Trycker näsan mot rutan, blir knappt ens någon imma på rutan. Försöker föreställa mig hur det skulle se ut om jag kunde byta antalet plusgrader mot centimeter snö. Tja… det skulle onekligen bli lite mer julväder. Men det var ju kallt någon vecka, så kanske kan vi säga att det är en tidig vår?
Vädret till trots är julen en ohotad högtid. Tomte, mat, Kalle Anka, mat igen, paket. Givetvis med ett konstant inslag av fikon, godis, nötter och en back julmust. (Gud förbjude ”den andra röda drycken” under julhögtiden.)
Till och med feministerna ligger lågt. Undrar om de står bakom spisen eller om de kräver att få bära det traditionella skägget? Den senare rollen är ju vanligen reserverad för männen, så man kan ju inte så noga veta med dem. Bara att diskutera det ställer upp ett dilemma… Om jag påtalar att deras kroppar knappast fyller ut dräkten, så lär jag bli anklagad för sexism. Men om jag berömmer de som klarar bedriften så gör jag mig skyldig till motsatt synd… Hmm, bäst ätt låta det ämnet falla.
Julmaten sen då. Bland tindrande ljus och barnaögon dukas charkuterierna fram. För det är ju oftast det centrala rödbetssalladen till trots. Inte rätt läge att föra upp den gamla diskussionen om manligt & kvinnligt på tallriken. Inför åsynen av tillräckligt många kalorier kan sådant glömmas bort, liksom alla tankar på grönkål.
Julen blir för många (vuxna) en tid av förnekelse. Man sopar gammalt groll under mattan och låtsas inte om att man har undvikit varandra ett helt år, av skäl som vi nog också bör lägga åt sidan för husfridens skull. Samtalsämnena hålls inom ramarna för det ingen rimligen kan ha en delad mening om, allt i en noga regisserad charader. Det är inte utan att det kan vara ganska skönt att sitta ensam också. Men då får man förneka sin ensamhet istället. Förnekelse och disciplin istället för ångestattacker, gräl och fylleri. Ack vad barnen är ovetandes om julefridens natur. Nåväl, i vart fall de som inte behövt se balansen rämna.
Jag kan ännu minnas jularna som barn, hur jag och mina syskon spänt väntade på paketen och julmaten. Jag kan ännu återkalla minnet av barnets sprudlande lycka och förväntan. Men jag kan inte känna det längre, inte genuint. I vuxen ålder har jag ömsom firat med familj eller suttit ensam. I år ska jag testa något nytt, jag ska fira med vänner. Jag kommer därför vara marginellt aktiv i tråden, om det blir någon. Vet ju inte om ni kommer ha tid att titta förbi eller inte. Men känn er välkomna att skriva en rad eller två, hur kommer det sig att ni tittade förbi på GD på självaste julafton? Oavsett orsak så hoppas jag inte finna svaret här i texten. Ut och roa er gott folk!
God Jul på er!
Teo
Jag ska ta mig 17 bojkotta Kalle Anka i år! Hur har man mage att tillåta att visa en tomteverkstad som tillverkar icke könsneutrala leksaker, på bästa sändningstid dessutom? Usch fy!
God Jul Teo och alla andra!
En julklapp från AVfM, eller kanske snarare från ”University of South Australia”:
”Because of Dr. Groth’s exemplary work alongside a number of other esteemed academicians, the first degree program in MALE STUDIES begins in 2014. It is supported by the University of South Australia and will be available to students worldwide.”
Läs mera här:
http://www.avoiceformen.com/allbulletins/male-studies-the-biggest-single-advance-for-men-and-boys-in-2013/
Pingback: Juli gen – eller nått! - UmeNytt.se - Nyheter Sverige
@butter
Förra året censurerades dockan som föreställer en svart inuit eller fördomsfull svart person(hittar inte orden som känns ok, (kanske konservativ rasifierad docka
. Det är nästan förvånande att dennacensur inte fortsatt! Vänta bara, det kommer försvinna mer närmaste år!
Jag såg en massa våld tex i Kalle anka som leder till våld bland manliga barn bara av nån konstig anledning som inte genusvetenskapen än gett oss svar på. Eller så är det manliga disneykaraktärer som skapar det manliga våldet såklart… God jul!!!
Om 10 år kommer tv se helt annorlunda ut, lite likt Sovjet kanske
Kalle Ankas fågelsafari har varit censurerad i 40 år… Till skillnad från den svarta dockan, där Disney själva klippte bort den i samband med restaureringen av filmen, så är det svensk TV som censurerades bort när Kalle Anka skjuter hackspetten med en kulspruta – vilket för övrigt inte får död på pippin det heller.
05:15 in i filmen ungefär.
@magnus
Det kanske var det mest kontroversiella för tiden att skjuta nån med en kulspruta likt nazisterna eller kommunisterna eller nåt. Nånting folk tyckte var väldigt känsligt just då? Man kan ju tycka att det är lite märkligt när Kalle anka i scenen innan drar in en cigarr som agerar som raket och sen smäller som en bomb i munnen.
Om censuren går i takten av vad den gjort sista århundrandet så känns det inte så farligt men den bör ha accelererat med tanke på social konstruktions betydelse i var lärds svensk medvetande och alla andra. Social konstruktion kommer hitta alla svar till hur man undviker pedofiler våldtäktsmän och våldsutövare, nästa steg framåt bör vara längre genusstyrd förskola för alla och sen är vi kvitt bankrånare och våldsutövare. Förskolan bör följa en antinirmativ norm likt personer som är duktiga smarta och socialistiska. Om denna ickenormativa norm blir norm är vi än kvitt våra samhälligaproblem… Måste sluta nu, god jul
finns det något jag kan ge dig.
en radiostyrd bil eller en liten soldat.
som strider för dig å mig.
där du väntat med stora ögon.
efter kärlek.
där väntan ofta blir lång.
mellan varma möten.
där annan tomte varit.
än jag.
Trött på alla negativa beskrivningar om julen som är de enda man läser om i dessa tider. Det finns faktiskt de av oss som tycker om julen och har en ytterst positiv upplevelse varje år!
@He(rr)n:
Negativ? Mycket nogsamt skar jag ut den mer negativa delen och förpassade den till minnets mörkare vrå. Några törnar lämnades kvar, mest för att läsaren ska se vad som fattas.
Jag förstår det besvärande för julälskaren att se net negativa lyftas fram om julen. Men det omvända gäller också. Mycket självcensurerat skulle jag vilja uttrycka det så här: ”Långt ifrån alla får en lycklig jul.” Mina tankar går lika mycket till dem. (Varför? Jag råkade få inblick en gång.)
Teo