Julkalendern och idioterna
avatar

Dolfs logo

Eders Ödmjuke önskar eder alla
en idiotfri juletid

Jaha, det var väl inte helt oväntat. Idioterna på Gendertime har ”analyserat” taltiden i de 12 första avsnitten av årets julkalendrar (plural, det är en kalender i tv och en i radio). och kommit fram till att ”Lyckoborgen” i radio får godkänt, medan SVT:s ”Selmas saga” hamnar på svarta listan. Radions kalender anses jämställd då snipporna har 55.5 % taltid mot snopparnas 44.5 % i den (efter att man räknat bort berättarsnoppenn som inleder och avslutar programmet). Räknas berättarsnoppen med blir det 46.6 % snippor mot 53.4 % snoppar istället, men det anses ligga inom godkända marginaler.

I ”Selmas saga” däremot ligger tidsfördelningen på 27.6 % för snipporna mot 72.4 % mot snopparna. Lite inkonsekvent med tanke på att de placerat ”Sommarlov i Barnradion” på den vita listan då snipporna där upptar 74 % av taltiden. Men det motiveras med:

Resultatet visar att det förekommer fler kvinnor (63,4 %) än män (36,6 %) och taltiden domineras av de kvinnliga karaktärerna (kvinnorna får 74,3 % av taltiden). Till skillnad från SVTs Sommarlov, som hade en jämn talfördelning, är SRs Sommarlov kvinnligt dominerad.

Då kvinnor i stort bara utgör en tredjedel av de som kommer till tals i svenska medier, bidrar SRs Sommarlov i Barnradion alltså till ökad jämställdhet sett utifrån totalstatistiken.

Kriteriet för att hamna på vita listan är att det är minst 40 % snippa i taltiden, svarta listan om det är 39 % eller mindre taltid för snippor. Gränsen går alltså vid 40 % snippor, inte 40–60 % per kön. 0 % taltid för snoppar är fortfarande vita listan. Jag är också skeptisk till att det bara är ”en tredjedel” kvinnor som kommer till tals i svenska medier. Men jag får återkomma till det i andra inlägg.

Alla människor med förnuftet något så när i behåll inser att det här är synnerligen idiotiskt, men jag skulle gärna ha laddat ner appen och testat den om jag kunnat. Jag har dock inte en smartphone med tillgång till internet så kan inte gör det. Men jag har ändå några saker att säga om saken som jag känner att jag vill sätta på pränt.

Jag tror inte riktigt på att skillnaden mellan snippa och snopp är så stor som de påstår. Jag har sett alla avsnitten hittills – och tittade om på första avsnittet för det här inlägget – och jag tror nog jag hade märkt om snopparna hade tagit upp tre fjärdedelar av taltiden. Men säg att det verkligen är korrekt, då inställer sig några frågor:

Hur mäter de egentligen taltid? De noterar själva att

Könsfördelningen i antal personer är relativt jämn. Det är svårt att sätta exakta siffror på antal kvinnliga respektive manliga skådespelare som får höras. Detta eftersom det är många statister som säger enstaka meningar. De längsta taltiderna får de två huvudkaraktärerna Selma och Trippelhatt.

I det första avsnittet går Selma till exempel omkring bland människor ute i samhället. Det förekommer bakgrundspladder, där jag uppfattar det som att det är mer manliga röster än kvinnliga. Räknas dessa med? De saknar helt relevans för berättelsen. En bit i första avsnittet är hur von Trippelhatt håller föredrag med diabilder där han pratar och knackar på videoapparaten för att byta bild. Det är alltså avbrutet tal. Räknas hans taltid där från början av scenen tills sluten, eller räknar man bort pauserna när han skall byta bild? Dessa pauser utgör en signifikant del av scenen.

Över huvud taget, varför är just taltiden så viktig? TV är visuellt. Handlingen förs inte primärt framåt genom tal. Och det är stor skillnad på tal och tal. Visst tal är viktigt och avgörande, annat är helt irrelevant. Bildtiden torde vara mycket viktigare i TV-sammanhang när det gäller program av den här typen (berättande, till skillnad från t.ex. debattprogram). Mitt intryck när jag tittade om på första avsnittet är att snipporna fick mer bildtid oavsett taltid. Och det är i de flesta avsnitt ofta långa bitar (en halv till en minut är ”lång” i ett program som ligger på runt 12 minuter totalt) med enbart Selma. Hon får alltså mycket bildtid där hon talar lite. Medan till exempel von Trippelhatt har relativt mycket taltid i förhållande till bildtid eftersom han inte har soloscener utan så gott som alltid förekommer i dialogscener. När ”gubbar” förekommer i soloscener har de också en tendens att muttra eller tala för sig själv, räknas det som taltid? Bör det räknas som taltid? Mitt intryck är att kvinnor i soloscener är mer tysta av sig. Man kan ha mycket bildtid men lite taltid, och vice versa. Detta torde vara en stor skillnad mot radion där jag antar kalendern i stort sett består av 100 % taltid, och att det lär vara väldigt tydligt vilka som talar (jag förmodar att irrelevant bakgrundsprat i hög grad begränsas för att inte störa ut berättelsen).

Selma Traskvist och Efraim von Trippelhatt i steam punk-ballongen Valborg

Det kan ju också vara värt att tänka på att könsbalansen kan skifta ganska kraftigt i olika delar av serien. Gendertime har alltså mätt avsnitt 1–12. Både skurken Nordenstierna och hennes sidekick är kvinnor, de förekommer ganska marginellt i de avsnitten som man har utfört mätningar på, men har varit ganska framträdande i några av avsnitten därefter. Jag misstänker att det skulle påverka taltidsmätningarna en hel del.

För att riktigt slå in spiken i hur dumt det är att räkna taltid på det här viset. Föreställ dig en serie som på det hela taget handlar om en kvinnas förhållande till sin man eller sin bror.

Kvinnan är dövstum.

Och glöm inte … tala är silver, tiga är guld.

©2016 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.

Om Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

Hjärtlös filantrop och altruistisk cyniker                                                                                  Minimal moderering begränsad till rena nödvändigheter.                                                         Skitstövlar åker ut permanent med en fet spark i ändalykten.                                                   e-mail: dolf.gd@hotmail.com

Kommentarer

Julkalendern och idioterna — 35 kommentarer

  1. Hej.

    Tänker mig en sketch:

    ”Hr Statsminister! Delar av staden brinner och polisen beskjuts!”
    ”Schhh! Jag räknar kvinnliga och manliga röster!”

    Ungefär som orkestern på ’Titanic’, fast utan varje uns av ädel stoicism eller självuppoffran är dessa Gendertime (vilket borde bli ’Könstid’ på svenska…).

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  2. @Rikard:
    Tja, som komplement till faktaresistent kanske man kan tala om verklighetsfrånvänd.

  3. Det sjuka är ju att dom berömmer radiokalendern där kvinnornas talartid överstiger männens medan dom fördömer tv-kalendern där den manliga talartiden överväger.
    Om dom hade varit för äkta jämställdhet hade dom fördömt bägge två.
    Men som vanligt när det gäller radikalfeminister så är det rätt när kvinnor gynnas medan det är fruktansvärt om männen gynnas.
    Hyckleriet och dubbelmoralen är feminismens främsta kännetecken !

  4. Jag antar deras ”analyser” inte alls tar notis om att huvudrollsinnehavaren i årets julkalender är en både bedårande och handlingskraftig tjej?

  5. @Pelle2:
    Nja, genitalisterna brukar ju mena att det är 60/40 som skall användas som kriterium (oavsett vilket håll det slår på), och 5.5 % i avvikelse får väl anses ligga inom acceptabla marginaler. Så jag kan inte direkt klandra dem för att de skulle vara inkosekventa när de svartlistar TVs julkalender för att ha 75 % manlig taltid och godkänner SRs julkalender med 55 % kvinnlig taltid. Om man nu skall stirra sig blind på %-satser så är det ganska rimligt.
    Men det är fan inte rimligt att de svartlistar TVs julkalender för att ha 72.5 % manlig taltid och vitlistar SVTs sommarlov när det har 74.3 % kvinnlig taltid.

  6. @Bamse:
    Nä, det är liksom det som är en del av det jag reagerar på. ”Värdet” hos en roll ligger i lite mer än de ord som rollen har att säga.

  7. Hej.

    En tanke dök upp:

    Är det någon som hört, sett eller tagit del av av genustroende framställt underhållningsmaterial som är tillräckligt jämställt, felfritt och rätt på rätt sätt?

    Alternativt samma som ovan men som är en sanktionerad kommersiell produkt?

    De dyker ju alltid upp efteråt och säger att X inte når upp till måttstocken.

    Ungefär som om jag skulle låta elever skriva ett prov och applicera procentsatserna för betygen utifrån hur många jag vill skall klara det, eller än värre vilka jag vill skall klara provet (i och för sig har jag ofta blivit kritiserad för att tillämpa kvantitativ bedömning istället för kvalitativ men det är ett stickspår):

    ”Tyvärr, Aisha och Mohammed, ni hade visserligen minst 85% rätta svar på provets alla delar, men jag har bestämt att gränsen för godkänt är 86% den här gången.”

    Känns som om man borde utmana någon ledande genusblogg eller sida med att producera en av alla genusmedvetna, rasifierade, bokstavsidentifierade, alternativfunktionella, [kategorin jag glömde] sanktionerad film eller pjäs.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  8. @Rikard:

    Jag tror inte det finns – åtminstone för material producerat av andra flyttar de ju som du säger alltid på målstolparna vartefter. Håller definitivt med om att de borde utmanas att producera det perfekta alstret själv. Jag antar det enda som hindrar dem är patriarkatet?

    Apropå, snavade just över denna sketch på Youtube:

    Lär vara från tidigt 90-tal och passerade som överdriven humor då. I dag kan jag tänka mig det finns många som inte ser någon humor alls i klippet ROTFL

  9. @Bamse: Hej.

    Äkta konst kan inte särskiljas från verkligheten heter det ju…

    Hysteriskt kul (fick förresten lära mig igår, att ordet ’hysteriskt’ är en kränkande sexistisk term gentemot kvinnor) – visst är väl klippet från ’Kids in the hall’?

    Hade Beppe Wolgers och Lars Ekborg gjort sina sketcher idag hade fått göra dem på kåken.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  10. @Rikard:

    Hade Beppe Wolgers och Lars Ekborg gjort sina sketcher idag hade fått göra dem på kåken.

    He he, jo! I kommentarsfältet under videon påstås det vara från just ’Kids in the hall”. Vet inte om det stämmer men i så fall är det alltså en kanadensisk komikergrupp. Som den som kommenterade Youtubevideon tillade:

    ”Imagine how that would go over in Trudeau’s Canada?”

  11. @Bamse: Hej.

    Jag minns att Z-TV brukade visa den serien innan kanalen försvann upp i sitt eget… flöde, så att säga.

    Favoriten för mig är en sketch föreställande en begravning där ’liket’ hela tiden viskar ”levercancer” när någon är på väg att nämna dödsorsaken. Av kontexten framgår att orsaken är HIV/Aids med komplikationer – det hela är en känga till den homosexuella subkulturen som dels länge vägrade debattera och acceptera sin högre grad av utsatthet, sin högre grad av riskbeteende samt sin minst sagt obehagliga tendens att störa ut och fördöma den homosexuelle person som kom ut som smittad (eller infekterad, snarare).

    Det är troligen också en subtil känga till den då realtivt nyligen bortgångne Roy Cohn, som gick bort i Aids 1986, men som själv på sin dödsbädd insisterade på att det var levercancer.

    Men, men – diktar man om en synål kommer det en enögd jäkel och klagar, som Piraten lär ha sagt.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  12. Har Gendertime koll på talartiden i SR P1 dagtid? Verkar vara nära 85% kvinnor, sådär på en höft.

    ***

    Garanterat off topic. Detta är bland det mest obegripliga jag stött på:

    ”LOSING STEAM AFTER MARX AND FREUD
    on entropy as the horizon of the community to come”:

    ” Abstract

    This essay undertakes a critique of recent trends in affect theory from the standpoint of the “human motor”: a trope that presupposes a thermodynamic psychophysiology distended between energy conservation and entropy. In the course of reanimating thermodynamic motifs in Marx’s labor power metabolics and Freud’s trauma energetics, the essay broaches entropics as a poetics of depletion that offsets affect theories promoting open-system metaphors. Open-system affect theory sometimes amalgamates emancipatory post-humanist gestures inherited from Gilles Deleuze and Félix Guattari with neuroscientific terms. In the course of “liberating” affect from subject-oriented topoi, this “liberation-scientistic” admixture expropriates organic matter’s degeneration over time. An “entropical” perspective also challenges Antonio Negri’s Spinozaist affect conceived as a capacitating power that encounters obstacles but never limits. Both “liberation scientism” and “capacitation rhetoric” mimic capital’s abstraction in infinitely expanding its potential to extract surplus value from finitely embodied labor. With enervation and deterioration at its crux, entropics illuminates how people might feel individuated by their respective struggles to safeguard scarce energy and forestall “heat death” while navigating simultaneous demands. The question is whether or not open-system motifs in affect theory can effectively register the political force of this struggle with depletion and present or imminent debilitation as its common ground.”

    http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0969725X.2015.1065124?src=recsys

    Denna och andra titlar på sidan ger mig dåliga vibrationer. Är dessa massiva sjok av obegripligheter ämnade att lägga en grund för nästa drakoniska lagstiftning, och påföljande steg in i det framtida totalitära lyckoriket ”på vetenskaplig grund”? Jag vet inte. Vad är detta?

  13. Jag tycker media har en kvinnlig dominans, oavsett vem som säger vad. Har de lyssnat på Gomorron Sverige eller P1? Har de läst Metro? Jag kan inte påstå att dessa ”informationskällor” domineras av män.

  14. @Jerry:
    Jag har helt klart intryck av att det är en kvinnlig dominans i SVT också, åtminstone om man ser till det egenproducerade.

  15. Idag var det nog ett bra avsnitt av julkalendern, tomten har varit kvinna vid något tillfälle om man ska tro SVT:s saga.

  16. @Gigas:
    Jo, jag noterade också den lilla detaljen. Men jag måste oavsett det säga att det i mitt tycke nog var det bästa julkalenderavsnitt jag någonsin sett.

  17. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):

    Jag är inge expert på julkalendrar men den här är bra trots sina brister, som är typiska för svenska film och tv-produktioner. Dels ska man politisera och dels ska man klämma in diverse kändisar och kändisbarn istället för att satsa på bra skådespelare och bra genomarbetade manus.

    Nu räddas produktionen av att Ester Vuori är en helt ok barnskådespelare och att Johan Ulveson medverkar. Det är han som lyfter serien och hade han fått mindre taltid hade serien blivit sämre, men det är väl inte viktigt för vissa. Det är som att de inte fattar att underhållning ska vara just det, underhållning.

  18. En julklapp, av hanterlig längd, till Genusdebattens skribenter och läsare, när Jordan B Peterson ”slaktar” socialkonstruktionismen med hänvisning till de skandinaviska länderna (det Harald Eia kallar jämställdhetsparadoxen i dokumentärserien Hjernevask):

    Jordan Peterson on Gender Differences, Patriarchy and Social constructionism:

    http://youtu.be/6fw3bFuQmOw

  19. hehe. har inte tänkt på att kalendern skulle vara ”ojämställd” på det sättet. läste någonstans att manusförfattarna har ansträngt sig för att vända och vrida på saker så att det inte skulle bli för mansdominerat.

    snarare har man väl märkt av en del genustänk nu på slutet.

  20. @Gigas:

    Jag har ingen koll på vilka som är kändisar och vilka som inte är det. Men om jag ska ge någon negativ kritik så gäller det två saker, steampunk-skurkarna Nordenstiena och hennes sidekick är fruntimmer, och det skiner igenom att det är genustänkt där. Steampunk-skurkarna får också rent allmänt för mycket utrymme (oavsett genustänket). Jag hade hellre sett att de bytt ut dem mot något annat. Det blir lite för mycket League of Extraordinary Gentlemen som skär sig lite mot övriga jultemat. Den andra saken är just detaljen med kvinnliga tomtar på kyrkården. Varför inte bara haft tomten och tomtemor begravda? Den senare grejen är en petitess.
    Bortsett från ovanstående tycker jag den är alldeles utmärkt. Det är mycket möjligt att det finns mer genustänk bakom roller och vilka som får ta plats osv. men jag har inte märkt av det i så fall. Kalendern är på det hela taget kanon.

  21. @rupert:
    Jag såg också det nämnas. Men som jag sa i svaret till Gigas, vore det inte för steampunk-skurkarna och den lilla detaljen med en kvinnlig tomte på kyrkogården så hade jag aldrig reflekterat över genusbiten. Och det skall väl också sägas, att det finns med genustänk eller feministiskt tänk i något innebär inte att det bli dåligt per automatik (även om sannolikheten ökar substantiellt). Thelma och Louise framhålls ju ofta som en feministisk film, vilket jag skiter fullständigt i, jag tyckte den var bra ändå när jag såg den. Millenium-trilogin är på det hela taget ganska läsvärd även om feministtramset slår igenom lite väl mycket ibland. Kill Bill är kanon, osv.

  22. dolf: tycker mest det är tröttsamt att de tvångsmässigt lägger in sådana saker. det är en fixering som de troligtvis inte delar med särskilt stor del av befolkningen.

    kanske var ruperts ”jag vill inte vara en riktig karl – jag vill vara mig själv” i senaste avsnittet exempel på samma sak.

  23. @rupert:
    Förmodligen var det så, men jag hade nog inte reagerat på det om det inte vore så att vi redan hade fokus på gensuperspektivet. ”Jag vill inte vara en riktig karl – jag vill vara mig själv” är ju faktiskt ett fullständigt begripligt uttalande även utan en genuskontext.

  24. dolf: jo visst. vill betona också att jag är mycket nöjd med julklanedern på det stora hela.

  25. Stygga, kvinnliga, karaktärer och i långa sekvenser att begrunda visar stor insikt om verkligheten, SVT förvånar mig, darrar dessa på manschetten?

    Det som förvånar mig mer än något mer är att icke en enda utandning hörts från den förhärskande kvinnodominansen hos SVT angående stygg-vyn,
    – Fegisar, ehmm ni vet svaret eller hur!

  26. @DanTor:
    Normkritiskt, det är väl klart att kvinnorna kan vara bad-ass. Det hade däremot blivit ett jäkla väsen om de varit fega och gnälliga.