Gästinlägg: Svensk cykelställsdebatt om skolan
avatar

Följande lilla gästinlägg är en återpublicering av Peter Granströms brev till Svenska Dagbladets ledarsida förra veckan. Skolan har ju varit högaktuell på många vis i valdebatten, inte minst i samband med vinster i välfärden, och den kommer säkert att vara på tapeten länge framöver. Inlägget berör varken genus eller jämställdhet, men det är så kort, koncist och pedagogiskt att det är en fröjd att få publicera det här, och det hamnar ändå inom GD:s intressesfär, även om det är perifert. Texten publicerades ursprungligen på SvD:s ledarblogg den 13 september 2014. Peter Granström såväl som Tove Lifvendahl på SvD:s ledarredaktion har gett sitt medgivande till att GD publicerar den här.

Du är kassör i riket, landstinget och kommunen och ger i år 273 000 silvermynt till skolan (som av en ren händelse lika många miljoner som Sveriges skola kostar, från förskola till och med universitet).

mynt framför litet barn

Både inläggsförfattaren och SvD är utan skuld till att det bara är kopparmynt här

Av dessa 273 000 silvermynt ger du 20 500 silvermynt till friskolor, och 252 500 silvermynt till offentligt ägda skolor.

De där friskolorna gick med hela 616 silvermynt i vinst, alltså gick 272 384 av dina silvermynt till något annat än vinst.

Av de 616 silvermynt du delade ut i vinst gick 150 tillbaka till din egen kassa i form av vinstskatt medan hela 50 silvermynt försvann till ägarna. Av alla dina silvermynt delades 272 950 alltså INTE ut till ägarna.

Nu är du inte alls nöjd med resultatet av de 273 000 silvermynt som skolan kostar dig. Därför är din första prioritet naturligtvis att ägna all uppmärksamhet åt de 50 silvermynt som försvunnit i form av vinstutdelningar till någon annan.

Blir så jobbigt att ägna tankemöda åt övriga 272 950 silvermynt, ju.

För att tala klarspråk: Den svenska skoldebatten är en cykelställsdebatt, och antagligen en av de tyngst vägande förklaringarna till att det går som det går i PISA.

 

Kommentarer

Gästinlägg: Svensk cykelställsdebatt om skolan — 30 kommentarer

  1. 273 000 000 000 låter som mycket pengar. Det är ju uppåt en tredjedel av den totala statsbudgeten. Varifrån kommer den siffran och vad räknas in?

    Finns det privat högskoleutbildning? Det har jag missat i så fall, men jag kan såklart ha fel. Men om det inte finns privata universitet/högskolor känns det inte särskilt ärligt att räkna in den högre utbildningen i siffran. Särskilt inte eftersom all forskning rimligen inkluderas. Jag skulle gärna vilja se hur mycket av de där 273 miljarderna som utgörs av högre utbildning och forskning.

    SvaraSvara
     
  2. @Oli: Introt anger ju ganska klart och tydligt att det ligger i GD:s periferi, men det är väl helt klart relevant för de diskussioner vi för här?

    @Oli:
    Nu vet inte jag var han har sina siffror från. Men man kan hos Statistiska Centralbyrån hitta rapporten Kostnader för utbildningsväsendet 2004–2008. Jag har inte läst den, bara gluttat som hastigast. Där finns ett diagram i början enligt vilket (i miljoner) grundskolan 2008 kostade ung 78 000, gymnasieskolan ca 37 000 och universitet/högskola knappt 50 000. Vilket tillsammans skulle ge omkring 165&000.
    Det är tydligen den senaste fullständiga rapporten de har. Om jag fattar det rätt kommer en ny rapport att släppas i november i år.
    Men på SCB finns också ett pressmeddelande från november förra året: Fortsatt ökning av kostnaden för förskolan. Där har man motsvarande diagram för perioden 2008–2012 (och inkluderar också förskolan), vilket jag bifogar kommentaren här.
    Där är motsvarande siffror för 2012 (avläst från diagrammet med ögonmått):
    grundskolan ung 83 000, gymnasieskolan ca 38 000 och universitet/högskola ca 27 000. Vilket tillsammans skulle ge omkring 150&000. Men något måste vara allvarligt fel med högskolan antingen här eller i det tidigare diagrammet eftersom högskolekostnaderna 2008 låg på ung 50 000 i det tidigare, men i det här ligger på ung 25 000 för samma år.
    Lägger man till förskolan på 60 000 här hamnar man på ung. 210 000, om vi dessutom guesstimerar att högskolans kostnader i diagrammet är en ren klantning så kan vi utgående från det tidigare diagrammet på en höft räkna med att vi får lägga på ung. 30&000. Dvs. vi skulle hamna på en slutsumma på ca 240 000.
    Utifrån det verkar väl inte 273 000 helt orimliga, även om lite höga.

    Men du har förstås en poäng i att Granström kastat ett litet väl vitt nät när han fiskat upp siffrorna. Jag vet inte om det finns privata högskolor som så (vad är Chalmers?), men det finns väl definitivt privata utbildningar på högskolenivå.
    Oavsett så vore det nog ganska rimligt att begränsa diskussionen till grund- och gymnasieskola.
    Och i det fallet hamnar man ju på ung. 120 000 miljoner.
    Poängen kvarstår ju fortfarande, av 120 000 silvermynt så är det ändå på sin höjd högst 616 silvermynt i vinst, och av dem högst 50 mynt som gick till ägarna i form av utdelning. (Om nu Granströms siffror är korrekta, jag har inte verifierat).

    SvaraSvara
     
  3. @Johan: Sidan har väl alltid varit politisk? Men om du menar partipolitisk, nej. Skolan är väl annars något som berör sidan i allra högsta grad, och då är väl de finansiella frågorna av intresse, eller inte?

    SvaraSvara
     
  4. @Oli:

    Vad skolan skall satsa på och hur skolan skall drivas är definitivt en genusrelevant fråga, med detta sagt framgår i introt att inlägget är på kanten till vad som kommer att finnas på GD.

    SvaraSvara
     
  5. @Dolf & Erik

    Jag försökte få min första kommentar raderad med motiveringen att jag hade läst ingressen slarvigt. Men den slank tydligen igenom ändå. Däremot har jag svårt att se vad texten har med genusfrågor att göra. Den anlägger ju inget som helst genusperspektiv. Med ditt resonemang, Erik, kan ju nästan vilket politiskt område som helst platsa på denna bloggen, oavsett om texterna belyser området utifrån genusvinkel eller inte. Men det är ju ni som driver bloggen, ni gör såklart som ni vill.

    Tack annars för utförligt svar, Dolf.

    SvaraSvara
     
  6. @Oli:

    ”Med ditt resonemang, Erik, kan ju nästan vilket politiskt område som helst platsa på denna bloggen”

    Nja, jag kanske var otydlig nu. Jag menade att vi redan har fokus på hur skolan är viktig ur genussynpunkt. Vad den här artikeln gör är visar att man inte kan skylla de saker vi kritiserat på vinster i friskolan.

    SvaraSvara
     
  7. Det är inte om skolan är privat kommunal eller statligt ägd som gör att den svenska skolan rasar i pisa undersökningar.
    Den största orsaken är att svenska skolor brister och har tagit fel väg när det gäller metodik att lära ut,vilket experter utomlands har påpekat.
    Att Fridolin kan bli utbildningsminister och vill genomföra ännu mer satsningar på genus dvs ge mer pengar till dom som gjort fel,visar bara hur absurt Sverige blivit.

    SvaraSvara
     
  8. Det är ett stort misstag att börja publicera ytliga ledare som inte alls har med genus att göra. Kritiken mot den sjuka radikalfeminismen i Sverige går bortom det vanliga partipolitiska käbblet. Det är en enorm styrka.

    Omkring 90% av svenskarna är emot vinstuttag i skolan och vården. Även bland moderaternas och folkpartiets väljare är förkrossande stora majoriteter emot. Börjar ni gå i den här riktningen minskar ni Genusdebattens möjligheter att nå ut oerhört kraftigt.

    Det vore trist för oss som verkligen gillar Genusdebatten.

    Jämförelsen i exemplet är inte bara barnsligt formulerad, den är också helt missvisande. Varför ska man jämföra vinstuttagen i grundskolans friskolor med kostnaderna för hela utbildningsväsendet i Sverige?

    SvaraSvara
     
  9. Förstår inte riktigt problemet, och tycker inte artikeln landar snett. Den är förhållandevis allmängiltig hållen och lyfter en intressant vinkel/poäng mer än politiserar. Prova att göra en jämförelse över politiserande artiklar mellan Genusdebatten och Genusfolket t.e.x.

    Börjar undra om det inte handlar om ovana, röd/grönt hårdvinklat har blivit ”defaultläget” och nåt sorts naturligt tillstånd inom medielandskapet. Vi är för debattovana i det här landet.

    SvaraSvara
     
  10. @Ekonomen: Är det inte just den märkliga jämförelsen som görs i skoldebatten och att man därigenom stirrar sig blinda på FEL problem. Det är väl det artikeln handlar om.
    Att sen 90% av väljarna – var du nu har den siffran från – skulle vara emot vinster inom skolan gör ju inte det att det är det riktiga problemet som har formulerats. Snarare att en stor grupp väljare har lättare att ta åt sig den typen av retorik än att se de verkliga problemen. De som hävdar att det är VINSTERNA som gör att det går käpprätt vill bara skjuta på ett enkelt mål.

    SvaraSvara
     
  11. Jag håller förvisso med skribenten om att vinster i skolan inte är ett problem utan bara ett skyll för folk som inte begriper bättre. Men jag tycker ändå att artikeln andas ett ganska tydligt högerperspektiv. Problemen i skolan som berör genusvinklingen är att pojkar presterar så mycket sämre än flickor, inte att folk klagar på vinster i skolan.

    Jag är måhända överkänslig, men trots att jag är högerinriktad så tycker jag det vore synd om sidan bekände sig till en specifik politisk inriktning eftersom det leder till splittring. Vissa liberala tankar är förstås ofrånkomliga eftersom fokus enligt de flesta här är lika möjligheter snarare än lika utfall.

    SvaraSvara
     
  12. @Ekonomen:

    Omkring 90% av svenskarna är emot vinstuttag i skolan och vården. Även bland moderaternas och folkpartiets väljare är förkrossande stora majoriteter emot.

    Jag gissar att du menar denna artikel om en mätning av Novus 2012?

    Man kan tolka resultatet på olika sätt, och jag gissar för övrigt att det är den här studien som det gäller.

    Det är viktigt när man gör en enkät hur man formulerar frågorna, och även i vilken ordning man ställer frågorna. Här började man med frågan:

    I vilken grad instämmer du i följande påstående:
    – Privata företag inom skattefinansierad vård, skola och omsorg ska inte obegränsat kunna ta ut överskottet ur verksamheten i form av vinst

    Här har man egentligen redan angivit tonen. Man kan diskutera vad frågan egentligen antyder: är det eventuellt överskott efter att man levererat den efterfrågade tjänsten med en för beställaren tillfredsställande kvalitet? Att leverantören skulle kunna strunta i verksamhetskraven och ta ut allt som vinst är det rimligen ingen som anser.

    Av de som svarade, höll 60% helt med, medan 25% delvis höll med, 11% inte särskilt eller inte alls. Novus väljer att sammanfatta det som att 85% håller med om påståendet. Det vore lika rätt att säga att 36% har reservationer.

    Nästa fråga:

    – Privata företag som driver skattefinansierad vård, skola, omsorg och gör överskott borde:
    – Ha rätt att själva avgöra om överskottet ska kunna delas ut till aktieägarna i form av vinst (14%)
    – Återinvestera vinsten tillbaka i verksamhet (80%)
    – Vet ej (6%)

    Även här kan man diskutera formuleringen. Första alternativet antyder att ”borde” kanske skall läsas som ”det borde vara så att”. Men många kanske tolkade alternativ 2 som ”jag tycker att det vore bäst om de återinvesterade vinsten”. Visst, det kan man väl hålla med om. Men vad är då frågan? Har 80% sagt att man skulle ogilla om leverantörerna inte återinvesterade det mesta av överskottet? Duh.

    Nästa fråga:

    – Upplever du att privata företag som bedriver skola, vård och omsorg har påverkat kvaliteten inom dessa sektorer? (skala mycket positivt till mycket negativt)

    Här sammanfattar man det med: Drygt 4 av 10 upplever att privata företag inom skola, vård, omsorg påverkat kvaliteten negativt. Var fjärde positivt. Man hade lika gärna formulerat det som att 6 av 10 är inte beredda att säga att privata företag påverkar kvaliteten negativt.

    ”Vet ej” (15%) eller ”varken eller” (19%) är fullständigt rimliga svar här. Vem kan egentligen hävda att de vet svaret här? Varför frågar man folk om hur de ”upplever” att vinstuttag har påverkat kvaliteten? Det man mäter är nog till stor del hur många som tagit intryck av Carema-skandalen, där DN genom en enveten kampanj skapade intrycket att kvaliteten kraftigt försämrats, när det i själva verket verkar ha varit tvärt om.

    Sedan följer ett antal frågor om huruvida minskat vinstuttag skulle påverka personal m.m. Dessa frågor är märkligt ställda, eftersom det inte går att bara vrida på den parametern och hålla allting lika. Förutsättningarna för vinstuttag styr tillgången till riskkapital och skalan på satsningar, men hänger också ihop med upphandlingsrutiner och kvalitetsuppföljning hos beställaren. Man kan notera att inga frågor berör beställarens ansvar för kvaliteten på vården oavsett driftsform, eller huruvida man tror att t.ex. kommunalpolitiker är bättre skickade att styra driften än ledare i specialiserade företag.

    Hela debatten är egentligen befängd. Industrin har några årtionden av erfarenhet av outsourcing, och det finns väldigt duktiga kontraktsförhandlare som lärt sig hur man skriver outsourcingavtal för att säkra att beställaren får den kvalitet man kräver till bästa möjliga pris. Ett tidigt problem var förstås att dessa personer inte fanns inom kommun och landsting. Det finns också en hel del erfarenhet kring vilka slags saker som är lämpliga att oursourca, och vilka som inte är det. Det är inte speciellt konstruktivt att fråga lekmän om detta, eftersom de kommer att svara baserat på vad de tycker sig ha läst i tidningarna, eller på vad deras favoritpolitiker sagt. Ytterst få kommer att svara utifrån egen kunskap eller erfarenhet i ämnet.

    SvaraSvara
     
  13. @Ekonomen: Din kommentar illustrerar väl varför ovanstående inlägg inte hör hemma på Genusdebatten. Den leder till att man börjar diskutera privatiseringspolitik, vilket inte känns som ett genusbaserat ämne.

    Kolla mig nu till exempel: Det är givetvis rent trams att 90 % av befolkningen är mot vinstuttag i skolor och vårdinrättningar. Däremot har du en poäng i att jämförelsen inte görs helt korrekt.

    Man skulle vidare kunna hävda att kommuners metoder att använda skolor som budgetregulatorer genom att sätta godtyckliga hyror är minst lika illa som de procentenheter privata ägare tar ut i vinst.

    Min personliga åsikt är att jag nog inte gillar privatiseringen av grundskolor, men det har ingenting med vinsterna att göra, utan med att skolans primära syfte blir att generera intäkter, vilket jag anser är felaktigt.

    SvaraSvara
     
  14. @Oli: Prexis. Ingen small enfilig väg här, vi kör mer med breda flygplans-banor där i stort sett allt får plats.

    SvaraSvara
     
  15. @Ulf T: Hela undersökningen är ju skit. Frågorna ställer ju bara upp falska dikotomier. Jag menar, ”obegränsat kunna ta ut”? Frågan är väl vad som är ett rimligt uttag. svara ja/nej på ”obegränsat” … DOH!
    Och ”ha rätt att dela ut” eller ”återinvestera” … eh, va fan, det enda logiska är väl att en del av överskottet återinvesteras och en del delas ut. Sen är frågan var en bra balans går.
    Så … typisk idiotundersökning.

    SvaraSvara
     
  16. @Johan:
    Vad muckar du om nu?
    Du har kanske inte noterat att vi haft en del gästinlägg från Ambjörn Hedblom, som kandiderar för liberala partiet?
    Och det finns absolut inga problem med att ta in gästinlägg för specifika politiska riktningar. Det betyder inte att bloggen tagit ställning åt det ena eller andra hållet. Vi har faktiskt också haft åtminstone ett gästinlägg från en feminist. (Tack för påminnelsen, behöver checka med henne om hon är intresserad av att återkomma.)
    Och ifall du missat det, jag tror personerna som skriver på GD, ”redaktionen”, spänner över hela registret, från klart uttalad vänster till liberal och konservativ.
    Så tack, vi behöver inte någon utomstående som agerar grindvakt och bestämmer vad som passar sig eller inte passar sig på bloggen.

    SvaraSvara
     
  17. Oj då, vad argsint man kan vara. Vad är du upprörd över nu då? Jag har inte ifrågasatt din verklighetsuppfattning överhuvudtaget.

    Jag antar att GenusDEBATTEN innebär att det är ok att påbörja även metadebatter? Eller du kanske kan publicera en lista på vilka ämnen som inte får ifrågasättas?

    SvaraSvara
     
  18. Tack för tydligheten, Dolf. Då vet vi framöver att vi återkommande läsare inte är välkomna att föra samtal kring hur vi gärna (eller mindre gärna) ser att Genusdebatten utvecklas i framtiden.

    SvaraSvara
     
  19. @Oli: Hej,

    För att försvara Dolf lite så tror jag att det är MIG snarare än min text han är arg på. Det går nog bra för andra att ifrågasätta Smile

    SvaraSvara
     
  20. @Oli:
    Man får visst diskuktera GD här. Men det är som Johan säger, det är han, inte ämnet som får mig att tagga. Jag har kolliderat med honom tidigare, och det har med hans, som jag uppfattar det, nedlåtande attityd att göra. Så det finns tidigare erfarenheter bakom att jag taggar till mot Johan.

    SvaraSvara
     
  21. @Johan:

    Håller med om att det vore synd om sidan bekände sig till en specifik politisk inriktning. Huvudnumret bör alltid vara granskning av genus-stolligheter och misandri. Men hittills tycker jag att sidan klarar att förhålla sig åtminstone partipolitiskt neutralt. De är balansgång förstås, hårdrar man det finns de i princip nivåer av politik i alla ämnen.

    En variant istället för att göra ämnesurvalet smalare, striktare, gråare (och riskera att missa intressanta ämnes-gränsfall) Är att istället bredda urvalet – mer pluralism.

    SvaraSvara
     
  22. @Oli:
    Nej jag förstår det. Och jag borde väl ha hållit tillbaka min irritation. GD är menat att vara ett fritt forum, det är definitivt inte min avsikt att belägga kommentatorer munkavel eller bannlysa några åsikter. Det är bara dålig kemi mellan mig och Johan.
    Min inställning är att folk som kommer hit och diskuterar är som ”gäster” i mitt ”hem”. Man kan diskutera vilka frågor man vill, utgående från valfri synpunkt. Jag förväntar mig bara (rent generellt, det här är inte avsett som någon kommentar eller insinuation om Johan) att man skall bete sig med normal hyfsad anständighet. Sen kan det bli hetsigt ibland, och övertramp förekomma, men det är sånt man får leva med. Folk som enbart kommer hit för att sabba och trolla (dvs. slänger mat på golvet, snyter sig i gardinerna osv.) blockas.

    SvaraSvara
     
  23. @Oli: Jag vill bara påpeka, för forms skull, att kemin är dålig, inte mellan mig och Dolf, i den betydelsen att jag ogillar honom. Det är en enkelriktad dålig kemi där han ogillar mig Wink

    Jag personligen tycker att det är ganska kul att han orkar bli så upprörd. Men det har förvisso ingenting att göra med artikeln.

    SvaraSvara
     
  24. Ulf T:
    Källan till motståndet till vinstuttag i skolor är den senaste SOM-undersökningen. Dessa genomförs av Göteborgs Universitet.
    http://www.som.gu.se/digitalAssets/1487/1487690_309-324-lennart-nilsson—vinstutdelning.pdf

    Hur frågan formuleras och vilken institution som frågan spelar en viss roll för resultatet. Men på grund av att opinionen mot privata vinstuttag av skattepengar är så massiv, är det alltid majoriteter emot.

    På påståendet ”Vinstutdelning skall inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg” svarar 69 % att detta är ett mycket bra eller bra förslag. Endast 13 % tycker det vore dåligt. Dvs av de som har en uppfattning är 81 % mot vinstutdelning (okej, 81 % är något lägre än vad jag mindes ovan).

    Forskarna har även testat andra formuleringar. Om frågan istället ställs positivt ”Vinstutdelning ska vara tillåtet…” så minskar motståndet bara några procent.

    Det här är andelen inom partierna som tycker det är ett bra förslag att inte tillåta vinstutdelning (ojusterat för obestämda):

    M: 62 %
    Kd: 51 %
    Fp: 61 %
    C: 62 %
    SD: 61 %
    S: 78 %
    Mp: 72 %
    V: 90 %

    Det vill säga inom alla partier är en majoritet emot privata vinstuttag i skattefinansierad verksamhet.

    SvaraSvara
     
  25. Det som knyter denna diskussionen till genusdiskussionen är, i min mening, tanken att bara för att en betydande andel av befolkningen anser att något är ett problem inte behöver innebära, sakligt sett att det faktiskt är så.

    Precis som som många blir upprörda av att det skiljer miljoner i livslön mellan män och kvinnor blir man upprörda över att enorma företag tar ut enorma vinster och att undervisningen och vården därigenom blir direkt lidande.

    En mera rationell blick på dessa ”problem” visar, och det är väl det debattartikeln handlar om, att de uppfattade problemen är feluppfattade eller felställda.

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting