Det är tur att tryggheten ökar parallellt med mordstatistiken
avatar

Dolfs logo

Eders Ödmjuke känner sig trygg

Det är intressant det här med det dödliga våldet. Enligt BRÅ ser det ut så här från 2004 till 2015, Konstaterade fall av dödligt våld:
2006:  91
2007: 111
2008:  82
2009:  93
2010:  91
2011:  81
2012:  68
2013:  87
2014:  87
2015: 112

Eller om man vill se det grafiskt:

På längre sikt, 1975–2011, ser det ur så här (från BRÅ:s rapport Dödligt våld):

Skillnaden mellan kriminalstatistiken och BRÅ:s uppgifter förklaras så här:

Den stora skillnaden mellan antalet anmälda och faktiska brott förklaras huvudsakligen av att en stor andel av det anmälda dödliga våldet visar sig vara något annat, till exempel självmord, olyckor, och alkohol- eller narkotikaförgiftning.

Som synes har vi en stadigt minskande trend av dödligt våld och den lilla uppgången 2015 är bara en statistisk tillfällighet. Och fan vet egentligen varför det förs statistik över dödligt våld överhuvudtaget, vi vet ju ändå att det minskar, för det har det ju gjort tidigare.

Vi har inga officiella siffror för 2016 ännu, de kommer först i slutet av mars, men Elisabeth Höglund har under året gjort sina egna sammanställningar av mord och dråp baserat på vad som rapporterats i media. Hon har redovisat vartenda fall dag för dag varje månad. Och sammanfattat i rena siffror (länkat till månadens blogginlägg, och att formatet inte är konsekvent beror på att jag helt enkelt bara klippt ur uppgifterna direkt från blogginläggens titlar):
Januari: 17 mord och 2 mordförsök
Februari: 11 mord och 15 mordförsök
Mars: 12 mord och 40 mordförsök
April: 14 mord, 44 mordförsök och 17 mordbränder
Maj: 12 mord, 39 mordförsök och 24 fall av grov misshandel
Juni: 14 mord, 40 mordförsök, 32 fall av grov misshandel och 24 mordbränder!
Juli: 14 mord, 51 mordförsök och 30 fall av grov misshandel
Augusti: 13 mord, 51 mordförsök, 37 fall av grov misshandel, 25 fall av misshandel och 17 mordbränder
September: 15 mord, 44 mordförsök, 58 fall av grov misshandel , 62 fall av misshandel och 16 mordbränder
Oktober: 16 mord, 39 mordförsök, 42 fall av grov misshandel, 37 fall av misshandel och 18 mordbränder
November: 9 mord, 39 mordförsök, 33 fall av grov misshandel och 157 fall av misshandel
December: 17 mord, 37 mordförsök, 37 fall av grov misshandel och 27 mordbränder

Och totalt 163 mord/dråp begicks i Sverige under 2016.

Jag fick det till att det skulle bli 164 när jag räknade ihop, men det är mycket möjligt att Höglund har reviderat något i efterhand (eller att någon av oss räknat fel).

Enligt BRÅ:s preliminära siffror skedde 105 mord. En ganska kraftig skillnad. Höglund kommenterar det själv så här:

Jag kan inte svara på varför skillnaderna är så stora. Jag har mycket noggrant gått igenom allt som har rapporterats om det dödliga våldet varje månad under 2016 och har kommit fram till den här siffran. Vad Brå baserar sin statistik på har jag ingen aning om. Rimligtvis borde vi ha använd samma grundfakta och källuppgifter.

De som tror mera på Brå än på mig kan säkert invända att jag har redovisat även dödsfall som slutligen visat sig inte vara mord eller dråp utan självmord, sjukdom, olyckshändelser eller överdoser av narkotika. Men detta har även jag tagit hänsyn till. Jag har i varje mordfall kollat i efterhand om det handlat om mord/dråp eller om det funnits andra skäl till att en person avlidit. Sen har jag tagit bort de fall ur min statistik som inte har handlat om brott utan om något annat.

Så dessa felkällor ska vara eliminerade även i min statistik.

Jag har inte lusläst hennes blogginlägg, men så vitt jag kan bedöma har hon varit väldigt grundlig, vartenda mordfall finns redovisat så man kan själv skaffa sig en egen uppfattning om saken. Av det jag sett handlar det om ganska så solklara fall. Det är väl tänkbart att något faller bort, men att en hel tredjedel skulle göra det verkar helt otänkbart som jag ser det.

Det enda jag tycker är konstigt är att hon menar på att det är Idiotiskt förslag att skilja på svenskar och invandrare i brottsstatistiken. Vilket väl bevisar min tes om att man aldrig kan lita riktigt på fruntimmer, de är knepiga. Nippriga när de är unga och gaggiga när de blir gamla. (Kanske bäst att tillägga att det där var menat som ett vänskapligt skämt, inte menat att ta på allvar. Bara ifall hon skulle råka läsa detta, inte helt otänkbart eftersom jag tänker mejla henne och tacka henne för hästjobbet hon har utfört.)

Eders Ödmjuke bugar och tackar för Edert formidabla arbete!

Jag litar hur som helst mer på Höglund än på BRÅ.

Så från 87 mord 2014, via 112 mord 2015 till 163 mord 2016.

Och övrigt våld tog jag upp i Våld och män mot jämställdhet.

Det är en sjujävla tur att tryggheten ökar.

©2017 Anders ”Dolf” Ericsson. Alla rättigheter förbehållna.

Om Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

Hjärtlös filantrop och altruistisk cyniker                                                                                  Minimal moderering begränsad till rena nödvändigheter.                                                         Skitstövlar åker ut permanent med en fet spark i ändalykten.                                                   e-mail: dolf.gd@hotmail.com

Kommentarer

Det är tur att tryggheten ökar parallellt med mordstatistiken — 16 kommentarer

  1. Hej.

    Nu har jag inte kollat detta med Brå, men kan det vara så att Brå endast för in dödsfall som mord/dråp där det finns fällande dom, eller att det på annat vis har med definitionsmässiga teknikaliteter att göra?

    Höglunds motstånd mot att göra statistiken mer finkornig är nog mest gammal vana, eller idealistisk optimism – det skall inte spela någon roll vad härkomsten är så därför skall vi heller inte kolla; ungefär så tror jag hennes tanke är.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  2. @Rikard:
    Brås statistik är över dödligt våld. Hittar man en killes huvud i soptunna och resten av kroppen i en soptunna bredvid så är det väl inte så mycket att orda om. Det skulle väl i och för sig kunna vara en olyckshändelse, men då borde delarna inte vara så snyggt placerade i för ändamålet lämpliga behållare. Självmord får nog anses vara uteslutet. Om man däremot hittar en kille hängd så kanske det uppstår frågetecken om ifall det handlar om mord eller självmord, eller en kropp i en utbränd bil: mord eller olycka?
    Att det skulle handla bara om de fall där man har en fällande dom har jag väldigt svårt att tänka mig. Det skulle se ut, allt polisen behöver göra för att få en förbättrad statistik för dödligt våld är att låta bli att hitta gärningsmännen. De skulle vara enkelt att få ner statistiken över dödligt våld till noll. Man griper bara ingen.
    Jag kollade lite snabbt igenom några månader, av de 28 morden i januari och februari tror jag alla utom fyra var solklara mord. Det handlar då alltså om folk som har skjutits, knivhuggits, hittats begravda i cement och liknande. De flesta fallen där det kan finnas tveksamhet (just de här månaderna) handlar det om bränder. En ”lustig” incident var en bilbrand som brandkåren släckte en natt utan att upptäcka att det fanns en kropp i bilen, det var ett barn som såg en fot sticka ut genom bakrutan dagen efter. Med rätta skandal.
    En annan månad jag kollade (kommer tyvärr inte ihåg vilken) var väl nästan hälften av sådant slag (folk som försvunnit, hittas efter ett tag döda, mord misstänks men det kan inte sägas med säkerhet) att det finns frågetecken. Utan att kolla igenom alla 12 månaderna är i alla fall mitt intryck att det inte finns en janne i världen att det bara skulle handla om 105 mord. Det är svårt att veta vad som skulle vara ett rimligt bortfall, men jag kan knappast tänka mig att det skulle röra sig om mer än 2 per månad, vilket då ändå skulle ge en slutsiffra på runt 140 mord. Under alla omständigheter ett skyhögt antal (rekord under modern tid).
    Elisabeth Höglund anger också klart och tydligt för varje fall datum, plats och omständigheter så det finns absolut ingen risk för att något ”råkat” bli räknat dubbelt, eller sifferfel. Det handlar om räknande av konkreta fall.

  3. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Hej.

    Jag undrar varför den här skillnaden finns?

    På något sätt känns förklaringen att det skulle vara politisk styrning av Brå alldeles för smidig. Å andra sidan har jag ingen insyn i hur politiserad ledningen där är, eller vilka partikopplingar de har.

    Även om Brå:s sifrror är preliminära, känns det långsökt att det skulle röra sig om felräkningar av Brå, eller underlåtenhet från polis, sjukvård och liknande, eller rent mygel, men vad annan anledning kan man tänka sig i så fall? 164 minus 105 ger ju 59 fall i felräkning. En avvikelse på ett par tre stycken kan man lätt tänka sig, och även på ett tjog om man tar i, men så stor felberäkning? Jag har bara grundkursen i statistik så jag har svårt att komma på möjliga tekniska felkällor.

    Finns det inga andra förklaringar, så kommer man ju tyvärr tillbaka till någon form av mörkläggning; med- eller omedveten.

    Höglunds blogg är trevlig läsning trots det makabra ämnet. Att någon med hennes karriär och status tar på sig att frivilligt gräva och peta i sådant här är hoppingivande. Jag undrar om hon kontaktat någon på Brå för att få en förklaring?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  4. @Rikard:
    Att det förekommer skillnader är i sig självt inte särskilt underligt (och det förekommer faktiskt ett mörkertal också, man kan väl anta att åtminstone en del av de människor som försvinner och som man aldrig mer ser ett spår av har blivit mördade, och att det förekommer en del mord som rätt och slätt inte upptäcks) och (för det andra diagrammet för statistiken 1975–211 ges anledningar till skillnader i dokumentet som diagrammet är hämtat från.
    Skillnaderna mellan Brås och socialstyrelsens dödsorsaksregister är ganska små. Brå räknar enbart dödligt våld i sverige, medan dödsorsaksstatistiken också räknar svenska medborgare som blir offer för dödligt våld utomlands, å andra sidan så räknar socialstyrelsens dödsorsaksstatistik inte med fall där man inte kan fastställa dödsorsaken även om det är ett uppenbart fall av dödligt våld. (Jag tänker mig där att en person t.ex. faller bort ur socialstyrelsens statistik för man kan inte avgöra om dödsorsaken var att en pulsåder skurits av eller om det var för att man slagit in skallen på personen. I vilket fall som helst är det uppenbart att personen blivit mördad, men den faktiska dödsorsaken kan inte fastställas rent medicinskt eller kriminaltekniskt.)
    Att det sedan är en större diskrepans mellan BRÅ:s uppgifter och anmälningsstatistiken är inte heller särskilt konstigt. Om man t.ex. hittar 3 kroppar i en utbrunnen bil och misstänker mordbrand så är det ju 3 stycken i anmälningsstatistiken. Om det sedan visar sig att det handlar om en olycka så faller de 3 bort från Brås statistik för dödligt våld, men de kvarstår i anmälningsstatistiken.
    (Kan väl tillägga där, med tanke på din tidigare kommentar om fällande dom, det här handlar vad jag förstår helt om polisens brottsrubricering. Går saken till åtal kanske det blir andra rubriceringar såsom ”grovt vållande till annans död”, men domstolsklassificeringen påverkar ju inte polisutredningens resultat. Domstolsstatistiken blir liksom en annan femma. Där handlar det ju i hög grad om att kunna knyta en gärningsman (eller flera) till brottet, man måste göra bevisvärderingar och andra saker, det blir liksom ett helt annat spel.)
    Det som jag tycker är anmärkningsvärt när jag tittar på diagrammet är hur diskrepansen växer något helt oerhört från 1990 och framåt. 1990 verkar det röra sig om en skillnad mellan anmälningar på runt 25 (anmälningar ca 115, BRÅ ca 95) som sedan växer till en skillnad på nästan 150 (anmälningar ca 225, BRÅ 81) 2011. Och året innan, 2010, är en riktig höjdare där skillnaden är en bra bit över 200 stycken (anmälningar ca 335, BRÅ 91). Tror jag skall ta och gå igenom alla 12 månaderna och separera ut säkra fall från osäkra, för det verkar helt orimligt med att Brå bara skulle ha 105 fall preliminärt.

  5. @Rikard:
    En förklaring till Brås jämförelsevis låga preliminära siffra kan förstås vara att de enbart räknar helt hundra bombsäkra fall, så att vi får se en avsevärd uppskrivning när de kommer med marsrapporten.
    Skall tilläggas i sammanhanget att Höglund har själv uppdaterat en del av inläggen med nedjusteringar när hon tagit bort en del fall som har avskrivits som mord efter att hennes ursprungsinlägg var postat. Jag tror jag såg två eller tre sådana fall nämnas. Men de ingår alltså inte i de redovisade siffrorna här.

  6. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson): Hej.

    Som lärare (i mentaliteten om inte till yrket längre) är jag tacksam för din, och Höglunds, bildningsgärning.

    De där topparna måste sammanfalla med något; jag kan tänka mig allt från att mycket våldsbenägna personer fått frigång/släppts ut, till gänguppgörelser och vendettor inom och mellan klaner, till anomalier som Flinck eller Stureplansmorden.

    Det blir för den vanlige medborgaren som att man ställs inför ett antal val: lita Brå, och fråga inte, även när du inte förstår; börja gräva och rota och ta smällen som garanterat kommer om man upptäcker ohederligheter eller oegentligheter; eller förkasta data rakt av och köra på sin magkänsla – vilket jag har träffat allt för många som gör. Betnér-människor skulle man kunna säga.

    En tangent: jag tycker mig se ett mönster att mängden poster i kommentarsfältet är som lägst när artiklarna handlar om relativt hårda data, och som flest när det handlar om mer teoretisk eller abstrakt principiell diskussion i artikeln.

    Fast det är kanske bara något jag inbillar mig.

    Nå, tack för insatsen!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  7. Nu blir jag förvånad att tro skulle gå på det där.
    Höglund skriver ju själv att hon enbart utgått ifrån mediauppgifter, jag ser då väldigt sällan media skriva artiklar eller notiser om att de har felrapporterat något mord eller dråp, så hur han hon korrigerat för felrapportering?

    Att BRÅ av någon anledning genom alla år skulle ha förvanskat statistiken låter högst otroligt. Dessutom är ju BRÅ:s underlag tillgängligt för den som vill granska det, så Höglund kan ju bara gå till BRÅ och granska hur de avskrivit mord och dråp som hon räknat med.

    Dessutom sjunker ju våldsbrottsligheten i hela västvärlden, är det samma konspiration i alla andra länder?
    (jag tror att det beror på att adhd-ungarna sitter inne framför datorer numera istället för att vara ute på stan och drälla.)

  8. @MJx: Hej.

    Du får väl ta och visa var hon gjort fel. Materialet lär ska vara tillgängligt via hennes blogg, precis som Brå:s via deras hemsida. Jag tvivlar på att Elisabeth Höglund skulle ha något problem med att acceptera hjälp med att granska om, hur och varför hennes och Brå:s data skiljer sig åt.

    Din kommentar om ”Adhd-ungar” är obegriplig däremot. Du brukar inte angripa personer för medfödda egenskaper.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  9. @Rikard:
    Jo jag har gjort det på hennes blogg också, men hon tillåter inte kritiska kommentarer.
    Hon har inte visat hur hon fått bekräftat mediauppgifter om mord, bara att hon går tillbaka och stryker mord om media ändrar sig. Självfallet missar hon då väldigt många. Det är ju bara uppmärksammade fall som media rättar och ofta kommer rättelserna bara i lokalpress.

    BRÅ lägger inte ut sitt material, men det finns tillgängligt för den som vill granska det.

    Det var ett raljerande uttryck. Men kriminalvården fann för ett tag sedan att 80% av de intagna hade adhd, damp (som användes då) och liknande störningar. Förr så sprang ungarna med sociala handikapp och hyperaktivitet omkring på stan vilket ledde till att drack mycket och knarkade mycket, samt slog varann på käften mycket.
    Numera finns det en hel passiviserande värld på internet och i dataspel som får samma personkategorier att sitta inne framför skärmar (ofta med knark fortfarande) vilket leder till mindre brottslighet.

  10. @Rikard:
    Det kan ju förekomma ganska kraftiga svängningar i slumpmässighet, så enskilda toppar behöver inte betyda någonting. Det är ju faktiskt en sak man märker om man går igenom Höglunds material, det kan gå två veckor utan ett enda mord sedan kommer det flera (helt separata) på en och samma dag eller flera dagar i följd. De är inte alls jämt utspridda. (När folk skall försöka skapa mönster som ser slumpmässiga ut gör de ofta just felet att de har alldeles för jämn spridning, riktig slumpmässighet har ofta tydliga klumpar och toppar)

    Jag har också noterat att det verkar finnas vissa mönster i vilka inlägg som får många kommentarer eller långa diskussioner och vilka som inte får det. Men det är ändå ganska svårt att förutsäga om ett enskilt inlägg kommer att få många eller få kommentarer.
    Jag vill minnas att jag lite surt avundsjukt anmärkte till Ninni en gång på att jag fick så lite kommentarer men hon så mycket. Hennes kommentar då var något i stil med ”Det finns liksom inget kvar att säga efter dina inlägg.”
    Jag tror väl inte riktigt på det, men använder det ändå som tröst ibland.

  11. @MJx:
    Höglund hävdar att hon också följt upp mediarapporteringen efteråt.
    Jag tog mig igenom alla morden igår, de första månaderna var det många solklara fall. När folk blivit knivskurna och skjutna finns det liksom inte så mycket att diskutera. Sen blir det lite trixigare när man hittar lik i nedbrunna hus och bilar. Jag personligen skulle väl betrakta lik i brunnen bil som ett nästan solklart mord, men ett lik i ett nedbrunnet hus är betydligt mer tveksamt om man inte har några närmare uppgifter. Efter de första månaderna blir det mycket mer svårbedömt för då övergår rapporterna mer till ”en man hittades mördad i sin lägenhet”, utan att det finns några direkta detaljer som helt klart visar på att det faktiskt är ett mord. Höglund hävdar ju nu att hon följt upp polisrapporter (”Jag har i varje mordfall kollat i efterhand om det handlat om mord/dråp eller om det funnits andra skäl till att en person avlidit.”), så vi får väl se vad som framkommer i Brås rapport i mars.
    Jag hittade dock 2 dubblettfall under min genomgång (det har alltså hänt två gånger att hon har rapporterat ett och samma mord som två separata) vilket förstås gör att man undrar över kvaliteten.

  12. @MJx@MJx: Hej.

    Hypotesen att det finns en koppling mellan datorspel, kriminalitet till följd av bristande impulskontroll samt neuropsykiatriska funktionshinder och psykosociala beteendestörningar är värd vidare studier – känner du till någon som utrett ett eventuellt samband eller är det ditt eget resonemang?

    Adhd är medfött, men hur svårt det handikappar någon är miljöberoende – lustigt nog gäller det omvända: en tillräckligt dålig uppväxtmiljö kan ge Adhd-liknande symptom och beteenden. Exempelvis att individen känner sig/blir utsatt för godtycklig och orättvis bestraffning, konstant hög stress under (för)puberteten, samt en hög grad av våld (i hemmet, umgängeskretsen eller som en normal del av tillvaron) – detta sammantaget skapar beteende mönster i hjärnan som liknar de en person med Adhd har. En ledtråd som vi använder inofficiellt när vi jobbar med ungdomar med Adhd (eller där detta misstänks) är att fråga om amfetamin-användande, och hur personen upplever ruset. Den som har Adhd reagerar annorlunda än den som inte har det.

    Vad tror du att skillnaden mellan Höglunds siffror, som hon baserar på polisens, och Brå:s beror på? Vet du, eller gissar du, att hon missar många?

    Att hon inte tillåter kritiska kommentarer är struntprat: i kommentarsfältet finns en ”Anders Kannerberg” som på ett rätt vulgärt sätt raljerar inte bara över hennes siffror utan även över andra kommentatorer. Han är inte ensam om att kritisera saker i hennes blogginlägg. Till och med Tino Sanandaji kritiserar henne (milt) i kommentarsfältet:
    ”Tino Sanandaji · University of Chicago
    Här är de 105 fall av konstaterat dödligt våld som Brå (preliminärt) har för 2016. http://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/2z2Mv/promo Du kan jämföra med din lista som ett första steg att förstå varför det skiljer sig.” Hämtat från kommentarsfältet på Elisabeth Höglunds blogg, dagens datum och klockslag.

    Hur som haver, vi får se i mars som Dolf skriver ovan. Vi kan ju hoppas att den lägre siffran är den riktiga!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  13. Jag har hört andra nämna det som en förklaring men inte sett någon verklig studie.

    Jag är lite skeptisk till adhd och liknande. Har sett fler felaktiga diagnoser än riktiga. Jag tror att forskningen blir lidande av det slappa diagnostiserandet (precis som att den höga andelen oskyldigt dömda för sexbrott gör det svårt att få fram forskningsbara data i Sverige)

    Hon baserar sina siffror på mediauppgifter inte på polisen.
    Jag tror att det som gör att hon hamnar fel är att fall som felaktigt rapporteras som mord i media kommer med.

    När jag kommenterade så togs det bort. Min kritik var också mild.

  14. @Dolf (a.k.a. Anders Ericsson):

    Jag har stött på två självmord där folk tänd eld på bilen.
    Sen kan ju folk brinna inne i bilar av misstag, om de t.ex. sover i bilen och har någon värmekälla eller något rökdon i bilen.

    Om hon har kontrollerat med polisrapporter så är det väl bara att visa upp det underlaget.
    Jag har inte sett tydliga dubbletter men däremot tveksamma där luddiga notiser kunnat utgöra samma fall men hon räknat det som två.

  15. @MJx:
    I oktober rapporterar hon ett knivmord den 5 oktober (nu har jag inte med detaljerna här, jag gjorde en egen kortfattad sammanställning av just morden från hennes rapporter, så har bara konstaterat att det var kniv), sedan rapporterar hon samma mord den 9 oktober. Jag har bara noterat att det är dubblett med det från 5 oktober men inga övriga detaljer. Om jag inte minns fel var det så att den mördade knivskars 5 oktober men inte avled förrän den 9 oktober. (Jag vill minnas att det till och med stod i notisen 5 oktober att personen avled fyra dagar senare, det var det som gjorde att jag upptäckte att det var en dubblett när jag samma mord sedan rapporteras fyra dagar senare, då personen alltså lämnar vår jordetillvaro)

    Det andra dubblettfallet var i Jönköping eller Huskvaran i december, Höglund rapporterar om hur polisen 21 december får larm och hittar en död person i en lägenhet, 23 december rapporteras återigen hur polis kallas till en lägenhet där de finner en död man. Det är samma stad/samhälle. Läser man bägge notiserna framgår det ganska klart och tydligt att det är samma mord. (Jag har för mig att det är en skum affär, personen som hittas död i lägenheten är inte bosatt där, men verkar ha någon slags kriminell koppling till den som är skriven på lägenheten.)

    Det kan hända att det förekommit fler fall av dubbletter, hon har ju inte bara tagit upp mord utan också mordförsök, mordbrand, misshandel och en massa andra brott, så t.ex. i det första dubblettfallet (jag kollade det nu) så handlade det om en knivskärning i Lessebo, ett småländskt samhälle med mindre än 3000 invånare. Det går alltså 4 dagar mellan att han knivskärs och att han avlider, men det Höglund rapporterar en lång radda andra händelser under den mellanliggande tiden, så det är väldigt lätt att missa att det är en dubblett. Sak samma med Jönköpingsdubbletten i december, trots att det bara är 2 dagar mellan de två notiserna så är mellanrummet fyllt med notiser om mordbränder och misshandlar, jag hade aldrig upptäckt det om det inte var för att jag tyckte namnet på stadsdelen lät bekant i den andra notisen. Två likadana mord i samma stadsdel med 2 dagars mellanrum, nä, inte särskilt troligt (och en massa andra detaljer som stämmer överens)

    Min bedömning av bränder är väl typ att det borde vara väldigt ovanligt att folk brinner inne i bilar av olyckshändelse. I lägenheter är ett vanligt problem att de sover, men blir medvetslösa utan att vakna på grund av rökutvecklingen innan de blir lågornas rov. Det verkar ganska osannolikt i mina ögon. Och brinna i självmord …?
    Det sagt, det kan givetvis handla om både mord och olyckor oavsett om bränderna är i bilar eller lägenheter och hus, men om inga andra uppgifter finns med som visar på annat så skulle jag på en höft klassa lägenhetsbrand som mycket tveksamt att det är mord, bilbrand högst troligt att det är mord. Men jag kan förstås ha fel, jag utger mig inte för att vara expert på området.