I det förra inlägget (del 4) visade jag hur Sarkeesian ger ett falskt intryck av gamers kvinnosyn genom att nästan bara använda klipp från spel där den man spelar är någon sorts skurk, gangster, yrkesmördare eller liknande ”bad guy”. I det här inlägget kommer vi att utifrån de premisser hon anger titta på Sarkeesians egen manssyn.

Enligt Sarkeesian kan vi inte tala om sexuell objektifiering utan att ta upp ämnet ”våld mot kvinnor”. Hon menar dessa två är sammankopplade. Men som jag påpekade i förra delen så finns ingen orsak att bara prata om sexuell objektifiering. Då män och kvinnor inte objektifieras på samma sätt osynliggör det objektifiering av män.

Once a person is reduced to the status of objecthood, violence against that object becomes intrinsically permitted

Här blir det intressant. Sarkeesians argument är att speltillverkare gör det möjligt att begå övergrepp mot ”non playable sex objects”. Vad hon dock ingenstans förklarar är hur det skiljer sig från att man i spelvärlden kan begå övergrepp mot alla andra utan att konsekvenserna skiljer sig. Hur är det ”mer” tillåtet när det är ”lika” tillåtet?

Medan Sarkeesian beskriver det som ”särskilt” tillåtet i spelet att begå våldshandlingar mot just dessa så visar hon ingenstans att det är mer tillåtet än övergrepp mot någon annan typ av NPC. Det finns två sätt som detta går att faktiskt demonstrera. Antingen med att följderna skiljer sig eller att övergrepp mot denna sorts NPC*** är särskilt vanliga i spelet.

***Non-playable character

This ability to violate the body integrity of eroticized women for fun highlights two other insidious aspects of objectification. Those being violability and disposability

Som framgår ovan demonsterar Sarkeesian ingetdera. Istället försöker hon begränsa diskussionen till bara en viss särskild sorts övergrepp. Hon gör det dock så uppenbart att Thunderf00t har gjort en hel video som demonsterar vad som händer när Sarkeesians egna resonemang inte begränsas till bara vad hon valt ut.

Vi återgår till Sarkeesians resonemang och här går hon ännu en gång till Martha Nussbaum för att styrka sina teser. Bara det att hon ingenstans styrker att hennes påståenden är unika för kvinnor eller ens kvinnliga NPC:s. Och därmed trasslar hon bara in sig djupare ju fler argument hon lägger fram.

Ingenstans har hon visat att de handlingar som beskrivs särskilt gäller kvinnliga spelfigurer.

Players are often permitted to knock out, pick up, carry and throw around inert female bodies.

Åter, ingenstans visar hon att detta endast gäller kvinnliga kroppar. Istället demonstrerar hon om och om igen att när ett spel tillåter spelaren att göra dessa saker med döda eller medvetslösa NPC:s i allmänhet så är det först när det görs med kvinnliga sådana som Sakreesians empatikretsar för stackars pixlar och polygoner aktiveras.

Some games explicitly incentivise and reward this kind of behavior by having murdered women drop bundles of cash for the player to collect.

Spelen hon visar som exempel är Grand Theft Auto IV och V. Vad hon dock inte säger är att detta inte är något speciellt för kvinnliga NPC utan något som gäller alla personer i spelen. Hon ger intrycket av att dessa saker är speciella för kvinnor när de i själva verket är speciella för henne just för att när manliga offer utsätts för våld så bryr hon sig inte.

Vi kan alltså konstatera att Sarkeesian resonemang har inget att göra med att behandla män och kvinnor likvärdigt. Det handlar om att när kvinnliga NPC behandlas exakt lika illa som manliga NPC så tycker hon det är jättejättehemskt och försöker pressa in det i sina gulliga påhittade teorier/hypoteser om kvinnligt offerskap.

The dehumanization caused by objectifcation inevitably leads us to the concept of disposability.

Detta är en uppenbar LÖGN då exakt samma regler för våldsamma övergrepp gäller manliga NPC:er samt kvinnliga NPC:er som inte motsvarar hennes kriterier för ”sexual objectification” men som oftare är måltavlor – särskilt i spelets huvudstory. Inte minst i GTA-spelen gäller detta manliga och kvinnliga poliser.

”Their status as disposable objects is reinforced by the fact that in most games discarded bodies will simply vanish into thin air a short time after being killed”

Här visar hon verkligen hur okunnig hon är om dataspel. Anledningen kroppar försvinner efter ett tag i de flesta spel är att de belastar spelmaskinens processor om de blir kvar. I nyare spel som exempelvis The Elder Scrolls V Skyrim ligger kropparna kvar tills ett maximalt antal kroppar har uppnåtts.

In this way these systems work to facilitate male violence against women

Grov lögn. Allt hon beskriver görs mycket mer mot manliga karaktärer – PRECIS SOM I RIKTIGA LIVET. Våldet mot kvinnliga karaktärer i spel är en bråkdel mot våldet mot manliga karaktärer. Inget spel framställer våld mot kvinnliga karaktärer som mer önskvärt än våld mot manliga. Vad som gäller är följande tre regler.

1. Konsekvenser för våld mot män är aldrig värre än konsekvenser för våld mot kvinnor.
2. Antalet manliga NPC som blir offer för våld överstiger vida antalet kvinnliga NPC.
3. I de flesta spelen av denna typ är spelaren en ”bad guy”

Eftersom ingen av de saker hon nämner särskilt gäller varken sexualiserade NPC eller kvinnliga NPC så har hon inte visat någon som helst koppling mellan de våldshandlingar hon nämner och den sexuella objektifiiering hon vill göra till orsaken. Kvinnliga NPC är inte mer utsatta för våld så deras karaktärsdrag kan inte påstås öka våld.

As sexual automata they dont have any individuality, they dont have their own stories.

Det har inte manliga NPC heller. Vad videon visar är sålunda hur personer som Sarkeesian reagerar som om kvinnor var särskilt utsatta på att kvinnor är lika eller till och med mindre utsatta än likvärdiga manliga NPC. Det spelar ingen roll hur mycket värre utsatta manliga NPC är.För personer som Sarkeesian är empatin avstängd för allt som rör manligt kön.

Först 26 minuter in i videon tar Sarkeesian upp det faktum att i dataspel av sandlådetyp kan manliga karaktärer utsättas för övergrepp. Hur ursäktar hon då att kvinnliga karaktärer skulle vara särskilt utsatta? Visar hon empiriskt de dödas oftare? Demonsterar hon hur spelmekanismer straffar övergrepp mot manliga karaktärer hårdare?

Nej, givetvis inte.

Hon gör precis som tidigare med objektifiering. Hon väljer ut en egenskap som kvinnor har naturligt statistiskt mer av än män (sexighet) och säger att om inte just den egenskapen är en del av det våldsamma övergreppet så räknas inte det våldsamma övergreppet. På så sätt trollar hon bort alla manliga offer från diskussionen.

Anita Sarkeesians huvudargument lyder alltså så här: De brutalt mördade och lemlästade männen räknas inte för de var inte sexiga nog. På vilket sätt man är mer empatisk för att man tycker mord är okej bara det är på mindre sexiga personer återstår för henne och hennes fans att förklara.