Under Karen Straughans föreläsning på Ryerson University för ett tag sedan så berättade hon om sin medverkan i en framtida debatt med Naomi Wolf på ämnet ”Is feminism necessary?” samt om det absurda med att det blev mer reaktioner på det debattämnet än hur fyra kvinnor tidigare suttit och debatterat ”Are men obsolete?”. För dem som undrar hur det blev med den utannonserade debatten, jodå den blev av men namnet byttes till ”Do we need feminism?”.

New Hampshire Liberty Forum 2014 ”Do we need feminism”? Moderator: Carla Gericke, Debattörer: Antigone Darling, Naomi Wolf, Karen Straughan (aka Girlwriteswhat)

Som framgår i rubriken betraktar jag den här debatten som ett fiasko. Inlägget kommer att handla en del om varför samt hur man skulle ha kunnat åtgärda problemen. Det börjar redan med placering och antal. Eftersom Straughan är någon sorts opposition här så skulle hon ha suttit i en av de två första stolarna. Först får publiken höra en åsikt, sedan en annan. Vidare så skulle det varit ett jämnt antal debattörer med lika många på varje ”sida” av en tydlig huvudfråga.

Wolf börjar med att utifrån 70-talets feministiska teori ifrågasätta staten som rättighetsbärare, hon påstår att individer och kulturer kan ge och ta rättigheter  Låter som nonsens i mina ögon. Att exempelvis en tjuv kan begå inbrott utan att åka fast betyder inte det är tjuvars rättighet att begå inbrott. Vad Wolf säger innebär att hon inte ser någon som helst skillnad mellan att folk att något kan göras och att det får göras. Hon verkar inte ha en aning om vad kultur ÄR för någonting.

Här kommer vi till den tredje fiaskopunkten. Vi har avklarat placering och antal. Nu kommer vi till moderatorns oförmåga att hålla sig neutral. Titta på Naomi Wolf vid 8.25. Här pratar hon normalt vänd mot publiken och kameran är inzoomad. Men sedan vänder hon sig gång på gång direkt mot moderatorn. Vi ser dock inte mer här för kameran är fortfarande inzoomad. Men sedan vänder hon sig direkt till Karen Straughan med följande kommentar (kameran är med och zoomar ut)

Wolf: I would add to YOU that a woman can beat up a man, a woman can beat up a child, there is no gendering of violence

Straughan: There is, though

Wolf: Do you mind if I just… 

Wolf är dock inte klar utan ber om att få avsluta tråden, plötsligt från ingenstans gapar moderatorn något om ”Riot”. Därför zoomar kameran ut så moderatorn hamnar i bild och därmed kan vi se vad vi inte kunde se tidigare. Om och om igen sitter moderatorn och nickar medhåll till Wolf som fortsätter att sprida åsikter som från mitt håll verkar bygga på att slänga in ordet kultur här och var – inte för att hon förstår sig på kulturer – utan just för att hon vet så lite att hon tror vad dumheter som helst faktiskt är rätt.

Sedan får Straughan ordet. Hon påpekar att 1904 så kampanjade Theodore Roosevelt för att återinföra det förbjudna spöstraffet exklusivt för ett brott: Hustrumisshandel. Denna kampanj motiverades med att om män som slog sina fruar fick fängelsestraff eller böter kunde det leda till svält och andra brister för frun men om man gav mannen 30 piskrapp så kunde han gå till jobbet nästa dag och fortsätta försörja sin henne. Hon förstår inte hur man kan mena att hustrumisshandel var ”socialt accepterat” tidigare.

Straughan tillägger att detta blir särskilt obegripligt i samhällen där responsen på att en man blev slagen av sin fru var att straffa mannen för att han tillät sig bli ”henpecked”. Exempel på straff som användes på sådana män var ”the skinnington ride” och ”riding the donkey backwards”. När mannen slog sin fru skulle han alltså straffas med 30 piskrapp. När hustrun slog sin man skulle mannen straffas för att han tillät sig slagen av sin fru så hon menar att det inte går att se att feminismen har balanserat perspektiv alls. Och där hoppar moderatorn in i debatten, hon har hittat tecken på kvinnoförtryck:

”I noticed the word hen-pecked, and I think that you know language is important.. its important to think about words and say was that a fair word even to use?”

Straughan konstaterar med en kommentar om ”cockfighting” att ordet utifrån sin liknelse är helt logiskt. En tupp som låter sig utsättas för våld av en höna. Poängen var att det var tuppen som straffades när han utsattes för våld av en höna men det tycker uppenbarligen vår professionella och opartiska moderator är oviktigt. Efter viss förvirring går ordet till Wolf som säger att respektfullt, vet hon ingen feminist som talar så idag, kanske på 70-talet. Ursäkta??!! Så här sade Wolf vid 8.08

Classical feminist analysis which I do agree with from the 70´s…

Cirka tio minuter senare använder Wolf som argument att som feminister resonerade på 70-talet gör man inte längre. Sedan vänder hon sig bort från Straughan för att rikta sig till moderatorn och så nickar moderatorn medhåll till Wolf igen! Wolf menar nu att man inte längre kallar det ”wife beating” utan ”domestic violence” vilket visar att man idag ser på det hela som könsnetralt samt att synen på våld som könsbetonat är borta. Straughan håller inte med. Baserat på diskussioner med feminister anser hon könssynen är kvar. Ottawa Council nånting skall exempelvis ha slagit ihop 582.000 fall av våld mot män med 601.000 fall av våld mot kvinnor och kalla det 1,2 miljoner kanadensiska kvinnor.

Wolf får ordet, ignorerar det sistnämnda och hänvisar åter till att man inte skall fokusera på förövarnas kön även om unga män ju begår de flesta våldshandlingar. Hon tar sedan upp en organisation som hon tycker är fantastiskt bra där man anlitar unga män i den feministiska kampen. Kan ni gissa vad organisationen heter? ”Man up!”. Och som om inte det var bra nog kan vi konstatera att de där problemen med att prata om våldet som könsbetonat bara gällde förövarnas kön, inte offrens.

”Fighting rape and sexual assault and domestic violence against women”

Innan ordet går vidare hinner Wolf ta ytterligare ett exempel där hon – precis som i diskussionen om kultur  – har som fördel att vara helt okunnig om de saker hon pratar om. Från ingenstans babblar hon om hur genusanalys har effekten i ett land som Rwanda med våldtäkter och krig hur kan man uppfostra nästa generation att inte tycka våldtäkt och krig är okej att syssla med. Rwanda är dock inte ett lugnare land pga organisationer som ”Man up” utan pga att de exporterat större delen av allt elände till Kongo. Vidare säger hon man inte skall peka finger men som Straughan påpekar:

What is ”Man up!” if not pointing fingers?

Fast givetvis tillåts inte Straughan utrymme göra den repliken heller (Wolfs replik till  Straughan hade moderatorn inga problem med) istället gapar moderatorn ”jag är moderator här”. Fast de enda som behöver den informationen är de som att döma av hennes beteende tycker hon beter sig mer som debattör än son opartisk moderator. (Could have fooled me!). Nu går ordet till Antigone Darling. Hon börjar med att påpeka att hon inte gillar namnet ”Feminism”för våld angår inte bara kvinnor utan alla. Straughan kommenterar lättsamt att hon å sin sida inte gillar namnet ”Man up!” 

Därefter gör Antigone några bra problemformuleringar gällande hur skolor straffar små pojkar för grabbigt beteenede, hur skolorna har problem med maskulinitet och om medicineringen av barn i skolorna. Sedan urartar dock allting i en diskussion om rösträtten där Antigone menar att staten typ tog ifrån medborgarna rösträtten och sedan villkorade den först till egendom och sedan fick män rösträtten via värnplikten. Det hela mynnar ut i en diskussiom om skilsmässor där Straugan påpekar att män på den tiden fick vårdnaden av barnen för till skillnad från mammor så var pappor enligt lag skyldiga att vara försörjare.

När sedan man började ge vårdnaden om barnen till kvinnorna så blev det forftfarande papporna som var försörjningsskyldiga. Efter att ha kommentera hur alla feminister borde bli anarkister säger Antigone här några mycket vettiga saker om hur skilsmässor blir bittrare och värre när man blandar in advokater och domare. Hon tycker alla feminister borde jobba för en avskaffad statsmakt. Straughan svarar att hon tror det inte kommer att bli så för National Organisation for Women (N.O.W.) är helt emot delad vårdnad. Wolf frågar vad NOW har för position idag. Straughan svarar att de även idag har den positionen

Wolf tror inte att N.O.W. är emot delad vårdnad. Straughan berättar hon har citat och nyligen pratat med en aktivist för delad vårdnad som menar att var än hon vänder sig finns feminister som motsätter sig delad vårdnad. Hon berättar också att 60-80% av befolkningen stödjer delad vårdnad så varför har de inte en lag om detta redan? Antigone hoppar in och berättar att hon hört N.O.W. menar alla papparättsgrupper är ”pederaster” och sedan blir det ett tjafs utan dess like mellan henne och Wolf som slutar med att Wolf ber publiken googla vad N.O.W. anser (nej jag skämtar inte)

Låt mig som avslutning besvara frågan. N.O.W. som är den största feministorganisationen i USA, är emot lagstiftning om ”shared parenting” det alternativ som de förespråkar är något som kallas ”primary caregiver presumtion” eftersom Naomi Wolf hänvisar till New York så kommer här en artikel därifrån: ”N.O.W. New York speaks on the joint custody bill” från den 28 Mars 2006.

The state Legislature is considering the worst joint custody bill that the National Organization for Women — New York State has ever seen, presuming joint custody in all custody cases, including a deceitful attempt to redefine visitation of non-custodial parents as shared parenting. NOW NYS has always favored primary caregiver presumption legislation to ensure stability and continuity of care for children.

Jag begriper ärligt talat inte hur Naomi Wolf fungerar. Å ena sidan har Karen Straughan uppenbarligen helt rätt medan Naomi Wolf har helt fel. Å andra sidan så är det ju Wolf som börjar en lång monolog om vikten av att ha bra koll på källor och hon förespråkar ju själv att folk skall googla och agera journalister i en tid där det är så mycket propaganda. Det där är ju bra åsikter MEN när hon har sanslöst fel i sak varför envisas hon alls med att debattera frågan?