En ideologisk tvekamp – Jämställdism vs Feminismen:
Del 1 – Inlägget
avatar

Inledning

Cissi Walin har skrivit ett inlägg, Feminism/jämställdism?, vilket jag här bemöter i ett tredelat inlägg i fyra delar. Jag vill inleda med att rikta ett tack till Cissi Wallin. Det är underbart att hon håller så god ton i ett inlägg om oss. Det är vi inte vana vid, även om det blivit bättre på senare tid. Rose

Jag vill också göra klart att jag är både jämställdist och antifeminist. Det är inte samma sak, vissa jämställdister är antifeminister, men de flesta är det inte. Jämställdist innebär att jag skriver under på Pär Ströms programförklaring.

Varför antifeminist då?

anti- a prefix meaning “against,” “opposite of,” “antiparticle of,” used in the formation of compound words (anticline); used freely in combination with elements of any origin (antibody; antifreeze; antiknock; antilepton). [min emfas, Källa]

Ordet antifeminist innebär inte, som många tycks tro, att man anser att kvinnans plats är i hemmet. Jag lägger ingen värdering i andra kvinnors val. Jag vill att människor skall vara fria att välja och forma sina liv, utifrån sina unika förutsättningar och drömmar. Antifeminist innebär att jag menar att feministiska könsmaktsordningsteorier är 180 grader fel, därav ”anti-”.

Cissi Wallins inlägg

En del, ganska många vill ju inte kalla sig feminister trots att de samtidigt säger sig vara för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män. De vill istället kalla sig jämställdister.

Om man tar bort ”möjligheter” så skriver vi jämställdister under på den. Varför skall möjligheter tas bort? Låt mig förklara med en liknelse.

Jag har det där som brukar kallas läshuvud. Jag lärde mig läsa och räkna bara av att befinna mig i samma hem som min några år äldre syster när hon kämpade med sina läxor. Hon hade allt annat än lätt för sig. Jag och min syster hade inte samma möjligheter, på grund av medfödd olikhet i förmåga. Att på fiktiv väg försöka skapa lika möjligheter är inte till gagn för någon. Min syster ska kunna få ett bra och fullvärdigt liv utifrån sina förutsättningar.
(Vilket i dagens samhälle, med vår övertro på teoretisk utbildning oavsett yrkets beskaffenhet, i det närmsta är omöjligt. Det är ett vidrigt samhälle som slår ut de mindre lyckligt lottade!)

Det finns områden där våra biologiska förutsättningar ger oss olika möjligheter, så får det lov att vara. Ett sånt exempel är brandmansyrket. Ytterst få män, och långt färre kvinnor, har den fysiska förmågan som behövs i yrket. Det som görs idag är att fiktivt försöka skapa lika möjligheter för kvinnor. Åtgärderna inom räddningstjänsten sker på bekostnad av allas vår säkerhet och belastar vår samhällsekonomi helt i onödan. Det är inte okej. Punkt.

Men jag tycker ändå det är deppigt att såpass många inte ens orkar bemöda sig att använda Google för att ta reda på vad feminism egentligen betyder . Att det fortfarande råder föreställningar om att feminism = manshat, suktan efter ett matriarkat där kvinnor för att typ hämnas är det främsta könet. Visst finns det feminister, de jag kallar rabiata som tycker så, men de är en minoritet.

Att inte veta vad feminism betyder är inte något som gäller oss jämställdister. Överlag imponeras jag av hur pålästa många här är, inom många olika ämnen, så även feminism. Vi är flera här, jag själv inkluderad, som har ett förflutet inom feministiska kretsar. Jag är antagligen den här som har läst mest, ta gärna del av projektet genusbiblioteket. Det arbete jag redovisar i genusbiblioteket, i kombination med att jag tidigare själv var en ganska aktiv feminist, har gett mig en kompetens ifråga om vad feminismen är som sträcker sig vida bortom vad en googlesökning skulle ge, och jag är troligen mer insatt och påläst än majoriteten feminister själva är. Så, varför ska vi googla? Jag tycker det är tråkigt att så många feminister bemöter oss som är kritiskt inställda till feminismen med insinuationer och hänvisar oss till google för att man tror vi saknar insikt, kunskap och förståelse och inte skulle ha läst på eller gjort vår hemläxa.

Vi håller inte med om er tolkning av världen!

Därför anser vi inte att att feminism leder till jämställdhet, tvärtom, den leder till ökad ojämställdhet. Dessutom medför den en ökad problematik i könsmixade sociala situationer, till exempel heterosexuella kärleksrelationer.
(En googling på ”håller inte med” gav förresten 15 000 000 träffar, jag tror feminister kan googla sig fram till vad vi menar med det. Wink )

Att ett ord ska vara såpass laddat 2013 är inget annat än ett misslyckande. Men visst får man kalla sig något annat om man vill; så länge man kämpar för samma grejer.

Hade det varit så att vi kämpade för ”samma grejer”, så anser jag att ord och begrepp är av underordnad betydelse. Men vi delar inte feminismens samhällsanalys om kvinnan som underordnad, därvid faller hela ideologin för oss. Jag har full förståelse för att det i en övertygad feminists öron upplevs som att vi påstår att jorden är platt. Men det tål att tänkas på att så gjorde även folket på sin tid om Charles Darwins teorier, det innebär inte att folket hade rätt.

Så nej, för mig är feminism och jämställdism inga mil ifrån varann, generellt. Om bägge stävar [sic!] efter just jämlikhet mellan könen PÅ RIKTIGT (dvs att män inser sina privilegier och aktivt börjar verka för att lyfta kvinnor, att kvinnor och män tillsammans jobbar för att vidga (eller typ krossa) bilden av vad vi kan och inte kan göra beroende av kön… Ser strukturer och har självrannsakan) får man väl kalla sig det man är soft med. Men då vill jag fanigmej inte se massa smutskastning ”falangerna” emellan på grund av okunskap om begrepp och ord.

1. Vilka privilegier är det män har i egenskap av män? Det skall alltså vara saker som gäller uteliggaren, rörläggaren, sopåkaren och den arbetslöse likaväl som VD-n. Vad är det för privilegier? Vad är det för makt som följer med könet ”man”?
Kvinnor har privilegier och makt som kommer med könet ”kvinna”. Mer om detta i del 3.

2. Varför ska män aktivt lyfta fram någon för att denna har en snippa? Tycker Cissi Wallin inte att kvinnor är kapabla att stå på egna ben såsom män gör? Vad hände med ”kvinnor kan”?

3. Till den absolut största delen skapas och återskapas genussystemet av kvinnor och den kvinnliga homosociala gemenskapen, männens bidrag är ytterst marginellt i jämförelse. Just därför spelar det ingen som helst roll huruvida Cissi Wallin kallar det patriarkat eller ”patriarkala strukturer”, för det är ett väldigt dåligt namn på ett samhällssystem som främst formas av ”systraskapet”, vilket jag menar är fallet.

Feminismens världsbild (patriarkat) handlar om att man projicerar sin erfarenhet från kvinnlig homosocial gemenskap på män och manlig homosocial gemenskap. Mer om punkt 2 och 3 ovan, i inläggets andra del.

