Den politiska palettens spektrum
avatar

Detta var en utmaning, det ska skrivas relativt kort för att vara läsbart i artikelform; och tillräckligt begripligt för att vara värt att läsa. Jag ska inte bli lika filosofisk som tidigare, men rekommenderad förkunskap är Eriks utskällning av postmodernismen. Då slipper jag göra en motsvarande poäng vilket sparar några rader.

Senaste tiden har media skrivit om kravaller i några av Stockholms fattigare förorter. Givetvis väcker det reaktioner och krav på ”hårdare tag” mm. Vi som varnar mot det framstår som mjuka mesar. Några skjuter in åsikter om invandringspolitik, andra åsikter om invandrare. (Notera skillnaden.) En tredje frågar om vi då ska ta i det alls. Ändå var temat just Alexandra Pascalidous genusanalys av nämnda kravaller. En soppa! Utan att nu slå ner på några människors åsikter vill jag göra några saker klara, i hopp om att personerna åtminstone väljer sina åsikter med öppna ögon.

När diskussioner ställer invandrare mot svenskar reagerar jag instinktivt. Jag skrev: ”Personligen känner jag inte till begreppet ”svenskar” i den här diskussionen. Skiljer de sig väsentligt från oss andra människor?” Och oj vad skäll jag fick för det! Jag blev rent av avkrävd en ursäkt!

Jag vill bara vara tydlig om att jag ser skillnaden på de som leker katt o råtta med polisen, och områdenas befolkning. Det är de senare jag avser här.

Denna text är långt ifrån perfekt. Men jag känner att jag vill illustrera en tankemodell som för mig är helt fundamental.

Nu till våra frågor

GD’s stora och egentligen enda ämne är genusfrågor, vi struntar helst i annat när det är möjligt. Men som Eriks artikel visar så finns en front till. Den mellan det mätbara och det påhittade, det säkra och det politiskt uppskattade. Denna ber jag er hålla i färskt minne ett tag.

Genusfrågor är politik, som mer eller mindre naturligt flyter ihop med andra politiska frågor. Med Alexandras hjälp blev det bla invandrings- och fördelningspolitik. De knyts ihop med ett gummiband som kallas ”strukturer” i deras språk. Om denna struktur har verklig förankring kan vi lämna därhän just nu.

Normalt när vi vill ha svar så frågar man någon annan. Grannen, Dolf, Wikipedia, Google etc. Men man kan också ställa frågan till en teori eller ett perspektiv. (Det gjorde Alexandra.) De ord jag vill ha beskrivet är svensk & invandrare, samt man & kvinna.

Mitt första perspektiv är det biologiskt mätbara. Vi tar våra invandrare och ställer bredvid en svensk. Beroende på invandrarens ursprung så kan vi vänta oss skillnader i hudfärg, längd, kroppsbehåring, ansiktsform, hudveck vid ögonen osv. Tittar vi på arbetsförmåga, hormonbalanser, intelligens, moraliska förutsättningar, styrka så finns det bara individuella skillnader. Inga generella. Om invandraren är Dansk så hittar vi inga skillnader alls. Mellan män och kvinnor finns stora skillnader. Kroppslängd och -form, fortplantningsorgan, mängden muskel- och fettvävnad, visa hormoner, ett gäng hjärnstrukturer, stresstålighet och en del annat skiljer oss åt. Intelligensmässigt är vi dock lika.

Ur ett biologiskt perspektiv finns inga ”svenskar” eller ”invandrare” i frågan. Skillnaderna har ingen relevans i sammanhanget. Därav att jag inte känner till några ”svenskar”. Dock finns man och kvinna. Detta är konkret och mätbart oavsett vad man anser om saken.

Nästa perspektiv jag vill anlägga lånar jag förmånligt av våra motståndare. Vi anlägger ett socialkonstruktivistiskt synsätt och ser vad som händer. Man & Kvinna knycker jag något nerkortat av Hillevi Lenz Taguchi ”In på bara benet” s 33.

  • Mannen är aktiv, kvinnan är passiv.
  • Mannen är patriark, kvinnan är beroende patriarken
  • Mannen är rationell/förnuftig, kvinnan förnekar sitt förnuft.
  • Mannen är beslutsam och initiativrik, kvinnan anpassar sig och är reserverad.

Ni känner igen mönstret. Jag gör en poäng av att ta just våra motståndares perspektiv. Vi skulle självklart formulera det helt annorlunda själva. Titta nu om vi gör detsamma på svensk & invandrare. Utgångspunkten kan jag ta i vår egen diskussion. Dock har vi (i vanlig ordning) haft en såpass sansad diskussion att invandrare inte pekats ut såpass direkt, jag förlänger avsiktligt för att tydliggöra poängen, och jag skonar inte mitt eget bidrag. (Jag ber om ursäkt om någon känner sig felaktigt utpekad eller misstolkad.)

  • Svensken är skötsam, invandraren oregerlig.
  • Svensken ansvarstagande, invandraren ansvarslös.
  • Svensken är självförsörjande, invandraren bidragsberoende.
  • Svensken har manliga förebilder, invandraren saknar manliga förebilder.
  • Svensken är högre utbildad, invandraren än lågutbildad.
  • Svenskar har bättre normer, invandrare sämre. (Alexandra)

Skulle jag gå igenom mer rabiata trådar på andra forum skulle många fler kunna läggas till, men det känns onödigt. Jag vill att ni ser likheten mellan jämförelsen av män & kvinnor samt mellan svenskar & invandrare. Även om vi gör det lite försiktigt så konstruerar vi ett liknande motsatsförhållande. I vissa fall har dessa ”sociala konstruktioner” verklighetsförankrade inslag, annat är rent nonsens. Dessa generaliseringar är oundvikliga i våra egna huvuden, människan verkar fungera så. Men vi bör hålla det så verklighetsförankrat som möjligt, och fokusera på problemen som hindrar människors möjligheter. Inte fokusera på människorna som problem. Skillnaden är enorm.

Värdegrund

Skillnader mellan könen finns, men GD’s linje är att ge dem samma förutsättningar i livet. De kommer i viss mån att göra sina individuella val, som onekligen kommer bära en könsprägel. Utfallet kommer att bli olika. Feministerna vill ha lika utfall, och försöker påverka vad respektive kön (generellt) väljer att ägna sitt liv åt. För att uppnå detta så formar feministerna en social konstruktion likt den jag refererade på pekar på en orättvisa. Men även om den vore till punkt och pricka mätbart sann, så skulle inte GD ändra sin inställning en tum. Det skulle bara göra utfallet mer olikt, inte sämre.

Det finns generella sociala skillnader mellan ”svenskar” och tex invandrare från Somalia. Men hur stora de än är så måste samma princip vara gällande. Ge alla samma förutsättningar, så får var och en göra de val de finner bäst.

Att inte göra det skulle tvinga fram särbehandling mellan ”svenska män/kvinnor” och ”invandrade män/kvinnor”. Och om de svenska erkänns rätten att välja; så återstår att inte låta invandrarna välja, eller bara inom ett visst ramverk.Tillerkänns de samma valfrihet som vi, så finns ingen skillnad. Då ska vi inte konstruera den.

På detta vis sammanflätas diskrimineringsfrågor kring frågan ”rätt/orätt att välja”. Invandrare är nämligen också män & kvinnor, hetero & homo osv. När jag skriver mina texter om jämställdhet så avser jag både Lars och Stina, och Mehmet och Fatima. (Eller Mehmet och Abdul?) Det är lika illa oavsett var man slår in kilen mellan människor. Jag särbehandlar inte mina vita vänner. Eller de arabiska, eller muslimska, eller romska. Ni fattar… Tanken har aldrig ens slagit mig att vi skulle kunna tolerera att denna grupp splittras i två. Gruppen ”människor”. Splittring får andra *ismer stå för, det fixar de utmärkt utan vår hjälp.

Genusdebatten

Detta har jag inte diskuterat med de andra, de får väll säga ifrån om de tycker att jag har avgörande fel.

Var går då gränsen för GD’s uppgift? Tja, den handlar om jämställdhet och det som för tillfället råkar hamna i dess skottglugg. Politikens frågor flyter ihop av och till, ständigt med juridiken har vi sett och nu med detta. Tänk på en regnbåges sju färger. Fundera sedan kring hur många färger det egentligen finns i regnbågen, alla som är synliga för ögat. Var drar man gränsen för det gröna? (Alla är ju överens om att grönt finns.) Mitt emellan någon annan ”huvudfärg”, eller redan när den märkbart börjar skifta nyans? Men det är ju också grönt… Politiken är inte som en regnbåge där bågarna ligger snyggt organiserade. Det är snarare som om man rört ihop färgerna i ett invecklat mönster som bildar vågor och öar av färg, och dessutom hela tiden är i rörelse. Olika delar står bara i mer eller mindre i anslutning till varandra och flyter ständigt ihop. Var genusfrågan hör hemma bestäms i praktiken av alla inblandade parter. Alexandras petande på paletten gav en ny koppling som inte fanns för några dagar sedan. Politik in action.

Jag tror att det är ett misstag att försöka peka ut var gränsen mellan färgerna går, även om de är distinkt olika, likaså tror jag det är ett lika stort misstag att peka ut var genusfrågans gränser går. Vi får avgöra från gång till gång och försöka att inte träda för långt ut. Den följer diskussionen helt enkelt.

Teo

 

Kommentarer

Den politiska palettens spektrum — 15 kommentarer

  1. Eftersom du flyttar diskussionen till ett nytt inlägg kopierar jag in mitt senaste svar från den förra:

    ”Jag skulle vilja lägga till något i linje med vad som brukar diskuteras här.

    Liksom vi kan förstå könsskillnader med evolutionspsykologi kan vi förstå människans behov av att upprätthålla närhet och värna de som är lika dem, identitetsskapande, med evolutionspsykologi. En förenklad men funktionell beskrivning är att människor evolutionärt tjänat på att hjälpa och samsas med de som är lika. Det är större chans att de delar gener och att samarbeta med sin egen grupp även när man inte delar gener leder troligare till ömsesidigt utbyte än att göra det med främlingar. Studier i ämnet visar också att det är så människor fungerar.

    Lär av konflikter runt om i världen. De blodigaste konflikterna handlar alltid om identitet. Att tror att det går att intellektualisera bort den aspekten av mänskligheten är lika utopiskt som att tro att det helt går att intellektualisera bort könsskillnader.

    Vad vi kan göra, i båda fallen, är att respektera människans biologiska verklighet och anpassa samhället efter det. Därför stör det mig när vi här behandlar integrationsfrågan lika verklighetsfrämmande som andra behandlar könsfrågan. Att upprätthålla en identitet är centralt för människan, att hota människors identitet lockar fram det mest destruktiva i dem. Till vilken nytta?”

    Jag tycker för all del genusdebatten kan hålla sig ifrån integrationsfrågan men vi kan inte hålla oss ifrån frågan om hur det politiskt korrekta används för att förneka verkligheten.

    SvaraSvara
     
  2. Pingback: Den politiska palettens spektrum | UmeNytt.se - Nyheter Umeå Sverige - Nyhetsportal

  3. Johan Grå

    Identiteter fyller en funktion. Det är korrekt. Jag har min också som jag inte gärna gör avkall på.

    Jag är inte helt säker på vad du är ute efter, om du menar personligt eller på kollektivt plan. Det intressanta är om vi låter sådant låsa folkgrupper mot varandra, eller ser det som sin egen utgångspunkt i kontakten med andra. Skillnaden är stor.

    Teo

    SvaraSvara
     
  4. Det är samma kommunister som polariserar i samtliga fall….
    Samma retorik bara applicerad på olika grupper.

    Varför tror ni Maria Sveland kom till pubträffen tillsammans med AFA?

    Därför att det är samma pack!

    Kolla bara på deras resonemang och retorik, byt bara ut målgrupperna;
    Arbetare-överklass
    Kvinnor-män
    Invandrare-svenskar

    Den ena utmålas som ett svagt och hjälplöst offer, den andra är en stark förövare.

    De tar alla chanser de får helt enkelt, i olika sammanhang, att försöka propagera för, och försöka genomföra sin kommunistiska ideologi.

    Så ja, jag ser ett direkt samband mellan genusdebatten och invandrardebatten.

    SvaraSvara
     
  5. Välbehövligt inlägg !

    Pascalidou är långt ifrån den ende som torgför teorin om den maskulina hegemoniska normen för att ”bekämpa” rasismen. Inom denna avgränsning kan vem som helst beskylla gruppen män för vad som helst. Vi på GD är väl mycket medvetna om att feminismens teorier har knytit ihop en säck inte bara bestående av männens tänkta makthegemoni gentemot kvinnor, utan även likställer antifeminismen med högerextrem rasism , allt enligt den allsmäktiga strukturen,

    Även om Pascalidou nämnde multipla sociala faktorer bakom upploppen av de arga unga männen , så landar kontentan i hennes analys i den behändiga jobbiga våldsamma maskulinitetsnormen. Ett steg framåt,två steg bakåt i en och samma artikel. Se där. Den nya socialvetenskapen ?

    Vill bara tillägga en sak. Självklart finns det människor som identifierar sig som ”svenskar” Jag skulle aldrig komma på ide´n att förneka någon som har hela sitt kulturella kapital i en bakgrund av arv,språk och miljö knuten till en viss geografisk plats, inte någon.

    Det är bara några virrpannors koloniala skuldkänslor som lyser igenom. Jag är stolt över svenskheten i mig,den har jag som bonus när jag besöker mitt gamla nordeuropeiska hemland.

    Jag förslår att alla omedelbart slutar att ta ner sig själva i egenskap av vita,SVENSKA män med vidhäftande maskulinitetsnorm Smile

    Jag hoppas att jag övertygat er om att angreppet mot ”svenskhet” bara är ännu en skalle på hydran i en feministisk diskurs.
    Identitet är mycket personliga ting. Det utgör basen för mycket hur vi agerar och verkar. Personligen kan jag inte föreställa mig att det kan vara någon annans business att korrigera min identitet. Försök, och vederbörande kommer att få möta en mycket upprörd Dreadlock

    SvaraSvara
     
  6. @Dreadlock:

    ”Pascalidou är långt ifrån den ende som torgför teorin om den maskulina hegemoniska normen”

    Teorin om maskulin hegemoni tänkte jag passa på att visa lite argument mot. Citerar Emma Teitels MacLeans-krönika ”Reverse sexism at Simon Fraser”

    ”Suicides, alcoholism, and drug use, are more prominent among young men than they are among women. Not that it’s a competition.

    Or maybe it is…

    That’s the impression I got from the video below, created, I suspect, by some of the most unsympathetic and over-educated people on the planet (I actually lost count of how many times one of the interviewees uses the phrase “hegemonic patriarchy.”)

    För den som vill lära sig känna igen (hypo)critical theory med dess nonsenspåståenden utan grund i annat än egna hittepåteorin så kommer här en lista på videons greatest hits.

    ”privilige, highly masculinized space, heteronormative space, trans-inclusive, victimisation, hegemonic masculinity, include, collaborative, social justice, inclusive, inclusive, hegemonic priviliged masculinity, social justice, social justice, politicized event, controversy, controversal nature, political oversight, inclusion, controversal”

    SvaraSvara
     
  7. Roligt att ni fått ordning på en ny, fin hemsida! Snyggt! Keep up the good work!

    SvaraSvara
     
  8. ”Jag tror att det är ett misstag att försöka peka ut var gränsen mellan färgerna går, även om de är distinkt olika, likaså tror jag det är ett lika stort misstag att peka ut var genusfrågans gränser går. Vi får avgöra från gång till gång och försöka att inte träda för långt ut. Den följer diskussionen helt enkelt.”

    Håller med dig. Men ändå inte. Gränsen går när det handlar om jämställdhet om helt andra saker än med genus att göra. Samtidigt som du säger så är det inte raka gränser.. och visst kan vi gå litegrann in i andra frågor. Men när det bli renodlat en annan fråga tror jag det e dags att avrunda o göra en u-sväng. Så kan dem som vill fortsätta in på de andra färgerna joina en annan sådan rörelse eller skapa en egen ist. för att vilja att vi ska täcka hela regnbågen.

    SvaraSvara
     
  9. @Cicero: Delvis kanske. Men också kostförändringar (hälsoförändringar) m.m. Större stress idag kanske… mer kemikalier och föroreningar i naturen kanske gör sitt. Hormoner som hamnar i vatten.. som påverkar fiskarna.. de kanske påverkar oss också..

    SvaraSvara
     
  10. @Cicero:

    Nu är ju detta lite OT. Men hur ofta ska man ha sex (enligt socialstyrelsen) för att det ska vara normalt? Att någon skulle bära skuld innebär ju att detta ses som ett problem. Men har man frågat om det är det och vad blir isf svaret? Har funderat på varför tidningar´är fulla med tips om hur man ökar lusten. ”Så gör du för att han… Så gör du för att hon… Så gör ni för att ni…”. Sex är lika naturligt som att äta heter det ju. Nja vi har ju inte sex lika ofta som vi äter, iaf inte majoriteten av oss Smile. Men samtidigt har jag inte ännu hört att vi är för trötta eller för stressad för att hinna/orka äta. Bör vi ha sex ofta(re) eller tror vi att vi bör det? Och finns det skillnader mellan könen? Och isf vilken könsnorm ska vara normen?

    SvaraSvara
     
  11. @Mariel:

    ”Gränsen går när det handlar om jämställdhet om helt andra saker än med genus att göra.”

    *asg* Tänk att det jag verkligen misslyckas med är att benämna vårt eget ämne! Visst har du rätt. Smile

    Teo

    SvaraSvara
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Klicka för att sätta in Smiley

SmileBig SmileGrinLaughFrownBig FrownCryNeutralWinkKissRazzChicCoolAngryReally AngryConfusedQuestionThinkingPainShockYesNoLOLSillyBeautyLashesCuteShyBlushKissedIn LoveDroolGiggleSnickerHeh!SmirkWiltWeepIDKStruggleSide FrownDazedHypnotizedSweatEek!Roll EyesSarcasmDisdainSmugMoney MouthFoot in MouthShut MouthQuietShameBeat UpMeanEvil GrinGrit TeethShoutPissed OffReally PissedMad RazzDrunken RazzSickYawnSleepyDanceClapJumpHandshakeHigh FiveHug LeftHug RightKiss BlowKissingByeGo AwayCall MeOn the PhoneSecretMeetingWavingStopTime OutTalk to the HandLoserLyingDOH!Fingers CrossedWaitingSuspenseTremblePrayWorshipStarvingEatVictoryCurseAlienAngelClownCowboyCyclopsDevilDoctorFemale FighterMale FighterMohawkMusicNerdPartyPirateSkywalkerSnowmanSoldierVampireZombie KillerGhostSkeletonBunnyCatCat 2ChickChickenChicken 2CowCow 2DogDog 2DuckGoatHippoKoalaLionMonkeyMonkey 2MousePandaPigPig 2SheepSheep 2ReindeerSnailTigerTurtleBeerDrinkLiquorCoffeeCakePizzaWatermelonBowlPlateCanFemaleMaleHeartBroken HeartRoseDead RosePeaceYin YangUS FlagMoonStarSunCloudyRainThunderUmbrellaRainbowMusic NoteAirplaneCarIslandAnnouncebrbMailCellPhoneCameraFilmTVClockLampSearchCoinsComputerConsolePresentSoccerCloverPumpkinBombHammerKnifeHandcuffsPillPoopCigarette

Subscribe without commenting