Gårdagens inlägg av Ulf T tar på ett mycket bra sätt upp skillnaderna i könens representation på arbetsmarknaden. Vid heltid arbetar män cirka 20% fler timmar än kvinnor. Vid chefstjänster arbetar män cirka 20% fler timmar än kvinnor. Påståenden om ”kvinnolöner” visar sig vara rent bluff och båg när man ser till faktiska timlöner.
Saken är dock den att så fort dessa skillnader påtalas brukar allehanda politiskt engagerade människor börja prata om att det måste bero på samhällets socialisering för de har alla lärt sig att skillnaderna mellan könen är små och håller benhårt fast vid att detta är sant. I själva verket är det en grovt felaktig uppfattning alternativt en grov lögn vilket jag här skall visa
Så uppstår felen i könsforskningen
Den mesta forskning som gjorts och påstår någonting om skillnaden mellan könen verkar ha samma fel som den mesta forskning som gjorts som påstår någonting om skillnaden mellan raser. Man tar för givet att skillnaderna i resultat orsakas av separata faktorer. Exempelvis rasister tar för givet skillnader i IQ mellan vita och svarta beror på svartas gener.
Sedan tvingas antirasister ta för givet att skillnader i IQ mellan vita och svarta inte beror på svartas gener utan på socialisering. Deras mål blir då inte bra forskning utan att ta heder och ära från sina motståndare. Någon egen forskning vågar man inte utföra för där finns risken att resultaten gynnar motståndarna – Vilka skall bekämpas till varje pris.
Sanningen: I riktiga livet är faktorer sällan separata
Låt oss ta som exempel Fotboll. Med utgångsläge i den logik som könsforskare använder så uppstår följande fråga: Varför anlitar inte fler fotbollslag riktiga sprinters? Det borde bli en stor fördel för laget att ha någon som är ett toppnamn på 100 meter som kan springa snabbare än andra. Snabbare på att springa = Högre fotbollsförmåga eller hur?
Fel! En sprinter må vara bättre än de flesta fotbollsspelare på att springa men att springa är bara en av de faktorer som skapar högre fotbollsförmåga. Riktiga fotbollsproffs är snarare lite snabbare på att springa, har lite bättre bollkontroll, lite bättre teknik, lite bättre balans, lite bättre taktik, lite bättre placeringsförmåga, skjuter lite bättre osv.
Mycket bättre på en sak eller lite bättre på 100 saker?
Föreställ er nu att en person med Professorshatt vore så urbota korkad att vederbörande argumenterade för att det inte är stora skillnader mellan Lionel Messi och motståndarna. Detta utifrån separata analyser av snabbhet, bollkontroll, skottförmåga etc… Enligt nämnda professor vore Messi inte så mycket bättre än någon i annan i någonting.
Låter det galet? Ändå är det precis vad Professor Janet Hyde kom undan med 2005 när hon myntade ”the gender similarities hypothesis”. Hon argumenterade då för att den genomsnittliga skillnaden mellan könen var liten vilket är ganska precis som att argumentera för att Lionel Messi inte är så mycket bättre egentligen.
Resultatskillnader blir då ”strukturell” orättvisa.
Eftersom skillnaden mellan de andra är genomsnittligt liten så måste ju skillnader i resultat bero på orättvisor i spelsystemet. Om skillnaderna är så små hur KAN då det vara så stora skillnader i resultat säger könsforskaren auktoritärt och ivrigt påhejad av journalister. Det säger en hel del om skolans förfall att svaret kom först Januari 2012 på PLoS ONE
When groups differ along many variables at once, the overall between-group difference is not accurately represented by the average of univariate effect sizes; in order to properly aggregate differences across variables while keeping correlation patterns into account, it is necessary to compute a multivariate effect size. (The Distance Between Mars and Venus, 2012)
Någon som kallar könsforskning för vetenskap får gärna förklara hur vad som skall föreställa ett ”forskningsområde” kunde missa något så självklart fram till 2012. Begriper man inte felaktigheten i metodik här så borde man inte kallas forskare utan fuskare. Hur annars förklara något så absurt som genomsnittlig analys av multidimensionella faktorer?
Richard Lippa har skrivit en upplysande artikel om frågan.
”Multivariate Versus Univariate Conceptions of Sex Differences: Let the Contest Begin” konstaterar sedan på punkt efter punkt den multivariata metodens överlägsenhet. Inte minst när Lippa bemöter Professor Hydes egen invändning att avståndet mellan könen är som avståndet mellan de amerikanska delstaterna Nord och Syd Dakota.
Hyde prefers to speak of the distance between North Dakota and South Dakota. However, her metaphor may, inadvertently, reflect a truth she is unwilling to acknowledge: that if you travel from the multivariate “centroid” of one state to the other, you’ll still have a mighty long way to walk.
Vad betyder då detta rent praktiskt för könsskillnader? Helt enkelt att den troliga orsaken till skillnader i representation är att män mer än kvinnor är lite en sak, lite en annan sak, lite en tredje sak och så vidare och då det är samverkan mellan alla dessa faktorer som skapar skillnaden i resultat så säger grav av enskild skillnad, eller genomsnittlig skillnad – ingenting!
Sådan forskning är helt enkelt värdelös
Den är dock lika värdelös åt bägge håll. Det spelar ingen roll om man vill hävda IQ bestäms av gener eller hävda att IQ inte bestäms av gener. Det multivariata svaret är att IQ delvis bestäms av gener och delvis av andra saker. Som grädde på moset är IQ i sig bara en del av vad som skapar en människas intelligensförmåga.
Tidigare inlägg på samma tema: Ett snabbt inlägg om forskningen på könsskillnader
Jag lanserade en ekvation i mitt inlägg om normalfördelningskurvan, där chansen till framgång (F) beror på en rad faktorer
F = A * B * C * D * E …
Där A = IQ, B = ambition, C = risktagande/offervilja, o.s.v.
Vissa faktorer är medfödda, andra är delvis inlärda. Det finns också miljöfaktorer som ligger utanför individen, t.ex. tillgången till utbildning. Staten kan lägga till faktorer med hjälp av skatter, kvotering och liknande.
Om man betänker att män utgör majoritet i de övre percentilerna för alla medfödda egenskaper, så erhålls en multipel effekt, där nästan bara män är bäst i världen inom varje område. Det kan förklara varför de flesta Nobelpristagare är män, varför de flesta globala superentreprenörer är män etc.
@Bashflak:
Inte bara det: Som Steven Pinker nämner här på Center of Jewish History (5,50) så är 40% av de utdelade nobelpriserna i vetenskap och ekonomi specifikt utdelade till judar.
Så vi har en faktor = Man, vars samverkande skillnader leder till olika resultat. Sedan har vi en annan faktor = Judisk etnicitet, vars samverkande skillnader leder till olika resultat. (inte bara judisk utan specifikt Ashkenazijudisk)
Tack Erik,
artikeln i PLoS är mycket bra och tar upp en av frågorna som jag stört mig på länge i den här forskningen.
Lite intressant i sammanhanget är att Hyde har skrivit en kommentar till artikeln som tyvärr mest består i ett försök att förvirra och blanda bort korten, men samtidigt avslöjar en ganska bristande förståelse för artikelns innehåll vilket i och för sig kan vara medvetet.
@Erik:
Pinker säger ju också i det klippet (7:55):
Glöm inte att män belönas socialt för prestationer inom yrkesliv, forskning, idrott m.m. Män som presterar blir attraktivare för kvinnor och får lättare att bilda familj. Kvinnor belönar män som presterar och indirekt straffar män som inte gör det. Det blir en extra drivkraft för män att prestera. Kvinnors sociala status beror inte lika mycket på deras prestationer utan även på deras utseende, hur många barn de har, hur deras familj mår m.m. En man kan därför väntas prestera bättre i yrkeslivet än en exakt lika begåvad kvinna för han har mer att vinna på det. Hon har däremot mer att vinna på att bygga bra relationer med man, barn, släkt och vänner etc.
Jo men det är bra mycket svårare att analysera multivariata samband, särskilt av många potentiella faktorer. I mitt jobb skulle jag gärna studera multivariata samband i högre grad än jag gör men observationerna räcker inte till för alla interaktionstermer som krävs.
Det man inte heller ska glömma är att sambanden inte är linjära.
Messi är sammanlagt, inkluderande samtliga variabler, kanske någon del av promille bättre än Zlatan, men tjänar 30% mer. Han är sannolikt något i stil med 3% bättre än Markus Rosenberg i Malmö FF men tjänar 50-100 ggr mer. Samtliga siffror ska tas med en stor nypa salt, men principen framgår.
Samma fenomen finns inom varje fält i livet, att den som är bara lite bättre än övriga är den som tar det extra steget och också gör oerhörda vinster på det. Om det kan man tycka det ena eller det andra, men för sitt lag är Messi värd de pengarna, precis som vissa av de skickligaste företagsledarna är värda sina pengar för sina företag.
För att ta liknelsen med Messi – om man antar att Messi är världens bästa fotbolsspelare, så länge man inte kan kvantifiera ”soccerability” så kan man inte säga att han är mycket eller lite bättre än andra fotbollsspelare, men man kan säga att han är bäst, därför att alla storheter inte är absolut kvantifierbara (finns dessutom olika sätt som storheter inte är kvantifierbara och/eller absoluta, höll på med det där i mätteknik en gång i tiden).
Men visst, det här med att identifiera och väga in parametrar är samhällsvetare överlag ganska dåliga på, dessutom finns det ideologiska undertoner i vilka parametrar man väljer att ta hänsyn till.
Allt beror ju på vad man vill hävda, och genusvetarna vill såklart hävda att vi är totalt lika.
T.ex. så är skillnaden på DNA-nivå mellan män och kvinnor väldigt liten. Den som vill hävda att män och kvinnor är lika kan lätt göra det med sådana argument. Men man får inte glömma bort att skillnaden på DNA-nivå också är ”väldigt liten” mellan t.ex. människor och schimpanser. Det betyder inte att vi är mer eller mindre lika…
Min personliga åsikt är att skillnaderna är väldigt subtila, men att även små skillnader kan göra stort utslag på det stora hela. T.ex. räcker det med en väldigt liten skillnad i matematisk förmåga för att toppen inom fältet matematik ska bestå nästan uteslutande av män, detta även utan andra samverkande faktorer.
Det finns också olika områden där skillnaderna har större inverkan än på andra, där det romantiska/sexuella planet är ett av dem i min mening.
—
Helt OT egentligen: Fotbollsspelare skulle tjäna väldigt mycket på att träna mer styrka och sprint. Det finns dock en stark ingrodd tro inom fotbollen att styrketräning (som självklart sprinters ägnar sig en hel del åt!) gör spelare långsamma, och att kondition är viktigare än sprintsnabbhet (i själva verket behöver en fotbollsspelare inte kondition som en längdskidåkare då spelet innehåller massa intervaller).
Alla sporter är olika och i vissa är ren snabbhet en större faktor än i andra, men det här är ändå ett intressant klipp där en sprinter utan tidigare erfarenhet av rugby (som konditionsmässigt är väldigt likt fotboll – man joggar runt en del, för att sedan sprinta en kort sträcka, osv) kommer in och kan dominera omedelbart nästan uteslutande pga sin snabbhet:
http://www.youtube.com/watch?v=gA5bwqVN5LM
Hur skulle en sådan spelare, förutsatt lite grundläggande bollbegåvning, funka som t.ex. yttermittfältare på hög nivå?
@Bashflak:
Den där modellen är bra. Sen finns det förmodligen en faktor framför varje egenskap för att vikta den, och sedan ytterligare en faktor som gör att viktningen blir olinjär etc. Du får skriva ett litet simuleringsprogram helt enkelt, det görs alldeles för lite sånt inom sociologi, socialoger brukar fastna på matrisstadiet
@MK:
Det beror ju på hur vi definierar ”lika”, återigen, hur kvantiserar man likhet. Chimpanser (och i synnerhet dvärgschimpanser, bonobo, som är en annan art) är ju i många avseenden skrämmande lika människor även vad det gäller socialt beteende och sådant.
Det finns en gammal konflikt inom socialvetenskap, om människan är en produkt av sitt arv eller sin miljö, eller om man så vill, natur eller kultur. Jag gillar inte den där disktinktionen, för det ligger i människans natur att skapa en kultur, hon är tillräckligt intelligent för det, och hon är onekligen ett flockdjur. En fungerande kultur verkar också vara en mekanism som ökar överlevnadschanserna, så det finns en ”darwinistisk” aspekt på det också. Högt utvecklade primater som chimpanseroch bonobo, har ju nån slags embryo till kultur – de kan planera, de har självuppfattning (enda två däggdjuren förutom människan som har det, läste jag nånstans), de kan i nån mån förstå orsak-verkan, vilket gör att de har någon form av abstrakt tänkande.
@Magnus:
Ja, bonobosar(?) i synnerhet. Visst är vi jättelika dem. Och ändå inte alls.
Vad man inte heller ska glömma är vikten av rutin eller kanske snarare förtroende hos coachen. Messi kommer förmodligen få spela då han är ganska gammal trots att där kanske finns någon yngre som kanske är lite bättre enbart därför att man vet vad Messi kan leverera under press. Zlatan och även Henke satt en längre tid på bänken i landslaget trots att de kanske var potentiellt bättre. Helt enkelt därför att de brast i rutin.
M.a.o. jag tror att även utbyte av män mot andra ”nya” män är minst lika trögt i t.ex. styrelser som män mot nya kvinnor är.
@Magnus:
Jovisst kan man det, fotboll är en sport full av stats där man kan mäta vem som har bäst resultat och det finns inga chans-element att tala om på högsta nivån, de som inte är bra nog spelar inte ens där. Vem som är världens bästa fotbollsspelare idag är en sedan flera år återkommande match mellan Lionel Messi (Barcelona FC) och Christiano Ronaldo (Real Madrid). Förra och förrförra året vann Messi, det här året var det Ronaldo som hamnade högst upp.
http://messivsronaldo.net/
Man kan på mycket goda grunder säga att Messi är/blev nummer 2 i år. Inte minst då Ronaldo slog rekord med 17 Champions League-mål. Å andra sidan var det Messi som blev nummer 1 de två åren innan så vem är totalt bäst? Vette sjutton, bägge är så överlägsna resten att det är löjligt.
Här är lite statistik som visar Messis storhet. Godis för den fotboll och statistik intresserade.
http://fivethirtyeight.com/features/lionel-messi-is-impossible/
Ni glömmer en sak här, i fotboll är man 11 man i ett lag. Visst, Ronaldo gjorde 17 mål, men han gjorde dem aldrig ensam. Sedan möter man 11 andra personer i det andra laget, 17 mål mot ett kan vara jättelätt, eller jättesvårt att göra beroende på motståndare.
O detta kan man ju också dra in i jämförelsen. Det är ju knappast genier, proffs, osv är ensamma.
@Pether:
”Ni glömmer en sak här, i fotboll är man 11 man i ett lag”
Nej det är ingenting som jag har glömt. Man är 11 man i ett lag javisst men vad som i ligafotbollen avgör vilket lag man befinner sig i är ens egen individuella skicklighet. Både Messi och Ronaldo är på topp i den spanska ligan.
De 17 målen ifråga var av betydelse för att de gjordes i Champions League, då måste man först vara bra nog att platsa i ett av de lag som är bra nog att ta sig dit. Sedan måste man göra de målen på andra lag som är bra nog att spela på den nivån.
Rent praktiskt är man alltså i Fotboll inte bara ett lag utan likt Matematikern George Nash beskriver i filmen ”A Beautiful Mind” är man snarare både ett lag och en individ.
@MK:
”Helt OT egentligen: Fotbollsspelare skulle tjäna väldigt mycket på att träna mer styrka och sprint. Det finns dock en stark ingrodd tro inom fotbollen att styrketräning (som självklart sprinters ägnar sig en hel del åt!) gör spelare långsamma”
Den tron finns nog isåfall bara på vissa platser, exempelvis Zlatan Ibrahimovic fick tvärtom styrketräna som en galning när han gick från Holland (Ajax) till Italien (Juventus). Det handlade dock inte om snabbhet det handlade om italienska ligans hårdare försvarsspel.
”och att kondition är viktigare än sprintsnabbhet (i själva verket behöver en fotbollsspelare inte kondition som en längdskidåkare då spelet innehåller massa intervaller).”
Beror såklart på vilken position den spelaren befinner sig på.
”Alla sporter är olika och i vissa är ren snabbhet en större faktor än i andra, men det här är ändå ett intressant klipp där en sprinter utan tidigare erfarenhet av rugby”
Vilket återkommer till mitt förra argument. Fotboll är en mer multivariat sport. Rugby är som vi ser en mindre multivariat (mer univariat) sport. Carlin Isles var alltså USA:s 36:e snabbaste man på 100 meter 2012 när den här videon togs.
http://www.youtube.com/watch?v=gA5bwqVN5LM
”Hur skulle en sådan spelare, förutsatt lite grundläggande bollbegåvning, funka som t.ex. yttermittfältare på hög nivå?”
Hur bra han skulle funka hänger ju helt på alla de andra sakerna han också måste vara bra på. Det är inte bara bollbegåvning… antingen måste han vara bra på att skjuta eller bra på att passa fram andra till skott. Frågan är om han vore bäst som anfallare än som försvarare.
Min poäng med inlägget kvarstår dock, könsskillnaden i representation (resultat) mellan män och kvinnor kommer att vara mycket högre även vid små uppmätta/genomsnittliga skillnader om det är en multivariat verksamhet
@Erik:
Nej det är ingenting som jag har glömt. Man är 11 man i ett lag javisst men vad som i ligafotbollen avgör vilket lag man befinner sig i är ens egen individuella skicklighet. Både Messi och Ronaldo är på topp i den spanska ligan.
Skulle bara vilja säga att den tyska maskinen visade rätt klart vad det innebär att vara ett lag istället för en spelare. Förstår fortfarande inte hur Messi kunde bli VMs bästa spelare…
Pingback: Aase Bergs DN-artikel full av dumheter och fördomar | Aktivarum
Jag vill hävda att det mått som använts i den refererade artikeln, Mahalanobis distance, inte är helt lyckat i sammanhanget. Av en lurig forskare (och vilken forskare är inte det) skulle det kunna användas till att bevisa vad som helst, bara genom att man väljer rätt antal faktorer att titta på. Alltefter som antalet faktorer ökar, så går skillnaden iväg emot oändligheten. Så vill man påvisa en skillnad så är det bara att ösa på med faktorer, till sist uppnår man signifikans.
Låt mig ta ett exempel, att någon vill påvisa att det finns en skillnad mellan mig och Messi i fotbollspotential. De börjar med att mäta sammanlagda benstyrkan i bägge benen. Tyvärr blir det inte en signifikant skillnad. Kul att min ungdoms kajkande på cykel betalade sig.
En bra forskare låter sig inte slås ned av initiala tabbar. I andra omgången så mäter de var ben för sig, och får därför lite ökad signifikans. Vart ben för sig avviker inte mer än summan av dem, men vi summerar ju varje faktor kvadratiskt nu, så den totala signifikansen blir nu större. Men fortfarande inte stor nog för att räcka.
Ok. Tredje försöket. Nu tittar vi på varje enskild muskelgrupp i benen för sig. Återigen ungefär samma skillnader, men nu summerar vi kvadratiskt denna skillnad en mängd gånger, varför vi äntligen uppnår signifikans. Frenetiskt artikelskrivande och champagne laget runt!
Sen ligger det mycket i det andra sagt om icke-linjäritet och samverkan mellan faktorer, något som jag inte ser att varken den ursprungliga artikeln (som använde medelvärde) eller kritiken på den har gått in på.
@robjoh:
Dock inte samma sak. Landslagen sätts ihop efter geografisk slump. Ligafotbollen sätts ihop efter individuell skicklighet. Miroslav Klose har i åratal varit fixstjärna sedan han gick till Bayern Munchen. Många av de bästa spelarna i landslagen spelar helt enkelt med personer som inte alls håller den nivå som man är tvingad att hålla i ligan de normalt spelar i.
Inget mysterium alls. Messi gjorde 4 mål och bara två personer i World Cup gjorde fler, James Rodrigues Colombia blev utslagna för tidigt kvar som alternativ fanns Arjen Robben och där hade vi det där med filmningarna samt att Holland fick brons medan Argentina fick Silver. Messi blev matchens lirare 4 gånger, James Rodriguez såväl som Arjen Robben blev matchens lirare 3 gånger. Det finns för övrigt en hel del annan statistik där Messi dominerade som mest värdefulla spelare, spelare som gör näst mest genomkörare (bara Andrea Pirlo hade fler) och så vidare.
Messi var ingen besvikelse alls, däremot var han inte lika bra som den Messi folk hade velat se. Men det var liksom ingen annan spelare i hela VM heller
@Hans Odeberg:
”Jag vill hävda att det mått som använts i den refererade artikeln, Mahalanobis distance, inte är helt lyckat i sammanhanget.”
Inget annat mått heller av vad jag sett.
”Av en lurig forskare (och vilken forskare är inte det) skulle det kunna användas till att bevisa vad som helst, bara genom att man väljer rätt antal faktorer att titta på.”
Så vi kan mäta overlap mellan könen men overlap mellan olika faktorer är helt omöjlig att mäta? Borde snarare vara tvärtom, om man skall ha med overlap någonstans är det innan man mäter faktorerna, inte bara som antagande i slutresultatet.