Abort – Fysiskt & juridiskt
avatar

Abort är som alltid en infekterad fråga. På olika sätt på olika platser, och huvudargumenten brukar vara ”rätten till livet” respektive ”kvinnans rätt till sin egen kropp”. Den förstnämnda ibland under religiösa förtecken.

De vanliga argumenten för och emot är tröskade. De tänker jag inte engagera mig i. Aborträtten är väl förankrad här, men inte ens som förespråkare kan jag anse att den är problemfri. För kvinnorna är aborträtten bra. De kan välja efter eget huvud och övertygelse. Deras önskan avgör om de vill föda barnet eller inte. Det är bra!

Myntets baksida är att en graviditet inte är något man åstadkommer själv. Det krävs en inblandad man också. Och det är knappast någon bra ordning om mannen skulle kunna tvinga/förbjuda kvinnan att göra abort. Då skulle aborträtten i praktiken vara flyttad från kvinnan till mannen.

Samtidigt behövs det ett skydd även för mannen. Om han inte vill bli förälder, och inte heller kan ta abortbeslutet, så måste man öppna en motsvarande dörr för honom. Det som i ofta lika funktionellt som osmakligt kallas ”juridisk abort”. Att han formellt kan avsäga sig all beblandning med det blivande barnet. Han slipper underhållskrav, men förlorar samtidigt all kontakträtt och alla andra föräldrars rättigheter. Och det är lika irreversibelt som en ordinär abort. Har du lämnat i denna begäran så är du permanent ute ur leken. Du kan inte ångra dig efter några år när du plötsligt skulle vilja ha ett litet charmtroll.

Argumenten

Varför detta? Precis som många kvinnor blir gravida av oförstånd, så gör män kvinnor gravida av samma orsak. (Rent av samtidigt?) Det finns också exempel på när män lurats till att bli fäder av kvinnor som gör allt för att få ett barn. (Detta är bakgrunden till denna artikel.) Givetvis finns det argument åt båda håll här med.

Några påstår att män ska tvingas stå för sina handlingar. Förvisso, men det gäller rimligen även kvinnorna. Om man aktivt lurar någon att bi pappa, så kan man inte vänta sig att han ska vilja vara det. Konsekvensen kan mycket väl få bli att man står själv efteråt. Det skulle isf också förta incitamentet att bedra andra i denna fråga.

Om jag tolkar saken rätt, så skulle en sådan rättighet kunna ”pressa kvinnor till abort”. Låter märkligt tycker jag. Om man nu ska göra något så stort i sitt liv som att skaffa barn, så bör man väll se till att vara extremt överens i frågan på förhand? Men o andra sidan, känner jag mänskligheten rätt så är sådant nog på undantag… Det är en annan version av samma argument, att ta konsekvensen för sina gärningar. Logiken bör därför följa samma mönster som tidigare.

Relationer

Att gå emot varandra i abortfrågan förmodar jag tar död på de flesta relationer. Det är tyvärr oundvikligt och vi lever med problemet redan idag. Vore det lösbart så borde vi redan ha löst det. En form juridisk abort skulle säkert ge precis samma konsekvenser.

Tittar vi på barnen så är det många som lidit av frånvaron av en förälder, ofta en pappa. De frågar sig varför pappan inte vill ha med dem att göra, eller varför de visat så lite intresse för dem. Det är ett gigantiskt problem som leder till mycket lidande. Det ska man inte vara blind för. Men även detta problem har vi redan. Skillnaden är mest om det rullat in underhåll eller inte; eller möjligen om någon försökt undanhålla sig underhållsansvaret eller inte.

Jag skrev att ”juridisk abort” är ett osmakligt begrepp. Här finner ni orsaken, det kan knappast vara lättare att få höra att man är halvt aborterad. Vi behöver ett bättre begrepp, men med samma innebörd. Att man avsäger sig föräldraskapet helt och permanent.

Självklart måste regelverket följa kvinnans förutsättningar. De bör tex ha samma tidsintervall på sig mm. Samtidigt bör det finnas en buffertzon för de par som försöker lura varandra osv. (Tex att mannen oväntat lämnar in en begäran sista dagen och överrumplar kvinnan, eller att kvinnan döljer sin graviditet tills det är för sent för mannen att agera.) Men det är teknikaliteter som lätt kan lösas om man är ense i de stora frågorna.

Vad säger ni? Och framför allt, finns det helt andra komplikationer som inte förutsetts ännu? Det är tillsammans man utvecklar idéer.

Teo


Kommentarer

Abort – Fysiskt & juridiskt — 78 kommentarer

  1. Att pappan avsäger sig faderskapet (gör en juridisk abort) är inte konstigare än att en ensamstående kvinna låter sig bli inseminerad eller har ett one-night-stand utan att veta vem mannen är. Barnet växer upp utan pappa helt enkelt och vid lämplig ålder kan man berätta hur det verkligen ligger till.

    SvaraSvara
  2. “[…] Självklart måste regelverket följa kvinnans förutsättningar. De bör tex ha samma tidsintervall på sig mm. Samtidigt bör det finnas en buffertzon för de par som försöker lura varandra osv. (Tex att mannen oväntat lämnar in en begäran sista dagen och överrumplar kvinnan, eller att kvinnan döljer sin graviditet tills det är för sent för mannen att agera.) […]”

    Ett utmärkt och mycket viktigt debattinlägg men som även borde innehålla frågor som:
    Krav på obligatorisk DNA-test därför att det borde vara en självklar rättighet för männen att få faderskapet fastställt. Så det “tidsintervall” du nämner här för att kunna få en “juridisk abort” bör förlängas till dess resultatet av en obligatorisk DNA-test är genomförd.

    SvaraSvara
  3. Min bästa vän drabbades av det här via en ONS där hon påstod sig äta p-piller. Han har fått betala underhåll i 18 år.

    Så jag tycker det är fullt relevant frågeställning. Problematiskt dock.
    Att vissa kvinnor säger att de ska ha rätt till sina kroppar i den här frågan, låter lite fel måste jag säga.

    SvaraSvara
  4. Jag är för abort, men det är en i HÖGSTA grad svår fråga. För mig kokar frågan ner till när ett foster blir en människa. Jag anser inte att man ska få döda människor och om fostret är en människa så ska man alltså inte få döda det. Problemet är att sätta gränsen. Att döda ett redan fött barn är solklart att döda en människa, att ta ett dagen-efter-piller är solklart att inte döda en människa. Men var däremellan uppstår människoblivandet?
    Jag har funderat länge utan att komma på ett svar och har, motvilligt, stannat vid att det måste dras en någorlunda godtycklig gräns. T.ex. den nuvarande för fri abort.

    Jag vill dock påpeka att de argument som används i debatten inte håller i vart fall inte om man inte löser huvudfrågan om människoblivandet.

    1. Rätt att bestämma över sin kropp: Man har inte rätt att bestämma över sin kropp när detta påverkar andra människor. Kvinnor har dessutom inte ens den rätten eftersom de är förbjudna att omskära sig (vilket jag tycker är fel). Så det argumentet förutsätter att fostret inte är en människa.

    2. Foster som aborteras har samma intelligens som [något djur]: Man får inte döda människor för att de har låg intelligens, inte ens om den är varaktigt nedsatt.

    3. Utan abort skulle det födas en massa oönskade barn: Man får inte döda oönskade barn när de är födda, om de är oönskade människobarn innan födseln så ska samma sak gälla dem.

    4. Abort efter våldtäkt har en särställning och bör vara friare: Att en person gjort fel ger inte rätt att döda en annan person, helt oavsett hur dåligt man mår på grund av dennes liv.

    5. Abort på grund av fel kön på barnet ska inte tillåtas (enligt en debatt som uppstod efter att en kvinna avslutat flera graviditeter efter könskontroll): Varför i hela friden inte då? Om man inte dödar någon och får bestämma själv osv så spelar väl inte skälet någon roll?

    6. De flesta som gör abort gör bara en enda (enligt en debattartikel i aftonbladet som svar på SD:s abortförslag): Jaha? De flesta mördare mördar bara en enda person. Antingen är del fel eller så är det inte fel.

    SvaraSvara
  5. Angående frågan om juridisk abort så borde väl även mamman ha den möjligheten. Alltså om pappan vill ha barnet men inte mamman så kan mamman göra en juridisk abort och när barnet är fött så är pappan ensam förälder.

    SvaraSvara
  6. @Pinjata:
    En annan mer ekonomisk aspekt. Jag tycker att kvinnor som på eget (egoistiskt) initiativ väljer att skaffa barn också skall vara skyldiga att betala underhåll för de anskaffade barnen och till 100% själva stå för alla kostnaderna som kan uppkomma i samband med insemineringar och aktiv hjälp. Det kan helt enkelt inte vara en kvinnlig rättighet att får barn och skyffla över det ekonomiska ansvaret på samhället. Som världen ser ut med överbefolkningen så borde man kanske till och med begränsa antalet barnbidrag och föräldrapenning till max 2 barn per familj.

    SvaraSvara
  7. “Abort är som alltid en infekterad fråga.”

    Nej. Upp till 20 veckor för alla kvinnor, gratis, några veckors terapi för yngre kvinnor eller kvinnor med diagnos för att undvika starka depressioner.

    Klart.

    SvaraSvara
  8. @MJ:

    “Angående frågan om juridisk abort så borde väl även mamman ha den möjligheten.”

    JA: För det kan ju hända att den blivande mamman av moraliska skäl inte vill döda något och då är detta ett vettigt alternativ. Nu är det ju tyvärr så att om man skulle få till stånd en lag som möjliggör “juridisk abort” så kommer även denna lag att ge utrymme för att missbrukas på dom mest fantasifulla vis så kanske, kanske skulle man även begränsa antalet juridisk aborter som en person kan få beviljat.

    SvaraSvara
  9. Det kan nämnas i sammanhanget att USA (åtminstone vissa delstater) har två typer av lag som (jag tror) vi saknar här:

    Safe Haven eller “moseslagen”, som låter föräldrarna (i praktiken mamman) lämna ifrån sig ett friskt barn efter födseln till staten.

    Legal Parental Surrender, som kommer i olika former, men bland annat inkluderar möjligheten för en biologisk förälder att avsäga sig föräldraskapet till den andra föräldern (exempel (1)).

    I Sverige kan en man i vissa fall tillåtas överlåta faderskapet på en annan man (lagtext, 1 kap, 1 §), men jag ser inte att mannen kan avsäga sig faderskapet utan att någon annan man är villig att ta över, och under inga omständigheter utan att mamman godkänner det.

    SvaraSvara
  10. @Axel Edgren: Som vanligt lever du i din svart-vita värld, men ser inte bjälken i ditt eget öga. Ditt förslag på 20 v skiljer sig från Sveriges gräns på 18 v och Danmarks på 12 v. Så redan där har vi en diskussion. Varför är din gräns bättre? Sen har vi gränsen för den tillståndspliktiga aborten, som du inte berör alls. När den medicinska förmågan att rädda prematurbarn överlappar abortgränsen har vi etiska problem att diskutera. Ytterligare har vi orsaker till abort. Med allt bättre fosterdiagnostik och tidig könsbestämning har man möjlighet att ta bort oönskade barn. I Sverige föds nästan ingen med kromosomförändringar, trots att kvinnor blir mammor allt senare. På vilket sätt är vår selektion mot Downs Syndrom bättre än de som aborterar flickor? Eller pojkar?
    Och även om det är så enkelt som du tycker, hennes kropp-hennes val, hur emotsätter det förslaget att pappan kan frånsäga sig faderskapet? Mammans rätt att behålla barnet mot hans vilja kan vi vara överens om, men val är inte nödvändigtvis konsekvensfria. Väljer hon ensidigt att behålla barnet får hon väl också betala kalaset själv?
    Som vanligt är din analys och problemformulering grundare än Låga kusten.

    SvaraSvara
  11. @barfota:

    Hmm… tänkvärt. Jag tror inte på ett förlängt intervall som så, kvinnan ska kunna vara säker på vad hon får. Men om man skulle införa en obligatorisk DNA-test så skulle man kunna ha en reservationsrätt om provet är negativt.

    Men man är orolig för att sådana möjligheter skulle trassla till det, väldigt många har inte de fäder de tror. (Orsaken till att man inte kan driva en positiv faderskapstalan.)

    @Pinjata:
    Det är en stor skillnad på att inte veta vem fadern är, jämfört med att veta att man är negligerad/oönskad. Men som sagt, vi har redan problemet och denna förändring gör ingen skillnad.

    @MJ:
    Att ge mamman rätt till juridisk abort? Har inte ens tänkt tanken. Men spontant låter ditt argument rimligt. Det skulle i praktiken bli en form av surrogatmödraskap.

    Teo

    SvaraSvara
  12. “Danmarks på 12 v.”

    Danmark mer misogynt än Sverige? Förvånad man blir.

    “Och även om det är så enkelt som du tycker, hennes kropp-hennes val, hur emotsätter det förslaget att pappan kan frånsäga sig faderskapet?”

    Då får vi helt enkelt börja med kontrakt innan samlag, eftersom annars kan en man säga “Hon sade hon körde med P-piller och nu så måste jag betala underhåll hjälp hjälp”. Och kondomer kan brista etc.

    Och innan någon kommer med “Men om de kom överens om att ha barn och kvinnan sedan vill abortera trots att stackars mannen inte vill” – jag respekterar inte behovet att föra sina gener vidare. Det är inte dina gener som gör ett barn till ditt, det är din kärlek. Om någon betalade mig för att bli steril så skulle jag sätta pengarna på banken så jag kunde bättre ta hand om mina framtida adoptivbarn.

    SvaraSvara
  13. Annars är det intressant när en kvinna vill ha barn så säger hon att hon är med barn jag har aldrig hört en kvinna som vill ha barn säga att hon är med foster.
    Men när man inte vill ha barn så är det endast ett foster och ingenting mer.

    SvaraSvara
  14. @barfota:

    Den ekonomiska aspekten är mer komplicerad. Barn är en kostnad, både för familj och samhälle. O andra sidan är det ett utlägg vi gör nu för att få vuxna skattebetalare senare. Snart har man fått tillbaka utlägget med rejäl ränta. Rent samhällsekonomiskt är barn en bra investering.

    Men du har rätt i att det inte är någon rättighet att få barn, och att det ibland ligger en god portion egoism/självcentrism bakom.

    Dock är jag tveksam till argumentet om överbefolkning. Den överbefolkningen är liksom inte här, där den behöver vara för att spela någon roll i sammanhanget.

    Teo

    SvaraSvara
  15. @Axel Edgren:

    Axel Edgren har som vanligt helt rätt. Lyssna på hen och lär.

    Som Axel säger så är abortfrågan helt klart inte alls infekterad, eftersom Axel Edgren har känt efter och kommit fram till att kvinnor ska ha rätt att välja att göra abort till v 20, gratis. Den som tycker att det borde vara t.ex. upp till vecka 17, 18, 19 eller 21 är misogyn. Så är det bara.

    Och självklart ska inte män ha rätt att välja ifall de ska bli föräldrar eller inte. Det är kvinnor som ska ha rätt att välja. Män ska enbart ha skyldigheten att rätta sig efter kvinnors val. Annars skulle det vara nödvändigt att skriva kontrakt innan samlag, för det har både jag och Axel känt att så är det. En samtyckeslag är f ö bra, så länge den lagen också bygger på att kvinnans ord är det som gäller.

    Så. Axel Edgren och Jämställdhetsfeministern har talat och därmed finns det inte utrymme för diskussion i frågan. Så vaddå “infekterad fråga”?!

    SvaraSvara
  16. @Axel Edgren: “”Danmarks på 12 v.”

    Danmark mer misogynt än Sverige? Förvånad man blir.”

    Aha så antal veckor för fri abort beskriver graden av misogyni? Så varför inte en gräns på 40 v? Din egen begränsning på 20 v är med din egen definition “misogyn”, om än mindre än 12 eller 18 v.

    Ovanligt mycket otur i tänkandet idag?

    SvaraSvara
  17. @Axel Edgren:

    Men varför skulle man behöva ge skäl för en juridisk abort? En juridisk abort borde väl precis som en fysisk abort innebära att föräldern i fråga bara begär det utan att behöva ange några skäl.
    Juridisk abort skulle bara behöva skilja sig angående tidsaspekten. Alltså om vi säger att den fysiska abortgränsen går vid vecka 16 så måste en juridisk abort ske innan vecka 15 om man får kännedom om graviditeten innan dess. Får man kännedom senare borde man ha mycket kort tidsfrist, t.ex. en vecka. Då kan det ju uppstå bevisproblem angående när man fick kännedom, men några skäl för varför man vill ha abort borde inte krävas.

    SvaraSvara
  18. @barfota:

    Varför skulle man begränsa antalet? Det förutsätter ju som sagt att det är något fel som begås och om man nu anser att abort (fysisk eller juridisk) inte är fel så blir det ju inte mer fel av att man gör det flera gånger.
    Missbruk bör ju förhindras genom att regelverket utformas så att missbruk inte blir möjligt. Att missbruka aborträtten en gång borde ju inte heller vara tillåtet.

    SvaraSvara
  19. @Axel Edgren:

    ”Danmarks på 12 v.”

    Danmark mer misogynt än Sverige? Förvånad man blir.

    Talande hur din reflexmässiga reaktion är att allt som kan tolkas till kvinnors nackdel per automatik är en form av kvinnohat. Intrycket stärks av att du argumenterar emot mäns rättigheter inte med fakta utan med känslomässiga argument och nedsättande omskrivningar.

    Det är lustigt hur vanligt förekommande denna form av “white knighting” är i ett förmodat patriarkalt och kvinnoförtryckande samhälle.

    Det som styr valet av tidsgräns är inte – hur obegripligt det än kan verka – kvinnans egenintresse, utan olika medicinska realiteter, som t.ex.:

    – Fostrets chans att överleva utanför livmodern. Ofta definierar man livskraften som 50% chans att överleva vid för tidig födsel. Hur man skall bestämma detta är förstås inte helt enkelt, eftersom förutsättningarna varierar från land till land, och även från sjukhus till sjukhus. Grovt kan man säga att gränsen idag går vid vecka 24, men det kan diskuteras hur rimligt det är att försöka rädda livet på barn födda i vecka 23 eller t.o.m. 22. ‘Rekordet’ än så länge verkar vara 21 veckor och 5 dagar.

    – När det går att könsbestämma fostret. Här tycks gränsen i praktiken vara 12 veckor med ultraljud, och detta verkar vara grunden för Danmarks lagstiftning: man vill stävja aborter baserat på att fostrets kön inte var det mamman önskade. En diskussion uppstod kring att danska kvinnor åkte till Sverige för att abortera foster baserad på kön.

    Här rör naturligtvis diskussionen huvudsakligen det hemska i att abortera flickfoster baserat på deras kön, men intressant nog verkar man inte så nyfiken på om det verkligen är detta som dominerar. Sanningen är nog (och som vanligt är det lättare att hitta underlag från USA än från Sverige) att endast en liten andel av alla aborter kan vara könsrelaterade. Denna källa kommer fram till att högst 5% av alla aborter i USA ens potentiellt kan ha med könet att göra, eftersom majoriteten av aborter sker innan fostrets kön kan bestämmas. Man kommer också fram till att det är osannolikt att det är främst flickfoster som aborteras baserat på kön, eftersom andelen pojkar till flickor som föds har minskat lite men signifikant. För en tydligare bild kan man ta hänsyn till adoptionsstatistik:

    – När specifikt kön efterfrågas är det i 70-90% av fallen en flicka
    – Andel pojkar bland barn som givits upp för adoption: 52%
    – Andel pojkar bland amerikanska barn som adopteras: 36%

    När föräldrar i västvärlden får välja kön verkar det alltså som om de föredrar flickor. Misogynt?

    SvaraSvara
  20. Det enda argument emot detta är att män borde förstå, ha inte sex, finns alltid en risk bla bla bla. Om man skulle föra samma argument som det på ‘våldtäkter’, drick inte alkohol, gå inte hem med något, ha inte sexiga kläder på dig, ha inte sex.

    SvaraSvara
  21. @Teodor:

    “Barn är en kostnad, både för familj och samhälle. O andra sidan är det ett utlägg vi gör nu för att få vuxna skattebetalare senare. Snart har man fått tillbaka utlägget med rejäl ränta. Rent samhällsekonomiskt är barn en bra investering.”

    Ja barnen är en stor tillgång om men bara om man kan få dem sysselsatta med någonting produktivt utanför den offentliga förvaltningen som visserligen behövs men snarare kostar pengar än genererar några. Sedan finner jag det ytterst märkligt att man å ena sidan belönar barnafödandet med barnbidrag, föräldrapenning etc. samtidigt som man bestraffar t.ex. en frånskild pappa som bidragit med den här “goda samhällsekonomiska investeringen” till 18 år eller ännu längre tids förödande ekonomiska bestraffning (underhåll) som så totalt slagit undan fötterna på många fäder säkerligen i många fall också drabbat lusten eller förmågan att kunna ha en fortsatt kontakt med barnen. Jag får inte ihop det med att en samhällsgärning skall bestraffas helt enkelt.

    “Dock är jag tveksam till argumentet om överbefolkning. Den överbefolkningen är liksom inte här, där den behöver vara för att spela någon roll i sammanhanget.”

    Den är väl visst här. Sverige tillhör väl ett av de länder som överkonsumerar och tär på de globala tillgångarna och Sverige har i nuläget inte ens råd med vettig skola, sjukvård, pensioner eller äldreomsorg. Men det är en helt annan fråga.

    SvaraSvara
  22. @Ulf T:
    Det är underligt det där argumentet om att förhindra aborter baserat på kön. Om det inte är fel att döda ett foster helt utan skäl eller kanske av det skälet att man bara känner för det, varför skulle det bli fel att göra det av just anledningen att fostret har “fel” kön?

    SvaraSvara
  23. Samma möjlighet för modern att göra ”juridisk abort”? Ja, vilka juridiska/moraliska/praktiska hinder skulle omöjliggöra det?
    Men, med risk att jag tänker lite utanför boxen nu, det förutsätter ju först en lagändring så att båda föräldrar erhåller vårdnaden när ett barn föds. För så är det ju inte idag om föräldrarna inte är gifta.

    SvaraSvara
  24. @MJ:

    “Missbruk bör ju förhindras genom att regelverket utformas så att missbruk inte blir möjligt. Att missbruka aborträtten en gång borde ju inte heller vara tillåtet.”

    Du har rätt men tittar man på dagens regelverk så är det ju inte utformat så, det var därför jag menade på att en begränsning kunde vara på sin plats. Med det skall ärligt medges att jag inte tänkt igenom tanken, bara hasplade den ur mig i all hast.

    SvaraSvara
  25. “och detta verkar vara grunden för Danmarks lagstiftning: man vill stävja aborter baserat på att fostrets kön inte var det mamman önskade”

    För det händer ju jätteofta. Intressant hur danskar kan vara så liberala med vissa saker men att välja kön på sitt barn DET GÅR MINSANN INTE. Men men mainstreamar man rasistmyter om andra kulturer tror man väl vissa slänger sina flickebarn i soptunnan tillslut.

    SvaraSvara
  26. @barfota:
    Det finns ju inget regelverk för juridisk abort idag, bara adoption men det är inte samma sak.
    Regelverket kring föräldraskap, vårdnad och abort är anpassat för att mammor ska ha fördelar. Det är t.ex. inte missbruk när en gravid kvinna gifter sig med en annan än pappan och den nye mannen blir legal förälder till barnet, det är helt i enlighet med lagstiftarens intentioner.

    SvaraSvara
  27. Svenska kvinnor gør øverlægset flest aborter i hela Europa.
    Ca 2-300 % fler aborter i svergie jmfrt med EU i øvrigt..
    Svenska kvinnor anvænder den politiska retten till att gøra aborter som ..preventivmedel.
    Vidrigt.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  28. @Pinjata: 80 % av alla mænn som sitter fengslade har o ær uppfostrade en… ensammståeende mor.
    Detta fenomen (?) kan ses på værldsbasis.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  29. @MJ:

    Det är underligt det där argumentet om att förhindra aborter baserat på kön. Om det inte är fel att döda ett foster helt utan skäl eller kanske av det skälet att man bara känner för det, varför skulle det bli fel att göra det av just anledningen att fostret har ”fel” kön?

    Jo, det är lite underligt, men är väl lite besläktat med oron för abort och andra åtgärder som en form av ‘genetic engineering’. En annan misstanke är att det anses hemskt så länge man har uppfattningen att det är just flickfoster som aborteras på grund av kön.

    Notera att jag inte försvarar Danmarks resonemang. Jag försöker bara utreda vilka resonemang som använts, och huruvida de är grundade i verkligheten.

    @Axel Edgren:

    För det händer ju jätteofta. Intressant hur danskar kan vara så liberala med vissa saker men att välja kön på sitt barn DET GÅR MINSANN INTE.

    Som vanligt skjuter du från höften med känsloargument utifrån att det är dina värderingar som alla borde rätta sig efter.

    SvaraSvara
  30. @MJ:

    Angående frågan om juridisk abort så borde väl även mamman ha den möjligheten. Alltså om pappan vill ha barnet men inte mamman så kan mamman göra en juridisk abort och när barnet är fött så är pappan ensam förälder.

    Absolut. Men det finns ju redan. Det är en sak man missar i debatten är att abort inte är enda möjligheten för en kvinna som inte önskar bli förälder. Adoption är en möjlighet som det blundas för. Att den biologiska pappan då har “första tjing” på barnet bör vara regel, tycker jag.

    SvaraSvara
  31. @PNy: Problematiken du kort beskriver er inte helt ovanlig.
    Kvinnan vill ha ett barn , men vill eg samtidigt inte ingå i en kærleks /vænnskaps / førælder relation, utan uppfostra barnet sjælv.
    Då som ensammståeende mamma.
    .
    Inte sællan Sol o Vårar kvinnan mannen , till att befrukta henne med en uttalad ambition om en utvecklad vænnskapsrelation alt æktenskap som skall ingås eller har ingåtts.
    .
    Problematiken førstærks nær kvinnan fått sitt barn… men… egentligen vill inte vara kvar i en relation med mannen.
    .
    Mannen har ingen ingen insikt i att “relationen” / “æktenskapet” var ett i grunden ett ..falsarium.
    Konflikten i relationen kommer som ett brev på posten.
    .
    Ofta anvænder sig kvinnan av dvs knep som ex att baktala , polisanmæla problematisera relationen infør sina systrar på den sociala myndigheten.
    .
    Och får før eller senare barnet och læmnar en førvirrad / aggresiv mann bakom sig.

    Som du sannolikt førstår har denna mann træffat och umgåtts med en sociopatisk kvinna.
    .
    Per Hagman
    .

    SvaraSvara
  32. @barfota:

    “Ja barnen är en stor tillgång om men bara om man kan få dem sysselsatta med någonting produktivt utanför den offentliga förvaltningen som visserligen behövs men snarare kostar pengar än genererar några.”

    Ja…? Men det gäller liksom överallt, i alla tider som innefattar en sådan förvaltning. Det är i produktion som värde skapas.

    “Sedan finner jag det ytterst märkligt att man å ena sidan belönar barnafödandet med barnbidrag, föräldrapenning etc. samtidigt som man bestraffar t.ex. en frånskild pappa som bidragit med den här ‘goda samhällsekonomiska investeringen’ till 18 år[…]”

    Födda barn har lite olika betydelse för sina familjer, respektive för samhället generellt. Och du pekar helt korrekt på en spricka mellan dem. Med en rätt till juridisk abort så kan vi minska denna spricka. Men rent generellt är det alltid föräldrarna som bär den stora direkta kostnaden, och dit räknas även ovilliga sådana. Samhället får ta stöten i form av bidrag, vab-dagar, föräldraledighet, skolkostnader mm.

    Teo

    SvaraSvara
  33. @Per Hagman:

    @PNy: Problematiken du kort beskriver er inte helt ovanlig.

    Om du kan hitta källor som indikerar hur vanligt eller ovanligt det är, så posta gärna dem.

    SvaraSvara
  34. Jag hoppas på bra alt till P-piller för män, jag trior det skulle vara väldigt bra för jämställdheten kring denna fråga!

    Jag har en polare som fått barn bakom hans rygg med en tjej han hade en kort grej med. Han känner sig grundlurad och hatar henne idag. Han är svart och hon ville ha ett mulatbarn så hon charmade in honom och lyckades bli gravid. Till honom försäkrade hon att hon tog P-piller men gemensamma vänner har förklarat hur hon velat ha ett mulatbarn osv. Sen tror jag det är vanligt med oplanerade barn som grund till familjebilder som egentligen inte var önskat. De flesta ångrar såklart inte ett fött barn men jag har en övertygelse om stt man kommer se en skillnad i barnafödande om ett bra manligt P-piller kommer!

    SvaraSvara
  35. @Teodor:

    “[…] Men rent generellt är det alltid föräldrarna som bär den stora direkta kostnaden, och dit räknas även ovilliga sådana. Samhället får ta stöten i form av bidrag, vab-dagar, föräldraledighet, skolkostnader mm. […]”

    Ja, samhället och männen får ta smällarna men INTE de kvinnor som av rent egoistiska skäl väljer att “skaffa barn” på ett eller annat vis och som av någon anledning inte vill ha en relation med någon man. Som @Per Hagman: skriver här:

    “80 % av alla mænn som sitter fengslade har o ær uppfostrade en… ensammståeende mor.
    Detta fenomen (?) kan ses på værldsbasis”

    Varför skall dessa kvinnor slippa betala underhåll?

    SvaraSvara
  36. @barfota:

    Va? Jag förstår inte vad du menar. Föräldrar som bor med barnen betalar aldrig underhåll. Och det är väll helt rimligt… eller vad menar du?

    Teo

    SvaraSvara
  37. Det kan vara lärorikt att bläddra igenom Socialstyrelsens officiella abortstatistik

    Bland annat kan man se att endast en liten andel av aborterna sker efter 9:e veckan (25% i vecka 6; 23% vecka 7). Endast ca 1% sker efter 18+ veckor och 6.6% efter 12+ veckor. Tittar man också på mammans ålder, ser man t.ex. att aborter är vanligast i åldersspannet 20-24 år, men sett i andel av kända graviditeter, slutar 77% av graviditeterna i abort när mamman är 19 år eller yngre, men ‘bara’ 14% i spannet 30-34 år. För 15-åringar slutar 94.8% av graviditeterna i abort.

    Totalt slutar ca 25% av alla kända graviditeter i abort. Mer på Gotland som leder abortstatistiken. Siffran är relativt konstant över tid, dvs abortfrekvensen tenderar att följa födselfrekvensen.

    Tittar man på andelen aborter som är upprepade aborter, så är den totala siffran 41.4%. 2.1% av kvinnorna har tidigare gjort 4 eller fler aborter. 19.8% har redan fött 2 barn.

    Orsaken till abort följs inte upp. Dock krävs motivering för abort efter 18 veckor, så där har man information. Ca 85% av ansökningarna beviljas, därav praktiskt taget alla där fosterskada eller medicinska skäl åberopas.

    SvaraSvara
  38. Hej

    Jag säger inte att det här är ett generellt bevis av något slag.
    När jag hade sex med med tjej så använde vi kondom de första gångerna men sen slutade vi med det. Jag vet varför jag inte tog på en kondom och jag tror att hon avböjde det av samma skäl. Vi var så pass kåta att vi struntade i kondomen. Jag kom inuti i henne och när jag trodde hon skulle gå ut för att duscha och jag samtidigt kravlade mig ur sängen så gjorde hon en för mig iögonfallande grej. Hon tittade på mig med ett uttryck som att ” Det här behåller jag” och så drog hon på sig trosorna snabbt ungefär som om hon försökte skydda en godisskål. Min tanke var där och då att hon reagerade med någon reptil-del. Hon ville beskydda sin “befruktelse” så att säga och känslan jag fick var att jag i några sekunder blev hennes potentiella fiende. En mycket märklig reaktion om man inte varit med om det tidigare, kanske inte så märklig ur ett evoultionspsykologiskt perspektiv? Detta är helt sant och jag undrar om det går att anlägga ett sådant perspektiv på det? Hade det lett till graviditet i något av fallen så hade jag tagit mitt ansvar faktiskt. Inget snack om den saken. Är det vanligt att folk skippar kondomen av ren kåthet? Nu var det här en kvinna jag hade kunnat tänka mig att behålla just då, men tänk om killar gör samma sak under ons. Att “tänka sig för” i en sådan situation tror jag är svårt för en del, både tjejer och killar. Jag till och med tänkte det under sex “shit det här är fan inte bra”, men ändå nobbade vi kondomen.

    SvaraSvara
  39. Pingback: Abort – Fysiskt & juridiskt - UmeNytt.se - Nyheter Sverige

  40. @Ulf T:

    Orsak till abort finns för all del dokumenterad i olika studier. Följande är ett utdrag ur en ‘informell metastudie’*:

    Det framkom att kvinnorna av olika orsaker ej hade möjlighet att behålla sitt barn och därför valde att göra abort. Den vanligaste orsaken var den ekonomiska situation de befann sig i, som ej gjorde det möjligt för dem att ge barnet en trygg uppväxt (20-30). Exempel som framkom i en artikel var en rädsla för att behöva ta emot bidrag och att ej ha råd med dagis (21). En del uppgav att de ej hade ett lämpligt boende och/eller var arbetslösa (24,27) några få var även rädda att förlora jobbet om de behöll barnet (21,31). Partnern spelade en stor roll i beslutsfattandet. Beslutet om abort grundade många kvinnor på om partnern reagerade negativt på graviditeten (23,25) och om han hade en oförmåga att ge henne stöd (20), några kvinnor kände sig pressade av partnern att göra abort (22,27). Många kvinnor upplevde att förhållandet redan var problematiskt (25-28) och för en del fanns partnern ej längre med i bilden (27,32). En del kvinnor upplevde att förhållandet ej skulle hålla om de behöll barnet (31,33). I en studie angav samtliga kvinnor bestämt att de ej ville bli ensamstående mammor (28), majoriteten ville ha ett stabilt och kärleksfullt förhållande innan de skaffade barn (24,31,33). En vanligt förekommande orsak var synen på att barnet har rätt till kärleksfulla föräldrar och att det ska vara önskat (24,27,31,32). Många kvinnor ville studera färdigt innan de skaffade barn (20,23,24,27,31- 33) de kände sig för unga (20,24,28) och ej mogna att bli mammor (22,25,27,28,33). Ett behov av att ta hand om sig själv först var även en orsak till abort (24). Dessa unga kvinnor utan barn uttryckte ofta ett behov av att behålla kontrollen över sina liv (21,28,30). Några kvinnor kände sig tvingade av sin mamma att göra abort (27,29). En kvinna uppgav att hon kände sig för gammal för att skaffa barn (33) och någon hade nyligen fött barn (27). Kvinnor med barn fokuserade mer på att behålla kontrollen över sin nuvarande familj, de ville ej har fler barn (21,25,33) utan lägga sina resurser på de barn de redan hade (21,30,32). Vissa kvinnor angav brist på personliga resurser (26,27), att de hade en oförmåga att stödja och ta hand om ett barn (23) eller egna psykiska problem som en orsak till abort (27).

    * Med informell metastudie menar jag att man använt tidigare studier som input, men gjort ett relativt slarvigt och till synes subjektivt urval baserat på val av sökord och läsning av abstracts.

    Många av ovanstående argument borde kunna vara lika giltiga för män i samband med ‘juridisk abort’. Det är inte så lätt, baserat på det jag läst, att utröna vad mannen tyckt i samband med aborterna, eftersom man bara intervjuar kvinnorna. Någon studie kring män som ‘tvingats’ in i faderskap har jag ännu inte hittat. Inte heller någon studie som försöker kvantifiera hur ofta kvinnan gör abort mot mannens vilja.

    Det är nog hur som helst inte så väldigt vanligt, men min gissning är att man inte bara skall titta på t.ex. gruppen “partner aware but unsupportive”, eftersom jag tror att många män väljer att stödja kvinnan även om de helst skulle ha behållt barnet. Det man brukar föredra att söka få fram är när mannen ‘pressat’ kvinnan att göra abort. Då och då dyker det upp att mannen inte ville att kvinnan skulle göra abort, men återigen har man inte försökt få mannens syn på det hela, utan nöjer sig med kvinnans beskrivning.

    SvaraSvara
  41. @Ulf T: har inga som Du efterfrågar ..kællor.. i detta avs.
    Bara min egna iaktagelser o erfarenhet av att ha delvis ha arbetat inom “omsorgskulturen” under flera år.
    Problematiken / førekomsten kan ..kanske.. bedømas genom att se på de relationer / æktenskap som snabbt uppløses inom 6 månader ..till ett år efter det barnet har blivit fødd.

    OT: några sisådær.. anfør ej dessa som hjælphypoteser…stødargument.
    .
    —I Tromsø treffade jag en kvinna som fick 4 barn med 4 olika kulører.
    Det var ett av hennes livsmål.Kul grej.
    — i østerund træffade jag en ( synnerligen ståtlig ) 30 årig kvinnlig øst tysk ( ras ? ) biolog vilken skaffat sig 2 barn… med en 20 år ældre gubbe.
    Varfør…jo hon var ute efter en perfekt rundskallad ..arier.
    Vilka som oftast anses ( rasbiologiskt ) kan finnas i dessa trakter.
    Æktenskap…nop.. hon ville bara få hans ( ariska )gener o barn.
    Han ville få tillgång till hennes mumsiga kropp.
    Relation ? jovars en sk konvesansrelation.
    .
    Färsta exempel…sjælvklart men en idikator på først av mig ovan anførda..
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  42. @MJ: under den førutsettningen att mannen nr 1 invaggats i en væn / kærleks /æktenskaps -relation av /med akt kvinna så er det ju ett uppenbart bedrægligt falskt beteende av kvinnan , att kvinnan derefter utvecklar en relation med man nr 2 vilken ..redan.. var planerad , ner graviditeten er på plats.
    Man nr 1 får då stå med underhållskostnader før barnet under 18 – 20 år.
    Och en lång næsa… grundlurad.
    Hur bevisa troløshet o svek ?
    Just sett denna situation før några år sedan.
    Man nr 1 ( redan gift )var eg inte ute efter annat æn en sexuell relation.
    Men blev grundlurad då denne ( ståtliga ) man blev bara uttnytjad som inseminator. ( Mannen var ju båda inbilsk , fåfæng , sugen på hæmningsløs sex och fick 18 års betalningsansvar efter 20 spænnande sængvalser. LOL.
    .
    Politisk kultur lagstiftnings / intressen mmm.. tja ja jo …finns mycke folkmoral i dessa relationer.
    Lag o Moral ær som du sikkert førstår … 2 olika saker.
    .
    Per Hagman
    .

    SvaraSvara
  43. @Ulf T:

    Här en metastudie som tar med männens upplevelser i samband med abort.

    Kvinnors och mäns upplevelser av abort (Schönborg & Engman 2008)

    (Min fetstil)

    Fler än hälften av männen som deltog hade klargjort för sin partner att han vill göra abort om en oönskad graviditet skulle uppstå. Trots kluvna känslor inför aborten ansåg männen att aborten var en acceptabel åtgärd för att avsluta graviditeten. De som inte hade en bestämd åsikt överlämnade beslutet till kvinnan och några få hade inte bestämt sig för hur han skulle ställa sig i frågan (Kero, Lalos, Högberg & Jacobsson, 1999). Kero och Lalos (2004) kvalitativa studieresultatet (K) visar att nästan alla 26 män som deltog var glada över att kvinnorna tagit beslutet om abort, dock upplevde 14 av de 26 männen både positiva som negativa känslor inför aborten. Vid uppföljning av dessa män ansåg fortfarande de flesta att man var nöjda med beslutet, man uttryckte lättnadskänslor. […] Maktlöshet i relation till beslutsprocessen var något männen betonade. En känsla av maktlöshet var antingen relaterat till att de inte hade något val, det var den enda utvägen, eller så var det relaterat till den underordnade positionen som männen upplevde att de hade i relationen till kvinnan i abortsituationen.

    SvaraSvara
  44. @Axel Edgren: “Intressant hur danskar kan vara så liberala med vissa saker men att välja kön på sitt barn DET GÅR MINSANN INTE. Men men mainstreamar man rasistmyter om andra kulturer tror man väl vissa slänger sina flickebarn i soptunnan tillslut.”

    Aha, så de feminister som hävdar (just i förra veckan) att det saknas några hundra miljoner flickor i vissa länder är bara xenofober och rasister? Visserligen har de räknat fel eftersom globalt sett minskar den naturliga skillnaden med fler killar, men deras tal om hur flickor aborteras, inte får vård eller direkt dödas är alltså “rasistmyter”. Bra att vi fick klarhet i det! Kanske dags att ta den diskussionen internt?

    SvaraSvara
  45. @Per Hagman:
    “@Pinjata: 80 % av alla mænn som sitter fengslade har o ær uppfostrade en… ensammståeende mor.
    Detta fenomen (?) kan ses på værldsbasis.”

    I radioprogrammet Y-faktorn, som sändes nyss i P1, verkade tesen vara att det här med behovet av en “manlig förebild” nog är överdrivet och felaktigt. Jag tror det var rapparen Zacke, som till slut fick uttrycka att det nog fungerade bättre med en bra mormor, än en dålig pappa…

    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/297337?programid=2702

    Så bra då! Då bör det väl heller inte vara något problem med att införa juridisk eller finansiell abort? Om mannen inte betyder något i sig, som fader eller pappa eller “manlig förebild”, kan man väl låta hans plånbok få “vara ifred” också, kanske? Eller?

    (Programmet går i repris 22:05 ikväll, ser jag).

    SvaraSvara
  46. @Per Hagman:
    Då är det väl tydligare att skriva det också: “Jag tycker att det är vidrigt utan att veta varför”. När man bara konstaterar att något är på ett visst sätt (t.ex. vidrigt) så brukar det tolkas som att det finns några kriterier för vidrighet som detta något har uppfyllt.

    SvaraSvara
  47. Teodors förslag om en opt-out-lösning (juridisk abort) skulle kunna vara gångbart.

    MJ:s idé om att det skulle vara tillämpbart även för modern låter självklart, men jag kan ana vissa komplikationer. Tänk om modern blir gravid utan mannens samtycke, och sedan begär en juridisk abort. Han skulle då kunna bli ensam vårdnadshavare för ett barn han inte ville ha. Och vad händer om båda föräldrarna begär juridisk abort?

    Ett alternativ vore att ha en opt-in-lösning i stället. Det skulle innebära att en man inte kan bli ofrivilligt försörjningsskyldig för ett barn. Detta kan vid första åsynen likna det vanvettiga samtyckesförslaget när det gäller våldtäktsprevention, men det finns väsentliga skillnader.

    En man skulle alltså skriva under ett “kontrakt” där han accepterar ansvaret att avla barn med en namngiven kvinna. Det kan han göra när som helst: i början av relationen, under graviditeten eller (retroaktivt) efter förlossningen. Kontraktet bör förstås ha ett annulleringsförbehåll om DNA-test visar att han inte är biologisk far till barnet. Utan sådant kontrakt ingen underhållsskyldighet (inte ens om föräldrarna fortsätter att leva i en relation).

    SvaraSvara
  48. @John Nilsson: Tja …personligen tror jag inte det handlar om att bristen i mor -barn relationen er frånvaron av en far …primært…utan det er en dysfunktionell mor som har omsorgs uppfostrings ansvaret før barnet …derav ett negativt utfall.
    relationer bygger sællan på kønet i sig …. utan mer om vilka individer vi ær. Alltid bra om det finns två som kan ta ansvaret før omsorg etc.
    .
    En funktionell far i relationen , kan nog skapa bedre førutsettningar før att fostran etc skall fungera.
    Sannolikt læmnade .. han.. relationen på ett tidigt stadium ner han insåg att denna dysfunktionella kvinna skulle komma att bli en belastning istf en funktionell relation…med kærlek vænnskap trohet tillit etc.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  49. @MJ: jomennvisst…i bland kan det vara så uppenbart , att ex jag uppfattar . jag inte behøver ens førsøka motivera mitt / min tyckande / mening i vilket avs… handlingen… er vidrig.
    Før mig… ræcker det med att ex du anser det… inte… er vidrigt att anvænda aborten som en preventivmedelsmetod.
    Jag uppfattar din instellning / mening ær cyniskpragmatsikrationell.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  50. “Svenska kvinnor anvænder den politiska retten till att gøra aborter som ..preventivmedel.
    Vidrigt.”

    Nej, att moralisera över borttagning av foster är vidrigt. Vi är inga katoliker i Sverige – gilla läget eller stick.

    Däremot är det att slösa med skattepengar och sjukvårdstid.

    SvaraSvara
  51. @Axel Edgren:

    “Intressant hur danskar kan vara så liberala med vissa saker men att välja kön på sitt barn DET GÅR MINSANN INTE.”

    (AV har visserligen påpekat detta) Sådan tur att “liberala” kommunistdiktaturen Kina i så många år har låtit föräldrar välja kön på barnet då.

    “Men men mainstreamar man rasistmyter om andra kulturer tror man väl vissa slänger sina flickebarn i soptunnan tillslut.”

    Är det en rasistmyt om kinesisk kultur att det finns ett enormt underskott på kinesiska kvinnor? Det tror jag inte och framför allt är det kinas politik som man skyller på, inte kulturen.

    SvaraSvara
  52. @Tommy:

    Som du poängterar så finns det teknikaliteter att lösa. Om ingen av föräldrarna vill ha med barnet att göra skulle vi behöva en form av moseslag som Ulf T omnämnde. Vilket jag förmodar vore den sämsta tänkbara utgångpunkten för barnen. Och staten vill nog undvika en ny fosterhemsproblematik, den gamla blöder ännu.

    Dock är jag skeptisk till opt-in lösningen som du föreslår. Ser ut som att det då blir lätt att helt undgå ekonomisk ansvar även för de egna barn som man på alla andra sätt är pappa till. Och det var liksom inte meningen. Eller har jag missat nått?

    Teo

    SvaraSvara
  53. @Axel Edgren: “Nej, att moralisera över borttagning av foster är vidrigt. Vi är inga katoliker i Sverige – gilla läget eller stick.

    Däremot är det att slösa med skattepengar och sjukvårdstid.”

    Hahaha du kan inte hålla ditt eget bud till nästa mening. Att påstå att skattepengar ska eller inte ska gå till aborter (som preventivmedel) ÄR att moralisera. Dessutom sade du ovan att det skulle vara gratis. Om du bara trollar gör du det dåligt.

    SvaraSvara
  54. @Axel Edgren:

    Nej, att moralisera över borttagning av foster är vidrigt. Vi är inga katoliker i Sverige – gilla läget eller stick.

    Du har missat, käre Axel, att vi (än iaf) lever i ett land med åsikts och yttrandefrihet. Därvid får Per Hagman ha och uttrycka åsikter som du anser är moraliserande och vidriga. Han behöver inte alls “gilla läget eller sticka”.

    Jag uppskattar det, åsikts och yttrandefrihet alltså. Därför får även du ha din, i mitt tycke, vidriga kvinnosyn utan att jag tänker säga åt dig att sticka någonstans. Jag gillar inte dina åsikter, men jag uppskattar att du har rätt att uttrycka dem. Så även här på GD.

    Att be andra kommentatörer “gilla läget eller stick” är inte debatt. Det är inte okej på GD. Klart?

    SvaraSvara
  55. Viktigt! Den här artikeln från 2000 får mig uppriktigt att må illa.
    Det är hatiskt mansförakt på allra vidrigaste nivå.
    http://wwwc.aftonbladet.se/kultur/vadgorvinuda/pu.html

    Att jag nämner detta beror på att samma person, Petra Ulmanen, är upphovsman till den aktuella rapporten om vård av anhöriga.
    http://www.svt.se/nyheter/sverige/manga-offrar-lonen-for-att-varda-anhoriga
    Det kan vara värt att granska könsvinklingen i utredningen då den är skriven av en person som verkar ha förutfattade meningar om genusrollerna.

    SvaraSvara
  56. @Petter:

    Du kanske har hört talas om Vasalgel AKA RISUG-metoden? Fungerar som en vasektomi men är lättare att omvända, inga piller, bara en behandling som varar i tio år. Forskningen bekostas av crowdfunding och om de får ihop tillräckligt med pengar så kan det finnas på marknaden inom ett par år. Jag skänker regelbundet, kolla länken och överväg en donation om du tycker det verkar vettigt. Om du vill stödja forskningen på annat sätt än ekonomiskt så kan du gilla deras FB-sida och sprida ordet på så sätt.

    http://www.parsemusfoundation.org/donate/

    SvaraSvara
  57. @Alla

    Ha i minne att hela synen på abort är ett moraliskt ställningstagande. Det finns inga “naturliga gränser”, utan bara de vi själva bestämmer och ställer upp.

    Teo

    SvaraSvara
  58. @Teodor:
    Det finns ingen gammal fosterhemsproblematik, den tog aldrig slut.
    Men angående själva regleringen så är det väl samma problem som om båda föräldrarna är döda eller oförmögna.

    SvaraSvara
  59. @JD: Enig med dig…Ulmann ondgør sig øver att fler kvinnor æn mænn , som hon nu påstår , tar ett større ansvar før sina ældre skrøpliga førældrer.Som en konsekvens av detta sjælvpåtagna ansvar minskar kvinnornas livsløn en smula… iht mænn…påstår denne Ulmann.
    Ældre individer har i sitt æktenskap ..ingen skyldighet.. att utøva omsorg omvårdnad før varandra.
    Barnen har def ingen skyldighet , vad gæller omsorgen av sina førældrer.
    Ansvaret før omsorg / vård av ældre etc… ær kommunens.
    Nu faller det sig sækert naturligt att i stor utstræckning, før de flesta , att efter ett lång æktenskap , æven , stødja varandra i sina åldranden.
    En riktigt stor bortglømd grupp av anhørigvårdare ær de mænn som vårdar sina dementa / predementa kvinnor.
    Att barnen ( kvinnorna och mænnen ) rycker in o gør en insats før sina ældre ær sjælklart vælkommet , men som oftast inte på något som helst sætt avgørande før den omsorg den ældre har behov før.
    Denna barn / anhørigomsorg handlar mest om att fixa rækningar ( kontrollera blivande arv ) handla mat , vara ett stød …upprætthålla de sociala kontakterna… skapa lit trygghet før gamla farsan o morsan.
    .
    Kvinnors sjælvpåtagna ansvar i anhørigvården har ingen større betydelse før omvårdnaden av ældre och er dessutom ett sjælvpåtaget ansvar.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  60. @Axel Edgren: ??? Varfør ær det som du sæger … “Nej, att moralisera över borttagning av foster är vidrigt.”.
    .
    Ær det enligt din mening førbjudet att …moralisera???
    Vad i sammanhanget ær …vidrigt??
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  61. @Teodor: “Dock är jag skeptisk till opt-in lösningen som du föreslår. Ser ut som att det då blir lätt att helt undgå ekonomisk ansvar även för de egna barn som man på alla andra sätt är pappa till. Och det var liksom inte meningen. Eller har jag missat nått?”

    Det skulle i så fall förutsätta att kvinnan medvetet tar på sig hela försörjningsansvaret för barnet, vilket jag tror är osannolikt.

    I ett friskt förhållande bör väl båda parterna tillsammans fatta beslut om att fortplanta sig, varvid mannen skriver på sitt faderskapskontrakt. Om han vägrar bör väl en normalt funtad kvinna välja att avstå från att bilda familj med just den mannen.

    Kvinnor har med preventivmedels hjälp makten att välja om de vill fortplanta sig eller inte. Män har i dag bara valet att leva i celibat eller att riskera försörjningsansvar för barn. Ett faderskapskontrakt skulle jämna ut maktförhållandet.

    Den stora risken misstänker jag är att många “alfahannar” skulle vägra att skriva på några kontrakt, i visshet om att de får ligga i alla fall, samtidigt som många av de kvinnor som suktar efter dessa “alfahannar” inte skulle bry sig nämnvärt. Om dessa kvinnor dessutom “råkar” glömma p-pillret lär det bli “samhället” (dvs vi skattebetalare) som får stå för barnens försörjning.

    SvaraSvara
  62. Problemet om man inför juridisk abort är att kvinnor som är intresserade av att fuska till sig barn o bidrag, helt enkelt väntar några månader tills ‘uppsägningstiden’ är över, för en sådan måste man ha för att det ens ska bli rimligt.

    SvaraSvara
  63. @Pether:
    Men det här med kvinnor som “fuskar” till sig barn för att få bli ensamstående mammor som får bidrag måste ju vara oerhört ovanligt, kanske exakt lika ovanligt som att män fuskar till sig barn.

    Just att “fuska” till sig barn är kanske inte så jätteovanligt. Jag har flera i min närhet som gjort det. Men ingen har haft som syfte att bli ensamstående. 2-3 stycken har gjort det för att “snärja” killen de vill ha och en har gjort det för att hon ville ha fler barn men hennes man var nöjd med barnaskarans storlek.
    Fast de i min närhet har inte gjort det för att bli ensamstående, även om det har blivit resultatet.

    Om nu pappan är villig att bli pappa under några månader och “uppsägningstiden” går ut så får han ju ta det. Samma sak skulle ju gälla för en kvinna som vill ha barn tillsammans med en man men som inte skulle vilja ha barnet om de inte var ihop. Om han gör slut med henne efter vecka 18 så kan hon inte längre ändra sig.

    SvaraSvara
  64. @MJ: Så kan det oxo vara.
    Vi mænn kræver obligatoriska DNA tester på nyfødda før att sækerstælla faderskapet till barnet.
    Dessa DNA tester skall betalas av staten.
    Før barn som ej er DNA testade skall juridisk fader kunna få rætten till att DNA testa barnet upp till 18 årsåldern…utan barnets samtycke.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  65. I øvrigt anser jag , det er ett gemensammt ansvar att sækerstælla att kvinnan ej skall behøva hamna i en abortsituation , med de trauman vilket aborten kan innebæra før kvinnan.
    .
    Per Hagman.
    .

    SvaraSvara
  66. Har vridit och vänt på detta några år och har hittills kommit fram till att jag inte tror på juridisk abort sas.

    Tänker att det just är en biologisk orättvisa som vi kanske måste “stå ut med”, precis som det finns en biologisk orättvisa omvänt för kvinnor när det gäller olika arbeten (brandman/polis) men även våldtäkter (och då menar jag de där fysisk överlägsenhet används). Och att det just är upplysning för att undvika oönskad graviditet/våldtäkt så långt det är möjligt som man bör diskutera mer istället.

    Fö är samtyckeskontrakt och föräldrakontrakt för mig ungefär lika orimliga. Och för kvinnor är det även vad man än tror ibland faktiskt en orättvisa att man är den som är gravid. Inte minst om man är emot abort som man faktiskt kan vara men har en partner som avsäger sig allt ansvar. Av “tradition” tycks det även vara lättare för män att lämna sina barn än det är för kvinnor om det nu skulle vara så att man ångrar sig i efterhand (föräldraskapet eller relationen).

    Det vi istället kanske bör börja med är att diskutera annorlunda är att män inte ska ses som mer ansvariga än kvinnor (som av samma orsak väljer abort), samt att ofrivilliga pappor inte bara ska förväntas ta sitt ansvar utan att de får förståelse och hjälp vid ett ofrivilligt föräldraskap. Och därmed även att kvinnor inte automatiskt ska förvänta sig att han ska “ta sitt ansvar” och att det inte är ok att fördömma de pappor som inte gör det (en ofta inte bara för mamman utan även för barnet dyrköpt “konsekvens”).

    Dvs ett sansat #prataomävendetta

    Sen tänker jag att en komplikation som jag inte sett någon ta upp är vad gör man om pappan ångrar sig? Är det då verkligen barnets bästa om det är “kört” eller är det inte bättre med en pappa som kanske (med hjälp av samtal och lite distans?) har tänkt om och vill och kan vara närvarande?

    Ja det finns många om och men, och märker att jag i en kommentar inte riktigt kan utveckla hur tankarna gått genom åren, och att alla naturligtvis inte heller kanske är helt färdigtänkta.

    SvaraSvara
  67. Jag noterade denna fråga som dök upp från Danmark om sk. juridisk abort för män. Den kan förefalla akademisk men faktum är att den snart ramlar ned i knät på svenska politiker som en het potatis! Bakgrunden är att utredningen om assisterad befruktning skall lämna delbetänkande i juni i år i vilket ett förslag om rätt för ensamstående kvinnor att få tillgång till spermadonation skall lämnas (2015 lämnas förslag om den större frågan om surrogatmödraskap). Det här har det talats mycket lite om, men frågan har varit föremål för huvudbry inte minst bland kristdemokrater.

    Jag kan inte se annat än, att med gällande regler och rättsordning i vårt land, så kommer spermadonatorn att bli försörjningsskyldig för barnet om donationen avser en ensamstående kvinna. När det gäller de två grupper som redan idag har rätt till assisterad befruktning genom spermadonation, heterosexuella par och lesbiska par, så är detta inte aktuellt eftersom det finns två vuxna som ikläder sig föräldrarollen och försörjningsansvaret. Men så är ju inte fallet om det gäller en ensamstående kvinna.

    Våra svenska regler är mycket tydliga med att barn skall ha två försörjare. Män skall inte kunna skicka räkningen till skattebetalarna. Bara i de fall som pappan är död, inte går att få tag på eller inte har några medel träder samhället in. Ofta formuleras detta som att “män måste ta ansvar för sin sexualitet” men det handlar egentligen om att ta ansvar för resultatet av sexualiteten, inte sexualiteten i sig.

    Gällande regler för spermadonation i vårt land säger att donatorn inte får vara anonym. Får ensamstående kvinnor rätt till assisterad befruktning kommer fadern (donatorn) alltså att vara känd. Då bör han i princip bli försörjningsskyldig för barnet, på samma sätt som andra män som ger upphov till barn. Man behöver inte vara särskilt begåvad för att få män kommer att vilja donera sperma under dessa villkor.

    I sammanhanget kan jag nämna att svenska kvinnor som låter sig insemineras i Danmark, där insemination för ensamstående är tillåten, får underhållsbidrag i Sverige när barnet är fött. De tillåts alltså skicka räkningen till skattebetalarna. Skulle den regeln komma att gälla också i vårt land får vi en rättssituation där män som kanske ofrivilligt ger upphov till barn (jmf den danske mannen i artikeln) blir försörjningsskyldiga, medan spermadonatorer, som frivilligt och medvetet ger upphov till barn, slipper undan till förfång för skattebetalarna. Det kan inte vara rimligt.

    Vilket dilemma politikerna står inför! Blir donatorn försörjningsskyldig, vill ingen bli donator. Frigörs donatorn från försörjningsskyldigheten för resultatet av sitt uppsåtliga beteende, måste alla andra män i princip få välja om man vill ta på sig faderskap eller inte, dvs fullständig juridisk abort.

    Barbro Westerholm (fp) la förra året en motion till riksdagen om att skynda på utredningen och presenterade förslag på en lagtext, i vilken spermadonatorns skriftliga avsägelse till faderskapet krävs för insemination av ensamstående kvinna. Det är i realiteten en påtvingad juridisk abort som föreslås, vilket visar att frågan redan ligger på svenska politikers bord.

    En alternativ möjlighet till juridisk abort presenters av den liberala feministen LouiseP http://www.louisep.net/blogg/node/2206
    Istället för att kringskära män och kvinnors ansvar vid reproduktion, vill hon utöka det. Det landar i en samtyckesregel, dvs att kvinnor måste ha fått samtycke från en man om hon vill bli gravid. Har hon fått det, har mannen fullt ansvar, annars inte. Min uppfattning är att en sådan samtyckesregel för graviditet mycket väl kan samordnas med en samtyckesregel för sex, om en sådan skulle bli verklighet.

    SvaraSvara
  68. @Mia.:

    Tänker att det just är en biologisk orättvisa som vi kanske måste ”stå ut med”, precis som det finns en biologisk orättvisa omvänt för kvinnor när det gäller olika arbeten (brandman/polis) men även våldtäkter (och då menar jag de där fysisk överlägsenhet används). Och att det just är upplysning för att undvika oönskad graviditet/våldtäkt så långt det är möjligt som man bör diskutera mer istället.

    Det är väl egentligen så att de allra flesta fungerar så? Det vanligaste när det gäller oönskade graviditeter (i parförhållanden) är nog att mannen automatiskt känner att han skall underordna sig kvinnans vilja.

    Det knepiga är förstås hur lagen skall vara utformad för att styra rättvist i fall där parterna är oense. Att bestämma att ena parten, enbart på grund av sitt kön, helt enkelt får gilla läget, alldeles oavsett hur graviditeten blivit till, är nog bara över huvud taget möjligt att ens diskutera när könet är ‘man’.

    Fö är samtyckeskontrakt och föräldrakontrakt för mig ungefär lika orimliga. Och för kvinnor är det även vad man än tror ibland faktiskt en orättvisa att man är den som är gravid. Inte minst om man är emot abort som man faktiskt kan vara men har en partner som avsäger sig allt ansvar.

    Jo, så är det onekligen ofta, men att kompensera genom lagstiftning är fel väg att gå, anser jag. Likhet inför lagen är en extremt viktig princip, liksom den personliga integriteten både i sociala och ekonomiska sammanhang.

    Det är mycket möjligt att den svåraste knuten på väg mot jämställdhet kommer att vara att lösa upp föreställningen att män, i slutändan, ändå är de som skall ta det yttersta ansvaret – även om kostnaden för dem själva blir hög.

    Det vi istället kanske bör börja med är att diskutera annorlunda är att män inte ska ses som mer ansvariga än kvinnor (som av samma orsak väljer abort), samt att ofrivilliga pappor inte bara ska förväntas ta sitt ansvar utan att de får förståelse och hjälp vid ett ofrivilligt föräldraskap. Och därmed även att kvinnor inte automatiskt ska förvänta sig att han ska ”ta sitt ansvar” och att det inte är ok att fördömma de pappor som inte gör det (en ofta inte bara för mamman utan även för barnet dyrköpt ”konsekvens”).

    Precis – dags att börja tala om hur djupt rotad vår reflex är att män skall “ta sitt ansvar”, inte minst när det gäller att tjäna kvinnor. Jämställdhet är omöjlig att uppnå utan att det lyfts upp.

    Sen tänker jag att en komplikation som jag inte sett någon ta upp är vad gör man om pappan ångrar sig?

    Det har berörts på olika sätt, bl.a. här, av Ninni. Om man ger lagligt stöd för att avsäga sig föräldraskapet är det rimligt att man också skapar en tydlig väg att “svära in sig” som förälder – t.ex. en form av adoption. Den vägen borde också vara öppen för en förälder som tidigare avsagt sig föräldraskap.

    SvaraSvara
  69. Man bör bara ha sex med personer man är beredd att bli förälder med just nu. Allt annat sex är oansvarigt.

    SvaraSvara
  70. Jag menar inte att aborter helt bör förbjudas men aborterande kvinnor bör registreras så att män kan fatta ett informerat beslut om eventuella relationer med kvinnan i fråga.

    Om det är någon man här som har skaffat barn med en kvinna som gjort abort är jag mycket nyfiken på hur han resonerade i saken.

    SvaraSvara
  71. Pingback: Olika kön, olika lag:Den heliga abortens oundvikliga asymmetri –Den slutgiltiga lösningen | Genusdebatten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Subscribe without commenting