Och så offerkoftan. Det är ingen tävling i vilket kön eller grupp det är mest synd om. Lägg ner det där. Enligt mig finns det inget mer osympatiskt och osmickrande än människor som tycker synd om sig själva var och varannan minut men inte tycks ha viljan att förändra.

Här är vi helt ense! Det är så attans tröttsamt. Till följd av att feminismen sedan 1983 gått på övertid har dock skeppet kraftig slagsida, vilket borde leda till att mansfrågor får högre prioritet i dagens Sverige. Därför är tyngdpunkten inom jämställdismen förskjuten åt det hållet. I en annan tid, eller annan kultur, hade jämställdismen varit annorlunda.

Del 2

Kommentarer

En ideologisk tvekamp – Jämställdism vs Feminismen:
Del 1 – Inlägget
— 57 kommentarer

  1. Tja… Ordet feminist är numera av uppenbara skäl vanligen betraktat som ett skällsord som i uppfattad vidrighet ligger i nivå med ordet nekrofil.

    Varje enskild människa som år 2013 fortfarande kallar sig någon sorts feminist är i bästa fall en pinsamt lättlurad och okunnig stackare.

  2. Genusdebatten blir bara bättre och bättre. Kvaliteten på alla inläggen den här veckan är otroligt hög: Dolfs vassa och vältaliga satir (med hjärtat på rätta stället), Teodors, Eriks och Ulfs imponerande sakkunskaper och retorik och så nu Ninnis magnifika förmåga att hitta de grundläggande bristerna i feministiskt resonemang och bemöta dem på ett obönhörligt, men sakligt och icke-aggressivt sätt. Saknar nu bara Mariels skarpögda (men mjukt formulerade) iakttagelser.

    Jag nickade försiktigt när jag läste Cissis inlägg, tills hon sänkte sig till att säga ”dvs att män inser sina privilegier och aktivt börjar verka för att lyfta kvinnor” och sedan tog till de vanliga, odefinierade feministiska flosklerna om ”strukturer”.

    Kan någon av er kloka skribenter förklara för mig hur feministerna får ihop sitt resonemang? Jag tänker i första hand på följande självmotsägelser (i mina ögon):

    1. Könet ska inte ha någon betydelse.
    2. Kvinnor är lika kapabla som män.
    3. Kvinnor behöver ”lyftas fram” och ”beredas plats” för att lyckas.

    Jag håller med om #1 (utom när det gäller en eventuell sexualpartner Big Smile och #2. Men jag begriper inte hur de sedan kan införliva #3 i sitt resonemang utan att inse att det helt vänder uppochned på de första två.

    Om könet inte ska ha någon betydelse, varför ska då det ena könet behandlas olikt det andra?

    Om kvinnor är lika kapabla som män, varför behöver de lyftas fram och beredas plats? Jag känner ytterst kapabla kvinnor som lyckats alldeles utmärkt utan att några män ”lyft” dem.

    Och om Cissi eller någon annan någonsin lägger fram några verifierbara bevis för manliga privilegier är jag angelägen om att få läsa dem. Jag väntar och väntar, men får varken erbjudanden om styrelseposter eller något annat. Vad gör jag för fel?

  3. @Tommy: Kul att du gillar! Och tack för komplimange. Tror dock inte jag kommer komma med några skarpögda iaktagelser nu på ett tag, jag har precis lagt ner letandet efter något på nätet… och jag är lite knäsvag för någon speciell… så jag borde kanske uppdatera er om det istället Smile

  4. Ninni!

    Hur mycket får man låna av det du skriver till min egen blogg? Det om antifeminism och jämställdism kunde jag ha skrivit själv – det om att ”Googla feminism”, tänkte jag skriva, men du hann först. Skitbra!

    Cissi!

    Om du läser det här får du gärna ta bort din block på mig på twitter. Den var ett missförstånd redan när du lade den. Adressen hittar du i huvudet till denna kommentar.

  5. @Tommy:

    Genusdebatten blir bara bättre och bättre.

    Kul att du tycker så och berättar det! Tack. Grin

    Kan någon av er kloka skribenter förklara för mig hur feministerna får ihop sitt resonemang?

    När man har den dubbla erfarenheten som jag har, av både kvinnlig respektive manlig homosocial gemenskap, så är det faktiskt inte så underligt resonemang. Det handlar om projicering. Kvinnor Pepp, pepp-dunkar varandras ryggar och umgås kring kvinnlighet i sig. Och de tar för givet att männens motsvarighet fungerar likadant. Därför ”påminner” feminister män om att sluta upp med sitt mans-klubbs-beteende så att kvinnor får vara med på lika villkor. Det är helt utanför deras förförståelse av världen att män inte gör likadant.

    Det är vad del 2 kommer att handla om.

  6. @Larsson:

    Hur mycket får man låna av det du skriver till min egen blogg?

    Precis hur mycket som helst. Jag skriver inte för mig, jag skriver för oss och för en mer positiv samhällsutveckling. Jag är bara glad om det kommer till användning. Så Feel free!

    @Larsson:

    Om du läser det här får du gärna ta bort din block på mig på twitter.
    Om inget annat så kommer jag slänga in en tweet till henne när alla tre delarna är pubbade.Smile

  7. Bra inlägg Ninni! Men jag förstår inte riktigt punkten ”möjligheter”. En kvinna med de förmågor och egenskaper som behövs för att vara brandman har ju, och ska ha, lika goda förutsättningar för att jobba inom det yrket. Bara för att en kvinna i genomsnitt har sämre brandmansegenskaper betyder ju inte att yrket är stängt för dem som besitter dessa egenskaper?

    Jag tycker själv att ordet möjligheter är väldigt viktigt att ha med inom jämställdheten. Människor ska ha samma möjligheter oberoende av kön men inte oberoende av personliga egenskaper.

  8. Om vi ska godta ordlistans definition på feminism istället för vad tongivande feminister säger och gör, måste vi ochså acceptera ordlistans definition på patriarkat. Och då existerar inget patriarkat i Sverige. Om vi ska acceptera någon hemsnickrad version av patriarkat måste feminism definieras utifrån handlingar och ord. Den hemmasnickrade definitionen av patriarkat måste givetvis beläggas med vetenskaplig signifikans. Lite att jobba på.

  9. @Anna:

    En kvinna med de förmågor och egenskaper som behövs för att vara brandman har ju, och ska ha, lika goda förutsättningar för att jobba inom det yrket. Bara för att en kvinna i genomsnitt har sämre brandmansegenskaper betyder ju inte att yrket är stängt för dem som besitter dessa egenskaper?

    Det finns absolut kvinnor som har förutsättningar. Jag betvivlar inte ett ögonblick på att Caroline Ek är en duktig brandtjej, som hon föredrar att kallas.
    Men för en sån kvinna ska kunna bli brandman räcker lika rättigheter och skyldigheter. Ribban ska sättas utefter vad yrket kräver, den ribban klarar Caroline Ek.

