Alltid mest synd om flickorna
avatar

SvD har idag en artikel om att tjejer är ”satta på undantag” i Stockholms söderförorter, då de inte får plats på fotbollsplanen. En bild får illustrera, där tre tjejer i förgrunden står och ser besvikna ut, medan fyra killar spelar fotboll på konstgräsplanen.

SVD: Tjejer satta på undantag

Min första reaktion är att (1) tjejerna ser inte ut att vara klädda för att spela fotboll, och (2) planen inte ser särskilt full ut, och det finns flera tomma mål att spela mot. Men bilden tycks ju felaktigt ge sken av att det finns utrymme på fotbollsplanen, vilket är tvärt emot artikelns budskap. Dessutom reagerar jag på att man ‘kravar ihjäl’ idrottandet; nu måste det alltså finnas konstgräs för att man skall kunna spela. När jag var yngre och spelade en del fotboll var det, såvitt jag kan minnas alltid på grusplaner. Gräsplanerna fick bara elitlagen spela på.

I själva artikeln framgår det dock att tjejerna inte alls är satta på undantag, även om reportern inte verkar ha läst vad hon själv har skrivit.

Den stora ‘orättvisan’ är att det finns för få fotbollsplaner i Stockholm, och inte minst i söderförorterna.

…den enda konstgräsplanen som finns är en sjumannaplan. I Skärholmen är situationen ännu sämre – där finns ingen konstgräsplan alls. Det gör att de 5700 barn i åldern 7–19 år som bor i Sätra och Skärholmen har endast en sjumanna-konstgräsplan att dela på.

Notera: det finns inte fler planer för pojkarna, och politikerna erkänner villigt att de satsar speciellt just på flickor. Ändå handlar rubriken, bilden och mycket av SvD’s artikel om hur synd det är just om flickor.

Enligt Stockholms idrottspolitiska program prioriterar staden dels tonåringar och särskilt tjejer, dels alla flickor i åldern 7 till 20 år med utländsk bakgrund.

Detta tycks stämma med bokförda beslut, t.ex. Kommunfullmäktiges beslut om budget för 2010:

Det ska finnas moderna idrottsanläggningar för såväl idrott på toppnivå som för bredd- och spontanidrott. Ungdomars och särskilt flickors tillgänglighet till idrott ska prioriteras. […] Minst hälften av stadens nyinvesteringar i anläggningar ska satsas på flickors och kvinnors idrottande.

Nu verkar iofs politikerna vara mer upptagna med att bygga fotbolls-arena för EM än att utöka antalet planer för ungdomar, åtminstone om man läser denna typ av dokument.

Sätra IP

Sätra IP

Nu råkar jag ha viss kunskap om området, och håller med om att det är bedrövligt ställt med idrottsanläggningarna. Ironiskt nog sparkar artikeln på ett av de områden där det faktiskt hänt en del:

–Det känns så fruktansvärt orättvist att staden inte satsar på Sätra och Skärholmen.

Men staden har faktiskt satsat en hel del just där. 1998 byggdes en utmärkt friidrottshall just i Sätra, och 2004 beslutades att 25 miljoner skulle avsättas till att upprusta Sätra idrottsplats. Rimligen känner reportern till detta, eftersom politiker i området intervjuats, men varför låta fakta förstöra en bra story?

Jag försökte hitta information om hur man i södra Stockholm rent faktiskt fördelar resurserna mellan pojkar och flickor inom idrotten, men lyckades inte inledningsvis. Däremot fann jag en studie om Västerås:

Vid en granskning av hur träningstider fördelas mellan flickor och pojkar i ett urval föreningar visar det sig att inom respektive förening har flick- och pojklag i samma åldersgrupper mycket lika villkor. Även vid en jämförelse mellan olika idrotter som i olika grad domineras av pojkar respektive flickor förefaller det att vara en rättvis fördelning.

SvD-artikeln vill illustrera med ytterligare ett exempel:

I Stockholm står fler än 3000 barn i kö till någon av stadens gymnastikföreningar. Av dem är omkring 2400 flickor.

