Forskare ser inte skogen för bara träd
avatar

Inledning

Via MiTs blogg så hamnade jag på denna artikel.

Är du kvinna? Då tvingas du stå ut med de tråkigaste, mest obekväma och skadliga arbetsuppgifterna på jobbet. […] Där slås fast att kvinnor i betydligt högre grad än män drabbas av belastningsskador, skriver Svenska Dagbladet. Orsaken är inte att kvinnor är svagare, mindre tåliga eller mer benägna att klaga, slår rapporten fast enligt tidningen. [min emfas]

Slår rapporten fast att detta inte är orsaken? Låt oss titta på den.

Rapporten, som heter Belastning, genus och hälsa i arbetslivet är, på beställning från Arbetsmiljöverket, utförd av fil. dr Charlotte Lewis och professor Svend Erik Mathiassen, Högskolan i Gävle. Det är en granskning av den vetenskapliga litteraturen inom området, där mängder av studiers resultat radas upp och man studerar huruvida biologiska faktorer kan förklara kvinnors högre sjukskrivningstal. När jag läser rapporten så upplever jag att man på förhand bestämt sig för vad man vill att svaret ska vara: ”stackars kvinnor får inte ta plats, därför blir de sjuka”.

Resultat

Rapporten kommer fram till att vi har en könssegregerad arbetsmarknad, med följande ord:

Det finns en mycket påtaglig könssegregering i arbetslivet. En del yrken är dominerade av män och andra av kvinnor. På många arbetsplatser tilldelas (eller tar) männen tyngre sysslor då kvinnor inte anses (eller anser sig själva) fysiskt kapabla till detta, medan kvinnor utför repetitiva uppgifter och arbetar med människor. Att konstruera arbetsuppgifter och utrustning för att passa även kvinnor (och kortare, fysiskt svagare män) borde vara en självklarhet i ett inkluderande arbetsliv. [Min emfas, s. 38]

Det är något få av oss skulle opponera oss mot, det stämmer väl. Formuleringen, den jag markerat ovan, ger mig en obehaglig bismak och jag vill förklara det obehaget med en liknelse/anekdot.

I drygt 20 år bodde vi, jag och min man, i hus. Vi lever ett jämställt liv (med jämställdistisk definition), där vi har samma ”yrke” att få vardagens görande att bli gjort. Jag har aldrig skottat snö där. Jag har däremot skottat (eller snarare sopat) snö en gång när vi var på vintersemester i Dalarna. Orsaken är att snön i Dalarna var puderlätt, snö i Skåne är blöt och tung. Det är alltså mina fysiska begränsningar som medför uppdelningen, inte att min man ”tar”. Att han är betydligt starkare än mig, gör att han kan klara det. Men det innebär inte att arbetet var lätt för honom, det är ett tungt arbete som slet på hans kropp.

Det är precis samma sak på arbetsmarknaden, kvinnor skonas (eller skonar sig själva) när det är möjligt från det som är mer fysiskt tungt. I vårdyrken är dominansen av kvinnor så total att dessa kvinnor får lyfta tungt, men där det finns män, så kommer det att bli männen som gör de tunga lyften. Hade jag kunnat trolla med snön i min anekdot, så den var mindre tung, hade jag gjort så för att skona min man från det slitjobb som hamnade på hans starkare axlar. En bieffekt av det hade varit att jag hade kunnat utföra uppdraget också. Därför tycker jag formuleringen är osmaklig, ett tecken på hur vi värderar kvinnors möjlighet att utföra alla uppdrag högre än männens säkerhet (för att inte tala om när man sänker krav på fysiska egenskaper med risk för allmänhetens säkerhet. Det kan vara en dörr på ditt barns skola en gång.) Så här skulle jag formulerat detsamma: Arbetsuppgifter och utrustning skall, för att skona den som utför arbetet, utformas så att de blir så skonsamma och ergonomiskt optimerade som är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. En bieffekt, om vi värderar männens situation på arbetsmarknaden, är att fler kvinnor också kommer ha de fysiska förutsättningarna att utföra även dessa uppdrag om de så önskar.

Denna skillnad i fysisk styrka medför att det som återstår i arbetslivet ofta är av mer repetitiv karaktär vilket sliter på ett annat sätt.

Rapporten avslutas med följande ord:

Sammanfattningsvis bedömer vi att det faktum att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter även om de arbetar i samma yrken sannolikt är en väsentlig förklaring till ojämnlikheter i arbetshälsan. Att män och kvinnor belastas olika när de gör samma arbetsuppgift kan också vara en viktig förklaring, men vi bedömer att mäns och kvinnors olika fysiologiska reaktioner på samma belastning inte i någon särskild omfattning kan förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. [s. 39]

Jag tolkar det som man menar att en icke-segregerad arbetsmarknad skulle förändra situationen, så att skillnaderna mellan mäns och kvinnors sjuktal blev mindre. Jag anser inte det finns stöd för sådant i rapporten. Låt oss titta på några citat:

Studien visade att kvinnor aktiverade den primära muskeln i mindre grad än männen. Däremot aktiverade kvinnorna i högre grad än männen muskler som inte var direkt nödvändiga för att hålla armarna; männen hade alltså ett mer ”ekonomiskt” aktiveringsmönster. Denna högre aktivitet i stabiliserande, icke primära muskler skulle kunna öka risken för besvär i skuldrorna bland kvinnor som arbetar med armarna lyfta. [s. 26]

Skillnaden i muskelstyrka kan leda till att kvinnor vid arbete med givna externa bördor tvingas ligga närmare sin maximala kapacitet. Att ligga närmare den maximala kapaciteten innebär att utrymmet för variation i arbetsteknik blir mer begränsat och att risken för att överbelasta muskler och leder kan öka. [s. 26]

I en studie av Nordander m.fl. (2008) undersöktes arbetsställningar, rörelsemönster och muskelaktivitet hos män och kvinnor som utförde identiskt repetitivt arbete inom gummitillverkning och montering. Arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet mättes med hjälp av teknisk utrustning. Arbetsställningar och rörelsemönster skilde sig inte mellan män och kvinnor, medan kvinnorna hade högre relativ muskelaktivitet i skuldran (kvinnor: 18 procent av max, män: 12 procent av max) och underarmen (kvinnor: 39 procent av max, männen 27 procent av max). Vidare hade kvinnorna cirka 2,5 gånger högre förekomst än män för besvär i nacke och armar, även efter att forskarna justerat för skillnader i exempelvis hushållsarbete och fritidsmotion. [s. 28]

Det är ett välbekant fenomen att upplevd negativ stress ökar risken för skador. Även denna faktor finns med i rapporten:

En studie på flygledare som i huvudsak utförde arbete framför en datorskärm – ett arbete som var identiskt för män och för kvinnor – presenterade nästan dubbelt så hög förekomst av nack- och skulderdiagnoser för kvinnorna än för männen. Inga könsskillnader kunde påvisas vad gäller muskelaktivitet, medan kvinnorna arbetade med handleden mer uppåtböjd. Kvinnorna upplevde ett lägre beslutsutrymme än männen och författarna föreslog att detta kunde vara en förklaring till kvinnornas högre förekomst av besvär då den fysiska belastningen i övrigt var så lika mellan män och kvinnor (Arvidsson et al., 2006). [s. 29–30]

Åttiotre procent av kvinnliga och 72 procent av manliga gymnasielärare uppgav 2011 känslan av styrd arbetstakt. [s. 23]

Herrero m.fl. (2012) visade att kvinnors stress ökade mer än mäns vid arbete med snäva deadlines, där det var en 4,7 procents högre sannolikhet för kvinnorna att upp- leva stress än för männen. Övriga faktorer som ökade sannolikheten för att uppleva stress mer för kvinnor än för män var snabbt arbete (4,0 procent), komplexa uppgifter (3,2 procent), intellektuellt utmanande arbete (2,2 procent) och uppmärksamhetskrävande arbete (1,8 procent). Inga könsskillnader kunde dock påvisas vid arbete som de anställda bedömde som ”för mycket” eller vid repetitiva uppgifter. Nordander m.fl. (2008) fann dock inga skillnader i psykosocial belastning mellan män och kvinnor som utförde identiskt repetitivt arbete. [s. 35]

Sida upp, sida ner rabblas sådana här resultat från tidigare forskning. (För tydlighetens skull: Alla resultat är inte lika entydigt som dessa citat, men det mesta är.) Min sammanfattning är: ”Givet samma förutsättningar använder kvinnor större del av sin maximala styrka och upplever högre stress. Bägge faktorerna innebär höjd skaderisk. Tillika bidrar troligen könshormon på vår smärtkänslighet.” Skulle det då bli bättre för kvinnor om de även gjorde ”skotta snö-uppgifterna” i arbetslivet? Min bedömning är nej, det skulle det absolut inte, tvärtom. Kvinnor skulle bara få andra problem till exempel skulle ländryggsproblem bland kvinnor skjuta i höjden. Kvinnor skulle också utgöra en större andel av de cirka 1000 personer som dör varje år i arbetsrelaterade sjukdomar, då män i större utsträckning exponeras för sådana risker:

I en stor epidemiologisk studie från Nya Zeeland intervjuade forskarna 3 000 förvärvsarbetare via telefon. Man fann att dubbelt så många män som kvinnor rapporterade att de var utsatta för damm, kemikalier, buller, oregelbundna skift, nattskift och arbete med vibrerande verktyg. [s. 23]

En av de studier som rapporten studerat var just ett sådant försök, att få till ”feministisk jämställdhet”, på en arbetsplats. Vad blev resultatet då?

I en studie av städare vid ett kanadensiskt sjukhus föreslog forskare ett antal förbättringar av arbetsmiljön som bland annat skulle göra det möjligt för kvinnorna att klara av de uppgifter som kategoriserats som tunga (Calvet et al., 2002). Forskarna jämförde sedan arbetsförhållandena före och tolv år efter att förändringsarbetet föreslagits. Viss könssegregering i arbetsuppgifter kvarstod efter de 12 åren. Tidigare hade man delat in städuppgifterna i lätta och tunga uppgifter, där männen tilldelades tunga uppgifter och kvinnorna lätta. […] Både de anställda och ledningen förklarade i intervjuer att könsstereotypa roller var den väsentligaste anledningen till den fortsatta uppdelningen av arbetsuppgifter. Efter förändringsarbetet [där man åtgärdat en tredjedel av forskarnas rekommenderade förbättringar] sjönk andelen kvinnliga städare, något som kan ha berott på att de inte ansåg sig klara av de tunga arbetsuppgifterna som arbetet nu innefattade. [min emfas, s. 23]

Skogen

Forskningen visar att kvinnor svarar för en större andel av sjukligheten än män; i Sverige hade kvinnor år 2011 ett sjukpenningstal som var 69 procent högre än männens (Försäkringskassan, 2012). En betydande del av besvär från rörelseapparaten orsakas sannolikt av belastningar i arbetet. Bland den arbetande befolkningen i Sverige uppgav år 2011 6,4 procent av kvinnorna och 5,7 procent av männen [12 procent högre] att påfrestande arbetsställningar orsakat besvär under de senaste 12 månaderna (Arbetsmiljöverket, 2012b). [min emfas, s. 5]

Som jag tidigare nämnt så tror jag 12 månaders intervall är för bred tidsram för att inte få med ett avgörande genderbias, på grund av våra könsroller, jag skulle föredra tre eller sex månader. Men det vi ser är en väsentlig skillnad mellan besvär män och kvinnor rapporterar i självrapporteringsstudier och huruvida dessa besvär lett till ett streck i statistiken för sjukpenningstal.

Det allra första citatet i detta inlägg var ett citat från artikeln där journalisten Johan Eslander skrev:

Orsaken är inte att kvinnor är svagare, mindre tåliga eller mer benägna att klaga, slår rapporten fast enligt tidningen.

Hmm, så det ”slår rapporten fast”? Svagare och mindre tåliga visar tidigare citat, att forskarna tycks ha bestämt sig i förhand för vilka slutsatser de ska dra är en sak. Men hur är det med ”mer benägna att klaga”:

Som illustrerat i figur 2 kan det mycket väl även vara så att kvinnor har en annan benägenhet än män att söka upp vård eller acceptera långvarig sjukskrivning. Detta kan vara en mycket viktig förklaring till skillnaden i besvärsförekomst, men en diskussion av dessa orsaker ligger utan för ramarna för den här rapporten. [s. 39]

Är det en slump att man väljer sätta ramarna så att ingen skugga ska kunna falla på kvinnorna själva alternativt ära åt mäns lojalitet*? Nej, det är ingen slump sådan är vår tid. Jag skulle vara mycket förvånad och positivt överraskad om någon annan rapport beställd av Arbetsmiljöverket studerade just detta. Men jag håller inte andan i väntan på en sådan studie och utan att studera även detta kommer man inte hitta svar.

Notera dock att jag inte säger att kvinnorna inte har problematik eller nervärderar/förlöjligar deras upplevda ohälsa i detta inlägg. Ett högre tal för det ena könskollektivet kan lika väl bero på att det andra könskollektivets tal är lägre än de faktiska omständigheterna egentligen är, det vill säga det vi kallar mörkertal. Och det, att männen är underrepresenterade i sjuktalsstatistiken, menar jag är svaret.

Slutord

Från artikeln:

– För att råda bot på kvinnors ohälsa bör arbetsgivarna ta bort arbetsuppgifter som ingen ska behöva utföra oavsett kön, sedan borde alla ta en funderare på om det verkligen är killarna som ska få de roliga och omväxlande uppgifterna, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle, till SvD.

De uppgifter som går att göra på ett bättre sätt, ska naturligtvis göras så skonsamt som möjligt. Men alla uppgifter går inte förändra och att ta bort arbetsuppgifter … äh, vi vill få saker utförda, eller? En uppgift jag vet sliter för att arbetsställningen är omänsklig är att rensa vaskavlopp. Ska vi inte göra uppgiften att rensa avlopp? Hur tänker Svend Erik Mathiassen? Är det uppgifter som denna som är ”de roliga och omväxlande uppgifterna” som killarna får?
(Nu tror jag inte forskaren sagt så. Jag misstänker det är journalistens egen malebashing, i vanlig ordning.)

* Skulle jag med ett ord behöva återge vad det är jag imponeras mest av män och männens könsroll så skulle det ordet vara ”lojalitet”. Män har vanligen en omfattande lojalitet gentemot familj, ”teamet”, arbetsgivare och samhälle som ligger bortom vad man som kvinna kan förstå. Detta på gott och ont. Män anpassar sig efter de spelregler som sätts av arbetsgivaren och tar skit som en del av uppdraget, i högre grad än vad kvinnor gör. Jag skulle önska män satte ner foten oftare och värderade upp sig själva. För jag tycker att de är värda det. Men jag respekterar att de fungerar annorlunda och imponeras av deras tålmodighet. Och jag är djupt tacksam för män som skottar snö, fixar våra bostäder, bekämpar våra eldar och är våra hjältar när vi behöver dem som mest.