    Så fort man blandar in möjligheter, så får man till en glidning som inte är bra.

  10. @Anna: Om det är öika möjligheter i kvalitativ mening håller jag med dig. En stark kvinna ska ha samma möjligheter som en stark man. Det anser nog även Ninni. Idag pratas det istället om kvantitativa möjligheter. Att utfallet på gruppnivå ska bli lika. Att kvinnor som grupp ska ha samma möjligheter att bli brandmän. Att om utfallet inte blir som förväntat ska man ändra kraven, kvotera och ha speciallösningar för att kompensera för kvinnors generellt lägre styrka. Det är det ”lika möjligheter” vi är emot.

  11. @AV/Anders:

    Precis det jag menade med ”glidning”. Det finns risk för olika tolkningar av ”lika möjligheter”, och den typen av ”kvalitativ lika möjligheter” (självklart tycker jag det. Så ta bort ditt ”nog” före ”även Ninni”. Du kan tala för mig med gott samvete. Wink ) fångas in, så att säga, med enbart ”lika rättigheter och skyldigheter”, samtidigt som man stänger dörren för glidning mot ”kvantitativa lika möjligheter” (dvs. när man försöker kompensera för att vi på kollektivnivå har olika personliga egenskaper och förutsättningar för att sträva mot lika utfall.)

  12. @AV/Anders: Ahaa! Du insåg tydligen att jag blev bara mera förvirrad av Ninnis svar, en ”glidning som inte är bra” är en ovanlig mening av Ninni som alltid brukar ha tydliga och klara svar. Men nu förstod jag när du förklarade. Det du beskrev fick min haka att falla rejält. Varför skulle man ha olika krav för kvinnor och män?! Det ser väldigt obekant ut för mig, men jag börjar bli van vid att verkligeheten i Sverige verkar vara ganska annorlunda än i Finland.

    Sen är jag tveksam till att man ska rätta sig efter de ridikulösa idéerna om ändrade krav, speciallösningar och kvoteringar när man definierar jämställdhet. Jag tycker att ordet ”möjligheter” fortfarande är relevant. Om man lever i en värld som kvoterar är ju inte möjligheterna lika för en man och en kvinna –> samhället är inte jämställt. Vilket måste fixas genom att avskaffa kvoteringen.

  13. @Anna:

    Varför skulle man ha olika krav för kvinnor och män?!
    Här har vi ibland olika krav/förutsättningar eller så sänker man kraven i syfte att få in fler kvinnor.

    Tex får tjejer gratis replokal, bara för de är tjejer. I jämställdhetens namn.

    Inom vissa yrken, till ex. brandmän har man sänk kraven för både män och kvinnor för att kunna få fler kvinnor att komma över ribban. Men jobbet är fysiskt tungt och behöver därför hög ribba. Resultatet är att man har sänkt säkerheten för oss alla som kan behöva brandmän som har fysik att klarar jobbet. Man anställde en nagelskulptris, istället för en brandutbildad.

    Välkommen till Sverige, galenskapens paradis!

  14. Ordet ’Möjligheter’ ska vi sky som pesten, eftersom det inbjuder till misstolkningar som leder till oacceptabla kompromisser, d.v.s. kompensation och kvotering

    ’Rättigheter och skyldigheter’ täcker allt vi behöver.

  15. Jag applåderar de flesta inlägg här på Genusdebatten – men det blir oftast stående ovationer för det Ninni skriver. Det här var ännu ett lysande inlägg. Tack!

    Jag önskar jag vågade dela t ex den här på fejjan, men ack, jag är rädd för reaktionerna jag skulle få, och sen pallar jag inte diskussionen som garanterat skulle uppstå Frown

    Jag har två döttrar, och jag vill att de – om de vill – ska ha möjlighet att träffa, lära känna, umgås med, och kanske leva ihop med hela, trygga män. Genusvansinnet i dagens samhälle verkar inte för detta.

    Tack för allt ert jobb!

  16. En sak när det gäller kvinnliga brandmän, o även andra yrken som kräver styrka, polisen, militär, osv. Är att kvinnor inte kan hålla samma nivå som män. Trots att några få kan komma upp i stor muskelkapacitet, klarar de inte av att hålla den, de bryts ner och kommer att krackelera. Flera studier har visat det, den tydligaste en om ur den amerikanska specialstyrkorna, som i sig även visade att creme de la creme av kvinnliga soldater inte har den blekaste chans att mäta sig med männen.

  17. Det här med lika möjligheter är ju nåt oerhört viktigt för oss feminister. Tjejer som vill jobba inom försvaret eller bli brandhen har inte lika möjligheter som killar. Det följer av det faktumet att väldigt få kvinnor väljer och klarar utbildningen samt sedan blir yrkesverksamma en längre tid. Trots att rekryteringen har fokus på att få in fler kvinnor i dessa yrken. Blunda inte för hur verkligheten ser ut! Och den feministiska analysen till dessa förhållanden baseras på att rigida manliga homosociala strukturer utvecklats på sådana arbetsplatser vilka få kvinnor mäktar med bli integrerade i.

    Feminister tar hänsyn till struktur när vi bedömer kvinnor och mäns lika möjligheter. Den dag vi har ett gäng råbarkade kvinns i 40-50 års-åldern på flera av räddningstjänstens filialer och som sätter tonen i omklädningsrum och på fikaplatser så har vi kommit nån vart. Slutligen vill jag bara säga att det handlar inte om några 50% kvinnor i den här typen av tillfälligtvis fysiskt mycket betungande arbetsuppgifter. Det handlar om lika möjligheter genom att bryta den homosociala struktur som är det normala inom dessa yrken. Jämställdhet utifrån biologiska förutsättningar kan här handla om så lite som 20% kvinnor.

  18. Blir ju nästan orolig när Wallin skriver så, det sista jag vill se är massa radikala feminister som börjar kalla sig jämställdister.

  19. @wigwag:

    Jag blundar inte för det alls. Det du är inne på nu är en del av kvinnans överordnade makt, som kommer i del 3. Och den är problematisk och något kvinnor måste bli medvetna om.

    Så du kommer få svar där.

  20. @wigwag: Det handlar inte om att bryta homosociala strukturer. Det handlar inte om kön. Alls. Inte ens 20%. Det handlar om att rädda liv. Realism och inte idealism.

  21. @Anna:

    Jag tycker att ordet ”möjligheter” fortfarande är relevant.

    Jag förstår din tanke och i sak är vi ense, inte bara här. Jag sitter ofta och nickar medhåll när du skriver. Vi har mycket lika syn på vad jämställdhet är.

    Förr använde jag också ”möjligheter” tills jag upptäckte:
    1) detta misstolkas/missbrukas
    2) man förlorar inget på att utesluta det.

    Den galenskap som råder i Sverige beror mycket på detta lilla ”möjligheter” och att det använts som murbräcka för att tulla på lika rättigheter och skyldigheter.
    Risken är att denna cancersvulst som härjar i Sverige (UK, USA och Canada med vad jag förstått) sprider sig till Sveriges grannländer. Då är det bra om ni lärt av våra misstag, så ni kan mota Olle i grind.

    Så sug på karamellen. Fundera på vad som _inte_ täcks in av ”skyldigheter och rättigheter” Så gjorde jag när jag möttes av frågeställningen och jag kom fram till att det ordet är så väl fungerande som nödvändigt att undvika.

  22. @Stefan B:
    Jag applåderar de flesta inlägg här på Genusdebatten – men det blir oftast stående ovationer för det Ninni skriver. Det här var ännu ett lysande inlägg. Tack!

    Kul!
    Det är det jag tycker är det stora med GD. Vi skribenter är ju så pass ense åsiktsmässigt i denna politiska fråga att vi egentligen bara kan nicka medhåll även om små detaljer kanske skiljer. Och vårt budskap är detsamma. Men IOM att vi är olika som personer så förmedlar vi budskapet på olika sätt. Och våra olika stilar tilltalar olika läsare och vi får ett mer varierat rum där fler kan hitta sin favoritfåtölj liksomSmile

    Jag önskar jag vågade dela t ex den här på fejjan, men ack, jag är rädd för reaktionerna jag skulle få, och sen pallar jag inte diskussionen som garanterat skulle uppstå
    Ler. Man ska välja sina strider och samhället är galet. Så jag förstår dig helt. Det är lite lättare som kvinna att ta dessa diskussioner, en man får man ju i vår tid hantera hur f*n som helst, tyvärr.

  23. @AtheistEqualist:

    Blir ju nästan orolig när Wallin skriver så, det sista jag vill se är massa radikala feminister som börjar kalla sig jämställdister.

    Min tanke precis. Jag har ju egentligen inte tid, då jag har den där serien om kvinnlig homosocial gemenskap som ger mig grå hår. Men jag upplevde precis som du att det är risk att man försöker kapa ordet. Och kollektivismen fungerar lite så … ”Nu ska vi vara vänner … och kan vi inte så låtsas vi att vi kan och ler falskt”

    Den ”känslan av kapningsförsök” gjorde att jag ville gå mellan med denna serie och sätta ner foten direkt och sägs ”glöm det!”. Därmed inte sagt att CW nödvändigtvis hade det syftet, (medvetet eller omedvetet). Hon kan vara så okunnig om jämställdism att hon inte ens kopplat att vi inte köper kvinnans underordning. Hon får väl googla? Wink

  24. Pingback: Cissi Wallin diskuterar jämställdism: Del 1 – Inlägget - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  25. @wigwag:

    Och den feministiska analysen till dessa förhållanden baseras på att rigida manliga homosociala strukturer utvecklats på sådana arbetsplatser vilka få kvinnor mäktar med bli integrerade i.

    Men det mesta talar för att det inte handlar om (könsbaserade) homosociala strukturer så mycket som det utvecklas en attityd som färgas av uppgiften.

    Först och främst visar forskningen att män inte har fallenhet för manlig ”in-group preference” – något som däremot kvinnor tydligt har.

    Men när uppdraget innehåller klara inslag av fara, stor ansträngning och digra konsekvenser av egna misstag, så påverkar det kulturen. Man skapar en jargong som dels bidrar till att skapa distans till det faktum att nästa uppdrag skulle kunna vara ens sista, dels odlar ett kamratskap, om än ibland rätt ruffigt, och dels lägger grunden för en rakhet kollegor emellan: man måste kunna ta ansvar för sina kamraters liv, och lägga sitt liv i deras händer.

    Min erfarenhet av kvinnor i sådana miljöer är att de faller in i ungefär samma kultur och lär sig förstå vad den handlar om. En del av kulturen är dessutom att om du kan bära din egen vikt – och inte hotar att bli en belastning för de andra – så blir du snabbt accepterad.

    Kulturen är alltså i någon mening självbevarande, och uteslutande om man inte passar in, men detta förklaras enklast av uppdragets natur. Man behöver inte söka andra förklaringsmodeller.

  26. @Ninni: Välkommen till Sverige, galenskapens paradis!

    Tack! Smile Fast Finland har fortfarande värnplikt för män, helt galet det med. Kanske vi borde göra Åland jämställt och alla flytta dit? Lämpligt mitt emellan. På Åland finns det ingen värnplikt nu heller, så det är färdigt lite bättre än fastlandet.

    @Ninni: Jag sitter ofta och nickar medhåll när du skriver. Vi har mycket lika syn på vad jämställdhet är.

    Trevligt att höra! Jag gör precis lika, nickar oftast instämmande när jag läser dina texter. Yes

    Jag är matematiker och gillar att förenkla. Därför vore jag mycket glad över att kunna stryka ordet möjligheter och nöja mej med rättigheter och skyldigheter. Rättigheter kan ibland ersätta möjligheter, men inte alltid. Till exempel har jag rättighet att köpa ett hus men jag har inte möjlighet att göra det eftersom jag inte har tillräckligt med pengar.

    T.ex. det här med kvotering. Om ett företag kvoterar in kvinnor för att jämna ut könsfördelningen har Kalle och Lisa lika stora rättigheter att söka det lediga jobbet, men Kalle har inte lika stora möjligheter att få det eftersom han är man. Han måste vara betydligt mer kompetent än Lisa för att få jobbet trots att rättigheterna att söka jobbet är lika. På vilket sätt räcker det med att de ska ha lika stora rättigheter och skyldigheter?

  27. @Anna:

    Till exempel har jag rättighet att köpa ett hus men jag har inte möjlighet att göra det eftersom jag inte har tillräckligt med pengar.

    Här kommer jag osökt att tänka på ett meningsutbyte i denna historia om en kille som tar mod till sig att vägra hjälpa sin systers tjejkompis att flytta.

    “Why are you being so stubborn? I need you!”

    “No, you need a moving company. Or a U-Haul. But you don’t need me.”

    “Mike, you know I can’t afford a U-Haul or a moving company! I need your truck! That’s what friends are for!”

    ”So when was the last time you helped me out with something?”

    There was a long moment of silence. Then:

    ”Come on, why are you being like this?”

    “Well you’ve got the truck!” she said, like it was obvious.

    “Yes, I have the truck. I’m still making payments on it. Why don’t you have a truck, Candy?”

    “You know I can’t afford a car payment on what I make!”

    “Sounds like you should have made better career choices.”

    “Why are you doing this to me?”

    Det där med att ’ha råd’ har ganska långtgående konsekvenser beroende på om man måste skapa den möjligheten själv, eller om man har möjlighet att få någon annan att ordna finansieringen.

  28. @Mariel: Jag gissade faktiskt att anledningen till din tystnad på sistone var just det. Grattis och lycka till! Rose

    @Ninni: Tack för förklaringen. Det fick en pollett att ramla ned, tror jag. Jag har flera gånger märkt att en kvinna i en mansdominerad (yrkes-)situation suttit som på nålar men inte vågat ge sig in i diskussionen på eget bevåg. När jag då ”bjudit in” henne genom att bara fråga ”Maria, vad tycker du?” har hämningen släppt.

    Jag vet att du skrivit om det här tidigare, men det är värt att upprepa. Män förväntar sig att den som vill delta i ett umgänge eller en diskussion visar det – inte så att man ska buffla sig in och köra över någon annan, men på ett civiliserat sätt ”ta för sig”. Kvinnor har ett subtilare förhållningssätt där man ”bjuder in” varandra att delta. Vet man inte om dessa skillnader kan resultatet lätt bli att en minoritet av kvinnor hamnar utanför eller att en minoritet av män tar över en grupp.

    Det här är så basalt och så viktigt att jag inte förstår varför vi inte får lära oss om det redan i skolan? Det måste väl gå att göra utan att vinkla det till att det ena sättet är bättre än det andra?

    @Dolf: Smile Okej, kalla det välformulerad samhällskritik då.

    @wigwag: ”Tjejer som vill jobba inom försvaret eller bli brandhen har inte lika möjligheter som killar.”

    Det beror på vad du menar med ”möjligheter”. Det finns inga lagar som förbjuder kvinnor att jobba inom försvaret eller räddningstjänsten. Jag tror inte heller att kvinnor som söker sådana tjänster motarbetas av arbetsgivaren – snarare tvärtom. Om det sker är det dessutom olagligt.

    Däremot har väldigt få kvinnor de fysiska förutsättningarna för att klara ett sådant arbete, eller ens inträdesprovet. Inte många män fixar det heller, för den delen. Men det är av biologiska skäl, och inget som feminism eller jämställdism kan göra något åt. Vi kan inte lagstifta att kvinnor ska bli starkare.

    Enda sättet att ge fler kvinnor ”möjligheten” i denna bemärkelse vore att sänka de fysiska anställningskraven. Men är det verkligen värt att offra människoliv för att nå ett mindre könsskevt utfall? Betänk dessutom att lägre fysikkrav skulle göra att betydligt fler män skulle kunna klara proven; en mycket större andel än kvinnorna. Så utan ren kvotering skulle följden antagligen inte bli att antalet kvinnor inom räddningstjänsten skulle öka, utan bara att fler ”klena” män fick jobb där. Konsekvens: ökad risk för förlust av människoliv och fortsatt minimal andel kvinnor. Ingen vinner.

    Om du med ”homosociala strukturer” menar att kvinnlig personal inom räddningstjänsten skulle avskräckas av en ”grabbig” jargong, då undrar jag verkligen om de valt rätt jobb. Den som emellanåt behöver sopa ihop blodiga slamsor från lemlästade trafikoffer, bevittna de förkolnade resterna av ett barn som omkommit i en brand, eller ge sig in i ett glödande rökfyllt inferno lär knappast kollapsa i tårar för att de hör ett eller annat könsord i omklädningsrummet.

    Jag förstår ärligt talat inte varför det här med brandmansyrket är en sådan käpphäst för (vissa) feminister. Det är väl bara att acceptera att de flesta kvinnor av naturen inte har den fysiska styrka som krävs för att jobba som rökdykare? Likaväl som jag, som man, måste acceptera att jag av naturen inte kan bli gravid. Gilla läget, och gå vidare till viktigare frågor, tycker jag. Smile

  29. Feminism är för jämställdhet i den meningen att feminister vill att kvinnor MINST ska vara jämställda med männen.

    Feminism är inte för jämställdhet i den meningen att feminister vill att män MINST ska vara jämställda med kvinnorna.

    Jämställdhet innebär att egna fördelar inte ska negligeras och att andras nackdelar inte ska negligeras.

    Feminister negligerar ständigt kvinnors fördelar och mäns nackdelar, och fantiserar och tolkar ofta fram fördelar för män och nackdelar för kvinnor.

    Because patriarchy.

  30. @Tommy:

    Det beror på vad du menar med ”möjligheter”. Det finns inga lagar som förbjuder kvinnor att jobba inom försvaret eller räddningstjänsten. Jag tror inte heller att kvinnor som söker sådana tjänster motarbetas av arbetsgivaren – snarare tvärtom. Om det sker är det dessutom olagligt.

    Det omvända sker.

    Över tio procent av dem som ansökt till den nya militära grundutbildningen är kvinnor. Men under antagningsprocessen trillar fler kvinnor än män bort – stick i stäv med Försvarsmaktens ambition om att det ska vara lättare för kvinnor än för män att komma in.

    – Om vi har en man och en kvinna som båda har godkänt på testerna, så ska vi välja kvinnan, även om mannen har bättre resultat. Så gjorde vi även under värnpliktstiden, säger Lars Hammarlund, GMU-samordnare på Försvarsmakten.

    Men det tycks inte hjälpa.

    – Eftersom vi använder positiv särbehandling har alla kvinnor som fått godkänt på testerna kommit in, säger Lars Hammarlund.

    Det som beskrivs som ett problem är inte särbehandlingen av kvinnor – att de alltså ges större möjligheter än männen att komma in – utan att man möjligen borde göra ännu mer för att gynna kvinnorna.

    Däremot har väldigt få kvinnor de fysiska förutsättningarna för att klara ett sådant arbete, eller ens inträdesprovet. Inte många män fixar det heller, för den delen. Men det är av biologiska skäl, och inget som feminism eller jämställdism kan göra något åt. Vi kan inte lagstifta att kvinnor ska bli starkare.

    Faktiskt visade de vetenskapliga studierna om fysiska gränsvärden för brandmän att den manliga kontrollgruppen (SMO-elever) klarade sig bättre i alla moment än kvinnliga heltidsbrandmän, och alla civila män klarade minimikravet. Som kontrast var det bara en civil kvinna (av 20) som gjorde det. Detta trots att den manliga kontrollgruppen var den grupp som tränade minst (notera dock att det inte var en slumpmässigt utvalt kontrollgrupp, utan personer som sökt sig till SMO, men detta gällde även kvinnorna.) Det var t.o.m. fler civila män som klarade maxpoäng än kvinnliga heltidsbrandmän som nådde upp till mitten på skalan.

    Betänk dessutom att lägre fysikkrav skulle göra att betydligt fler män skulle kunna klara proven; en mycket större andel än kvinnorna. Så utan ren kvotering skulle följden antagligen inte bli att antalet kvinnor inom räddningstjänsten skulle öka, utan bara att fler ”klena” män fick jobb där.

    Njae, det man brukar göra samtidigt är nämligen att föra in ’nyanserade’ krav, med motiveringen att t.ex. brandmän behöver bli mer socialt välrundade. Kombinerat med positiv särbehandling blir detta en ursäkt för att ’kvotera’ in fler kvinnor än män. Det som alltså är syftet med att sänka de fysiska kraven är att eliminera faktorer som diskvalificerar kvinnor.

    Konsekvens: ökad risk för förlust av människoliv och fortsatt minimal andel kvinnor. Ingen vinner.

    Det stämmer.

    Om du med ”homosociala strukturer” menar att kvinnlig personal inom räddningstjänsten skulle avskräckas av en ”grabbig” jargong, då undrar jag verkligen om de valt rätt jobb. Den som emellanåt behöver sopa ihop blodiga slamsor från lemlästade trafikoffer, bevittna de förkolnade resterna av ett barn som omkommit i en brand, eller ge sig in i ett glödande rökfyllt inferno lär knappast kollapsa i tårar för att de hör ett eller annat könsord i omklädningsrummet.

    Alldeles riktigt. Det vi ser är alltså en sorts socialisering, men inte för att män skall kunna utesluta kvinnor, utan för att programmera om deltagarna, så att de kan kontrollera den fullt naturliga och universella reflexen att fly från brinnande hus, och i stället se det som naturligt och viktigt att ta sig in i dem. Wink

  31. @JD:

    Hittar någon varför kvinnor (samtliga?) är oskyddade i bilar?

    Det är ju lite överraskande. Traditionellt tycker man att det borde ha varit tvärt om, eftersom (betydligt) äldre bilar inte brukade ha nackstöd. Var man då tillräckligt kort så borde ryggstödet ha skyddat även nacken.

    http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2012/kvinnligkrockdockaskaminskaskadorna.5.7528d12a1374a02b4f3191.html

    Det visade sig att den kvinnliga krockdockan hade generellt högre accelerationer och ett snabbare rörelseförlopp än mannen när hon blev påkörd bakifrån. Stolsryggen viker sig inte lika mycket bakåt när en kvinna blir påkörd, vilket innebär att hon får en tidigare och kraftfullare rekyl framåt.

    Det här lät för all del lite brutalt:

    För att kunna ta fram en modell för en kvinnlig krockdocka har Anna Carlsson tagit reda på hur medelstora kvinnor rör sig vid en kollision bakifrån, genom att låta kvinnor bli påkörda vid väldigt låga hastigheter och accelerationer.

    Själv har jag drabbats av whiplashliknande skada en gång vid påkörning bakifrån. Vi var hela familjen i bilen, men det var bara jag som skadade mig. Jag satt i baksätet, och slog bakhuvudet i balken mellan taket och bakrutan. Det blev en hjärnskakning och lite naprapatbehandlingar efteråt, men till slut gick det över. De andra fångades upp av respektive ryggstöd eftersom de var så korta att inte ens nackstöd behövdes. Dessutom höll den påkörande bilen rätt låg hastighet (han missbedömde halkan). Märklig känsla, förresten – det första jag märkte var att huvudet ’exploderade’, först senare fattade jag vad som hänt.

    Sedär, min insats för att försöka jämna ut statistiken. Smile

  32. Kom nu ihåg det män allt jobb och slit ni lagt ner för att komma dit ni är,är betydelselöst eftersom ni ändå skulle fått det för ni är priviligierade pga erat kön enligt feministen Cissi Walin och självklart ska ni inte sträva efter att förbättra era liv så länge det finns en kvinna i närheten som ni då genast ska erbjuda er plats i kön för mäns uppgift här i världen är att lyfta fram kvinnor och inte egoistiskt tänka på vad som kan förbättra och göra era egna liv lyckligare.

  33. @Tommy:

    Jag förstår ärligt talat inte varför det här med brandmansyrket är en sådan käpphäst för (vissa) feminister.”

    Det gör inte jag heller, men min gissning är att brandmansyrket uppfattas som coolt och sexigt, och då vill feminister att kvinnor ska få ta del av den status som kommer av hur yrket uppfattas. Det finns ju en hel del andra mansdominerade yrken som är skitiga och tuffa, där man aldrig ser motsvarande krav från feminister, men då gäller det yrken som inte uppfattas som coola.

    @Anna:

    Jag är matematiker och gillar att förenkla. Därför vore jag mycket glad över att kunna stryka ordet möjligheter och nöja mej med rättigheter och skyldigheter. Rättigheter kan ibland ersätta möjligheter, men inte alltid. Till exempel har jag rättighet att köpa ett hus men jag har inte möjlighet att göra det eftersom jag inte har tillräckligt med pengar.

    Här ger du ju själv ett exempel på varför möjlighet inte är relevant, eller menar du att alla ska ha samma möjlighet att köpa hus oberoende av inkomst etc?

    T.ex. det här med kvotering. Om ett företag kvoterar in kvinnor för att jämna ut könsfördelningen har Kalle och Lisa lika stora rättigheter att söka det lediga jobbet, men Kalle har inte lika stora möjligheter att få det eftersom han är man. Han måste vara betydligt mer kompetent än Lisa för att få jobbet trots att rättigheterna att söka jobbet är lika. På vilket sätt räcker det med att de ska ha lika stora rättigheter och skyldigheter?

    Kvoteringen innebär att Kalle och Lisa i exemplet inte har samma rättigheter. Begreppet ”samma rättigheter” inrymmer, som jag ser det i alla fall, att Kalle och Lisa ska ha rätt att bedömas enligt samma kriterier. Då behövs inte ordet möjligheter.

  34. @Mr Arne (a.k.a. Sapias):
    Det blev något fel med blockquote-taggarna i mitt svar till Anna, men jag hoppas att man förstår vad som är citat och vad som är mitt svar ändå. Synd att inte editeringsfunktionen finns kvar.

    Jag gör ett nytt försök. Så här skulle det vara:

    @Anna:

    Jag är matematiker och gillar att förenkla. Därför vore jag mycket glad över att kunna stryka ordet möjligheter och nöja mej med rättigheter och skyldigheter. Rättigheter kan ibland ersätta möjligheter, men inte alltid. Till exempel har jag rättighet att köpa ett hus men jag har inte möjlighet att göra det eftersom jag inte har tillräckligt med pengar.

    Här ger du ju själv ett exempel på varför möjlighet inte är relevant, eller menar du att alla ska ha samma möjlighet att köpa hus oberoende av inkomst etc?

    T.ex. det här med kvotering. Om ett företag kvoterar in kvinnor för att jämna ut könsfördelningen har Kalle och Lisa lika stora rättigheter att söka det lediga jobbet, men Kalle har inte lika stora möjligheter att få det eftersom han är man. Han måste vara betydligt mer kompetent än Lisa för att få jobbet trots att rättigheterna att söka jobbet är lika. På vilket sätt räcker det med att de ska ha lika stora rättigheter och skyldigheter?

    Kvoteringen innebär att Kalle och Lisa i exemplet inte har samma rättigheter. Begreppet ”samma rättigheter” inrymmer, som jag ser det i alla fall, att Kalle och Lisa ska ha rätt att bedömas enligt samma kriterier. Då behövs inte ordet möjligheter.

  35. @Mr Arne (a.k.a. Sapias):

    Det blev något fel med blockquote-taggarna i mitt svar till Anna, men jag hoppas att man förstår vad som är citat och vad som är mitt svar ändå. Synd att inte editeringsfunktionen finns kvar.

    Ah, jag fixade just din ursprungliga kommentar.

  36. @Anna:
    ”T.ex. det här med kvotering. Om ett företag kvoterar in kvinnor för att jämna ut könsfördelningen har Kalle och Lisa lika stora rättigheter att söka det lediga jobbet, men Kalle har inte lika stora möjligheter att få det eftersom han är man. Han måste vara betydligt mer kompetent än Lisa för att få jobbet trots att rättigheterna att söka jobbet är lika.”

    Rättigheten att söka jobbet är inte detsamma som lika rättigheter vid ansökan. Tillämpar man kvotering så har man per definition inte lika rättigheter för män och kvinnor. Om man istället tillämpar lika rättigheter så har de även samma möjligheter m.a.p. kön, eftersom de bedöms på samma sätt oavsett detta, det som avgör är deras individuella egenskaper och meriter, vilket dock inte garanterar lika utfall och inte heller att man bör förvänta sig något sådant vare sig det gäller arbeten där biologiska förutsättningar skiljer eller där intresse/utbildningsval mm. skiljer.

  37. @Anna:

    Kvoteringen innebär att Kalle och Lisa i exemplet inte har samma rättigheter. Begreppet ”samma rättigheter” inrymmer, som jag ser det i alla fall, att Kalle och Lisa ska ha rätt att bedömas enligt samma kriterier. Då behövs inte ordet möjligheter.

    Som flera svarat så täcker lika rättigheter och skyldigheter det, då det ska gälla hela vägen så att säga. Idag är det i Sverige tillåtet att diskriminera om det är ”åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män”. Det är vad ordet möjligheter leder till, för att det tolkas olika. I praktiken innebär det att i Sverige är det okej att diskriminera män (för det är ”kvinnor som ska lyftas till mäns nivå” eftersom vårt samhälle fått för sig, men inte kunnat belägga, att kvinnor är diskriminerade av ”osynliga strukturer”. Tvärtom finns det många studier som visar på att det är gynnsamt att vara kvinna i den typen av yrke det handlar om). Vi har alltså inte lika rättigheter.

    Det som behövs är att man tar bort sånt skräp i våra lagar och att män som diskrimineras anmäler det så att vi påverkar attityder med. Det är inte okej att diskriminera för att ”främja jämställdhet”, för det är ojämställt.

  38. @Tommy:

    Tack för förklaringen. Det fick en pollett att ramla ned, tror jag. Jag har flera gånger märkt att en kvinna i en mansdominerad (yrkes-)situation suttit som på nålar men inte vågat ge sig in i diskussionen på eget bevåg. När jag då ”bjudit in” henne genom att bara fråga ”Maria, vad tycker du?” har hämningen släppt.

    När sociologisk forskning är bra, så är det precis så, man får en känsla av att ”polletten faller ner”. Det jag gör här, är vad genusvetenskapen borde göra. Det handlar inte om illvilja från genusvetenskapens sida, det är brist på förståelse för och erfarenhet av den manliga sidan och projicering. Och konsekvenserna är så omfattande. Just nu jobbar man för att få igenom ”samtyckeslagen”. Med min erfarenhet av båda sidor av genussystemet, så ser jag vilka omfattande negativa konsekvenser detta kommer få, för både unga tjejer och unga killar. (Och samhällsekonomiskt, då antalet fall kommer skjuta i höjden) Det finns ett motsvarande problem (jämförbart med din ”Maria”, samma sak men i en annan situation) i sexuella relationer. Kombinerat dessutom med yrandet om ”en våldtäktskultur” …. vad ska jag säga? … jag blir på allvar beklämd av hur man ställer till det för heterosexuella unga människor.

    Lösningen ligger i att skapa förståelse för vad det är som gör att det går galet, för då får man samtidigt verktyg att hantera dessa situationer som beror på missförstånd mellan könen.

    Unga killar är inte telepatiska och kommer så aldrig bli. Och förförelse är en del av den sexuella dansen. Det är dömt att misslyckas grovt att försöka lösa problem som finns med denna lag, det kommer bara bli så mycket värre.

    Det här är så basalt och så viktigt att jag inte förstår varför vi inte får lära oss om det redan i skolan? Det måste väl gå att göra utan att vinkla det till att det ena sättet är bättre än det andra?

    Ja, precis så.

  39. Pingback: Kvinnohat och plutmunsfeminister | WTF?

  40. Mycket bra svar. Men det är tveksamt om man överhuvudtaget ska bemöta yrkesfeminister. Yrkesfeministers vapen mot kritiker är att missförstå och misskreditera. Är helt övertygad av att många av dom förstår vad jämställdister står för men väljer att basunera ut något annat.

    Att radikalfeminister likt Cissi överhuvudtaget bryr sig om att nämna jämställdism är för att de är rädda att förlora tolkningsföreträdet dom har i samhället gällande jämställdhet. Det är därför dom försöker likställa feminism och jämställdism.

  41. Wow, måste hålla med Tommy om att Genusdebattens kvalité är absolut på topp (eller blir det bättre?) !!! Ninni är min personliga favorit men hela gänget är 10-poängare.

    Noterar även hur feminister av olika varianter numera försöker ta ställning till oss jämställdister. Lite trevande försöker de med ”erkänn nu bara alla osynliga strukturer så tycker vi nog samma sak”. Ninni har redan en bra start med detta inlägg och jag är övertygad om när det 3:e är författat så har hon tydligt beskrivet varför jämställdism ALDRIG kan bli samma sak som feminism (eller maskulinism).

    Stort Kudos till hela GD.se gänget. Ni växer och snart får de ”gamla gubbarna” (hehe) (Pär S. och Pelle B.) se sig duktigt omseglade.

  42. @Ulf T:

    Några fler detaljer om det där med whiplash.

    The EURO NCAP Whiplash Test (2009)

    Man kan notera några detaljer:

    – EURO NCAP började testa för whiplash 2008. Vi vet av erfarenhet att bilindustrin noga följer vad som händer där och designar om bilmodellerna för att få höga poäng. NCAP konstaterar dock:

    Whiplash may occur in all impact directions but the injury is most frequently observed and its risk most effectively addressed in rear-ends impacts. For this injury type, no biomechanically based safety regulations exist, mainly as a consequence of the limited (or inconclusive) knowledge available on whiplash.

    Dvs man satte igång med tester och poängsättning innan man egentligen hade vetenskaplig teckning för vad det egentligen var man skulle mäta. Detta är inte alls kritik från min sida, utan snarare en kommentar att NCAP verkligen legat i framkant. Deras initiativ utgör förstås en startsignal för mycket forskning, uppföljning och teknisk utveckling, och ett av resultaten ser vi väl nu då? Vad är problemet?

    – Behöver det sägas att de krav som NCAP implicit ställer genom att formulera test som biltillverkarna måste anpassa sig till, driver fram teknisk utveckling för mångmiljonbelopp. Det är rimligt att de inte strövar iväg för långt i det postmodernistiska träsket, utan ser till att de har hyfsad vetenskaplig täckning för sina krav.

    – En kraschtestdocka kostar ungefär 1 miljon att tillverka. Man har försökt testa för olika typer av geometri och verifiera att stolar och nackskydd går att ställa in för olika kroppslängder. Varför räcker inte det, och varför behöver man en helt ny docka?

    Jag vet inte, men resultaten från krocktesterna med levande kvinnor får mig att tro att det kan ha att göra med kvinnors betydligt mindre styrka i överkroppen (ca 50% av mäns) att göra. Möjligen skulle detta kunna vara speciellt avgörande just vid whiplash-situationer?

  43. Kanonbra Ninni! Man vill bara ha mer, en bok, insändare i rikstidningar m.m. Önskar liksom Stefan B att jag skulle våga dela på FB och sprida ordet men fick en mindre shitstorm när jag delade en länk till Pelle Billing förra våren och vill inte genera min fru…

  44. @Ulf: Ja, att införa nya krav som gynnar kvinnor mer än män är förstås ett sätt att kringgå behovet av explicit kvotering. Tyvärr räcker det väl sällan att vara ”socialt välrundad” för att iförd en tung rökdykardräkt orka bära ut en hög-BMI-person ur en brinnande byggnad.

    @Mr Arne: Coolt eller inte borde inte spela någon större roll om det är utom räckhåll för ens kapacitet? Men jag förstår vad du menar, och postmodernister brukar ju inte låta verkligheten stå i vägen för teorier.

    @Ninni: ”Kombinerat dessutom med yrandet om ”en våldtäktskultur” …. vad ska jag säga? … jag blir på allvar beklämd av hur man ställer till det för heterosexuella unga människor.”

    Håller med! Inte bara för unga människor, förresten. Nu när även FP börjar yra om ”samtyckeskrav” är det väl bara en tidsfråga innan par i alla åldrar måste underteckna en blankett innan de hoppar i säng. Det låter ju oerhört romantiskt … Och borde det inte krävas att namnteckningarna bevittnas, för säkerhets skull?

    Själv tröttnade jag på hela spelet för många år sedan och blev en MGTOW långt innan jag ens hört talas om konceptet.

  45. @Mr Arne (a.k.a. Sapias): Här ger du ju själv ett exempel på varför möjlighet inte är relevant, eller menar du att alla ska ha samma möjlighet att köpa hus oberoende av inkomst etc?

    Jag märker nu att många ser ordet möjlighet som en kvantitativ möjlighet. Själv har jag alltid sett ordet möjlighet som synonym till kvalitativ möjlighet. Bäst att undvika det ordet tydligen. I alla situationer, också husexemplet, ska man ha lika stora möjligheter obereonde av kön. Andra faktorer påverkar förstås men könet påverkar inte om du har möjlighet att köpa hus eller inte.

    En av få situationer där könet faktiskt påverkar är när du söker jobb som skådespelare. Men det lär inte vara någon överraskning för dem som söker till teaterhögskolan.

    @En annan Andreas: Tack för förklaringen, du har rätt. Ska undvika ordet möjligheter i fortsättningen, även om jag fortfarande tycker det är bra eftersom det ofta anger något man vill försöka uppnå. Vi har all världens rättigheter som vi inte använder, vissa av dem onödiga, vissa tråkiga, men möjligheter är något som man ofta upplever som positivt och därför tycker jag det låter trevligt att alla har lika möjligheter oberoende av kön. Jag talar alltså hela tiden om kvalitativa möjligheter.

    @Ninni: Det är inte okej att diskriminera för att ”främja jämställdhet”, för det är ojämställt.

    Jepp. Hajade till lite när jag läste de medhållande kommentarerna på en av de största finlandssvenska feministbloggarna – kan finnas en risk att det spårar ur i Finland också.

  46. @Anna:

    kan finnas en risk att det spårar ur i Finland också.
    Det tror jag ni kan räkna med, ja. Det är superbra att ni, våra grannar (ni är några från Finland och Norge), är här och spetsar era argument i förväg och lär av vår situation. Det kan göra skillnaden, det ger iaf ett bättre utgångsläge.

  47. Några här har varit inne på att det inte är så bra att svara en yrkesfeminist. CW ger oss gratis reklam, naturligtvis ska vi utnyttja den på bästa sätt, tycker jag. Folk kan googla och då hittar de hit och vi visar att det vi står för inte alls stämmer med vad CW påstår att vi står för.

  48. @Anna:

    Rättigheter och möjligheter är ungefär som det här med lag och rättvisa. Både exakt lika möjligheter och absolut rättvisa är ouppnåeliga utopier, problemen uppstår när man inte inser att de är ouppnåeliga utan skapar mer och mer speciallösningar för att närma sig dem på ett litet område utan att se hur mycket skada man samtidigt åstadkommer på andra områden.
    Samma princip både vad det gäller t.ex. diskriminering i arbetslivet och samtyckeslagar i sexualbrottslagstiftningen.
    Man kan önska både absolut rättvisa och lika möjligheter, men i verkligheten hänger saker och ting ihop och man måste välja balanser där den enes möjligheter inte inkräktar för mycket på andres och där den enes rättvisa balanserar den andres orättvisa.

  49. Rättigheter möjligheter OCH förmåga har man lagstiftat om (prop 2005/06:155) – hur kan man lagstifta om samma förmåga??!! Mitt föredrag om genusvansinnet uppe nu:

    (ja jag vet att jag pratar för fort, inte lätt att sammanfatta 1.500 sidors blogg på en timme dock – men var nog inte en realistisk ambition Smile ).

  50. @Tanja B:

    Rättigheter möjligheter OCH förmåga har man lagstiftat om (prop 2005/06:155) – hur kan man lagstifta om samma förmåga??!!

    Det är ju jättebra! Jag kan säkert kräva ett fett skadestånd för allt där jag inte har samma förmåga. Jag lär bli rik!

  51. @Tanja B:
    Bra föredrag det är så absurt att man tror att man hamnat i Bizarro World men för genuspedagoger så är detta på något sätt rätt och riktigt men det visar väldigt bra hur snett saker kan gå om man inte har en sund och öppen kritik av olika åsikter precis som det var i forna öststaterna där en ism var okritiskbar och därför gick totalt snett.

  52. Som några varit inne på ovan, jag tror att den del radfem nu känner att det blåser lite och försöker köra lite ”Let’s all be friends” stuket. Karen Straughan har beskrivit det där skalpellvasst bra.

    Kul säger jag. Vi har uppnått ett brofäste.

  53. *suck* Ännu en kvinna som fritar mannen från allt ansvar och istället skuldbelägger kvinnan. Ibland är det så busenkelt att vara man. Det enda man behöver göra är att peka på en feminist och säga ”Amen duuuu rå!” så får man genast sällskap av ett gäng andra tjejer som ställer sig bredvid och säger ”Håller med!”… ”Jävla feminister, jag är minsann jämställdist. Myyyyyyyycket bättre!!”
    Sedan bussar man dem på varann och ser till att de blir osams. Därefter kan man gå därifrån i fast förvissning om att kvinnorörelserna kommer ta död på varann och aldrig kommer kunna hålla sams för att göra sin situation i världen bättre. Och jag, som man, kan lugnt softa vidare utan att behöva göra ett skit eller förlora min privilegierade plats i samhället. Enkelt. Kvinnan är den dum och synnerligen lättlurad varelse. Vilket är tur eftersom världen skulle se helt annorlunda ut om kvinnan använde sin hjärna till annat än skvaller och skitsnack och istället utnyttjade sin möjlighet att samarbeta.