättssamhället förtvinar”.
De dominerar landets politiska agenda. Beslutsfattande organ på olika nivåer i landet präglas starkt av deras anhängare.
De kontrollerar den statliga televisionen och radion, som aldrig yttrar ett kritiskt ord om dem och deras ideologi. Däremot hånas deras motståndare öppet, utan ens en antydan om opartiskhet.
Rättsväsendet står under deras kontroll. Många befarar att beprövad rättsstatlig praxis kan sättas ur spel till förmån för ideologiska ställningstaganden. Flera lagar från senare år har en påtaglig ideologisk slagsida.
Kulturlivet utmanar dem sällan. Däremot har allt fler kulturutövare lärt sig att det är skäl att hålla sig väl med dem för att få stipendier för sin verksamhet. Allt fler inom kultursfären hyllar dem okritiskt och härom året hyllades en författare vars budskap i huvudsak handlade om det berättigade i massmord på andra grupper.
Vid högskolorna rättar man undervisningen efter deras ideologi. Rektorer, lärare och forskare har insett det kloka i att antingen öppet stödja dem eller förbli tysta. Skolorna lär barnen att se på världen ur deras perspektiv.
Deras ideologi bygger på en offermentalitet, att historien varit en enda lång plåga, medan andra grupper i kraft av sin illvilja och svekfullhet tillskansat sig privilegier på deras bekostnad. De ogillar försök till nyansering.
De påpekar att kritik visst är tillåten. Och mycket riktigt, den som anstränger sig lite kan hitta kritiska röster. De kritiska rösterna kan rentav framföras utan att bli censurerade. Däremot är det allmänt känt att en kritisk röst kan innebära en avbruten eller kraftigt försinkad karriär. Folk drar sig för att uttrycka öppen kritik av dem och deras ideologi inför okända människor.
De anser sig vara missförstådda av omvärlden och talar gärna om sina frihetliga rötter, men utomstående har svårt att se spår av dessa rötter i deras ställningstaganden idag.
De erkänner ibland att det finns extremister inom den egna ideologin, men att just därför är deras väg är en rättfärdig medelväg, vars syfte endast är att rätta till historiska orättvisor.
Många stöder dem trots allt i valbåset, men detta beror delvis på att de partier som öppet är emot dem är förknippade med andra påtagliga tillkortakommanden.
Det är lätt att förstå varför omvärlden riktat så pass hård kritik mot Ungerns styrande Fidesz-parti. De allra flesta demokratiskt sinnade människor i Sverige torde instämma att om något sådant här sker i ett EU-land vore det ett svek mot demokratin att inte i skarpa ordalag fördöma det som pågår …
Bra. Läste två gånger. Skulle läsa igen. Rekommenderas.
Fantastiskt bra!
Haha, du fick mig.
Håller med bra skrivet.
Ja det är väldigt enkelt om man t.ex tar relationsvåld där feminister endast talar om mäns våld mot kvinnor och endast kvinnor ska bli sedda som offer vi och dom.
Medans vi jämställdister menar att alla som lever i destruktiva förhållande och blir utsatta för relationsvåld ska bli sedda och hörda.
Så vilken retorik leder då till hat och vilken leder till medmänsklighet för mig är det väldigt enkelt.
Spot on.
Jag kan i detta läge erkänna att jag talar nära nog flytande ungerska, dvs. jag är helt medveten om vad som pågåt där i det national-konservativa Ungern. Helt olikt det som pågår i Sverige, icke sant?
Bland det otäckaste inläggen jag läst på länge. Mycket bra.
@Rick
Jag har försökt skriva kommentar hur länge som helst … börjat skriva, tagit bort … upprepade gånger under dagen. Du har lyckats med det omöjliga, att få denna kvinna ordlös. Grattis, eller något?
Du gör det så bra. Läskig, så läskig, är situationen.
Läst två gånger nu.
Närmast genialt!
Snygg slutknorr! Mycket bra skrivet!
Ojdå, det där var ju fullkomligt klockrent. Jag kan visserligen inte ungerska men en kompis till mig är från ungern så det jämnar ut sig. Mycket väl sagt Rick.
Pingback: Gästinlägg: Hotet från öst | Genusdebatten