Jaha? Så 80% av barnen som köar till gymnastikföreningarna är flickor. Vän av ordning undrar då hur stor könsfördelningen är inom gymnastiken. Enligt Gymnastikförbundet är den 80%. Så fler barn vill prova gymnastik än det finns kapacitet för (lokaler eller, gissar jag, ledare), men det är inte uppenbart ett exempel på hur flickor förfördelas. Dessutom tycks det finnas planer för en gymnastikhall…

Så vi har indikationer på att flickor inte alls diskrimineras, och vi har politikernas ord på att det faktiskt är tvärt om. Jag noterar att politiker som vanligt förväntar sig beröm när de särbehandlar flickor och kvinnor. Det är bara särbehandling som drabbar kvinnor – eller ens likabehandling som kan beskrivas som att pojkar/män gynnas mer – som förväntas leda till kritik.

I rapporten Spontanidrott för vilka? (juni 2012), framkommer att det är en kraftig övervikt av pojkar inom fotbollen:

I Stockholm har vi alltså genom direktobservationer undersökt vilka som totalt (bokad tid+spontanidrott) nyttjar fotbollsplaner. 1 737 observationer genomfördes. 26 160 personer observerades. Könsfördelningen bland nyttjarna var 82% pojkar/män och 18% flickor/ kvinnor.

Men detta beror alltså inte på att kvinnor diskrimineras (åtminstone inte baserat på studien från Västerås). Detta i den organiserade sporten. I rapporten om spontanidrott framgår observationer från ställen där det är möjligt att styra själv:

I Örebro har kommunen undersökt vilka som har nyttjat Vivalla spontanidrottsplats 2008. Studien är genomförd under 22 dagar från april till och med början av november månad. De ytor som observerats speciellt på näridrottsplatsen är konstgräsplanen, gropen (använts mest för cyklar och skateboard), basket och redskap. Sammanlagt har 657 barn och ungdomar observerats. 95% av nyttjarna av spontanidrottsplatsen är pojkar och 5% flickor. 96% av de som använde konstgräsplanen var pojkar. 87% av gropens nyttjare liksom basketplanen var pojkar. I Örebrostudien sägs att flickor nyttjar spontanidrottsplatserna i mindre grad än pojkar bland annat beroende på att flickor inte gillar att spela fotboll i samma grad som pojkar, att killarna som spelar fotboll knuffar undan flickorna och att killarna skäller på de flickor som är med och spelar fotboll. Ett annat skäl är att flickor tycker det är pinsamt att spela fotboll och basket på näridrottsplatserna när pojkar tittar på. Ett ytterligare skäl att flickor i mindre grad än killar är aktiva på näridrottsplatserna kan vara att de i första hand vill umgås med kompisar.

Linköpings kommun har utvärderat två spontanidrottsplatser. Fem observationer genomfördes på olika tider och dagar. I utvärderingen står det så här: ”Under observationerna har inte någon tjej synts till på platserna… Intervjuerna visar dock att det förekommer att tjejer är på spontanidrottsplatserna. Både att det finns aktiva tjejer som spelar fotboll och basket och att det finns de som är på platserna mer för att umgås med sina vänner, eller agera som åskådare till fotboll. Klart står dock att tjejer är få till antalet”.

Det verkar alltså vara så att fler spontanidrottsanläggningar inte räcker för att tjejer skall börja sporta i större utsträckning. Det är för tufft att samsas med killarna, helt enkelt. Problemet är ju att det kostar enormt mycket att hela tiden ha reglerad verksamhet, med välansade anläggningar och ledare som ser till att ingen kille tar för mycket plats och ingen tjej blir besviken. Likväl är de flesta överens om att det är en stor förlust att spontanidrottandet minskat så kraftigt. Så hur göra?

Ett alternativ vore att försöka få tjejerna att tuffa till sig, till en början kanske genom att inte underblåsa myten om att de blir ‘satta på undantag’, även i fall då det bevisligen satsas mer på dem än på killarna. Man kunde rent av tänka sig att uppvärdera killars mer direkta och handfasta attityd och se hur den faktiskt kan hjälpa tjejer att lyfta sig.

Det finns t.o.m. förebilder att lyfta fram:

Flera av dagens landslagsspelare har dock inte börjat i ett flicklag utan startat karriären i ett pojklag.

Djurgården/Älvsjös landslagsstjärna Victoria Svensson är en av dem.

– Jag har haft stor nytta av att jag spelade med killarna när jag var yngre, men det är inte säkert att det passar alla, säger Victoria Svensson.

Victoria Svensson växte upp i Västergötland och hamnade i Nittorp innan hon flyttade till Stockholm.

– Jag spelade med killarna till jag var 14 år, sedan blev konkurrensen för tuff. För mig var det självklart att fortsätta med fotbollen. Därför började jag spela med ett damlag, säger Victoria Svensson.

Låter det elakt och rentav kvinnoföraktande? Min erfarenhet är att blandad idrott är bra för både tjejer och killar, på olika sätt. Tjejerna får mer skinn på näsan, och killarna lär sig att visa mer hänsyn. Jag tror framför allt inte på att någon blir hjälpt av att bli skolad i en offermentalitet.

 

Kommentarer

Alltid mest synd om flickorna — 32 kommentarer

  1. Fanns ju någon studie som visade på att pojkar fick de sämsta träningstiderna, ofta sent på kvällen, medans flickorna fick de bästa.

    SvaraSvara
     
  2. Se även denna artikel från lokaltidningen 2008:

    Flera nya, mindre fotbollsplaner kan komma att byggas i Skärholmenområdet. Pengar finns avsatta i budgeten för nästa år.
    – Nu ska vi bara försöka hitta bra platser, säger stadsdelsnämndens ordförande Jan Jönsson (fp).
    Både intill Vårbergs IP och Sätra IP skulle man kunna få plats med nya sjumannaplaner, menar Jan Jönsson

    Vårbergs IP ligger tekniskt i Skärholmen, på gångavstånd från Skärholmens Centrum. Lokaltidningen Södra Sidan skrev i i april i år om den nya satsningen som görs där:

    I flera år har idrottsföreningarna klagat över att det är för trångt på Vårbergs IP:s konstgräsplan. Konstgräset räcker inte till för alla som vill träna. Och politikerna har lyssnat.
    Nu presenteras ett planförslag som ska bli verklighet om 2, 3 år, som mer än tredubblar spelytan och som dessutom ökar utrymmet för spontanidrott.
    Förutom två nya konstgräsplaner, varav den ena reserveras för spontanspel, blir det en inomhushall för sjumannaspel, nya läktare och omklädningsrum, en boulehall, utegym med mera.

    För de som inte är så haj på stockholmsförorter, ligger Vårbergs IP och Sätra IP ca 3.7 km ifrån varann, med Skärholmen mitt emellan. Fortfarande är det naturligtvis få planer i förhållande till folkmängden. I en landsortsbygd jag råkar vara bekant med går det ca 50 ungdomar per tillgänglig 7-mannaplan. Fotbollstokiga ungdomar borde nog överväga att flytta ifrån storstaden till någon mindre ort…

    SvaraSvara
     
  3. ”Låter det elakt och rentav kvinnoföraktande? Min erfarenhet är att blandad idrott är bra för både tjejer och killar, på olika sätt. Tjejerna får mer skinn på näsan, och killarna lär sig att visa mer hänsyn. Jag tror framför allt inte på att någon blir hjälpt av att bli skolad i en offermentalitet.”

    Ja, jag tänker lite som så att liksom det finns personer som Viktoria som föredrar att spela med killar – så finns det kanske killar som inte riktigt har den här vinnarskalle mentaliteten som kanske vill spela bara för att det är kul att lira med kompisar. Jag tror även de kan ha en nytta av att spela mixat.

    SvaraSvara
     
  4. Precis så. Skillnaderna mellan könen gäller på kollektivnivå, inte på individnivå. Just därför ger mixen en möjlighet att passa in där ”jag” som individ hör hemma i just ”denna” fråga.

    SvaraSvara
     
  5. Det intressanta är att feminister måste sprida myter t.ex att vi inte har lika lön för lika arbete att tjejer får sämre träningstider osv för sitt existensberättigande.

    SvaraSvara
     
  6. I-lands problem rikta tankar och handling att hjälpa så inte fler civila dör i raketanfall och självmordsbombare. Börja granska medierna ,stridande parterna,ekonomiska motiven och spelet bakom FN.

    SvaraSvara
     
  7. Ja, konstigt att dagstidningarna alltid får tag på folk som hela tiden måste hitta på nya feministiska myter. Den här gången är budskapet på lite antydande nivå, men bild och rubrik fungerar ju rätt bra i det syftet.
    Annars är det ju bra om det finns tillräckligt många Idrottsanläggningar, men de är inte alltid så billiga att bygga om de ska hålla modern standard.

    SvaraSvara
     
  8. Det är alltid intressant att läsa det Ulf T skriver oavsett vad det handlar om för det är ordentligt kollat med bakgrund och fakta (sånt man kanske själv inte alltid är lika noggrann med…) och det är alltid väldigt sakligt och vänligt framställt. Heder åt det!

    SvaraSvara
     
  9. Mycket intressant läsning. Det slår mig att man nästan aldrig ser den här typen av kloka och insiktsfulla analyser i de stora tidningarna. Fakta och logik verkar vara satta på undantag i dagens samhälle. Ser fram emot att läsa mer av denna vara här.

    SvaraSvara
     
  10. Jag håller helt med Sven B. Märkligt att denna sorts analyserande grepp helt enkelt upphört att existera i de traditionella medierna.

    Fint inlägg av Ulf T. Görs det fler inlägg på den här nivån med granskande journalistik så har den här bloggen sin givna plats ï mediabruset (och får förstås också sin beskärda del av ovett och enfaldigt hat från DN, SvD och vad de nu heter).

    SvaraSvara
     
  11. Det märkliga här är hur artikeln fokuserar på flickor som saknar fotbollsplaner när vad flickorna tycks vilja ha är fler gymnastik hallar. Flickproblematiken tycks vara att de inte vill utöva exakt samma idrotter som pojkarna i samma omfattning.

    SvaraSvara
     
  12. Jag vet inte om det bara är jag men jag upplever att flickor inte är lika intresserade av lagsporter och med det faller spontanidrottandet bort till stor del.

    SvaraSvara
     
  13. Ja, det är lite märkligt. SvD fortsätter lite på samma spår i dagens tidning, med artikeln 168 000 kronor mer i lön efter småbarnsåren, där det noterar att ‘gapet’ mellan män och kvinnor ökar när man får barn, och består efteråt.

    Man lyfter fram som bevis att fler kvinnor än män tycker att föräldraskapet påverkat deras karriärer negativt. Men man tycks inte vilja fråga (1) om det var ett medvetet val, och (2) om de tyckte att det ändå var värt det.

    En uppföljande undersökning visade att var tredje kvinna upplevde att föräldraledigheten påverkat karriärutvecklingen på ett negativt sätt.

    Jag drar mig till minnes en stor undersökning i EU som kom fram till att 40% av kvinnorna faktiskt vill jobba deltid eller inte alls, om de får välja.

    Dessutom har de en intressant avslutning:

    Både Håkan Regnér och Anna Sjögren tror att den ökande andelen kvinnor på högskolorna måste jämna ut föräldragapet.

    – Fler högskoleutbildade kvinnor kommer att bilda familj med män som inte har en högskoleutbildning. Om lönen har betydelse för familjens beslut, kommer kvinnor att göra karriär i större utsträckning, säger Håkan Regnér.

    Vi får väl se om de tar upp i senare artiklar i serien hur ovanligt det är just att kvinnor ‘gifter ned sig’ på det vis som de önskar.

    SvaraSvara
     
  14. Känns som jag har problem med läsförståelse när jag läser den där artikeln.

    ”60-talistmännen med höglöneutbildningar stod fortfarande för 70 procent av hushållsinkomsten i sina familjer medan kvinnorna med samma utbildning stod för hälften.”

    Förstår jag det rätt om jag tolkar det som att högutbildade män, som inte har problem med att gifta ner sig, tjänar mer än sina fruar och att högutbildade kvinnor, som inte gifter ner sig, tjänar lika mycket som sina män?

    Tittat man lite till höger finns det en faktaruta där det faktiskt står att männen står för 60% av den gemensamma arbetstiden.

    SvaraSvara
     
  15. ”Men man tycks inte vilja fråga (1) om det var ett medvetet val, och (2) om de tyckte att det ändå var värt det.”

    Även om man tycker att föräldraledighet är en fantastisk period och väl investerad tid så ger ju de minnena tyvärr inte mat på bordet eller betalar hyran i ett senare skede av livet.

    ”Jag drar mig till minnes en stor undersökning i EU som kom fram till att 40% av kvinnorna faktiskt vill jobba deltid eller inte alls, om de får välja.”

    Har du en länk till undersökningen?

    I Sverige 2011 var det, enligt SCB, 2,1 miljoner kvinnor som arbetade och av dem arbetade 32% deltid. Orsaker till deltidsarbetet var bl.a. följande:
    – saknade/sökte heltidsarbete (27,3%)
    – vård av barn och/eller vuxna anhöriga (22,4%)
    – ville inte heltidsarbeta (16,5%)

    Jag tror att kvinnors syn på deltidsarbete skiljer sig åt beroende på om de har småbarn, om barnen är lite större/har flyttat hemifrån, eller om kvinnorna inte har barn.

    ”Vi får väl se om de tar upp i senare artiklar i serien hur ovanligt det är just att kvinnor ‘gifter ned sig’ på det vis som de önskar.”

    En sådan uppföljning vore spännande. Jag har flera par i bekantskapskretsen som är födda på 80-talet och där kvinnan tjänar mer än mannen (men jag skulle inte vilja uttrycka det som att de har ”gift ned sig”).

    SvaraSvara
     
  16. Jag vet inte om det här var den rapport jag mindes, men i så fall mindes jag fel:

    MMM: Realities of Mothers in Europe 2011

    Pär Ström bloggade om den här:

    Starkare är då en stor internationell undersökning gjord av en organisation för mödrar (MMM Europe, Mouvement Mondial des Mères–Europa), där även svenska kvinnor deltagit, som visar att mammors inställning till förvärvsarbete ser ut så här:

    – 11 procent vill jobba heltid
    – 63 procent vill jobba deltid för att få mer tid till familjen
    – 26 procent vill vara så kallade hemmafruar

    Nu ledde inte länken från Pärs artikel direkt till den här rapporten, så jag är inte 100% säker på att det är just den. Å andra sidan fann jag ingen annan rapport.

    Ur rapporten, sid. 22:

    Catherine Hakim has surveyed women, including those who are childless, in various countries concerning their “work‐lifestyle preferences”. She found that women’s answers fell into three clusters distributed similarly across the sampled European countries. A minority of women varying from 10% to 30% named career as their top priority. A larger proportion, varying from 40% to 80% of those polled, preferred to combine paid employment with family care. Finally, another minority of women varying from 10% to 30% of respondents expressed a preference for full‐time engagement in home‐making and motherhood. Hakim named these groups respectively “work‐centred”, “adaptive” and “home‐centred” (Hakim, 2009).

    SvaraSvara
     
  17. Rapporten konstaterar att Hakim inkluderade även kvinnor som inte var mödrar. När man bara frågar mödrar, får man de resultat som Pär nämnde. Det tycks stämma med erfarenheten att just det där att få barn påverkar ens livssyn och prioriteringar ganska påtagligt.

    Här hamnar vi liksom i kärnan av hela jämställdhetsdebatten. Endast en minoritet av kvinnor är egentligen intresserade av att på allvar konkurrera om karriärjobben (sannolikt också en minoritet av männen, men det diskuterar man inte så mycket). När barnen kommer, blir denna tendens ännu tydligare, och jag minns en annan studie där det framgick att såväl kvinnor som män tyckte att det var rätt och riktigt att mannen tar den huvudsakliga försörjningsbördan, och kvinnan tar största ansvaret för barn och hushåll.

    Som du påpekar skulle nog många kvinnor vilja återta karriären senare, men inser då att utgångsläget är klart försämrat. Jag har svårt att se hur man skulle kunna komma runt det faktum att om man hoppar av karriärtåget i ett antal år – oavsett anledning – kan man inte förvänta sig att det skall stå kvar på perrongen och vänta när man känner sig sugen igen. Det gäller definitivt för män, och borde rimligen gälla även för kvinnor.

    Det som jag tycker saknas i debatten är perspektivet att många kvinnor faktiskt tycker att detta är ok, och väljer medvetet, samt att många män faktiskt också skulle vilja växla ned och ägna sig mer åt sig själva, sin familj och livskvalitet.

    SvaraSvara
     
  18. Jag har flera par i bekantskapskretsen som är födda på 80-talet och där kvinnan tjänar mer än mannen (men jag skulle inte vilja uttrycka det som att de har ”gift ned sig”).

    Nej, och jag satte det inom citattecken just därför. Smile

    I sin presentation om boken ”Why Men Earn More – The Startling Truth About The Pay Gap”, talar Warren Farrell om just det här. Han menar också att det tycks finnas fler män som är villiga att stötta en karriärkvinna än det finns karriärkvinnor som kan tänka sig en sådan relation. Farrell har oftast rätt ordentligt på fötterna, men just här nämner han mest anekdotiska ‘bevis’. Han har för all del lett kurser under många år, där han talat med en enorm massa män och kvinnor om sådan här saker, så skall man lita på någons anekdoter, ligger han nog rätt bra till. Smile

    SvaraSvara
     
  19. Jag tror att du har fattat det rätt sas.

    Än märkligare kan det bli, om man lägger till en annan viktig komponent : I de flesta gifta par är mannen några år äldre, således hunnit skaffa sig större erfarenhet,högre lön, säkrare position – än kvinnan han gifter sig med. Samt jobbar ännu mer ,när knoddarna kommer till världen.

    I feministernas absurdistan kallas detta för ett strukturellt lönegap, men varför propagerar inte dessa feminister för att kvinnan ska välja en man med lägre lön än henne och/eller yngre än henne. det är ju för fasiken, samma sak.

    SvaraSvara
     
  20. Rapporten från MMM ger jag inte så mycket för. I alla fall inte om man vill dra några slutsatser av hur svenska kvinnor ser på förvärvsarbete. Någon rapport för Catherine Hakims undersökning har jag inte hittat.

    ”Jag har svårt att se hur man skulle kunna komma runt det faktum att om man hoppar av karriärtåget i ett antal år – oavsett anledning – kan man inte förvänta sig att det skall stå kvar på perrongen och vänta när man känner sig sugen igen.”

    Tja, en lösning är ju att föräldrarna i större utsträckning delar på föräldraledighet och förvärvsarbetet när barnen är små. Det innebär ju att männen också får möjlighet att växla ned och ägna sig mer åt sig själva, sin familj och livskvalitet Smile

    Ps. Vill dock betona att jag inte uppfattade min egen föräldraledighet och deltidsarbetet när barnen var små som en möjlighet att ”växla ned och ägna mig mer åt mig själv” …

    SvaraSvara
     
  21. Tja, en lösning är ju att föräldrarna i större utsträckning delar på föräldraledighet och förvärvsarbetet när barnen är små. Det innebär ju att männen också får möjlighet att växla ned och ägna sig mer åt sig själva, sin familj och livskvalitet Smile

    Jovisst, men elefanten i rummet är ju att män styrs väldigt mycket av kvinnors preferenser, och kvinnor tenderar att välja män som är mer framgångsrika i karriären än de själva. Debatten tenderar att handla om att män borde ‘ta sitt ansvar’ och tillåta kvinnor att jobba mer. Det är möjligt att spänningarna som skapas beror på att männen inte uppfattar att det är deras val till att börja med.

    SvaraSvara
     
  22. ”Jovisst, men elefanten i rummet är ju att män styrs väldigt mycket av kvinnors preferenser, …

    Hu, så hemskt det låter! Då kanske vi behöver hjälpa männen att ”sätta ner foten och ställa krav” så att de också få leva de liv de vill.

    ”… och kvinnor tenderar att välja män som är mer framgångsrika i karriären än de själva.”

    Eller så blir de mer framgångsrika för att de inte är föräldralediga och deltidsarbetar? (kunde inte låta bli …) Som sagt, det ska bli spännande att se utvecklingen med tanke på att det nu finns så många unga kvinnor med högre utbildning.

    ”Debatten tenderar att handla om att män borde ‘ta sitt ansvar’ och tillåta kvinnor att jobba mer. Det är möjligt att spänningarna som skapas beror på att männen inte uppfattar att det är deras val till att börja med.”

    Hm, det kanske ligger något i det du säger. Jag har snarare uppfattat att det handlar om att ge män möjligheter, snarare än att ta ansvar.

    SvaraSvara
     
  23. Jag gillar inte diskrimineringar. Kanske Svenska flickor också ifrågasätter ”turordningarna” nu när även de börjar drabbas av diskrimineringar.

    SvaraSvara
     
  24. Rapporten från MMM ger jag inte så mycket för. I alla fall inte om man vill dra några slutsatser av hur svenska kvinnor ser på förvärvsarbete.

    Nej, svarsfrekvensen från Norden var bara ca 5% av totala antalet deltagare, eller runt 475 pers. Det är inte så mycket.

    Någon rapport för Catherine Hakims undersökning har jag inte hittat.

    Jag tror att det är hennes bok som de refererar till.

    Här finns en artikel av henne, baserad på samma material.

    Här finns förresten en annan artikel av Hakim:

    A new approach to explaining fertility patterns: Preference theory

    Where fertility rates have fallen in the past, this has been largely a consequence of male decisionmaking. After the contraceptive revolution of the 1960s, female control of fertility replaces male control. Women’s views, perspectives, and goals become the key to understanding current and future changes in women’s position in society and changing patterns of fertility. This fundamental change requires new types of research as well as new theories.

    As far back as the 1980s, the NLS longitudinal data overturned the results of cross-sectional studies suggesting that women’s work behavior is heavily determined by the number and ages of any children, rather than the other way round. Those who work only if their family responsibilities permit them to do so are in effect fulfilling a prior choice of emphasis on the homemaker career. Fertility expectations have only a small negative effect on young women’s work plans, whereas work plans exert a powerful negative effect on young women’s childbearing plans
    Factors that have long been held to determine women’s labor force participation, such as other family income, educational qualifications, marital status, and age of youngest child, were revealed as being most important in relation to women with little or no work commitment, who have so far been in the majority. The minority of women with definite career plans manifested a rather inelastic labor supply, similar to that of men.

    (Min fetstil).

    SvaraSvara
     
  25. Tack! Jag ska kika på Hakims artiklar så snart jag får tid, men nu måste jag förbereda morgondagen. Ha det gott så länge!

    SvaraSvara
     
  26. Jag undrar fortfarande hur ridsporten kan förklaras ur ett genusperspektiv utan att bryta mot alla genusdekonstruerade pojksporter.

    Det är en tjejsport som har en nästan 100% kvinnliga utövare, konstant gnäller om att den är lågprioriterad och förbisedd just för att den är en tjejsport och enligt alla konstens regler borde skrämma bort allt vad killar heter.

    Och sedan tittar man på könsfördelningen i elitskiktet.

    (OT: Hej igen för er som känner igen mig. Tog en genuspaus innan jag hittade hit.)

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting