För några dagar sedan publicerades en text på Nyheter24 av Ambjörn Hedblom: ”Det är inte alla män som beter sig som svin”. Ambjörn var oförskämd nog att framhålla att det faktiskt ibland finns positiva saker med män och inte allt är död och pina. Det går förstås inte för sig, så idag publicerades på samma ställe ett svarsinlägg från Anny Berglin, ett feministiskt våp (och vänsterpartist till lika), ”Det är en konstig slump att en majoritet av skitstövlarna är män”. En riktig jävla skitartikel är det. Jag kunde, trots en dundrande baksmälla, inte avhålla mig från att skriva en kommentar till den. Det var en ren spontankommentar, men jag tycker själv den sätter fingret på något som kan vara värt ett eget inlägg. Men bakis som jag är pallar jag inte att skriva ett riktigt inlägg, så jag låter er hålla till godo med min kommentar som jag återger här:
Gud bevare mig väl vilken taskig människosyn. Eller, nä, just det, taskig manssyn. För det är ju inte allt som är dåligt och fel hos människan som Anny slår ned på, det är mannen hon slår ner på. Tänk att det är så jäkla kontroversiellt att skriva en artikel som framhåller att män faktiskt också gör bra saker så att det omedelbart skall sablas ner och framhållas vilka jävla svin män är.
”Att detta är något positivt är ju…ja, alltså jag vet inte om Hedblom helt missat senaste årens debatt om psykisk ohälsa hos män? Att det är fler män än kvinnor som tar sina liv? Det kanske inte ÄR så jättepositivt att trycka undan sina känslor och förneka att man mår dåligt tills det är för sent. Det kanske snarare är så att det här är ännu ett problem med den manliga könsrollen?”
Surprise Anny, det är inte undertryckta känslor eller att jag förnekar att jag mår dåligt som får mig att fundera på att ta livet av mig.. Att ständigt mötas av det feministiska föraktet, att inordnas i ditt och dina fränders kollektiva skuldbeläggande för allt som är fel i världen, att inte kunna peka på minsta lilla bagatell, som t.ex. däcksbyte, och säga att män faktiskt gör bra saker också utan att få det nerkört i halsen och bli uppläxad som en trulig lite femåring, att alltid få höra hur jävla bra jag har det och hur privilegierad jag är och hur världen är tillrättalagd för mig och att jag borde kliva åt sidan samtidigt som jag lever både ensam och, enligt svensk standard, är fattig, det får mig att fundera på om jag borde ta livet av mig. Oönskad, bespottad och föraktad. Varför skall jag leva. Anny och hennes likar gör det klart och tydligt för mig att den största vältjänst jag skulle kunna göra henne och hennes feministiska polare vore att avsluta min tillvaro snabbast möjligt.
Låt det stå på min gravsten ”grattis feminister, nu förtrycker jag inte längre kvinnor”
Men, jag inser att min ensamma röst och min åsikt här inte kommer att få något gehör, utan endast kommer att mötas av epitet som ”offerkofta”. För krälar man inte i stoftet, erkänner sina fel och underkastar sig den feministiska domen så är man en gnällspik och mes.
Anny, det är sådana som du som får män som mig att genuint hata feminister.
En självklar punkt på listan ”Årets värsta misandri 2014”
http://bashflak.wordpress.com/misandri-2014/
Jag kan väl bidra med den kommentaren jag skrev också:
Mönstret känns igen,när man googlat lite på Berglin. Ung idealist med mellanstadiepatos som bränsle för att rädda världen från orättvisor. På senare tid blivit förvandlat till en obstinat ragata som tar varje tillfälle i akt att gråta ut för random feministjournalist om hur kränkt och hotad hon känner sig av dem som har mage att kvittera hennes uttalanden om män.
Man kan säga att det finns fokus i den radikalfeministiska agendan. Men bredden lyser med sin frånvaro. Det blir samma rundgångstugg så det blir svårt att egentligen skönja någon mänsklig aktivitet bakom all info. Liknar mest samma Psyops aktivitet med fasta formulär och samma dokumentinnehåll,som vänsterpolitiker är vana vid i ett progagandakrig.
Pingback: Jag fick ett svar på min debattartikel | Ambjörn Hedblom
Pingback: Upp till kamp mot skitstövlarna! | Genusdebatten
Och man hör som vanligt inte ett pip från andra feminister när sån här fördomsfull dynga publiceras för allmänheten. Ingen avståndstagande, ingen kritik. Vi får väl anta att även de feminister som ”inte har något emot män” och som anser att ”feminism bryr sig om båda könen” delar Berglins åsikter. Som allra minst ser de hennes påståenden som okontroversiella.
@Bashflak:
Ja Bashflak , inte saknas det material till listan i vart fall trots att vi inte har passerat halva året än .
Intressant vore väl med en sådan som skulle ta upp positiva saker om män .
Tyvärr skulle det bli ”Tabula rasa” , för sådana krönikor o.likn. är
i princip icke-existerande .
Känner igen den där blodtryckshöjande ilskan Anders . Den dagliga j-a dosen .
Man blir aldrig immun ,dessbättre kanske .
Min f.d brukar säga : ” Att du orkar bry dig .”
Jag svarar alltid : ”Jag orkar inte att inte bry mig . Alla borde bry sig !”
Jag är gammal nog för att ha upplevt den extrema socialism-vågen på 70-talet som vuxen . Därför vet jag att dagens feminist-marxistiska våg kommer att möta samma öde .
Det lär ju bli feministisk majoritet i Riksdagen i höst . Det gör att vi kan äntligen syna feministernas kort . De kommer att fortsätta höja potten , men förr eller senare blir det syn och korten på bordet .
Jag håller med i sakfrågan, men varför hata? Jag är också upprörd över det utbredda manshatet, ja trots att jag är kvinna. Jag gillar GD:s inlägg, men det här är på gränsen. Var bättre än hatarna.
Pingback: Vem är mest korkad? Anny Berglin, Vänsterpartiet eller Nyheter24? | Genusdebatten
@Anna: Jag hör vad du säger och säger inte emot dig. Men jag tycker det är uppfriskande att se män ge uttryck för känslor och förtvivlan. Och det är inget ”kvinnohat” och, i den mån det nu är hat han ger uttryck för, så är det mot (människor med specifika) åsikter.
@Fredrik S: Inte kvinnohat, men hat.
@Anna:
Varför inte? Hat är en genuin emotion precis som vrede, uttråkning eller entusiasm, varför skall man inte kunna hata?
Inse framför allt att man kan uttrycka hat på många olika sätt, en del sätt är definitivt inte att rekommendera, men andra är helt okej.
@Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Tycker det är paradoxalt att du hatar henne för att hon hatar. En i mitt tycke mer adekvat reaktion vore ilska eller irritation.
@Fredrik S
För mig är Dolfs funktion på GD viktigare än så.
Varje dag ser jag denna vidriga misandri … Och mina tankar går till alla killar därute som är i den jobbiga livsperiod vi kallar tonår. Alla individer är inte lika psykiskt starka … Det som för dig är uppfriskande, kan för en ung självmordsbenägen kille vara livlinan eller ventilen.
Dessa unga killar är inte fredade någonstans. Det serveras misandri t.o.m på lektionstid …
@Anna:
Om man ska va petig så är det väl egentligen hennes nedlåtande översittarattityd jag hatar. Men … vad gör du för skillnad på ilska och hat?
Ärligt talat, när jag möts av sån skit som den Anny Berglin självbelåtet kastar i ansiktet på mig (genom sitt generaliserande) så kan jag antingen acceptera dyngan eller våldsamt förkasta den, och det enda som lämpar sig för att förkasta den och markera är renodlat hat. Att bara bli arg är alldeles för tamt. Och allting utan att våldsamt kasta det tillbaka i retur är att godta det. Det finns saker som jag inte kompromissar med, och där det enda godtagbara svaret är en stenhård smocka med knogjärn (figurativt).
Om det gör mig till en sämre människa, so be it. När jag handskas med kloakråttor försöker jag inte hålla mig ren och skinande, då sänker jag mig ner i dyn. Det är mycket lättare att tvätta av sig skiten efteråt än det är att bli ren från självföraktet om man kompromissat med sin egen integritet.
Låt feministerna debattera ihjäl sig.
En snabb sökning på nätet efter vem och vad som uttalar sig om feminister visar att 9 av 10 kommentarer, bloggar och andra sociala medier är kvinnor som är för eller emot feminister. Mitt tips är ”Män sluta prata”. Återgå till den tysta slutna mannen. I alla fall gentemot era kvinnor. Ni bör prata sinsemellan. Kvinnor i alla åldrar älskar att tala oavsett om de är feminister eller ej. De behöver sällan att någon svarar på deras funderingar. Så män förvara er med att tiga. Låt feministerna snacka på. Testa att tiga! Du kan fortfarande vara en bra man och förälder utan att prata. Det går alldeles utmärkt att sköta dina sysslor utan snack. Du får mer tid att fundera på väsentliga saker som är viktiga för dig som man. Hon kommer att tjata på dig varför du har slutat prata men efter ett par tre dagar kommer hon att ge upp och du får lugn och ro. Bäst av allt är att sexet är fantastiskt.
@Nisse:
Bra råd i flesta fall. Kvinnor vill nog inte ha för känsliga och tillmötesgående män utan män som sätter kvinnor på sin plats, något som är hälsosamt mot en ocheckad kvinnlighet.
Jag har en vän som har en aning jobbig och krävande flickvän och jag har rekommenderat honom att ge flickvännen så lite som möjligt (sex, ’diskussioner’, tid med varandra osv.) och det verkar funka för honom, hon har blivit mindre krävande då hon inte får allt hon vill ha. När hon börjar gnälla för mycket sticker han iväg utan att säga något och går och köper öl, han efterföljs av gråt och gnäll men möts av tårar och kramar och ”förlåt att jag är så jobbig” när han kommer tillbaka med sin sixpack av lapin kulta.
Så visdomen är att man inte ska ge kvinnor allt de vill för då vill de endast ha mera. Kvinnor vill bli satta på sin plats oavsett vad de hävdar och det är hälsosamt för alla parter inblandade. Många av dagens problem med kvinnlighet beror på detta. att den är ocheckad
Men missförstå mig inte jag menar absolut inte att det är mäns fel, men kvinnor kommer inte att lösa det själv så det återstår för mannen att ”man up”, de som inte vill bör skita i kvinnor, vilket jag själv gjort, i brist på genuint jämställda, mao. okvinnliga, kvinnor.