Så var det dags för inlägg från en gästbloggare igen. Här kommer Tanja Bergkvist replik på Jämställdhetsfeministerns parodiska replik

Replik till repliken:

1. ”Vi behöver mer feminism i skolorna… Först och främst får flickorna idag klart bättre betyg än pojkarna och ingenstans i världen är skillnaden så stor mellan flickors och pojkars medelbetyg som i Sverige.”

Absolut, det här räcker verkligen inte, att Skolverkets generaldirektör ”står bakom varje ord i rapporten” 2009:64. Vi måste lösa detta genom att dekonstruera maskuliniteten.
http://tanjabergkvist.wordpress.com/2010/03/11/mitt-anforande-i-riksdagen/

Citat (hela rapporten på 300 sidor är i denna stil, läs gärna fler citat i mitt inlägg): Sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” kan vi läsa följande:

”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs: alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.”

Kommentar: Hur kunde pojkarna lyckas bättre för 50 år sedan, när det var mycket mer tillåtet att vara maskulin och det inte fanns en genusvetare i sikte?! Problemet är att alla underpresterar i den svenska skolan, pojkar OCH flickor sett i ett internationellt och tidsmässigt perspektiv.

2.” Alla flickor måste få lektioner i feministiskt självförsvar. Feministiskt försvar stärker i första hand flickors självkänsla, uppmuntrar flickor att ta plats och förmedlar den viktiga insikten att flickor får göra precis vad de vill.”

Visst, men när pojkar ”tar plats” utövar de härskarteknik och förtrycker alla andra?

3.”Extra stöd flickor i ämnen som matematik och fysik”

Tillåt mig förfasas över de tilltänkta sommarkursernas innehåll, inspirerade av Moira von Wright som utrett problemet med den svenska fysikundervisningen ur ett feministiskt perspektiv. Citat ut ”Genus och text” – rapport till Skolverket:

http://tanjabergkvist.wordpress.com/2011/05/21/konsensuskultur-och-genusfysik/

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden. (sid 64)

* ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” (sid 65)

* ”Sylvia Benckert (1997) menar att fysiken som universitetsämne eftersträvar en opersonlig renhet, och en strävan att framstå som höjd över och fri från mänskliga önskningar, och att just denna skenbara opersonlighet och könlöshet är knuten till föreställningar om maskulinitet, vilket bidrar till att göra fysiken ointressant för flickorna. (sid 16).

* ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft.” (sid 24)

* ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen… Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. T.e.x genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande.” (sid 24)

* ”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (sid 65)

4. ”Utbildning i feminism för alla pojkar. Vidare får pojkarna lära sig att de ska sluta ta plats och istället maka på sig och lämna plats åt de duktiga flickorna.”

Varför måste någon maka på sig – finns inte plats för alla på denna jord? Och givetvis – låt även NO-lärarna samarbeta med kommunens jämställdhetsstrateg så att vi kan komma bort från metaforen om aktiva spermier och passiva ägg, som ”förstärker könsnormer”. Citat:

”Det viktiga är att eleverna ser hur allt hänger samman, menar Maja [matematik- och NO-lärare] och Karina [Kommunens jämställdhets-strateg]. Hur sexualitet ofta styrs av andras normer och värderingar. Därför ska undervisningen också ske på ett neutralt sätt. I den anatomiska undervisningen försöker de vara så tydliga som möjligt.
– Vi vill komma bort från metaforer som att spermier är aktiva och ägg passiva i befruktningsprocessen, eller att mäns och kvinnors könsorgan beskrivs som komplementära. Den typen av beskrivningar tjänar bara till att förstärka traditionella könsnormer och heteronormen, menar de.”

Källa. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/vi-pratar-sex-redan-i-forskolan

5. ” Anpassa ämnet idrott till flickorna. Som nämnts ovan, så är det faktiskt så (hur otroligt det än kan låta) att pojkar i genomsnitt fortfarande får högre betyg än flickorna i idrott. Krafttag måste tas för att få stopp på denna uppenbara diskriminering av flickor och säkerställa att flickor får bättre betyg än pojkar även i detta ämne. Så att det blir jämställt.”

Kommentar: Men det är ju genusvetarna som sagt att det inte finns några skillnader mellan könen, skillnader i muskelstyrka och snabbhet är en social konstruktion, och då måste varje individ jämföras med varje annan, inte med enkom de i sin social konstruerade könsgrupp.

6. ”Mer genusvetenskap och feminism i lärarutbildningen” och ”Genus/feminism måste genomsyra undervisningen i alla ämnen.”

Jo jag tackar – det är verkligen inte nog. I denna 8 sidiga lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare” http://www.uu.se/digitalAssets/14/14315_Genuslitteratur.pdf finns ju även von Wrights rapport till Skolverket med om den feminiserade genusfysiken.

Det kan aldrig bli nog med genus, verkligen inte, hela samhällsutvecklingen och skolresultaten hänger på det, verkligen…