 

Kommentarer

Forskare ser inte skogen för bara träd — 38 kommentarer

  1. Undrar hur många kvinnor som just nu står i beredskap för att röja kraftledningsgator under den kommande natten?

    SvaraSvara
     
  2. Teoretiskt går det förmodligen att göra alla uppgifter möjliga för vem som helst. Med tillräckliga resurser kan vi nu eller snart ha robotar till brandmännen. Ett problem de verkar ointresserade av är att vi även behöver lösa arbetsuppgifter inom ekonomiska ramar, då är det mer rationellt att ge jobbet till de med goda förutsättningar än att använda mycket resurser för att göra arbetet möjligt för de med sämre förutsättningar.

    Talar vi om tillräckligt stora insatser är ju det billigaste att helt enkelt anlita en manlig assistent till de kvinnor man vill kvotera in i uppgifter de inte har fysiska förutsättningar för.

    Vi kommer gå i få sämre levnadsstandard och högre arbetslöshet, men vad gör väl det?

    SvaraSvara
     
  3. Nu har jag bara läst igenom lite snabbt men den forskingen som du Ninni citerar som hör till rapporten. Verkar ju säga att kvinnor sliter ut sig pga de får pressa sina muskler hårdare.
    Så hur f-n kommer de fram till slutsatsen att det inte beror på skillnader i fysik mellan män och kvinnor?
    Har jag missuppfattat något?

    SvaraSvara
     
  4. Och ingenting om att det dör ca tio män per kvinna i arbetslivet sedan 1996? För all del en förbättring sedan 1955-59, då det dog ca 60 män per kvinna i arbetslivet. Men då var det ju inte så många kvinnor som tog ansvar för den ekonomiska försörjningen till familjen heller, om man säger så…

    http://www.av.se/dokument/omoss/regeringsuppdrag/2012_04_27_Redovisn_arbetsmiljoindikat.pdf#page=13

    Mattias Irving skriver också om arbetsmiljö på Dagens Seglora (men det tar ett tag att förstå vad det är han egentligen skriver om), och om boken ”Döden på jobbet”, av Elinor Torp. Inte heller Irving bryr sig om att uppmärksamma könsaspekten, naturligtvis, men han tar i alla fall ett halvt steg mot att uppmärksamma ett område som huvudsakligen berör män:

    http://dagensseglora.se/2013/10/23/ingen-anstandighet-utan-bestandighet/

    SvaraSvara
     
  5. Pingback: Forskare ser inte skogen för bara träd - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  6. Om vi var lite mer för affischkampanjer, som AVfM, så skulle vi kunna göra en kampanj där vi tar foton på män som har de tyngsta, skitigaste och farligaste jobben med rubriken ”Vi är för kvotering” Smile

    SvaraSvara
     
  7. @Daniel:

    Så hur f-n kommer de fram till slutsatsen att det inte beror på skillnader i fysik mellan män och kvinnor?
    Har jag missuppfattat något?

    Det enkla svaret är, man ser det man vill se. Men så här resonerar de:

    Kvinnor är mer sjukskrivna, varför?

    Om vi då tar Lisa och Kalle. De jobbar båda på ett större matvaruhus. Lisa sitter i kassan. Det är ett enformigt arbete med repetitiva, med snabba små rörelser, som ger problem i handleder, axlar osv.

    Kalle jobbar på lagret, för att få in varorna till kunden. Hans uppgifter är mer varierade, men innehåller tunga lyft.

    Då menar dom att om Kalle och Lisa delar uppdragen så kommer skillnaden mellan Lisa och Kalles sjuktal försvinna. Det skulle utan tvekan vara en fördel för Kalle, men Lisa skulle få de tunga lyften som ger Kalle ländryggsproblem.

    Och det som ger gruppen män ländryggsproblem, skulle ge kvinnor väldigt mycket mer ländryggsproblem pga de skillnaderna i fysiska styrka. Kan man göra åtgärder så skulle dessa åtgärder även sänka männens problematik, varvid kvinnorna fortfarande belastas mer av samma uppgift.

    SvaraSvara
     
  8. @Bashflak:
    ”Undrar hur många kvinnor som just nu står i beredskap för att röja kraftledningsgator under den kommande natten?”

    Skogs- och Träfacket bjöd in Fredrik Reinfeldt till en ”kunskapsresa” efter stormen Gudrun 2005 och skrev om röjningsarbetets risker:

    ”Detta arbete är oerhört farligt. I efterarbetet efter stormen 1969 – som i volym var ungefär hälften så stor som den aktuella stormen – fick drygt 40 personer sätta livet till under de första två åren. Ändå var skogsvårdspersonalen vid den tidpunkten mer erfaren och kunnig kring arbete med motorsåg. Skogsvårdsorganisationen varnar skogsägare från att själva ge sig ut och avverka stormfällda träd och hänvisar till professionell hjälp. Att avverka i stormfällda bestånd utan att ha kunskaper och erfarenhet är direkt livsfarligt och för alla anställda gäller AFS 2000:2: ”får inte ensamarbete förekomma vid upp- arbetning av stormskadad skog”.

    http://news.cision.com/se/skogs–och-trafacket/r/skogs–och-trafacket-inbjuder-fredrik-reinfeldt-till-en-kunskapsresa-i-de-stormdrabbade-omradena-,c9122460

    Hur många kvinnor som står i beredskap för sådana här jobb vet jag inte, men jag har inte sett några krav på kvotering av kvinnor till dylika arbetsuppgifter, och de har, mig veterligt, i alla fall inte varit särskilt högljudda.

    Även Pelle Billing tog upp detta med skogsarbetets risker (och angav siffran för antalet döda efter stormen Gudrun till 18 – efter en DN-artikel), relation till lön etc, i ett inlägg:

    http://www.pellebilling.se/2012/02/skogsarbete-overraskande-exempel-pa-lonebildning/

    SvaraSvara
     
  9. Ifall någon undrar var jag tagit vägen på sistone:

    Jag är nedbäddad i sängen pga feber och halsont. Går förhoppningsvis in i debatten om genusforskare och mansvåld imorgon. /Erik

    SvaraSvara
     
  10. @JonasBsson

    Bra förslag, om affischer.

    *

    En positiv nyhet (jag såg information om det i en affär tidigare idag) och ett exempel på lite ”kul” aktivism (apropå AVFM), vill jag gärna dela med mig av:

    ”Fredagsmys”-företaget OLW driver, tillsammans med Prostatacancerförbundet, kampanjen ”Save the nuts”, för att samla in pengar till forskning om prostatacancer:

    http://www.prostatacancerforbundet.se/subPage1.asp?nodeid=125191
    https://www.facebook.com/Fredagsmys

    De borde uppmuntras av Genusdebatten på något sätt för detta initiativ, tycker jag. Om inte annat i form av ett mail, men kanske kunde man lägga in länkarna ovan på denna sida också, som ett stöd från Genusdebatten?

    SvaraSvara
     
  11. ”Är du kvinna? Då tvingas du stå ut med de tråkigaste, mest obekväma och skadliga arbetsuppgifterna på jobbet”

    När jag jobbade på fabrik för många år sedan så hade jag och mina manliga arbetskamrater minst lika tråkiga,obekväma och i längden skadliga arbeten som
    våra kvinnliga arbetskamrater. Dessutom hade naturligtvis männen hand om de tyngsta arbetsuppgifterna.

    Sedan kan jag inte låta bli att undra vem det är som under hot tvingar kvinnor att söka dom här jobben som är tråkiga och skadliga ? Det finns många yrken att välja på och nuförtiden dominerar ju kvinnor de högre utbildningarna så det kommer säkert bli männen som får göra dessa tråkiga arbetsuppgifter framöver.

    Fast då kommer säkert kvinnorna,läs feministerna, hitta på nya orsaker till att det är mest synd om kvinnorna i alla fall… Den feministiska offerkofteindustrin tar aldrig semester.

    SvaraSvara
     
  12. Så,
    Kvinnor ”tvingas stå ut med” de tråkigaste, mest obekväma och skadliga arbetsuppgifterna på jobbet.

    Men,
    Tackar nej till välbetalda chefsposter om de inte har personlig utvecklingsplan, en coach, en mentor och stor möjlighet att jobba hemifrån – eller för att tajmingen är fel:
    http://www.svd.se/naringsliv/darfor-sager-kvinnor-nej-till-chefsjobben_8639562.svd

    och väljer bort jobbet som välbetald It-chef för att miljön är grabbig och avsaknad av ”strulfria it-system”, friskvårdsbidrag och eget rum:
    http://www.idg.se/2.1085/1.501958/darfor-nobbar-kvinnor-it-chefsrollen

    och tycker att arbeten som ligger för långt bort inte är attraktiva:
    http://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/man-och-kvinnor-i-trafiken-en-litteraturstudie.pdf

    Våffor jör di på dette viset?

    SvaraSvara
     
  13. @Ninni:

    Å andra sidan har kvinnor kortare ryggar, så momentet blir inte lika högt…
    Det blir olika typer av skador av de här jobben. Kassörskan får ont i axlar-nacke av statisk belastning, lagerarbetaren får ont av upprepad dynamisk belastning.
    Jag har åkt på nack- och ryggont av dåliga kontorsstolar, jag har inte ett dugg fysiskt krävande arbete. Började innan jag var 30.
    Stress förvärrar det också, ja.
    Det som har hjälpt mig är fysisk träning, så kvinnor och män kanske borde träna mer än de gör?

    SvaraSvara
     
  14. @Chattanoga:

    ”Tackar nej till välbetalda chefsposter om de inte har personlig utvecklingsplan, en coach, en mentor och stor möjlighet att jobba hemifrån – eller för att tajmingen är fel:
    http://www.svd.se/naringsliv/darfor-sager-kvinnor-nej-till-chefsjobben_8639562.svd

    Mja, jag tycker det mest anmärkningsvärda var att kvinnor tackar nej till chefsposter för att de inte känner sig trygga med sina manliga överordnade chefer, enligt Anna Wahl.
    Däremot är det tydlien sällan som kvinnor tackar nej till chefsjobb för att de inte hinner med familjen, påstår Wahl. Det sista konstaterade väl vi också för några månader sedan, när SCBs unersökning om hur människor använder sin tid nagelfardes.

    SvaraSvara
     
  15. @Magnus:
    Formuleringarna är direkta citat från de länkade texterna. Jag ville bara peka på den konstiga medielogiken:

    Å ena sidan framställs kvinnor som väldigt medvetna och kräsna när det gäller vissa typer av jobb, ofta välbetalda statusjobb.
    Å andra sidan kan tydligen ”tvingas” att ta de absolut sämsta jobben.

    SvaraSvara
     
  16. –Jag har snabbgenomlæst Ninnis artikel …och…uppfattar att forskningen handlar om segmentet Vård och Omsorg der det er mest korta ”svaga” kvinnor som jobbar der utredningen visar væl inget i grunden ”nytt”.
    Vård omsorg kan vara led o muskel belastande.
    —I Norge tillæmpar man principen att tyngden som skall Førflyttas ( ej Lyfta ) får ej øverstiga 40 kg / kvinna ( mænn 600 kg ) och øver 40 kg skall Førflyttningsredskap …anvendes och i resp kommuner finns førflyttningsombud som regelbundet trænar personalen ( kvinnorna ) på olika førflyttningstekniker…just før att skapa en skonsam situation før personalen OCH PASIENTERNA.
    — I øvrigt finns en del mer eller mindre intressanta statliga kommentarer från utredningen der… Svend Erik Mathiassens, professor vid Högskolan i Gävle , uttalande ær från en pinsamm statlig idiot.
    .
    Per Hagman
    .
    Snygg artikel Ninni.
    .

    SvaraSvara
     
  17. @Per Hagman:

    I Norge tillæmpar man principen att tyngden som skall Førflyttas ( ej Lyfta ) får ej øverstiga 40 kg / kvinna ( mænn 600 kg )

    Du menar väl 60 kg?

    SvaraSvara
     
  18. @Magnus:

    Å andra sidan har kvinnor kortare ryggar, så momentet blir inte lika högt…
    Absolut är det så.
    Men som arbetsfördelningen ser ut idag så är ländryggsproblem jämt fördelat mellan könen, trots att kortare rygg är en fördel i många situationer pga momentet. Lika självklart som amen i kyrkan är det att ökar man arbetsuppgifter som belastar ländryggen för valfritt kollektiv så ökar antalet personer i det kollektivet som får ländryggsproblematik.

    Olika arbetsuppgifter medför olika förslitningsskador.
    Arbetsuppgift A ger diagnos X
    Arbetsuppgift B ger diagnos Y

    Om [valfritt kollektiv] som gör Arbetsuppgift A, börjar göra uppgift B så kommer fler ur detta kollektiv drabbas av diagnos Y och färre av diagnos X. Det finns inget jag kan se i rapporten som talar för att inte man inte bara byter en diagnostyp mot en annan om man skulle få till en mindre könssegregerat arbetsmarknad. Jag kan inte se ”sänkt sjuktal” som något påvisat resultat alls.

    SvaraSvara
     
  19. @Magnus:

    Kom att tänka på en annan genusaspekt till följd av din kommentar.

    Det som har hjälpt mig är fysisk träning, så kvinnor och män kanske borde träna mer än de gör?

    Män, som grupp, är mer lösningsfokuserade än kvinnor, som grupp, är. Och hade man undersökt hur kvinnor och män hanterar problematiken, så är jag helt säker på att man hade fått signifikanta skillnader t.ex. vad gäller träning som metod att förbättra en värkproblematik.

    SvaraSvara
     
  20. @ Ninni

    Tack för ett fint jobb. Ditt inlägg var som vanligt utmärkt. Jag är rädd för att om jag varje gång gav uttryck för mina reaktioner på dina inlägg skulle det gå inflation i de positiva omdömena. Men för att låna från feminsternas bloggar: ”Du är så klok!”

    SvaraSvara
     
  21. @Ninni -> En _jävligt_ bra och granskande artikel. Vad i hela helvetet håller de på med, att dra slutsatser som är helt frånvända sitt empiriska underlag. Patetiskt.

    Det du gör borde rimligtvis vara det som de där jävla journalisterna får betalt för att göra. Vet vem journalisten från Expressen-artikeln är förresten, han var inte skarpaste kniven i lådan innan han blev ”journalist” heller. Klåpare.

    SvaraSvara
     
  22. @Per Hagman, Rick och Kim Jong Skill:

    Tack Rose

    Rick skrev: Jag är rädd för att om jag varje gång gav uttryck för mina reaktioner på dina inlägg skulle det gå inflation i de positiva omdömena.

    Det känns lite så med mina ”tack” också ibland. Som att det bara framstår som ett artigt svar för det kommer ofta. Men så är det inte, det känns i hjärtat att få ros, då rotandet i vår tids mess är … lite … mentalt påfrestande? Smile

    Kim Jong Skill skrev: Det du gör borde rimligtvis vara det som de där jävla journalisterna får betalt för att göra.

    Japp, det borde de. I synnerhet bör de inte påstå att forskarna slår fast något som tydligt framgår inte ingår i studien.

    SvaraSvara
     
  23. Artikeln påminner mig om något min mamma kommenterade när jag var liten. En man sitter på gräsklippartraktorn medan hans fru kör en handjagare där det är trångt mellan buskar o dyl. ”Typiskt att det är han som kör maskinen medan hon får arbeta för hand”. Undertonen var tydlig, det är han som har det lätta jobbet med den roliga maskinen medan hon får slita.

    Efter snart tjugo år som IT-tekniker kan jag instämma. På en blandad arbetsplats är det i större utsträckning männen som hanterar (den roliga) tekniken och ägnar mer tid åt den för samma arbetsuppgifter.

    Det varken artikeln eller min mamma verkar reflektera över är att formuleringen förutsätter att det är männen som ”får” eller ”tar” sig det ”roliga” arbetet.

    I min personliga erfarenhet tar visserligen män för sig mer, vilket skulle bekräfta artikeln, men det är också så att många kvinnor tar ett metaforiskt steg tillbaka även när de direkt blir erbjudna ”rolig” teknik.

    Det har fått mig att fundera över om de kvinnor som säger ”jag kan inte” reflekterar över att deras manliga kollegor inte heller kan men försöker ändå (och lär sig något på köpet).
    När mönstret upprepats tillräckligt många gånger finns det plötsligt en verklig skillnad i vem som kan vad.

    Naturligtvis finns det både kvinnor och män som bryter mönstret, men generellt är min erfarenhet att det ser ut som ovan. Män tar visserligen för sig, men många kvinnor avstår gärna även om det innebär att apparaten lämnas orörd.

    SvaraSvara
     
  24. @Pettersson:
    Din mamma kanske borde lära sig att inte döma människor hon inte vet något om. Mannen kanske hade kört handgräsklipparen i 30 år och till slut förstört ryggen.

    jag vet inte hur ni gör på Samhall men här ute i verkligheten så gäller det att visa framfötterna och ta för sig. Gör man inte det så är man rökt i nästa omorganisation om man inte är kvinna.

    Sorry, men är lite på dåligt humör idag för jag fick precis veta att vi anställt en ny ”medarbetare”. Valet stod mellan en man med 10 års erfarenhet och en kvinna med 0 års erfarenhet. Gissa vem de valde?

    SvaraSvara
     
  25. @Pettersson:

    Lustigt det påminner mig om något min mamma kommenterade när jag var liten:
    En kvinna ansvarar för de stora ytorna vid gräsklippning genom att använda åkmaskinen, medan mannen bara ids ta hand om det lätta småfixet mellan buskarna med en handjagare. Kvinnan som får ansvaret för en stor, komplex och farlig maskin har inte bara huvudansvaret för gräsytan, utan felaktigt handhavande eller bristande uppmärksamhet får betydligt större konsekvenser. Kvinnan måste dessutom ägna mer tid åt förberedelse, eftervård, service och förvaring, än mannen som ju bara behöver ställa tillbaka sin lilla handjagare. Men så har ”kvinnor också alltid varit mer ansvarstagande” – sa alltid min mamma.

    Ser du likheten mellan våra mammor?

    SvaraSvara
     
  26. @Pettersson:

    I min personliga erfarenhet tar visserligen män för sig mer, vilket skulle bekräfta artikeln, men det är också så att många kvinnor tar ett metaforiskt steg tillbaka även när de direkt blir erbjudna ”rolig” teknik.

    Visst är det så, att många kvinnor tar ett metaforiskt steg tillbaka.

    Jag har aldrig varit sån och män hindrar inte, tvärtom. Kom på en händelse.

    Nån gång på 90-talet så totalrenoverade vi motorcykeln. Jämställdistiska som vi är så delades uppdraget efter vad vi gör bäst, min man gjorde det som kräver muskler. Jag tog manualen och läste mig till hur jag skulle göra för att fixa ett nytt elsystem. Och sen gjorde jag det, själv. Och det fungerar änRazz

    Resultatet av att försöka är att man lär sig. Så när knarren stannade längs vägen en dag så identifierade jag felet och fixade det. Körde till jobb där vi skulle ha möte. Jag hade blivit lite sen, så jag skyndade mig och tvättade av mig det värsta. Men ni vet hur det är när man fått bensin på sig … man luktar lite, typ. Och mekfingrar blir inte rena så lätt. Så när jag kom in på mötet så bad jag om ursäkt för att jag var några minuter försen med att säga typ:

    ”Jag ber om ursäkt att jag är sen … och luktar … jag fick stopp på bågen på vägen.”
    Min chef tittar på mig och säger: ”Hur kom du hit?”
    Jag: ”äh, jag fixade det.”

    Gissa en gång om jag fick en hög respektpoäng av det Wink

    Det finns verkligen inget hinder från män, absolut inte. Man tycker det är coolt med kvinnor som försöker.

    SvaraSvara
     
  27. @JonasBsson
    Ingen fara. Samhall BTW? Fast å andra sidan är jag anställd på en kommun och ibland känns det lite Samhall. Smile

    @Chattanoga
    Ja, jag ser definitivt likheten. Har man möjlighet att välja synvinkeln kan man få vad som helst att se bra resp dåligt ut.

    SvaraSvara
     
  28. @Gävlepojken:

    Ett märkligt resonemang hon för. Det är för all del känt att kvinnor som grupp är sjukskrivna mer än män som grupp, i praktiskt taget alla yrken.

    Att kvinnor blir mer sjukskrivna under småbarnsåren kan förstås ha att göra med två möjligheter som inte nämns: (1) en tendens att sjukskriva sig även om man inte är sjuk, och (2) att småbarn har outvecklat immunsystem och ofta blir sjuka, samtidigt som föräldern har svårt att låta bli att gosa med dem, även när de är sjuka (ökat exponering, alltså).

    Hon skriver:

    Kvinnor är sjukare än män. Det handlar inte om att kvinnor är svagare än män.

    Vad har hon för belägg för det? Kvinnor är i snitt klart svagare än män, och Ninni visar i artikeln ovan hur samma arbetsbelastning leder till mer fysiska besvär för kvinnor än för män.

    Denna studie från Sydafrika visade att kvinnor i militär grundträning hade en skadefrekvens som var dubbelt så hög som männens. Författarna kommer fram till den märkliga slutsatsen att kön inte är en prediktor för skaderisk, men detta gör de genom att kontrollera för löptiden på 1 mile: kvinnor som presterade samma löptider som män hade också samma skadefrekvens. Enda problemet med det resonemanget är förstås att kvinnorna i snitt presterade 25% sämre tider på löpningen (32% före utbildningen, 25% efter). Men visst, det är inte så mycket könstillhörigheten i sig som den sämre fysiska förmågan, men det var just det som enligt Jenny Wennberg inte spelade någon roll.

    Denna engelska artikel återger ett försök att ändra den militära grundträningen så att män och kvinnor hölls mot samma fysiska krav. Resultatet blev en oacceptabel skadefrekvens hos kvinnorna:

    Women are more than twice as likely as their male counterparts to suffer injuries following training, the research showed.

    They are eight times more likely than the male recruits to be discharged with an overuse injury, army doctor Lt Col Ian Gemmell warned.

    Vidare:

    Det handlar istället om att kvinnor som grupp tenderar har andra arbetsvillkor och förutsättningar på arbetsmarknaden och tenderar arbeta mer än män. För det är ett arbete att ta hand om barn, städa, laga mat, tvätta, vårda och ge omsorg i det privata, om än ett obetalt sådant.

    Ja, men SCB’s tidsanvändningsundersökning visar att det finns en grupp som jobbar ännu mer än småbarnsmödrarna, och det är deras män!

    Artikeln tycks vara ännu ett exempel på att man tittar på nationell statistik och antar att skillnaderna måste bero på kvinnors underordning, V.S.B.

    SvaraSvara
     
  29. @Ulf T:

    Kvinnor är i snitt klart svagare än män, och Ninni visar i artikeln ovan hur samma arbetsbelastning leder till mer fysiska besvär för kvinnor än för män.

    Det gäller inte all arbetsbelastning dock. I rapporten kan man se att repetitiva handrörelser tycks vara skadligt i samma grad oavsett kön. Och det är väl inte speciellt märkligt resultat.

    Säkert finns det också det omvända, saker som är mer skadligt för män. Jag kan tänka mig arbetsuppgifter där man behöver stå framåtböjd med ryggen mycket utan tunga lyft. Det bör pga längdskillnaden belasta män mer än kvinnor.

    Men det räcker att en betydande andel av arbetsuppgifter som finns i samhället är sådana där samma arbetsuppgift leder till mer fysisk belastning av fysiskt svagare individer, för att de i sig ska vara en faktor man inte kan bortse från i statistiskt utslag där man jämför kön. Och det ser man i rapporten att så är det om man inte är ute efter VSB’a sin utgångspunkt.

    SvaraSvara
     
  30. @Ninni:
    Kan lite kvickt notera att jag är ca 182–183 i längd. Minst en decimeter längre än genomsnittskvinnan med andra ord. Diskbänkar och dammsugare är inte konstruerade för en person av min längd, och att diska eller dammsuga tröttar väldigt fort på min rygg.

    SvaraSvara
     
  31. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):

    Jo, jag vet. Jag tar i princip alltid disken av just den orsaken att jag vet att bänkhöjden gör arbetet mer belastande för min make än för mig.

    Dammsugaren har jag inte tänkt på. Vi har alltid haft centraldammsugare. Jag tror det är annorlunda. Måste jag kollaSmile

    SvaraSvara
     
  32. @Ninni:
    Det där med dammsugaren får jag ta tillbaka, jag kollade. Det har nog mer att göra med att jag hela mitt liv har varit kraftigt närsynt men, fram till några år sedan, inte använt glasögon. Så jag kröker nog lite på mig av ren vana trots att jag inte längre behöver det (har ju glasögon nu), och det behövs väldigt lite för att det skall ge besvär ganska omgående. Allt arbete med golv frestar på, förmodligen just för att jag då har blicken riktad mot golvet. Men de där små sopskyfflarna och sopborstarna (när man använder en i vardera handen) är definitivt för korta för mig.

    SvaraSvara
     
  33. Pingback: En vanlig kvinna ser vad forskarna inte ser eller snarare väljer att inte se | Genusdebatten

  34. Pingback: En ideologisk tvekamp – Jämställdism vs Feminismen: Del 4 – Könsmakt och konsekvenser | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting