”Jens Spendrup har knappast fått sin position på grund av sin kompetens”
Detta använde SVD Näringsliv som rubrik när de lät Rossana Dinamarca breda ut sig i sitt underkännande av Jens Spendrups omdöme. Hr Spendrup svarade ju ”ja” på frågan om det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor för styrelseuppdrag.
Kort om Spendrups kompetens i frågan (saxat från Wikipedia):
Spendrup läste vid Stockholms Universitet 1965-68, med särskild inriktning på företagsekonomi, ekonomichef vid Spendrups Bryggeri AB 1969-76, styrelseledamot där sedan 1969 samt verkställande direktör för familjeföretaget från 1976 (då fadern dog) till 2011, då sonen Fredrik Spendrup tog över. Jens Spendrup blev istället styrelseordförande.[1] Han är även styrelseordförande för Loka Brunn Kur & Konferenshotell.
Spendrup är ordförande för Svenskt Näringsliv sedan 23 maj 2013. Han var tidigare ordförande för Företagarna från 6 juni 2010 [1] och var ordförande i styrelsen för Stockholms Handelskammare fram till dess och styrelseledamot i flera andra näringslivsrelaterade organisationer, såsom; Svenskt Näringsliv, Ratio, Livsmedelsföretagen, Stiftelsen Näringslivets fond, Sveriges Bryggerier och suppleant i styrelsen för Svenska Retur PET.
Vi kan nog stipulera att han är kompetent att yttra sig i frågan. Huruvida Dinamarca är det, kan vi möjligen lämna därhän. SVD’s artikel exemplifierar snarare hur det plötsligt blivit fritt fram att attackera Spendrup för hans uttalande. SVD’s ledarblogg påminner i och för sig om vad det verkligen var han sade:
Så kom, nästan som i förbigående frågan om bristen på kvinnor i företagens styrelser beror på att det inte finns fler kompetenta kvinnor? Han svarade ja. Fast det var inte som man skulle kunna tro ett ”Ja.” Utan ett ja, som i brygga över till budskapet, som det heter på konsultspråk. Ett ”ja” så tyst att det är svårt att utan rätt grov tolkningsfrihet avgöra vad det innebar. Han sa ”ja, men låt mig ändå också säga att jag är orolig…” och fortsatte beskriva en oro för de kvinnor som har erfarenhet och kompetens, och som nu vill utveckla och starta företag inom välfärden, men vars verksamhet nu ifrågasätts av politiker. Han fick nästa fråga. Den handlade om euron. Då hade många i nämnda kategori 2) redan slutat lyssna, av pur upphetsning.
Aftonbladet gav sig ut för att samla in kraftuttryck från kända kvinnor, som också tycktes tävla om vem som kunde vara mest nedlåtande mot Spendrup och samtidigt mest för kvotering av kvinnor. Amelia Adamo är ”för kvotering” och tycker att män redan är kvoterade. Malou Sivers ”tror stenhårt” på att kvinnor skall kvoteras in. Spendrups uttalande är ”korkat”, ”bullshit”, ”totalt fel”.
Men hur fel är det? En som uttalat sig i frågan, men magiskt undgår att drabbas av motsvarande shitstorm, är styrelseproffset Peggy Bruzelius. I en SVD-artikel 2012 kan man läsa om hennes uppfattning:
– Jag är så trött på pratat om fler kvinnor i styrelserna. 24 procent – det är väl en ganska rimlig andel med tanke på underlaget, det är 17-18 procent kvinnor i ledningsgrupperna idag, säger hon.
Diskussioner bör handla om fler kvinnliga verkställande direktörer och fler kvinnor till ledande befattningshavare, inte styrelserna, menar hon.
– Visst, det finns män som bromsar. Men framför allt är det kvinnorna som tackar nej. Jag vet inte hur många gånger jag har mött kvinnor som tackat nej till topposter för att de har andra prioriteringar i livet. Som mentor kan jag bli besviken. Men på ett mänskligt plan…tja, jag kan förstå dem, säger Peggy Bruzelius
I en TV-debatt för ett tag sedan (finns inte kvar på SVT Play) nämnde hon att vi redan kvoterar in kvinnor till styrelsen, eftersom andelen kvinnliga styrelseledamöter är högre än andelen kvinnor i företagsledningar – den viktigaste rekryteringsbasen. Detta stärks t.ex. Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (2009):
Jag gläder mig åt att arbetet med att öka andelen kvinnor i företagens styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordförande har ökat från 22 procent 2006 till i år 34 procent, att jämföra med 3 procent bland börsbolagen. Samtidigt är nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna i de helägda statliga företagen kvinnor, att jämföra med börsbolagens 21 procent. […] Här är statligt ägda företagen verkliga omdömen.
Men självfallet finns det mer att göra, exempelvis är andelen kvinnor som är VD:ar alldeles för låg och även andelen kvinnor i ledningsgrupperna, även om den ökar glädjande nog, från 31 procent i fjol till 35 procent i år. (Maud Olofsson)
Det verkar vara på sin plats att undervisa våra feministvänner om vad kvotering egentligen är. Vad vi ser här är en medveten och aktiv strategi för att öka andelen kvinnor, från toppen och nedåt, just baserat på deras könstillhörighet. Att flertalet styrelseledamöter och företagsledare är män, är inte i sig bevis på kvotering, på samma sätt som andelen kvinnliga lärare i skolan (71 procent) [inte] är bevis på att kvinnor kvoteras in till lärarjobb, eller att andelen kvinnor på sjuksköterskeutbildning (90 procent) [inte] bevisar att kvinnor kvoteras dit.
Ett argument som förs fram är att det är bra för styrelserna att man breddar underlaget för rekrytering. Så kan det vara, men varför göra det bara för det ena könet? Vad är det för områden som befunnits så stärkande för styrelser? På vilka grunder? Och är det inte intressant att låta även män med denna kompetens konkurrera?
Hela kvoteringsdebatten är ju ett enda stort apex fallacy. Om man inte tittat på just grupperna män och kvinnor så hade man ju sett att det även är mängder med män som inte heller får några toppjobb.
Om det nu sker någon ”diskriminering” genom bastuklubbar, yachtklubbar, jaktlag, släkt etc. så sitter ju alla de män som inte ingår i dessa kretsar ännu sämre till än de kvinnor som inte gör det, eftersom inte någon skulle börja kräva att dessa män, men väl dessa kvinnor, skulle få styrelseposter. Tvärtom, om man breddade urvalskriterierna men ändå valde män som aldrig varit påtänkta annars, istället för kvinnor som aldrig varit påtänkta annars, så skulle det bli ramaskri. För att kön är så oviktigt att det är det viktigaste som finns.
Ett påtagligt problem i sammanhanget är ju att gammelmedia kvoterat in en liten klase fundamentalt okunniga feministvåp att återkommande uttala sig om sådant som uppenbart vida övergår kvotvåpens påfallande låga kunskapsnivå.
Därav de återkommande ”skitstormarna” i gammelmedia om icke-problem som könsorgansfördelningen i bolagsstyrelsen, istället för att läsarna erbjuds sakliga och faktabaserade resonemang mellan vuxna och kunniga människor om verkliga problem.
Och roligast när man ser Aftonbladets attacker är väl att läsa detta om hur många kvinnor de har i styrelsen…
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/aftonbladet-har-atta-man-och-en-kvinna.html
.
Shitstorm ..va ordet.
.
Vi kan rækna med mye nazifeministiska attacker under dettta valår.
.
Per Hagman.
.
Intervjun med Jens Spendrup är intressant och rekommenderas.
Han säger tydligt nej till kvotering med referens till den föregående rätt detaljerade diskussionen om fritt företagande: hans ståndpunkt var att valfrihet – inte regleringar – bygger välstånd. Fritt företagande är grunden för en marknadsekonomi, menar han, och vi måste respektera den grunden. Han vill alltså inte ha regleringar som beskär företagsledares möjligheter att göra det som är bäst för företaget.
Han markerar samtidigt att han tycker att det är bra att det kommer in fler kvinnor i företagsledningarna och styrelser, och menar att kvinnor nu kommer på bred front, och att som har kompetensen absolut kan komma in på egna meriter.
Frågan om huruvida det inte fanns tillräckligt många kompetenta kvinnor var då den tendentiösa intervjuarens följdfråga. Hans ”ja” är verkligen undanglidande, eftersom han dels tycker att han redan svarat (historiskt har kvinnor inte ägnat sig så mycket åt företagsledning, men kommer nu på bred front), och dels hellre vill diskutera frågan om valfrihet.
Det intressanta här är alltså att han tydligt säger att han anser att kvinnor kommer på bred front, att det är positivt, och att de absolut kan komma fram på egna meriter.
Som jag sade hos Susanna Varis:
Det finns en massa förhandsgodkända svar som han ”borde” ha använt i stället: ”vi funderar på särskilda program”,” det är alltid svårare för kvinnor”, ”förändra chefsjobbet” – det finns många fler. Alla dessa är godkända sätt att slippa säga något. Det hade på sin höjd blivit en liten notis: ”större insatser behövs, säger Spendrup.”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Shibboleth
”Termen schibboletfunktion avser språkets förmåga att skilja mellan vänner och fiender, den egna gruppen från den andra. Allmänt handlar det om hur en språklig skillnad används för att fastställa den sociala tillhörigheten.”
Spendrup har ägnat sig åt att leda företag i stället för att gå på kurs i hur man uttrycker sig i media. Detta må nu bestraffas av medierna, androm till varnagel.
@Trollan: Och redaktionen på Amelia Adamos tidning.
Här intervjuas Spendrup på TV4 Nyhetsmorgon
@Ulf T:
Programledarna har en minst sagt intressant idé om jämställdhet. Om Jens säger att rekryterare ofta har svårt att hitta kvinnliga kandidater med rätt kompetens, då är det ’fel’ på rekryterarna; de skall alltså leta ännu mer. Inte en tanke på de män som de troligen redan hittat som har rätt kompetens. Om de letar ännu mer, är det inte troligt att de stöter på ännu fler kompetenta män som de också måste ignorera? Hur är detta jämställt?
Jag har hört att, eftersom Jens Spendrup tolkas ha sagt att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor, feministfeminister anklagar honom för inkompetens.
Kanske så, men samtidigt är det skönt att veta att det är män som han som med sin inkompetens lyckas generera medel för vår välfärd. Inte kompetenser som Pettersson på AB eller någon annan av Jante svårt anfäktad redaktör.
Glöm inte att det finns en hoper av inkompetenta kvinnor också som driver företag som ger jobb och välstånd i landet. Men dessa kvinnor ses väl mer eller mindre som förrädare både klassmässigt och könsmässigt.
Jag tar mig friheten att delge en modifierad variant av signaturen ”tango smurfen” från kommentarerna hos cornucopia:
”Ni har inte fattat det här med feminismen . Feminismen ska genomföras även om det ska ske till höga kostnader och stort mänskligt lidande, MEN kostnaden ska inte bäras av de feministiska ledarna. För de som är inne i systemet, eller partiet eller vad det nu är, gäller speciella regler.
För vanligt folk: Tvångsarbete och fattigdom
För eliten: Privilegier och rikedom
Georg Orwell skilldrade dett i Djurfarmen.
Samma sak gäller idag. Den som vill kan starta ett företag eller en förening och kvotera in kvinnor, men det är man inte inte intresserad av. Feminismen handlar inte om frivilighet. Inte heller är man intresserad av att pröva nya ideer i liten skala.
(Jmfr socialismen: Ska man prova planhushållning ska det ske i hela Sovjet. I efterhand har jag hört att planhushållning var en bra ide men att den tyvärr inte genomfördes globalt.)
Alltså: Krav på könskvotering till bolagsstyrelser.”
Det enda jag gjort är att byta ut ”socialismen” till ”feminismen” och lagt till en jämförande parentes. Annars är innehållet orört, tack för citatet tango smurfen.
Feminism ÄR kommunism…..
Hur kan någon människa med minsta lilla självrespekt vilja bli kvoterad till en styrelsepost eller chefsbefattning? ”Jag fick jobbet pga att jag är kvinna, inte att jag är kompetent eller kvalificerad. ” Kvinnoförnedrande i allra högsta grad skulle jag vilja påstå.
Som att fuska på ett prov eller tenta och få högsta betyg
Den gnagande känslan kommer att förfölja dig om du verkligen hade gjort dig förtjänt av detta av egen kraft.
@Anders Senior: Bra och skrämmande!
Jag uppdaterade inlägget för att förtydliga en lite luddig formulering (rättelsen i fetstil).
@Amazon:
Jag vet att mina medskribenter är patologiskt ointresserade av sport, så det blir jag som får servera lämplig OS-anekdot.
Emil Jönsson var lite favorit inför skidåkningens sprint i Sochi, men det visade sig att han inte var i form – även om han dolde det väl inför finalen. I finalen släppte han redan i första uppförsbacken! Det var chockerande, men han sade senare att han kände direkt att kroppen inte svarade. Han ställde in sig på att bara glida runt mot en (mindre hedrande) sjätteplats.
Men i första branta utförsbacken ramlade en norrman, och drog med sig Hellner och ryssen. Plötsligt var Jönsson med i loppet, och fick höra av ledarna att han var på medaljplats. Han hittade krafter någonstans ifrån och drog ifrån och knep bronset. Efteråt låg han som död i några minuter.
Det intressanta är hans reaktion. Han visste inte vad han skulle tycka om medaljen (hans första). Han går iofs med på att han förtjänat en medalj tidigare, men inte i det här loppet. Han visste inte om han skulle vara glad, bedrövat eller bara förundrad. Han märkte ju att andra var glada, och att de försökte säga att det var ”för lång och trogen tjänst”, men han vet ju själv att det inte är det som det går ut på.
@Trollan
Haha! Aftonbladet diskriminerar kvinnor!
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/aftonbladet-har-atta-man-och-en-kvinna.html
Pingback: Feministisk hjärtesymbolfråga | Susanna's Crowbar
4 kvinnor och 10 män i Spendrups styrelse.
Representerar ganska väl hur könsfördelningen ser ut i små- och mikrobryggarbranschen. Det är ungefär 25% kvinnor i SHBF Linköping. Nördiga är de också
@JD:
Så var det bevisat: Aftonbladet ÄR idioter!
Helt otroligt att idiot-tidningen som klagar på andra har så få kvinnor i sin egen styrelse.
Dramaturgin kräver förstås att Spendrup gör en pudel…
http://www.dn.se/debatt/jag-angrar-att-jag-inte-var-tydligare/
Men allt han förtydligar i artikeln sade han redan i intervjun, utom en sak ”det är skillnad på kompetens och erfarenhet”*. Men det var ju faktiskt inte han som sade att det saknades kompetens, utan intervjuaren, på vilket han svarade ”ja, men…” och försökte förtydliga en annan sak.
Diskussionen om varför det är fel att detaljreglera företagen var ju lång och ingående. Sedan var han mycket tydlig med att han inte ansåg att kvinnor har svårt att komma fram på sin kompetens.
Missuppfattningen här är förstås att det skulle vara han som var otydlig. Man vill aktivt missförstå honom.
* Här är han dock otydlig. Enligt SAOL har kompetens betydelsen Tillräcklig skicklighet, behörighet, och Wikipedia beskriver det som ”Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter.” Enligt LOs Rättviseutredning: ”Formell kompetens betyder utbildning eller erfarenhet som krävs för viss tjänst eller befattning.”.
Det vanliga är alltså att man räknar in erfarenhet i begreppet ’kompetens’.
Hexanmexan har mer om detta
”Pappa Spendrup” fixar kvoteringen utan ism…
http://blogg.vk.se/Mexan/2014/02/12/pappa-spendrup-fixar-kvoteringen-utan-ism/
Hon länkar även till Hälsosamme ekonomisten och Fnordspotting.
@Ulf T:
”Hur är detta jämställt?”
Så klart är det inte rättvist men det är ”jämställdhet” dvs. att kvinnor kompenseras för sin kvinnlighet; att kvinnor inte behöver anstränga sig lika hårt som män, att samhället kommer mot och gör det lättare för kvinnor. Här ser man vad jämställdhet handlar om; att kompensera kvinnor för deras kvinnlighet, att kvinnor kan i sin kvinnlighet, utan att avstå från något, vara jämställda.
Och om det ännu var oklart för någon så är det ett uttryck för kvinnlighet att förvänta detta.
Efter den där intervjun är Peter Jihde nu årets ”mangina”. Se hur han sätter Spendrup på ena sidan, sina döttrar och fru på den andra, och ställer sig själv i mitten för att försvara de sina mot den onde mannen – vars ondska kommer ur att ha gjort påståenden som egentligen är helt okontroversiella. Kontroversen är fabricerad av massmedia.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18342644.ab
”Förtroendet är lågt för Jens Spendrup”, uppger artikeln. Är det en allmän åsikt som råder bland de människor som rör Spendrups förtroende? Mycket osannolikt,anser jag. I alla fall baserat på hans intervju i P1 (vet för övrigt ingenting om Spendrups kompetens – det gör nog inte hans belackare heller).
Jihde och de Paula beter sig som politruker vars uppgift är att rätta in Spendrup i ledet och klargöra för allmänheten att hans okontroversiella uttalanden är kontroversiella. Jihde är kvinnornas beskyddare – eftersom han har döttrar (vilket han betonar med eftertryck) som enligt Spendrups dumma åsikter måste skaffa kompetens för att få styrelseuppdrag när de växt upp.
Detta var en osmaklig genusideologisk kampanj.
Relaterat: http://debatt.svt.se/2014/02/12/du-borde-tacka-feminismen-isabella-lowengrip/
Feminist jugend (förlåt, jag var tvungen) ska rätta in Blondinbella i det ideologiska ledet.
”Genom ditt utlåtande under gårdagen, genom de små ord som når ut till tusentals människor, har du inte bara tydligt visat att du inte är insatt i ämnet överhuvudtaget utan också kränkt dessa kvinnor och mäns dagliga arbete, argumenterande och kamp.”
Du har kränkt mitt argumenterande! Lol. Ajajaj! Det gör ont i min argumentation!
”Vi har som sagt följt dig i några år. Vi vet dina ståndpunkter och dina värderingar. Vi begär inte att du hädanefter ska kalla dig feminist. Men vi ber dig att hädanefter undvika att uttala dig om detta då det står klart att du inte vet vad du pratar om.”
Achtung, Blondinbella. Tread lightly… feminist jugend ”ber” dig.
Hur mycket mer krävs för att folk ska förstå hur totalitär svensk mainstreamfeminism verkligen är?
@Benjamin (bench):
Intervjun med Jihde jag åsyftade:
http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/jens-spendrup-svarar-p%C3%A5-kritiken-i-nyhetsmorgon-2548400
Spendrups styrelse (alltså bryggeriet) är inte ens börsnoterat sedan man avregistrerade sig på börsen 2001 så hur styrelsen i det bolaget ser ut är ju en ren familjeangelägenhet då familjen Spendrup är majoritetsägare.
Det var väl i egenskap av ordf. i Svenskt Näringsliv som Spendrup fick på skallen. Familjens bolag kommer att tillsätta den styrelse det vill, och eftersom det inte är börsnoterat så lär ingen lagstiftning i världen kunna göra nåt åt det heller.
Den norska kvoteringslagens effekter:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/norska-styrelskvoteringen-sju-ar-senare_7977858.svd
@Benjamin (bench):
Var den intervjun jag länkade till i mitt första inlägg… duktig ponke var väl riktat till Jidhe som det verkar. Kollade aldrig namnen på de bägge feministiska journalisterna jag skrev om.
Ja, inte vet jag. Jag tillhör den lilla skara kvinnor som är entreprenörer och har med en stor portion tålamod och rätt mycket tur lyckats skapa ett företag med ca 150 anställda. I min styrelse är jag den enda kvinnan. Varför? Av tre rätt enkla skäl – dels så är som Spendrup säger svårt att hitta kvinnor med rätt erfarenhet (exempelvis inom tunga delar såsom finansiering eller försäljning), dels är det inte ovanligt att kvinnor vill ha både hängslen och fallskärm (vi hade en kvinna till tidigare, men hon hoppade av när företaget gick dåligt och det fanns risk för konkurs) och dels är det inte ovanligt att kvinnor tackar nej när de får frågan (jag har frågat två som jag var intresserad av, bägge tackade nej).
Dessutom – varför skulle jag tillåta att någon annan bestämmer hur saker och ting ska vara i mitt företag? Varför skulle någon veta bättre än jag själv hur företaget ska styras och ledas? Jag är har halva min släkt utomlands, och diskussionen här är helt tydligt på väg åt fel håll – mitt företag behöver inte finnas här och gör ni det tillräckligt svårt så finns ingen anledning att stanna. Då kan ni sitta och dela på skorpkanterna och glädjas åt att ni är helt jämställda. Det är trassligt nog att bygga företag som det är, jag behöver ingen som talar om för mig hur jag ska göra.
Pingback: Kvotering och lönsamhet | Genusdebatten
Pingback: Supervalåret 2014 och jämställdhetsfrågorna | Genusdebatten
Pingback: Björklund och pappamånaderna | Genusdebatten