En anmärkningsvärd likhet
avatar

En som råkat ut för hätskt trollande är bloggaren Janne Riiheläinen. Trollen har förutom honom även gett sig på människor som re-tweetat hans inlägg.

-Man använder sig av samma metoder som vid skolmobbning. Att komma med påhopp som kan klassificeras som psykiskt våld är en sådan metod, säger Riiheläinen.

Han har åtskilliga gånger blivit kallad ”fobiker” och ”nazist”, liksom ”hetsare”.

-Inte vill ju en vanlig människa fortsätta debatten efter sådant här, säger han.

En finländsk journalist som råkat ut för samma sorts påhopp säger sig vilja framträda anonymt för att bevara sin arbetsro.
Trollen kräver ständigt bevis av andra debattörer, men kan inte själva ge hållbara belägg för sina egna påståenden

Ovanstående är ett utdrag ur den finländska journalisten Jessikka Aros undersökning av de s.k. putintrollens verksamhet på finska nätsidor. Människor som kritiskt diskuterar utvecklingen i dagens Ryssland blir utsatta av ett bombardemang av okvädningsord som sedan sprids i sociala medier. Syftet är givetvis att förhindra all saklig debatt. Sanningen får enligt trollen bara vara en och det är den ryska regeringens perspektiv. Att uttala en annan uppfattning ska kosta en ens anseende.

Att jag fastnat för Jessikka Aros artikel beror inte bara på temat, utan också på att hon nyligen tilldelades stora journalistpriset i Finland, vilket instiftats av Bonnier-koncernen, som bl.a. står bakom Dagens Nyheter.

Det jag reagerade på var givetvis ironin i att nästintill identiska metoder tillämpas i Sverige mot dem som kritiserar feminismen som dessa putintroll använder mot misshagliga kritiker, inte minst av publikationer inom bonniersfären.

Likheten blir såtillvida än mer slående att det i bägge fall handlar om att företrädarna för dessa perspektiv inser att de bara kan förlora en saklig debatt och därför kännetecknas deras inlägg av aldrig sinande krav på bevis från motparten även om de själva aldrig är beredda att leva upp till de krav de ställer på andra. Logiskt stringenta tankegångar saknas förstås, vilket är förståeligt, eftersom allt handlar om att här och nu sabotera diskussionen med invektiv. De kan nämligen krasst räkna med att ytterst få som följer diskussionen kommer att noggrant gå tillbaka till tidigare anförda argument.

Likheten med skolmobbning är också intressant. Man eftersträvar både bland feminister och putinanhängare en total konformitet vid hot om social uteslutning och stigmatisering.

Jag kunde väl tillägga att det i första hand är mobbingsmönstret bland tjejer som brukar se ut så här, men metoden tycks ha spridit sig.

Tydligen uppfattas beteendet som förkastligt, men bara när andra gör det. Metoden är nämligen alldeles för effektiv för att inte tillämpas när de egna hjärtefrågorna och den egna tron ska försvaras mot kritisk granskning.

 

Kommentarer

En anmärkningsvärd likhet — 19 kommentarer

  1. Nej kritiken mot Feminismen är saklig och det finns inga frågor ni kan ställa som vi kritiker inte vill/kan svara på.

    VÄSENTLIG skillnad

    Ni befinner er förmodligen mycket mer nära dem som skriver okvädingsord för att tysta debatten

    SvaraSvara
  2. @Zam:
    Som Erik säger så har du nog läst slarvigt. Hur får du inlägget till något annat än kritik av hur feminister beter sig i debatten?
    En kort, koncis och korrekt beskrivning av debattklimatet.

    SvaraSvara
  3. Roligt att återigen se ett inlägg från dig Rick. Det var länge sen. Hoppas vi inte behöver vänta lika länge till nästa. De historiska/politiska analyserna du gör brukar vara mycket givande.

    SvaraSvara
  4. Tack för det Dolf. Nej, jag ska nog försöka vara lite aktivare, men under det senaste året har det varit ett och annat. Nåja, du liksom andra som vet vem jag är, är välkomna att titta in och kommentera på min facebook-sida, där jag ibland kommenterar liknande saker som diskuteras här.

    SvaraSvara
  5. Utifrån det jag upplevt på nätet är det här metoder som i svensk nätdebatt använts systematiskt av grupper inom följande: Extremhöger, extremvänster, radikalfeminister, antifeminister. (De två senare har en viss överlappning med de två första.) Överlag folk som tycker deras mål är viktigare än bl.a. demokratisk respekt. Hur pass man råkar ut för det handlar om vem av dessa som bedömer att man är en måltavla värd att lägga krut på. Samtliga vet att det här är en metod som på många sätt fungerar. Mobbingoffer BLIR i snitt tysta, eller åtminstone tystare. Jag har själv blivit mordhotad på nätet efter SD-kritik, och har sedan blivit lågmäldare i min kritik trots att jag inte var högljudd eller osaklig ens från början. Hade jag varit klart uttalad SD-sympatisör hade jag förmodligen råkat ut för liknande saker från andra hållet.

    SvaraSvara
  6. Hej.

    Debatt-teknik är vad det är: en teknik. Om du uppnår dina syften är den rätt och god, annars inte. Full poäng på nihilist-mätaren måhända men det ändrar knappast faktum. Däremot kan det vara mödan värt att fundera över hur man bemöter DN/RT-tekniken, och vänder den till sin fördel.

    Bara det att man från rysk sida så väl lyckats förankra idén om av Kreml finansierade arméer av cybernetiska troll är en bedrift värd applåder.

    Snabbare och snabbare går konspirationens spiraler
    Dess information oftast viral är
    Från ‘Radio Free Europe’
    Till ‘Russia Today’
    det höres ett stridsrop
    ‘[X] är [Y:s] lakej’

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraSvara
  7. @Jonas:
    Stämmer nog rätt bra. Men en stor del av problemet är att de dubbla måttstockarna där man urskillningslöst ursäktar vänsterns och feministernas metoder och bara ser problemet när det kommer från höger och “anti-feminister”.

    SvaraSvara
  8. @Dolf Och vice versa från andra hållet. Men helt logiskt. Handlar om att skrämma motståndaren och göra hen “ful och fel”, och uppmuntra och rättfärdiga den egna sidan. Sånt här, i betydligt lindrigare form, gör de flesta i mindre organiserad skala till vardags. Finns till och med forskning som lutar starkt åt att den som är helt saklig (i stället för lite lätt självförhärligande) angående sig själv har en kraftig tendens att bli deprimerad. Kollektivt gör vi det t.ex. när vi hejar på idrottslag, vilket är extremt uppenbart för en utomstående. Har inget emot att folk gör det här lite grann. Tycker extremt illa om det när det är organiserat och kraftfullt i syfte att styra folk mot deras vilja.

    SvaraSvara
  9. @Jonas:

    “Utifrån det jag upplevt på nätet är det här metoder som i svensk nätdebatt använts systematiskt av grupper inom följande: Extremhöger, extremvänster, radikalfeminister, antifeminister. (De två senare har en viss överlappning med de två första.)”

    Jag håller med dig om de tre första men antifeminister som grupp existerar överhuvudtaget inte enligt min mening. “Antifeminist” är en beskrivning av alla som inte är feminister, det inkluderar alla från Sverigedemokraterna till Katolska kyrkan

    Även feminister själva som inte är tillräckligt radikala/progressiva/intersektionella whatever… beskrivs regelbundet som “antifeminister” oavsett vilken tillhörighet de har. De anklagas också regelbundet för att vara konservativa vilket exempelvis drabbat Christina Hoff Sommers trots att hon är registrerad demokrat. Man kan inte kalla detta en grupp på samma sätt som feminister, nationalister (höger) eller kommunister (vänster). På samma sätt som antimoderater inte är en grupp är antifeminister inte en grupp utan vad mainstrem kallar vem som helst som inte håller med feminister.

    SvaraSvara
  10. @Jonas:

    Håller med.

    Jag ställer mig också frågan vad alla diskussioner, gräl och debatter på nätet leder till?

    SvaraSvara
  11. @jenny:

    “Jag ställer mig också frågan vad alla diskussioner, gräl och debatter på nätet leder till?”

    Vad de leder till hänger helt på formatet. Ta exempelvis skillnaden mellan två huliganer som hoppar på varendra på gatan och två professionella boxare som tävlar om olympisk guldmedalj i ringen. Bägge slåss, bara ett av slagsmålen sker i ett format skapat för att maximera positiva effekter och minimera de negativa.

    Vad du ser på internet är både mycket bra och mycket dåliga versioner av vad som professor Gad Saad kallar “The battle of ideas”. Under bra förutsättningar leder sådana debatter och diskussioner till att man producerar bättre kunskap och hittar mer sanning. Under dåliga förutsättningar leder de till tribalisering och radikalisering.

    Internets sämsta egenskap är att även de med extrema fringe-tankar får lätt att hitta många likasinnade och kan sedan blocka ut alla som har en annan åsikt. Alltså inte bara alla politiska motståndare blockas utan även all vetenskap vars oönskade “sanning” kan hjälpa ens politiska motståndare.

    SvaraSvara
  12. @jenny:
    Det är ju lite som att fråga sig vad det leder till att överhuvudtaget tala med någon. Idéer sprids för det mesta muntligen, sällan telepotatiskt. Tystnaden är diktatorns främsta vän.

    SvaraSvara
  13. @jenny:

    Sajer som denna har en enorm betydelse för att sprida information och resonemang eftersom media totaltsvikit sin uppgift.

    SvaraSvara
  14. @Erik Det är en gigantisk skillnad på icke-feminist och anti-feminist. Själv är jag icke-feminist men feminismsupporter. (I min definition av feminist ingår inte manshatande radikal-“feminister”, eftersom jag inte anser att de uppfyller kraven.)

    Naturligtvis är alla begrepp lite luddiga, och olika människor använder dem på olika sätt. Men i alla fall. Om du hade sagt att antifeminister är mindre organiserade som grupp hade jag köpte det, men inte organiserade alls? Den hemsida som vi för den här diskussionen på tror jag skulle räknas som organiserat antifeministisk till sin huvudådra av de flesta utomstående, oavsett vad den officiella programförklaringen anger.

    SvaraSvara
  15. @Jonas:

    “Om du hade sagt att antifeminister är mindre organiserade som grupp hade jag köpte det, men inte organiserade alls?”

    Men vad jag sade var ju att de inte ens är definierade. Antifeminist är något som mainstream/etablissemanget idag kallar vem som helst med syftet “virtue-signaling”. Ordet används likadant som “reaktionär”. Det pekar ut vem som är ond och vem som är god. Det har ingen deskriptiv funktion alls och används på vem som helst som ett rent vapen.

    “Den hemsida som vi för den här diskussionen på tror jag skulle räknas som organiserat antifeministisk till sin huvudådra av de flesta utomstående, oavsett vad den officiella programförklaringen anger.”

    Vilket bara styrker min poäng. Hade det funnits en riktig definition så hade det för det första gjort sak samma vad de flesta tycker. Det är ju så med riktiga definitioner att saker är sanna oavsett vad de flesta tycker. Annars skulle inga sekulära stater finns för majoriteten tycker gudomligheter finns.

    Sedan är det för det andra så enkelt att samma personer som du hänvisar till inte alls har åsikten att majoritetens bestämmer i vanliga fall. När heterosexuella är majoriteten är det homosexuella man skall lyssna på. När vita svenskar är majoriteten är det invandrare man skall lyssna på och när män är majoriteten då är det enda som gäller vad kvinnor tycker.

    Om de flesta tycker Genusdebatten.se är organiserad antifeminism så är det med deras egen logik den minoritet som inte håller med man skall lyssna på och annars är det ju bara hyckleri de sysslar med, eller hur? Likadant är det med mig, men jag betraktar varken majoritet eller minoritet som sanningsgrundande dygder. Jag rättar mig efter objektiva fakta, påfallande ofta saker man vet för att man har testat istället för tagit för givet en viss grupp hade mer rätt.

    SvaraSvara
  16. @Jonas:

    “(I min definition av feminist ingår inte manshatande radikal-“feminister”, eftersom jag inte anser att de uppfyller kraven.)”

    Tanken med en definition är att man börjar med verkligheten och rättar sig efter vad den visar sig innehålla. Annars får får man ord som bara du kan förstå och använda, inte ord som alla kan förstå och använda. Exempelvis Stephanie Guthrie vad består hennes feminism av? Jo den består av att försöka omdefiniera trakasserier att betyda “han sade emot mig på twitter” och släpa Gregory Alan Elliot inför kanadensisk domstol i en tre år lång rättsprocess.

    SvaraSvara
  17. @Jonas:

    Man kan givetvis diskutera huruvida någon är organiserad eller inte, men i en situation som den som råder i dagens Sverige där samtliga maktcentra propagerar för ett slags slugger-feminism, så kommer de som reagerar mot detta att ta fasta på i stort sett samma saker och därför verka mer organiserade än vad de i själva verket är. Dela uppfattning och vara organiserad är inte synonymer.

    I övrigt vill jag säga att jag uppskattar din sakliga ton.

    SvaraSvara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Subscribe without commenting