Du har kanske råkat ut för att GenusDebatten har varit väldigt seg de senaste dagarna, eller fått meddelanden om att sidan inte är tillgänglig. Orsaken till detta är hackerattacker. Webb-hotellet vi ligger på har, enligt uppgifter från dem själva, utsatts för så kallade DDoS-attacker (en kortfattad förklaring av begreppet kommer längre ner) under både fredagen och lördagen. Vid några tillfällen verkar webb-hotellet ha varit helt nere under flera timmar. Inte bara GenusDebatten har varit helt off-line, det har inte heller gått att via nätet nå företaget som har servrarna GD ligger på. Det är alltså inte GenusDebatten i sig som varit utsatt för attackerna. Företaget har både politiska partier, dagstidningar och myndigheter som sina kunder. Attackerna har troligtvis inget med GenusDebatten i sig att göra, utan vi är helt enkelt bara ”collateral damage” (dvs. oskyldiga civila krigsförluster) som det brukar heta i militära sammanhang.

Vi vill bara upplysa om detta så att det står klart att problemen de sista dagarna inte på något vis ligger hos GenusDebatten, utan rör den överliggande infrastrukturen.

De på företaget står givetvis inte handfallna utan gör sitt för att åtgärda dessa attacker så att vi och de andra kunderna kommer tillbaka on-line. De sista dagarnas attacker har blivit avvärjda, men det kan givetvis komma nya. Försvinner GD återigen, så vet du vad det troligen beror på, och att vi med högsta sannolikhet är tillbaka senast inom några timmar.

Vad är en DDoS-attack?

DDoS står för ”Distributed Denial of Service”, vilket ungefär kan översättas som ”Distribuerad förvägran av tjänster”, men mer korrekt vore kanske att kalla det för en ”Distribuerad överbelastning av funktioner”. Att attacken är ”distribuerad” innebär helt enkelt att det är två eller flera datorer som ingår i ”attackstyrkan”. Är det bara en enda dator i attacken är den inte distribuerad utan ”bara” en DoS-attack.

Det finns flera olika typer av DDoS-attacker, men det typiska är att man på något sätt överbelastar de servrar man attackerar så att de helt enkelt inte kan sköta sina uppgifter. Ett överförenklat exempel på hur en DDoS-attack skulle kunna utföras vore att en kunnig hacker skapar ett virus som sprids till en mängd datorer. En funktion i viruset är att upprepat anropa en server. (Ett anrop är inget mystiskt, så fort du googlar, klickar på en länk eller öppnar en sida i din browser sker minst ett, förmodligen flera, olika anrop ”under huven”.) Eftersom viruset spridits till flera datorer, där de som alltså ingår i attacken inte ens är medvetna om att de deltar, genereras en oerhörd stor mängd anrop som den överbelastade servern helt enkelt inte klarar av att hantera. Tänk dig en växeltelefonist som får så många inkommande samtal på en och samma gång att hon helt enkelt kollapsar så har du en ganska bra bild av en DDoS-attack. Bilden nedan visar schematiskt hur det går till. Är du intresserad hittar du en mer ingående förklaring av DoS respektive DDoS här: Denial of Service – Wikipedia

”Stachledraht DDos Attack” by Everaldo Coelho and YellowIcon – All Crystal icons were posted by the author as LGPL on kde-look. Licensed under LGPL via Wikimedia Commons.