Jag ber inledningsvis om ursäkt för en lång text, men ska man bemöta falsarier bör man göra det underbyggt:
För att (radikal)feministernas drömsamhälle – den kvinnliga aggressionen institutionaliserad – ska kunna förverkligas krävs ett samhälle byggt på bedrägeri och lögn. Precis som t ex Sovjetunionen och Nazityskland upprätthöll sina ideologiska idéer med falska fakta, påståenden och vetenskap – för att inte tala om utstötning och förföljelse av dem som ifrågasatte – så verkar dagens (radikal)feminister på precis samma sätt. Detta följer ett mönster av kvinnlig aggression som beskrivs av Benson (2013, The development of human female competition: allies and adversaries, Philosophical transactions of the Royal society B, vol 368, no 1631) och Cant & Young (2013, Resolving social conflict among females without overt aggression, Philosophical transactions of the Royal society B, vol 368, no 1631), nämligen att kvinnor vanligtvis är mer känsliga för socialt tryck, vilket de fogar sig efter (så som stigmatisering och hot), ett tillstånd som leder till det faktum att strategin med verbal aggression är så allmän bland dem. Rädslan för att straffas verbalt eller psykiskt av andra medlemmar i gruppen landar i kvinnors större underkastelse under sociala normer. Ett sätt att undvika social vedergällning är att ansluta sig till ett kvinnligt kollektiv där alla är lika och som straffar dem som har ett avvikande beteende. D v s det som har förvrängts till ”kvinnosolidaritet”.
Kapitulationen inför den aggressivitet som (radikal)feminismen utövar har fått samhället att upphöja denna utstötningsmekanism till det ”normala” tillståndet. Och för att kunna vidmakthålla denna institutionaliserade form av aggression – som också fullständigt irrelevant associeras med ”jämställdhet” – krävs att vi åsidosätter vetenskap, tolerans för olika åsikter och mångfald, för att istället låta självutnämnda ”sanningsmonopolister” tala om vad som måste gälla för alla.
Ett av de senare exemplen på en självutnämnd ”sanningsmonopolist”, vilken använder förvrängningsmetoden, är Zozan Inci, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, som i en debattartikel i Expressen 9 juli påstår att ”ett jämställt samhälle kräver ett porrfritt samhälle”. I samma artikel inleder hon med en rad lögnaktiga påståenden: ”Flera decenniers forskning visar en mängd skadeverkningar i den kommersiella pornografins kölvatten. Bland annat blir män som konsumerar porr mer sexuellt aggressiva och mer benägna att köpa sex, dagens mest populära porrfilmer innehåller fysisk aggression i 90 procent av scenerna och fysiska skador är vanligt förekommande inom framställningen av porr. Bland de kvinnor som rekryteras till porrindustrin finns en betydande andel som under uppväxten utsatts för sexuella övergrepp, grava försummelser och fosterhemsplaceringar. Många har även prostituerat sig och tillhör inte sällan missgynnade minoriteter.” Jag ska inte anklaga henne för medveten lögn, för det kan mycket väl vara så att hon verkligen tror på det hon hasplar ur sig, men däremot existerar ingen sådan forskning som hon påstår, det är skrämselpropaganda som emanerar från bl a Robin Morgan, vilken helt ovetenskapligt, ideologiskt påstod att ”Pornografi är teorin och våldtäkt utförandet.”
Faktum är att Zozan Inci är direkt emot jämställdhet i och med sitt krav på porrförbud, 1990 fann nämligen Larry Byron (Pornography and gender equality: An empirical analysis. I Journal of Sex Research), då han skulle testa en feministisk hypotes (att jämlikheten var mindre i de amerikanska stater där tillgången på porr var större), att tvärtemot feministiska förhoppningar visade resultaten att jämlikheten var större i stater där mer porr var i omlopp, indikerandes att både jämlikhet och porr florerar i politiskt toleranta samhällen. Något som inte är en tillfällighet. I samhällen med fri porr har nämligen också kvinnor den största friheten. Incis krav indikerar starkt, att jämlikhet inte är det hon eftersträvar, men däremot att hon själv ska få agera normsättare för hur alla andra måste uppföra sig.
Intresset för erotiska avbildningar/pornografi är en evolutionär adaption, d v s biologiskt nedärvt i vår art, vilket inte minst visas av ett test som gjordes vid Duke University, North Carolina i USA, med hannar av rhesusmakaker år 2004. Aporna försågs med en fruktjuice som de var väldigt förtjusta i, och vilken de lärdes att använda som betalningsmedel. Sedan fick de se olika bilder av andra, bekanta apors ansikten, liksom av honors könsdelar. Intressant nog var de beredda att betala mycket för bilder av honornas könsdelar och relativt mycket för bilder av ledarapor, men apor av lägre status krävde de betalning för att ens titta på. Människan har också producerat ”pornografi”, förmodligen i olika former under hela sin existens, men de äldsta bilderna vi har är ca 18.000 år gamla, från platser som Laussel Dordogne, där ett kopulerande par är avbildat. Under antiken var hårdporr en självklarhet i olika kulturer och betraktades som ett skydd mot ondskan. Enligt professor John Clarke, som studerat den erotiska konsten i det antika Rom, så fanns hårdporravbildningar i stort sett i varje hushåll i riket. Att någon skulle ha tagit skada av dem, eller att det var något icke önskvärt, förfäktades bara av ett ytterligt litet fåtal, asexuella moralister. Men effektiviteten i kyrkans utraderande av ”det snuskiga” visas av att det i Pompeji och Herculaneum återfunnits nästan lika mycket antik porr som bevarats från resten av det romerska imperiet. Och idag vårdar moralisterna arvet från kyrkan i sina fördömanden av porren som ”kvinnoförnedrande”, ”degraderande”, ”onaturlig” och annat. Zozan Inci sällar sig till den kader av moralister som har föregångare som Inkvisitionen och moralväktare i form av t ex dem som skulle rädda människor från masturbering.
Men tillbaka till de direkta lögnaktiga påståendena som vidhäftar dem som kämpar mot porren – inklusive Inci. Det mest framträdande av dessa är påståendet om att porr leder till ökat sexuellt våld. Ett påstående som det inte finns något som helst bärkraftigt vetenskapligt stöd för alls. Tvärtom så rapporterade FBI så sent som 2011, att det sexuella våldet minskat sedan porren blev lättillgänglig på nätet och ett flertal forskare har inte kunnat finna koppling mellan porr och sexuellt våld, som t ex Langevin 1983 (Sexual strands: Understanding and treating sexual anomalies in men), Gebhard & medförfattare 1965 (Sex Offenders: An Analysis of Types), Cook & Fosen 1970 (Pornography and the sex offender. In Technical Reports of the Commission on Obscenity and Pornography), Goldstein 1973 (Exposure to erotic stimuli and sexual deviance. Journal of Social Issues), Goldstein & Rant 1973 (Pornography and Sexual Deviance: A Report of the Legal and Behavioral Institute), Carter & medförfattare 1987 (Use of pornography in the criminal and developmental histories of sexual offenders. I Journal of Interpersonal Violence) och Cumberbatch & Howitt 1990 (A Measure of Uncertainty). Snarare är sexualbrottslingar mindre konsumenter av porr än andra. Även i Kanada kom en departementsstudie 1984 fram till att ”Det finns inga bevis från systematisk forskning tillgängliga som antyder ett orsakssammanhang mellan pornografi och det kanadensiska samhällets moral… [och inga] som antyder att ökning av speciella former av avvikande uppförande, speglat i brottstrendstatistik (till exempel våldtäkt) är orsaksmässigt relaterat till pornografi”. Nordiska rådets ministerrapport 2006 kom också fram till, att ungdomar utan problem kan skilja på verklighetens och pornografins fantasivärld. De får alltså inte ”förvrängda idéer” av pornografin om hur sexlivet ska vara, så som ofta antyds av sanningsmonopolister.
Även Kutchinsky (1970 Studies on Pornography and sex crimes in Denmark), som ingående undersökt brottsstatistik och porrtillgänglighet i Danmark, Sverige och Västtyskland, har klart visat, att då pornografimängden ökade så antingen sjönk nivån eller blev oförändrad när det gällde våldtäkter. Nivån på icke våldsamma sexbrott sjönk också, liksom sexbrott mot unga. Detsamma visar Diamonds & Uchiyamas undersökning av Japan (1999, Pornography, Rape and Sex Crimes in Japan. I International Journal of Law and Psychiatry). Den ökande tillgängligheten till pornografiskt material ledde till minskade våldtäkter, minskat antal sexbrott över lag och minskade attacker mot unga. Zozan Inci driver alltså en linje som ökar det sexuella våldet, vilket inte har någonting som helst med jämställdhet att göra.
Låt oss så gå vidare med Incis (omedvetet?) lögnaktiga påståenden. Hon hävdar att ”pornografins extrema kroppsideal och normaliserade kränkningar kan sabotera konsumenternas eget sexliv.” Förmodligen skulle hon åberopa en helt vetenskapligt ounderbyggd text i DN, i vilken påstås att ”porrimpotens” drabbar allt fler unga män, hänvisandes bl a till en av sexualmoralismens nestorer, Sven-Axel Månsson. I en debattartikel på Svt understryker fyra undertecknare från nätverket ”Queera sexologer” hur ovetenskapliga dessa DN-artiklar är, och hur moraliserande bl a Sven-Axel Månssons uttalanden är, och hur han och tidningen reproducerar föreställningarna om den ”goda” sexualiteten, till skillnad mot den ”onda”. Det finns inget som helst vetenskapligt underlag för påståendet.
Inci går sedan vidare med sagan om den gigantiska ekonomiska porrindustrin. Hon kastar ur sig ännu en lögn utan att blinka; ”om vi kritiskt studerar dessa fantasiers upphov och varför de börjat praktiseras går det inte att bortse från att pornografin är en multimiljardindustri, en av världens mest lukrativa verksamheter, som till 96 procent produceras för män och av män.” En för ovanlighetens skull rakryggad journalist, Mattias Andersson, har gått till botten med denna propagandamyt. I boken ”Porr – en bästsäljande historia” (Stockholm 2005) påpekade han bl a hur absurt en del politiker kan bete sig kring denna offentliga lögn. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Marianne Eriksson kunde, utan att blinka, 2004 ”uppskatta” den illegala sexindustrins omsättning till mellan 3920 och 5460 miljarder euro, det vill säga ungefär 50.000.000.000.000 kronor! Något som enligt Anderssons beräkning skulle betyda att varje vuxen man i västvärlden spenderar 100.000 kronor varje år på porr. Något som vittnar om Vänsterpartiets krav på sina politiker; bara de är ideologiskt rätt så får de komma med vilka vansinniga påståenden som helst som gynnar ”saken”. Han påpekar också, att i USA har det uppgivits att porr omsätter tio miljarder dollar årligen, men den enda något sånär kritiska undersökning som gjorts, av tidningen ”Forbes Magazine”, uppskattar densamma till mellan 2,6 och 3,9 miljarder. Mattias Andersson understryker, att de största tio porrbolagen i USA omsätter drygt en miljard dollar, en tredjedel av vad Sverige betalar i avgift till EU. I Sverige – enligt samme Andersson – är omsättningen maximalt 500 miljoner kronor om året med de största tolv porrföretagen görandes en vinst på 3,6 miljoner kronor, jämfört med en omsättning på 150.000 miljoner kronor för Volvo och Astra Zenecas vinst på 37.000 miljoner kronor 2003.
Jag ber om ursäkt, men jag tror inte ett ögonblick på att Zozan Inci kämpar för jämställdhet. Användandes samma metoder som Inkvisitionen och regimerna i Sovjetunionen och Nazityskland, d v s lögner, falska påståenden (även om jag håller öppet för att hon tror på det själv, vilket i så fall skulle visa att hon avvisar kritiskt tänkande och ifrågasättande av det som passar henne) och skrämselpropaganda så kan jag inte finna annat än att hon kämpar mot vetenskaplig och kritisk forskning, att hon anser sig ha ett tolkningsföreträde som ger henne rätten att tvinga alla andra att leva enligt hennes uppfattning och att hon tar sig rätten att försöka skrämma folk till underkastelse under hennes åsikter genom lögner, falska påståenden och skrämselpropaganda.
Tyvärr är det så ett (radikal)feministiskt samhälle måste byggas. Det är därför man som anständig människa och bejakare av vetenskap, objektivitet och tolerans för olika åsikter inte kan acceptera ett sådant samhälle! Sedan kan man som individ ha vilka åsikter som helst om pornografi i sig, men vilka de än är berättigar de ingen att tvinga andra att leva efter ens egna personliga övertygelse.
Och, just det, med tanke på Incis återgivande av hittepåskrämselpropagandan om att ”bland de kvinnor som rekryteras till porrindustrin finns en betydande andel som under uppväxten utsatts för sexuella övergrepp, grava försummelser och fosterhemsplaceringar” så finns det nu svart på vitt på, att porrbranschens kvinnliga artister är lika friska, eller friskare än andra kvinnor.
Laussel Dordogne ca 18.000 f kr.
Min uppfattning är att många kvinnor motsätter sig porr eftersom de kvinnliga skådespelarna ser så attraktiva ut. Faktum är att jag skulle kunna hysa ett uns sympati för de kvinnor som upplever ett mindervärdeskomplex p.g.a. detta, men an efter som de hysteriska utfallen blir fler, så falnar också sympatin.
@Rick:
Så är det till en stor del, men också för att den här kvinnliga attraktiviteten här är till för den ”manliga blicken”, vilket förargar många kvinnor. Kvinnor har inte problem med kvinnlig skönhet när den är till deras egen fördel eller till för kvinnan själv, endast när den är till för mannen och när den framstår som en konkurrent.
Men för att nyansera bilden lite, så tycker jag att jämställda kvinnor med rätt kan kritisera sådana kvinnlighets ideal, eftersom det är totalt orimligt och orättvist att förvänta sig att jämställda kvinnor ser ut som dessa kvinnliga kvinnor. Dessa kvinnor ser så bra ut därför att de inte är jämställda.
Det är likadant som när män idag förväntas både att se bra ut och ha pengar/karriär, sådana dubbla förväntningar (traditionella + nya) ondgör sig feminister nog över gällande kvinnor, att kvinnor förväntas förutom att de är kompetenta också se bra ut. Men när det kommer till män har de inte problem med sådana dubbla förväntningar, desto mera förväntningar=desto jämställdare är logiken här.
Men med tanke på hur kvinnor generellt förhåller sig till män ser jag att det som försvarbart för män att preferera och efterfråga en sådan kvinnlig skönhet i porren (också i verkligheten om de har råd). Och om det får kvinnor att känna sig otillräckliga så kan de börja med att granska sina egna förväntningar på män.
Frånvaro av källor tyder på att de inte finns, eller inte håller för en närmare granskning.Skulle vara intressant att veta hur ”fysik aggression” definieras, av den höga procentsatsen att döma så måste nog penetrering räknas dit.
Jag vill minnas att Salman Rushdie myntat ett 1:1 förhållande mellan demokrati/frihet och tolerans mot porr. Som i exemplet med USA verkar porrförbud och generellt inskränkt syn på kvinnors och deras individuella frihet gå hand i hand.
Jag gillar långa texter , i vart fall när de har den här kvaliteten . Läsvärt i en viktig fråga
Har några blygsamma funderingar runt det här ;
Människan har , som allt levande , två basala drifter;
fortplantnig och att hitta föda .
Vad vi delar med i princip alla vuxna individer jorden runt är att vi daglingen tänker på sex och mat , enkelt uttryckt. Porren är väl en aspekt på den ena av den grundläggande och i grunden sunda sexualdriften .
Vad gäller föda , så är väl kanske flödet av kokböcker och kockar i vart och varannat TV-program en aspekt av den andra driften ,att överleva kort och gott . Man skulle kunna kalla detta fenomen för matporr .
Om vi håller oss till sexualdriften , så är detta något som varje expanderande kultur , religion o.s.v måste förhålla sig till och i någon mening kontrollera .
Att försäkra sig om att man för sina gener vidare , att man är ”far till barnen” ,till vilka arvet förs vidare , men även att förhindra inavel .
Många kulturer har stupat på det sista .
I expanderande kulturer i symbios med religioner ,växer detta till kraftfulla regelverk som blir starkt kopplade till just sexualdriften , och de som har kontrollen blir starkt förknippade med makten över ”imperiet”.
Snart sagt alla stora kulturers uppgång och fall genom tiderna har stora inslag av detta och kännetecknas oftast av en stark repression av kvinnor . Så än idag .
Stark promiskuitet har fällt en del riken . Det romerska riket drabbades av sexuellt överförbara sjukdomar , som bl.a legionärerna förde med sig hem och som bidrog till fallet , liksom hedonism , och nepotism .
Så dags att knyta ihop säcken . Zozan Inci och andra radikalfeminister anar intuitivt den obändiga makten i detta med sex . Man anar , men fäktar hjälplöst som en kvinnlig Don Quijote . Man travar på i sina upptrampade ideer om att frånhända männen makten , genom bisarra ideer om porr som ett medel för kvinnoförtryck .
Lika dömt att misslyckas som sexköpsförbud .
Dick visar här tydligt via sina länkar att motsatsen förmodligen gäller ; att tillgång till porr snarare minskar våldet .
Vägen till helvetet är stensatt av okunnighet och förnekande av fakta , för att travestera ett ordspråk .
Radikalfeminismen går nog , likt romerska riket en gång , mot sin undergång .
Det finns såviitt jag vet resonemang i den lag som idag förbjuder barnpornografi, som går ut på att man mer eller mindre vill förbjuda illustrerade tankar och fantasier om barn i sexuella situationer (därav det närmast bisarra Manga-målet – och något aktuellt mål med könsorgansförsedda dockor inblandade). Det är något med ”barnet som ide” (i sexuella sammanhang får man förmoda), som man vill skydda, eller angripa och förbjuda. Syftet med lagen går alltså långt utöver att skydda verkliga barn från verkliga övergrepp, i det att man synes ha drivit igenom en ny princip i utformningen av lagtext, som vad jag förstår närmast är att likna vid ett tankeförbud.
Utan att ha närgranskat denna lag, känns det ändå som en totalitär önskedröm att kunna stifta sådana lagar, eftersom det finns många ”ideer” som lagstiftare kan tänkas vilja både främja och förbjuda. Att radikalfeminister säkert skulle vilja kunna förbjuda män att fantisera om att ha sex med kvinnor, och att kunna producera illustrerande bildmaterial i denna genre (med verkliga kvinnor eller ej), kan man nog utgå ifrån. (Det är nog deras ”våta dröm”, kan man anta…) Gissningsvis kan man tänka sig att en lag mot heterosexuell pornografi också kommer att försvaras med att ”i ett jämställt samhälle kan vi inte bara inte tillåta att verkliga kvinnor avbildas i sexuella situationer eller poser, avsedda att väcka mäns sexuella lust – nej vi måste inskärpa i männen att de inte ens har rätt att tänka elller fantisera om kvinnor på ett sätt som strider emot ”en jämställd ide om kvinnan”, alltså vår ide om kvinnan, sådan den formuleras av oss genusupplysta och excellenta radikal-kvinnoister”.
Vilken annan ”ide” står sedan på tur att få lagligt skydd mot kritik, för at ”skydda någon utsatt grupp” (läs: de makthavare som då behärskar den offentliga diskussionen, lagstiftningen, ekonomin, religionen etc etc), eller något annat ”överordnat värde” (över enskilda människors frihet)? Välj själv, den principiella grunden för sådan lagstiftning är redan lagd. Idag.
Hej.
Välskrivet och sakligt formulerat, även om epitet som moralist användes. Källhänvisningar är alltid ett plus, tack för det. Om ämnet: ett uttryck som används flitigt på Institutionen för Kvinnoforskning (tror den hette så), nu heter den något med genus, i Lund, så användes frasen ’mörkertalet är stort’ för att bevisa det mesta. Det var oerhört ’kul’ att hävda för vulgär-feminister felaktiga åsikter som sanna med den frasen som enda bevis.
Angående pornografi finns väl inte mycket mer att säga än att den inte skall avbilda verkliga övergrepp? Personligen tycker jag mest porr är som att titta på bilder av mat när man är hungrig, men det för stå (Ha!) för mig.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, gymnasielärare
@John Nilsson:
Ja, det finns nog något för alla politiska inriktningar att förbjuda.
Den postmoderna vänstern (och därmed även alliansen i icke-ekonomiska frågor) har satsat allt på ett kort och tror inte på något ”medfött”. Allt är bara uppväxt och miljö. Tror man på det är det lätt att tro att man kan förbättra människan genom att förbjuda vissa typer av miljöpåverkan.