Genuskodade eller vanliga historieglasögon?
avatar

Ibland funderar jag på hur trångsynt man kan bli för sitt eget ämne? När man pratar sig så långt ut i absurditeter att de uppenbara svaren lyser med neonskyltar? Dagens tema är historia som ämne, och hur man väljer ut dess innehåll. Detta inlägg är tillägnat en ganska spretig debattartikel som slår åt olika hålla utan att försöka driva någon fråga i bevis.

Det viktigaste med historia som ämne är inte att folk lär sig rabbla årtal. Det är tyvärr ofta en konsekvens, men inte själva syftet med historia. I Sverige har vi inte heller kvar idén att ämnet ska pränta in vår egen storslagenhet som folk eller nation. Det egentliga syftet är att man ska begripa vad som händer idag genom att ha något att se tillbaka på, och i god mån förstå varför det politiska maktspelet ser ut som det gör. Ett aktuellt exempel, vad har Ryssland för intressen i Krim, (Som för övrigt inkluderades i Ryssland av Katarina den stora.) och varför bryr USA & EU sig om det?

Ska man utbilda någon i detta ämne, så kommer det att vara i stora drag. Man kan inte gå ner på för små detaljer. Det finns helt enkelt för många av dem. Det är visserligen sant att vi inte hört något om ”kvinnor har drivit både gods och gårdar, bruk och handelshus”, men jag har inte hört om några män som gjort det heller. Brukens existens är i regel tillräcklig kunskap när man läser på den grundläggande nivån. Inte heller bryr jag mig om vem som avsatte en präst eller en tullnär. Gustav Vasa och Axel Oxenstierna har gjort nog mycket för organisera landet som en nation för att förtjäna ett hedersomnämnande, men finns det fler arkitekter av liknande dignitet bakom så kan det kanske vara intressant, oavsett kön.

Men är detta sant när det kommer till krig och storspel? Jag medger gärna att antalet kvinnor som omnämns är få, men de har nog alltid utgjort en minoritet på slagfältet. Men är de nertystade? Jag tycker att det kan tjatas mer om (”häxan”/salig) Jeanne d’Arc än om någon annan enskild härförare.

Det handlar om utveckling

Det var nu som akademiker slog fast att hela förhistorien skulle indelas i sten-, brons- och järnålder, det vill säga med utgångspunkt i vissa specifika redskapsmaterial som hanterades av huvudsakligen manliga hantverkare.”

När jag läser sådant så blir jag nästan trött, har de alls läst sin historia? Dessa epoker är inte så mycket döpta efter ”material” som att det utgjorde nya språng i människans ekonomiska historia. Att hantera metall gjorde det lättare att producera flera liknande redskap med bättre kvalitet, de som önskade kunde dessutom forma om dem. Detta var nog värt ganska mycket i rent bytesvärde.

Rätta mig om jag har fel, men ingen övergång på ”kvinnornas område” har haft en jämförbar effekt i dessa tider. Vi får kliva ända fram till ”spinning Jenny” skulle jag tro, som för övrigt konstruerades av en man. (Möjligen i konkurrens med den ”flygande skytteln”, som också den konstruerades av en man.) Men då historien tagit sig vändningen mot kommersialism så fungerade effektiviseringen till att pressa priser på produktionen på ett sätt att de anställda kände att deras jobb var hotade. Kvinnorna blev rent av förbannade!

I Sverige tillverkade man traditionellt tyg av ull, men dess tillgång är begränsad och ullen är svårbearbetad. Men vid ungefär samma tid som spinning Jenny introducerades bomull i Sverige, men det tar tid innan den slår igenom i tygproduktionen. De första spinnerierna anläggs i början av 1800-talet. Bomull är överlag ett sämre material, men det är lättbearbetat och lätt att massproducera. Plötsligt fick vi en tillgång på tyg som världen aldrig skådat förr. Sinom tid kom vi till en vändpunkt där vi kan byta ut tyger istället för att lappa och laga i det oändliga.

Denna process var avgörande inom sin bransch, men det var inget unikt för branschen självt. Samma effektiviseringar pågick överallt. Och då har jag inte ens omnämnt förändringarna i kommunikationerna och handel.

Idag står vi på ungefär samma grund som då. Mekaniseringen i produktionen har tagit jättekliv och handeln är helt globaliserad. (Det lönar sig uppenbarligen att flyga hit bananer och sälja för småpengar.) Principerna är desamma, det har bara gått mycket längre än någon då kunnat föreställa sig. Ändå skriver dessa historiker ”I dag, hundra år senare, skådar vi det förflutna genom ett manligt filter som har ytterst lite med det nutida samhället att göra. I och med det gör vi oss själva en otjänst.”

Hur kan historiker påstå att denna historia inte är relevant? Och varför undviker de att nämna någon av de ”kvinnliga” aspekter som tydligen ska vara så avgörande? De måste ju rimligtvis förklara varför deras historiesyn är mer utvecklande än den dominerande om de ska få till stånd en ändring, då kan man inte gärna lämna walkover på just den beskrivningen.

Om kön i utbildningen

Jag lämnar gärna öppet för att det finns kvinnor som förbisetts. Men jag behöver ganska många exempel om jag ska övertygas att tro att det är något system i det. Min erfarenhet är att man hittar rätt namn om man studerar sin del av historien. Marie Curie har fått sin rättmätiga plats, den man som hon bedrev en del forskning tillsammans med, har jag dock glömt bort namnet på. Likaså hittar man Émilie du Châtelet om man intresserar sig för hennes forskningsfält. Men de är relevanta för sina akademiska bidrag, inte för sitt kön.

Konst vet jag just inget om. Och de få namn som poppar upp är visserligen manliga. Men finns det kvinnor i samma dignitet som da Vinci, Michelangelo eller Rafael så säg till. Fler kan jag just inte. Men fanns det lika skickliga kvinnor så bör nog det nämnas också, vilka var det?

Författare, även här är jag dåligt bevandrad. Även om jag kan några namn så vet jag inte vad de skrivit, oavsett kön. Lagerlöf skrev apropå om ett järnbruk som i början sköttes av en kvinna som fick verksamheten att rulla, innan kavaljererna tog över styret och lät allt utom balsalen förfalla. Litteratur bli dock mer otillgänglig då språk förändras, och jag är ganska tveksam till dess värde så länge vi talar skönlitteratur. Modern litteratur fungerar nog ofta bättre så länge det är själva läsningen som är poängen. Men det är knappast skadligt så länge man inte försöker tråka ihjäl unga studenter. För att ha något utbyte av tex Lagerlöf så måste man vara lite bevandrad i den tidens språk och uttryck. När jag var 15 tyckte jag att Gösta Berlings saga var rent obegripligt skräp. Men sedan jag läste om den drygt 10 år senare tycker jag att den är verkligt bra. För nu förstod jag den också. Och då var jag relativt väl bevandrad i språkets gåtor redan som tonåring.

Slutsats

Historia handlar inte om kön, utan om prestationer som sticker ut. Om de stora generella sambanden som blir allt mindre ju längre man går i sin utbildning. De enda som engagerar sig i kön är feministerna. De ser syner där inget finns. Att det i huvudsak är män som drivit på historiens utveckling är ett faktum som enbart falsifieringar kan ändra på. Men det finns knappast några belägg för att kvinnor ”gömts undan”, in vart fall inte mer än andra män. I vissa fall satte mäster sin signatur även på sin lärlings verk.

Ändå skriver historikerna: ”En starkare sinnebild av patriarkatet är svårt att visualisera.” Jag har svårt att hålla med. Eller har kvinnorna varit lika innovativa inom produktionen så påpeka gärna. Historia handlar inte om ”rättvisa”, utan om att fokusera några få (=lagom många) spotlights på de mest omvälvande punkterna. Men inte ens inom textilindustrin har innovatörerna varit kvinnor.

Så klaga inte över orättvisa. Visa istället vilka punkter som missats så kan vi diskutera relevansen i dessa för de aktuella målgrupperna. Men vem som styrde ett glas- eller järnbruk är vanligen högst ointressant, finns det skäl att göra undantag?

Teo

 

Kommentarer

Genuskodade eller vanliga historieglasögon? — 21 kommentarer

  1. Dessa epoker är inte så mycket döpta efter ”material” som att det utgjorde nya språng i människans ekonomiska historia.

    Jag tror nog mer att det handlar om att de är namngivna och uppmärksammade för att de representerar faser i vår tekniska utveckling.
    Vilket jag tycker är en nog så viktig punkt att framhålla. Man hör ofta om hur ”bra vi har det” tack vare ”politiska framsteg”. Jag kallar det för bullshit av sämsta kvalitet och synar bluffen.
    Jag vill påstå att vi har en hög standard och lever drägliga liv trots alla politiska sabotage. Det som ger oss materiell standard och möjliggör politisk frihet är saker som massproduktion av kylskåp, tvättmaskiner och elspisar. Inte någon jäkla Per Albin Hansson, Erlander eller annan fnoskig politiker (och alldeles absolut INTE någon jäkla Palme).
    Det tycker jag feministerna kan ta och fundera på ett bra tag, om de får välja mellan att vitvarorna som förenklar vardagen och rösträtten som ger dem ”medinflytande”, vilket väger egentligen tyngst?

    SvaraSvara
     
  2. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):

    Om de politiska friheterna ska betyda något, så måste folk ha möjlighet att prioritera tid till samhällsdebatten. Så ja, du har helt rätt om produktionseffekten. Det är en förutsättning, om än inte hela nyckeln.

    Begrepp som olika ”åldrar” spelar olika roll beroende på vad man vill ringa in. De är verktyg i sig själva, anpasade för ett ändamål. Järnåldern sammafaller till viss del med vikingatiden, vi använder det som passar vårt syfte bäst. Ibland talar man om jägare och samlare i kontrast till jordbrukande och bofast befolkning.

    Vist kan vi namnge perioder efter helt andra premisser, frågan är när dessa skulle vara användbara? De är som sagt verktyg somska fylla en funktion. Mejseln är värdelös om det inte finns någon matchande skruv.

    Teo

    SvaraSvara
     
  3. Pingback: 200 000 år av patriarkalt förtryck var en myt?? | Susanna's Crowbar

  4. Fast just den typiskt kvinnliga konsten att väva tyg, som du tar upp, torde vara ett av mänsklighetens största framsteg mycket effektivare än att göra kläder av skinn. Man skulle kunna tala om en skinn- och en tygålder. Troligen tack vare en innovativ urkvinnas experimenterande med att fläta ihop olika trådar och fibermaterial med varandra i lägereldens sken.
    Mäns och kvinnors arbetsuppgifter har historiskt (inte längre än 80-90 år sen) varit strikt uppdelade och troligen har innovationer för mänsklighetens bästa skett på respektive kvinnors och mäns områden men ändå har tidsåldrarna fått den något vapen och krigsfokuserade sten-, brons- och järn-ålders uppdelningen. Historieämnet har alltid varit vapen och krigsfokuserat. Kanske för att historier om krig är lite spännande och gynnat kungamaktens självförhärligande. Men är vapen och krig verkligen ett relevant sätt att hänga upp mänsklighetens historiska epoker på nu när vi inte längre behöver fjäska för kungar och drottningar?
    Man kan tänka sig andra indelningsgrunder närmare oss vanliga människors liv: konsten att sköta husdjur, att odla spannmål, att förlösa barn och att hålla barnen vid liv till vuxen ålder, att konservera livsmedel, att dreja krukor och keramik, att sticka och virka, att bygga och sköta om hus och båtar, bereda skinn, etc.
    Men det är inte genom ett manligt filter vi ser historien utan genom ett maktens filter; konfliktlinjen står inte mellan män och kvinnor utan mellan vanliga människor och maktens folk. Gissa vilka feministerna tillhör…

    SvaraSvara
     
  5. ”Författare, även här är jag dåligt bevandrad. Även om jag kan några namn så vet jag inte vad de skrivit, oavsett kön.”

    Inom litteraturhistorians område är kvinnor väl representerade. Europas tidigast kända poet, Sapfo, var kvinna och därtill eventuellt homosexuell. I den antika litteraturen spelar dessutom kvinnor väldigt ofta en huvudroll i själva handlingen och framställs som kraftfulla och handlingskraftiga individer. Vi har t ex Lyistrate av Aristofanes där kvinnorna går ut i sexstrejk för att förmå männen att sluta kriga. En annan författare från antikens Grekland är Euripides och han räknas som historiens kanske första kvinnopsykolog utifrån sina gestaltningar av kvinnor i sina tragedier.

    Under medeltiden har vi flera kvinnliga framstående författare, Beatrice de Die, Christine de Pisan. I Norden har vi Eufemiavisorna som skrevs ned på initiativ av den norska drottningen Eufemia och sist men inte minst Heliga Birgitta. Kvinnor saknas inte ilitteraturhistorian, t ex Agneta Horn, Drottning Kristina, Anna-Maria Lenngren m fl. Klart är dock att det främst handlar om kvinnor från adeln och aristokratin vilket inte är konstigt då läs- och skrivkunnigheten bland folket och allmogen inte var särskilt hög förr i tiden. Med tanke på detta är det nästan förvånande hur pass många kända kvinnliga författare som omnämns med tanke på att det troligtvis var långt färre kvinnor som hade möjlighet att skriva jämfört med män.

    Idag är det sannerligen inte svårt att hitta kvinnliga författare av rang och där många har blivit väldigt framstående och t o m stenrika. Ett av de mest kända namnen är t ex J K Rowling med böckerna om Harry Potter. Många fler exempel finns.

    SvaraSvara
     
  6. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):
    @Teodor:

    Sov ni båda på kursen om post-konstruktivism, eller marxistiska historieskrivningen? (obs! ironiserar)

    Det finns bara en sak som egentligen kan vara intressant från historien och det är (1) Vad är maktstrukturerna (Derrida, Foucault) eller (2) vem som äger produktionsmedlen (Engels, Marx). Vad man har makt över förutom de människor som ingår i strukturerna eller vilka som är borgare eller kapitalister eller proletariatet är ointressant (detta stycke är inte ironiskt).

    Jag är inte ens säker att utveckling ingår i vokabulären för detta ämne (alltså historia ur ett genusperspektiv), och det exkluderar även den tekniska utvecklingen. Jag skojar verkligen inte. Jag vet att det åtminstone starkt ifrågasätts om man överhuvudtaget kan prata om utveckling utifrån någon ”objektiv, icke-ideologisk” utgångspunkt. Det blir nämligen ett idealiserande av kapitalismen, kolonialismen och patriarkatet, som inte tar hänsyn till de negativa konsekvenserna dessa har bidragit till (rasism, utsugning, sexism och kulturimperialism).

    Nä, jag är inte bitter…

    SvaraSvara
     
  7. @aristo:

    Fast just den typiskt kvinnliga konsten att väva tyg, som du tar upp, torde vara ett av mänsklighetens största framsteg mycket effektivare än att göra kläder av skinn. Man skulle kunna tala om en skinn- och en tygålder. Troligen tack vare en innovativ urkvinnas experimenterande med att fläta ihop olika trådar och fibermaterial med varandra i lägereldens sken.

    Vem eller vilka som uppfann vävandet kan vi förstås inte veta idag, men onekligen var det kvinnor som fulländade konsten att väva för hand, medan män uppfann symaskinen, vävmaskinen och storskalig produktion av kläder.

    Mäns och kvinnors arbetsuppgifter har historiskt (inte längre än 80-90 år sen) varit strikt uppdelade och troligen har innovationer för mänsklighetens bästa skett på respektive kvinnors och mäns områden men ändå har tidsåldrarna fått den något vapen och krigsfokuserade sten-, brons- och järn-ålders uppdelningen.

    Är det så?

    Från engelska Wikipedia om Stone Age:

    he term was never meant to suggest that advancement and time periods in prehistory are only measured by the type of tool material, rather than, for example, social organization, food sources exploited, adaptation to climate, adoption of agriculture, cooking, settlement and religion.

    Om Bronze Age:

    The Bronze Age in the ancient Near East began with the rise of Sumer in the 4th millennium BC. Cultures in the ancient Near East (often called, ”the cradle of civilization”) practised intensive year-round agriculture, developed a writing system, invented the potter’s wheel, created a centralized government, law codes, and empires, and introduced social stratification, slavery, and organized warfare. Societies in the region laid the foundations for astronomy and mathematics.

    Där kom iofs krigskonsten med, men betoningen låg på den infrastruktur och handel som krävdes bland annat för att kunna utvinna och producera de nya materialen:

    Man-made tin bronze technology requires set production techniques. Tin must be mined (mainly as the tin ore cassiterite) and smelted separately, then added to molten copper to make the bronze alloy. The Bronze Age was a time of heavy use of metals and of developing trade networks (See Tin sources and trade in ancient times).

    Om Iron Age:

    The early period of the age is characterized by the widespread use of iron or steel. The adoption of such material coincided with other changes in society, including differing agricultural practices, religious beliefs and artistic styles. The Iron Age as an archaeological term indicates the condition as to civilization and culture of a people using iron as the material for their cutting tools and weapons.

    Det var som sagt inte bara egenskaperna hos de nya materialen som möjliggjorde framtagning av nya maskiner och verktyg. De mer komplexa utvinnings- och tillverkningsprocesserna drev på en social och ekonomisk utveckling, liksom även vikten av privat ägande (eftersom tillgången på värdefulla material blev en viktig handelsvara). Just det ökade värdet av naturtillgångar drev dessutom fram krig i allt större skala.

    Det finns förstås andra omvälvande utvecklingar som man skulle kunna använda som milstolpar: tämjandet av transportdjur (inte minst hästen), sjöfart, tåg och flyg, t.ex. Elektriciteten och radiotekniken var två andra helt revolutionerande upptäckter.

    SvaraSvara
     
  8. Jag bara älskar Susannas slutkläm i hennes inlägg om artikeln, så jag är lite tjuvaktig och lyfter in den här.

    Man motsäger sig dock själv i artikeln genom att först hävda att det patriarkala förtrycket i historieböckerna tillkom med industrialismen, men sedan:

    ”För 1800-talets människor var kvinnornas maktlöshet, både i dåtida nutid och i historisk tid, så självklar att den sällan eller aldrig ifrågasattes eller problematiserades.”

    Det kryllade alltså av mäktiga kvinnor och kvinnor som bedrev allehanda verksamheter historiskt, men ändå var kvinnornas maktlöshet fullständigt självklar för 1800-talsmänniskorna? Jodå, det går nog att trycka in en kvadrat i en rundel med lika stor diameter som kvadratens sida om man filar lite…

    SvaraSvara
     
  9. @aristo:

    Tyg av växtfibrer är alltid enklare än animaliska varianter. Tillgången på ull/skinn är begränsad och den förblir dyr medan bomull billigt kan odlas på stora arealer.
    Nog var det ett stort steg att börja filta eller spinna fibrer till garn som sedan kunde vävas. Men vem eller vilka som upptäckt detta är glömt.

    @Larsson:
    Ägandet av produktionsmedlen har betydelse för hur effektiviseringen slår. Den ”flygande” skytteln mer än fördubblande produktiviteten för väverskorna, vilket gör att ägaren kan göra sig av med personal om man inte vill öka produktionen. I sammanhanget är det stor skillnad på att jobba för sig själv, eller för någon annan. Marx har sina poänger.

    Jag tror inte att de saker du nämner kan bytas mot varandra. Man behöver inte ens tycka om kapitalism för att inse att den har drivit på (en) utveckling(en). Den har både för- och nackdelar. Och vissa saker finns oberoende av vilket ekonomiskt system man väljer, såsom rasism.

    ”Patriarkatet” har vi länge efterfrågat innebörden av, men även om vi får förklaringar så får vi aldrig några exempel som styrker dess existens. Det brukar alltid finnas bättre förklaringar.

    Vad man menar med ”sexism” varierar. Om det är att sälja varor genom att spela på sexualdriften, så är det i högsta grad en kommersiell metod. Men om det bara är att tänka på andra människor i sexuella banor, så är det bara mänskligt och positivt.

    Teo

    SvaraSvara
     
  10. Kommer inte att delta i diskussionen under måndagen. Bortrest.

    Åter på tisdag.

    Teo

    SvaraSvara
     
  11. @Teodor:

    Jag är egentligen inte ute efter att diskutera Marx ekonomiska teorier, som säkerligen hade sina poänger när det gäller dåtidens effekter – är inte fullt så säker på att de är överförbara till dagens moderna ekonomier. Men jag kan det lite för dåligt.

    Men vad jag diskuterar är historiesynen. Efter att tidigare i veckan satt mig ner och slutligen läst ”Genus och text” av von Wright (ni vet den med tekoppen som Tanja skrivit om), och även andra typer postmodern litteratur så träder en bild av utvecklingskritik fram och man motiverar det med ord som ”objektiv” och ”icke-ideologisk”. Och det man gör tydliga poänger, när det som kallas utveckling ifrågasätts, eftersom de leder – enligt litteraturen – till större orättvisor. Det finns alltså andra system som är mer rättvisa, och att då genom att kalla det utveckling, hierarkiskt placera moderna tiden före dåtiden (eller andra inte fullt så avancerade kulturer) är alltså inte att vara objektiv. von Wright går så långt att hon ifrågasätter tal om utveckling över huvud taget i naturvetenskaplig och teknisk litteratur (extra tragikomiskt i en bok om fysikämnet, som hon nu säger sig ha sagt ner och läst igenom flera böcker, flera gånger).

    De av er som fortfarande läser inne hos Charlotte (Hit och dit), vet att hon förra veckan ifrågasatte männens roll i skapandet av moderna samhället. Jag tänker inte kritisera hennes text här, men konstaterar att åtminstone influenser av det jag beskrev ovan finns på det som hon skriver, även om hon inte är fullt så radikal.

    Utan att förstå vilka idéer som utgör grunden till den nya historiesynen, som motiverar ämnet genushistoria, tror jag man gör sig en otjänst att skrapa på ytan. Det finns mycket mer bakom de som denna handfull historiker skriver, som de inte nämner.

    SvaraSvara
     
  12. Någonstanns får man bestämma sig om patriarkatet är årtusenden av förtryck eller nedtystnad av alla de mäktiga, framgångsrika och inflytelserika kvinnorna i historieskrivningen. De båda går inte ihop. I historien var det nog mest män som står främst, men bakom fanns garanterat kvinnor. Bakom alla maktmän står en kvinna som har hans öra. Hon styr i det fördolda. Det finns flera professorsdöttrar i historien som kommit med bra resultat.

    När det gäller indelningen i materialåldrar är det inte materialen i sig som är intressanta, utan vad det innebar för ekonomi och befolkning. Dessutom är det inte vattentäta skott.

    Jägarstenålder: Dyra sköra stenverktyg. Du äger vad du kan bära med dig.
    Bondestenåldern: Man kan äga rikedom. Man kan samla värden. Man anställer/förslavar. Man kan föda många.
    Bronsålder: Ett paradigmskifte med metall. Började på stenåldern. Dels för praktiska redskap, men framförallt som statusmarkör. Smycken och ceremoniföremål. Många kopior i sten för de som inte hade råd. Metall fortfarande en exkusivitet. Med större ekonomiskt överskott på jordbruk har vissa råd att importera mera. Föremålen blir större. Under hela bronsåldern var massorna fortfarande i bondestenåldern.
    Järnålder: En totalomvandling i tillgång och ekonomi. Metall behöver inte importeras. En var med kunskap kunde gräva upp järnet själv och tillverka sina redskap relativt billigt. Som var bättre än de i brons. ”Vem som helst” kunde göra sig en hacka, ett spjut, en kniv, en fårsax. Det är med järnåldern stenåldern tar slut för de flesta. Bronset finns kvar som smycken, dräktnålar osv, men är helt ute som redskap. Rikedomar blir ”värdelösa” och den rikes makt över teknikutvecklingen försvinner. Där kanske endast storbonden hade bronsgjutare anställda, hade smeden en helt annan marknad i allmogen.

    Om vi ska räkna textilsidan som ”kvinnlig” händer få paradigmskiften. Det första är under bondestenåldern. Från enbart skinn till ylletextilier och lin/hampa. Sen händer väldigt lite fram till medeltiden. Man får lite bättre redskap, andra färger, men i det stora hela är det samma jobb med karda, ten och stående väv. Därför seglen till vikingaskeppen var lika dyra som resten av båten. Det gick åt otroligt med tid/arbete till ett segel. En så total omvandling i ekonomiska termer som med järnet ska vi ända fram i sena hälften av 1900-talet. Att gemene man/kvinna har råd att ha hela garderober och byter kläder innan de är totalt utslitna. Bara fråga mormor hur länge man fick arbeta för en vinterrock eller ett par skor på 40-50-talet.

    SvaraSvara
     
  13. @aristo:

    ”Fast just den typiskt kvinnliga konsten att väva tyg, som du tar upp, torde vara ett av mänsklighetens största framsteg mycket effektivare än att göra kläder av skinn. Man skulle kunna tala om en skinn- och en tygålder. Troligen tack vare en innovativ urkvinnas experimenterande med att fläta ihop olika trådar och fibermaterial med varandra i lägereldens sken.”

    Eller snarare (med samma maktperspektiv) en innovativ urman som tog risken att hånas för att föreslog något nytt medan feminister själva säger att kvinnor inte kan uppfinna förrän ”normerna tillåter det” Just för att slippa den sortens diskussioner så utgår jag från jämställdism och säger därför att vävkonsten garanterat uppkom genom att en man och en kvinna samarbetade på ett eller annat sätt.

    De flesta uppfinningar uppkom inte på grund av en enda person.

    ”Mäns och kvinnors arbetsuppgifter har historiskt (inte längre än 80-90 år sen) varit strikt uppdelade och troligen har innovationer för mänsklighetens bästa skett på respektive kvinnors och mäns områden”

    Vilket bara styrker jämställdismens antagande att det varken var en man eller kvinna, könen har alltid kompletterat varandra.

    ”men ändå har tidsåldrarna fått den något vapen och krigsfokuserade sten-, brons- och järn-ålders uppdelningen. Historieämnet har alltid varit vapen och krigsfokuserat.”

    Det där stämmer inte. Sten brons och järn handlar inte alls bara om vapen, de handlar om teknisk utveckling i allmänhet. Att säga de bara handlar om vapen är lika fel som att påstå guld, silver och koppar bara handlar om pengar. Då kan man lika gärna börja klaga på att det gula guldet ansågs viktigare än det gråa silvret.

    ”Kanske för att historier om krig är lite spännande och gynnat kungamaktens självförhärligande. Men är vapen och krig verkligen ett relevant sätt att hänga upp mänsklighetens historiska epoker på nu när vi inte längre behöver fjäska för kungar och drottningar?”

    Järn och krig är överhuvudtaget inte samma sak. Jag har jobbat på ett järnverk och krig var inte centralt där varken nu eller tidigare. Däremot uppstår lätt krig när man via järn har mycket större rikedom och järnet råkar då inte bara ingå i en mängd andra tekniska förbättringar utan även kunna användas i krig.

    Med logiken du tar upp skulle man prata om klubbåldern, spjutåldern, svärdsåldern, kanonåldern, tanksåldern och slutligen skulle vi befinna oss i flygåldern där USA:s 10 supercarriers är vår historiskt mest viktiga komponent idag.

    ”Man kan tänka sig andra indelningsgrunder närmare oss vanliga människors liv: konsten att sköta husdjur, att odla spannmål, att förlösa barn och att hålla barnen vid liv till vuxen ålder, att konservera livsmedel, att dreja krukor och keramik, att sticka och virka, att bygga och sköta om hus och båtar, bereda skinn, etc.”

    Tekniken med metaller skapar dock mer rikedom och större förändringar i samhällena. Därmed skapar den också ojämlikhet ”haves & have nots” Det faktum att järn även används i krig betyder inte att järn inte används någon annanstans.

    ”Men det är inte genom ett manligt filter vi ser historien utan genom ett maktens filter; konfliktlinjen står inte mellan män och kvinnor utan mellan vanliga människor och maktens folk. Gissa vilka feministerna tillhör…”

    Makten ifråga handlar ju just om att vissa plötsligt fick mer än andra. Metaller skapade rikedom (som inte fördelades jämnt), det är precis därför metaller används som historiska riktlinjer. Pga de stora förändringar de skapade. Krig var inte förändringen utan konsekvensen av förändringen.

    SvaraSvara
     
  14. @Larsson:

    ”Jag vet att det åtminstone starkt ifrågasätts om man överhuvudtaget kan prata om utveckling utifrån någon ”objektiv, icke-ideologisk” utgångspunkt. Det blir nämligen ett idealiserande av kapitalismen, kolonialismen och patriarkatet, som inte tar hänsyn till de negativa konsekvenserna dessa har bidragit till (rasism, utsugning, sexism och kulturimperialism).”

    Ja du har helt rätt, men den diskussionen är helt absurd eftersom man då istället glorifierar de förhållanden som rådde i länderna innan de olika folken började handla och prata med varandra (förhållanden som inte sällan var långt värre än ovan nända utsugning). Därmed glorifierar man slaveriet som ju ingen förutom några dumma vita liberaler ansåg var fel.

    Med samma logik kan vi heller inte beskriva det som bra att de allierade stoppade Nazismens utbredning i Europa eftersom det vore att glorifiera USA:s och Sovjets bombande och dödande av länder under Nazistiskt styre samt Sovjets brutala sätt att föra krig som framför allt tog livet av egna befolkningen.

    Vi kan heller inte beskriva det som en positiv utveckling att Japan gick från ett krigs och dödsdyrkande kejsardöme till en av världens ekonomiska supermakter efersom det vore att glorifiera USA:s rasistiska attacker på japanska bosättningar. (Och då inkluderar jag inte atombomben i debatten för alla är inte överrens om att den behövdes för att vinna stillahavskriget.

    Osv.

    SvaraSvara
     
  15. @Erik:
    ”De flesta uppfinningar uppkom inte på grund av en enda person.”
    Det stämmer säkert att det var ett samspel. Min gissning är att det gick till på det viset att någon (kvinnan) kände ett behov och att en annan person (mannen) såg till att önskemålet uppfylldes. Jag har läst Pál Sarkozys (far till Nicolas) memoarer och jag fäste mig vid en sak bl.a. Han var en skicklig illustratör och hade egen firma där han mest sysslade med reklam för kända kosmetikföretag. Han fick uppslag till en produkt/reklam när hans fru uttryckte ett behov. Det var alltså inte reklamen som skapade ett behov, det var ett behov som skapade reklamen.

    När det gäller debattartikeln som är reklam för en bok som vill lyfta fram de historiskt sett osynliga kvinnorna så undrar jag om man beaktat att kvinnor inte alls varit maktlösa med tanke på vilket inflytande de har på män (framför allt sin egen man). Om vi nu ska ta ett nutida exempel och fortsätta med familjen Sarkozy så hade frun Cécilia ett stort inflytande på t.ex. vilka som skulle utses till ministrar. Tack vare henne blev Rachida Dati utsedd till justitieminister. Maken till inkompetent minister har knappast skådats, hennes medarbetare sa upp sig på löpande band.

    SvaraSvara
     
  16. Det ovan beskrivna är alltså vad jag avser är ”den dolda kvinnomakten” (bokens titel), men gissningsvis förbigår författarna den helt.

    SvaraSvara
     
  17. Det här är en fråga som återkommer med viss periodicitet och med något skiftande angreppspunkter. Ebba Witt-Brattström var tidigt ute och talade om hur kvinnor hade trängts undan i litteraturhistorien. Senare har vi haft liknande resonemang om hur kvinnor blivit ”bortglömda” i musikhistorien och konsthistorien och för all del politiken. Det man glömmer bort är att samma öde drabbat en ännu större mängd män.
    Witt-Brattström menade att Fredrika Bremer på grund av patriarkala sammansvärjningar hamnat i skymundan. Vem som helst kan läsa hennes roman Grannarne och då lätt förstå varför.
    Gustaf av Geijerstam var en på sin tid mycket läst och uppskattad författare. Dessutom väldigt produktiv. Vem tusan läser honom i dag?
    Poängen är helt kort den, att endast de bästa kan ha ett hopp om att ”överleva” och bli lästa och beundrade av senare generationer. På många ”försvunna” kvinnor kan vi räkna in betydligt mer ”försvunna” män. Det gäller allt; från litteratur till konst, musik och politik.
    Självfallet kan vi i dag tycka att det är tragiskt att kvinnor inte fick möjlighet att utnyttja sin fulla potential under förgången tid, men vi måste komma ihåg att sådan var också situationen för många män. Vi kan inte göra något åt det som varit. Dessa ”upptäckter” av ”vita fläckar” i historieböckerna är närmast skrattretande.

    SvaraSvara
     
  18. @Erik: Du tycker det är absurt. Jag tycker det är absurt, men alla tycker uppenbarligen inte det är fullt så absurt, utan hämtar gärna inspiration ifrån det. Alla går alltså inte fullt så långt i sina utläggningar – man tillämpar inte teorierna fullt ut. Har inte riktigt förstått varför man kompromissar än, men det lär jag snart göra. Men konstaterar, vissa går faktiskt hela vägen.

    SvaraSvara
     
  19. @Larsson:

    ”Du tycker det är absurt. Jag tycker det är absurt, men alla tycker uppenbarligen inte det är fullt så absurt, utan hämtar gärna inspiration ifrån det.”

    Så länge det är ofarligt för dem själva ja. För i den situationen är det popularitet som avgör. Men hur många som hämtar inspiration från det tror du ärligt anser att Hitler borde fått vara i fred för annars glorifierar man dödandet som krävdes för att stoppa honom? För att inte tala om andra delar av världen med alla barnäktenskap, människooffer och våldtäkter som samma människor alltså tycker borde ha fått fortsätta i fred?

    ”Alla går alltså inte fullt så långt i sina utläggningar – man tillämpar inte teorierna fullt ut. Har inte riktigt förstått varför man kompromissar än, men det lär jag snart göra. Men konstaterar, vissa går faktiskt hela vägen.”

    Verkligen? Hur många av dem avstår från medicin när deras egna barn är dödssjuka eftersom att ge barnen medicinen glorifierar alla onda handlingar som krävdes för att skapa medicinen? Hur många av dem avstår från alla tänkbara moderna bekvämligheter på grund av förtrycket som krävdes för att skapa dessa bekvämligheter? Hur många av de här människorna som skall tro på de här sakerna bor i en hydda i skogen utan att glorifiera den ondska som byggde ”samhället”?

    Att de påstår dessa saker är en sak, huruvida de lever dem en helt annan.

    SvaraSvara
     
  20. Tycker inte den där artikeln är så dålig, och författarna är inte heller den vanliga samlingen av fanatiker från Nationella Sekretariatet för Genusvetenskap.

    Jag kan tänka mig att många feminister skruvar på sig inför en del av slutsatserna, eftersom artikeln inte entydigt slår fast att kvinnor är och alltid har varit förtryckta av patriarkatet.

    SvaraSvara
     
  21. @Anders B:

    Jag ger dem gärna möjlighet att ha rätt i sak. Men inte utan att förklara vilka avgörande saker som systemtatiskt missats (gömts undan?).

    Artikeln hävdar som du säger inte att kvinnor varit fötryckta, utan tvärtom att de var de som styrde, egentligen. Att dagens historiker bara låtsas något annat.

    Teo

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting