Någon gång borde de väl lära sig? Är det verkligen så svårt att inse hur kontraster fungerar? Catia Hultquist i dagens kulturkrönika i DN är ett stycke sorglig förvirring i en labyrint utan utgång.
Hon påstår först att olika kläd- och beteendekoder fyller olika funktioner, där kvinnor genom att iaktta ”rätt” kodex kan bli respekterade. Och även det bygger på lösan sand! En av källorna är ett RYKTE om att man på Expressen på anställde ”brunetter med svepande kjolar”! Detta rykte är således en källa för våra patetiska feminister. (Jag har oändlig tolerans med gnäll från barn. Ska de ha alla påstådd ”privilegier” så ska de f*n ”bita ihop som en karl” också.)
Hon och en kompis hade tydligen dragit slutsatsen att på produktionsbolaget (till TV4?) så var stora bröst jätteviktigt, och hesa röster(!).
Att detta är nonsens är uppenbart. Jag skulle vilja se den anställningsintervju som handlar om kjoltygens längd, eller platsannons som preciserar BH-kupa. Men hon medger att de inte kunde hitta någon universalkod som gällde överallt. Det var helt enkelt olika.
En normalt funtad människa hade sagt: ”Jag hade fel, det finns inga speciella krav på kvinnor. De blir bemötta som de människor de är i de sociala kontexter de befinner sig.” Men en feminist kan inte ge sig så lätt eftersom teorin KRÄVER en underordning av kvinnor. Därför blev istället slutsatsen att alla arbetsplatser har sina (hemliga outtalade) koder för hur man blir uppskattad som kvinna, däri ingår både personliga drag och klädstil.
Från arbetsplatser…
Om de inte hade varit så upptagna av att jaga sina egna hjärnspöken, och istället observerat män och kvinnor mer neutralt hade säkert förmått dra mer verklighetsnära slutsatser. Tex att olika beteenden fungerar mot olika människor och mot olika chefer, eftersom vi alla också är olika. Jag uppträder inte helt lika inför alla mina chefer heller, om dessa är män eller kvinnor rör mig inte i ryggen. Och både män och kvinnor lägger om sina beteenden beroende på vem de kommunicerar med. Alla relationer är unika.
Det är när man läser sån här skit som jag börjar fundera på om jag skulle vilja anställa några kvinnor alls, eller vilka ”rykten” (helt sanna – säkert!) som skulle börja florera då? Nä, man kan givetvis inte låta alla kvinnor stå med hundhuvudet för vad dessa fåntrattar hittar på.
… och in i väggen
Lösningen är det mest skrattretande av allt. Hon föreslår ett ”feministiskt vardagsuppror” där de tydligen ska ”vägra paketera sig rätt”. Men suck!
Inte nog med att de ska ta strid med ett uppenbart hjärnspöke, de ska göra det i själva spökslottet. Givetvis kommer det gå obemärkt förbi hos alla andra. Men de kommer just därför att stånga sina egna huvuden blodiga mot en ”oknäckbar motståndare”. Ju längre in i sådana fantasier de går, desto mer verkliga kommer de bli för dem själva. Det är på detta sätt ”patriarkatet” konstrueras och rekonstrueras av feminister.
Samtidigt så ser de inte att om de nu uppfattar kläder som problemet, så kan det inte bekämpas med andra klädkoder! En tes kan bara existera med en antites. Det skulle bara bygga ut föreställningsproblemet i sidled. (Gäller allt, begreppet ”värme” vore överflödigt om vi inte också hade ”kyla”. ”Rätt kläder” kan bara finnas, om det också finns ”fel kläder”.)
Det finns en väg ut. Eller rättare sagt så finns det många varianter på samma väg. Vi talar trots allt om idéer och föreställningar. Spotta ut svampen och gå in på valfri chefs kontor och be att få den ”hemliga kläd-/beteendekoden” förklarad, så kommer han/hon inte att begripa ett ord.
Man kan också släppa det där med kön. Sluta att värdera folk som män och kvinnor hela tiden, se varandra som människor som arbetar tillsammans. Människor med olika egenskaper. Man blir inte älskad av alla, men respekterad av de flesta. Sluta att se er som ”kvinnor” och se er istället som er själva! Och är då en kostym till hjälp så är det en billig medicin, men den är faktiskt helt överflödig. Det kallas placebo.
Teo
Jag tror det var någon av herrarna Ström eller Billing som tog upp faktumet att en kvinna i karriären kan välja mellan byxdress eller kjol på arbetet under en varm dag. Men det är nog väldigt få arbetsgivare som accepterar att män kommer till jobbet i shorts …
@Peter:
Baksidan på dagens upplaga av Dagens Industri.
http://www.di.se/artiklar/2014/6/2/kjolmannen-pa-frammarsch/
Jag pratade med en kvinnlig präst som ondgjorde sig över att man diskuterade hur hög en lämplig slitz skulle vara på kjolen som menade att det var ett bevis för kvinnoförtryck vilket aldrig skulle drabba män,jag frågade då henne.
-Om en manlig präst har skjortan uppknäppt till naveln och visar fram bringan under predikan,anser du då att det är lämpligt.
Förövrigt så påminner feministers hörsägen som Catia Hultquist refererar till väldigt mycket om vandringssägner,som brukar spridas om t.ex invandrare att dom river upp parkettgolvet i lägenheten för att odla diverse grödor osv.
Bengt af Klintberg borde sammanställa en ny bok om vandringssägner fast då om feministers mytbildning om män,den källan borde vara näst intill outsinlig.
Nja, jag ska nog ge Catia Hultquist en kvarts poäng, men inte mer än så.
Man blir olika bemött beroende på hur man klär sig, men det är inget som drabbar kvinnor mer än män. Hon gör ett hönseri av en fjäder. Gör tankeexprimentet att, som man, gå på en anställningsintervju iklädd:
1. Kilt
2. Kostym med väst, slips och fluga istället för slips
3. Skägg, hästsvans, skinnväst med three-piece och en liten 1%-badge vid sidan av
4. Urtvättad t-shirt med texten ”Indianerna hade också fri invandring. Nu lever de i reservat”
5. Urtvättad t-shirt med texten ”Stoppa våldtäktskulturen. FATTA!” och nosring i trynet.
6. Stort skägg, bortrakad mustasch och fez/kaboos.
7. SS-uniform
8. Tatuerad i ansiktet och söndertöjda örsnibbar.
Eller pröva dessa olika klädslar när du går ut och tar en öl med kollegorna, ska pruta på en begagnad bil, gå in på banken och ska låna 20 000 spänn, ska hjälpa en polares polare att flytta, inleda en konvesation med en okänd medresenär på tåget eller låna toaletten i en butik som har policyn att endast kunder får låna toan.
Säg sedan att ”klädseln inte spelar nån roll”, jo tjena.
Attraktiva personer har lättare att få jobb, är väl det hon egentligen försöker säga, och att detta på något vis är fel. Sedan att hon verkar ha nått samma mognadsgrad som en 13-åring och inte säger något vettigt alls är en annan femma och bara den tragiska verkligheten för dagens media.
Men detta tror jag är viktigt att påminna sig om (jag är iaf vädigt tacksam om folk gör det)
Dessa representerar inte alla kvinnor, faktiskt inte ens alla feminister.
Bra Teo!
Bara en tanke. Är det bara jag som tycker det känns som att feminister hamnar långt tillbaka i historian när man försöker förklara dåliga fördomar hos allmänheten?
Jag tänker ofta ”finns det verkligen någon som har den synen idag?”. Antagligen skulle inte -hålla sig till sanningen och/eller tala om människor i nutid ha tillräcklig effekt för att få något gehör.
@Peter:
Två av de manliga kollegorna bredvid mig, just nu, har shorts. 30C här inne, vidrigt. (Elektroniklabb). Vi kör värmetester på elektronik och AC:n är trasig, plåttak på kåken vi sitter, och strålande sol ute
Tja, som vuxen och deltagande i arbetslivet ingår det att förstå sig på klädkoderna. Man kan kanske säga att det är en icke-kognitiv färdighet, något som Magnus Henrekson talar om:
http://magasinetneo.se/artiklar/delar-av-borgerligheten-missforstar-marknadsekonomi/
Att som Catia Hultqvist gör, uppmana till att ompaketera sig för att frångå normen, är inte särskilt smart ur karriärhänsyn.
@Maria:
Bra artikel!
@Peter:
Jag har haft shorts på kontoret i tre veckor nu. Men jag jobbar på en utvecklingsavdelning, vi är lite mer anarkistiska
Hade en twitterdiskussion häromdagen, huruvida romer diskrimineras på arbetsmarknaden. Min fråga var ”Hur vet arbetsgivaren att en jobbsökande är rom” och svaret var ”De har sina speciella kläder”.
Då kan man fråga sig vad som skulle funka bäst på en anställningsintervju:
1) Romsk folkdräkt
2) Svensk folkdräkt
3) MC-väst
4) Mörk kostym eller dito kvinnlig byxdress
Det är bara finska zigenare (de kallar inte sig själva romer) som klär sig så.
Jag spelade ett tag med ett gäng romer från Serbien, Bosnien och Kosovo. Deras kvinnor gick omkring i jeans och t-shirt. Men de hade alltid guldörhängen och hade alltid långt hår. Samma sak romer i Rumänien, de har aldrig stora svarta sammetskjolar. De flesta skulle nog ta dem för araber eller kurder. Jag kan några ord av språket (gurbet/arlia romani), så jag hör när de är romer.
Alla pratar inte språket heller, vi hade en sångare ett tag, han kunde inte prata romani med trummisen och dragspelaren, de pratade serbiska eller svenska.
@Bashflak:
Jag med, jobbar på utveckling, man jag har inga bra shorts. Hade behövt det idag.
När man läser alla dessa feministiska krönikörer så märker man att feminismen blivit egofeminism som är jagcentrerad och illa dold under dåligt utförd sminkning av systerskap,alltså karriärfeministerna har tagit över.
maskulint initiativ har på kort tid lyckats utmärka sig som sveriges mest otydliga parti på sin facebooksida. kanske kan någon annan göra ett nytt försök att plocka upp bollen… det verkar ju finnas en viss potential i alla fall.
bland kommentarerna:
”Det var tyvärr det jag var rädd för. Först driva viktiga frågor för att sedan bli ”sell outs” i panik för att upprätthålla en PKistisk agenda. Vad är det som skiljer er ifrån övriga sjuklövern? Inte ett skit. Grattis, ni tappade precis bollen.”
”Jag var en av dom 4:a och vill säga att dina misstankar är helt rätt, hoppade ur för dom inte vågade ta upp frågor som folket ville (det är för känsligt)… så man lämnade ;p”
inte för att jag någonsin tog detta på allvar, men fortfarande är det så dumt att man blir irriterad.
@Magnus: Då kanske du kan svara på om alla figurerna i Emir Kusturicas Svart katt vit katt är romer? Jag såg den filmen för första gången för inte så länge sen och den är ju minst sagt burlesk, inte så ”västerländsk” om man så säger.
Det kom en person till utvecklingschefen häromveckan. Han var i klädd kostym och höll i portfölj. Min kollega trodde att det var den som skulle rekryteras till avdelningen. Jag sade ganska tvärsäkert att han inte var det då jag såg det som rätt otroligt att en programmerar skulle komma på intervjun iklädd kostym. Trodde snarare det var en säljare av någon slag. Hon anklagade mig för att ha fördomar, vilket jag glatt erkände att jag har.
När vi sedan kollade visade det sig att det var rekryteraren som vi skulle anlita för rekryteringen, och de andra såg också rätt förvånade ut över tanken att det hade varit vår blivande utvecklare (så jag var inte den enda som hade fördomar tydligen…)
Saken är den att kläder signalerar olika saker. Och jag tror att en person som kommer in till avdelningen där alla har jeans eller chinos och tröjor och själv kommer iklädd kostym kan ha svårt att visa att man kommer vara ”del av gänget” vid intervjun.
https://www.youtube.com/watch?v=poH3TKooz10
Typ efter 8 minuter.
”Sjuklöver”. Ja, det säger ju en del om hur nyanserade Sverigedemokraterna är i sin politiska analys också. Ungefär lika nyanserad som att bunta ihop SvP, ND och SD och kalla alla fascister. Sugrörsperspektiv alltså.
@Trollan:
Klart att kläder signalerar, det är också kommunikation och i vissa fall funktion. Hur skulle ni reagera om dagisfröken gick omkring i kostym? Eller receptionisten på firman satt i ett trasigt urtvättat linne?
Plagg som fungerar i vissa fall är hopplösa i andra, och i några få yrken spelar det just ingen roll. Frågan är ofta hur mycket man representerar bara sig själv (programerare) eller någon annan (säljare).
Teo
Jeg leter etter forskning om voldtekt av menn. En del amerikanske og andre utenlandske studier har funnet høye andeler voldtatte menn. Har dere funnet noen svenske studier som finner uventet høye andeler voldtatte menn?
@Maria:
Huvudpersonerna är det, men det finns en massa bifigurer som inte är det. Banvakten som de hänger när de snor tåget med diesel är inte det t.ex. Det är blandat romani och serbiska i filmen.
Hmmm… Nåt som gnager lite grann är det här ständiga ”gnället” på vad feminister mm gör fel. Med risk för att ramla ner i min egen grop, vore det betydligt intressantare att läsa lite konstruktiva saker om vad som görs med de frågor som jämställdister och likasinnade tycker är viktigt (och vad som inte görs). På senare tid tycker jag det har blivit mer och mer av den varan (”gnället”) även här inne.
Innan det blir påpekat ska jag väl säga att även jag ser ironin i min kommentar, men jag vill bara förmedla ett perspektiv. T ex i mitt privata liv tenderar jag att umgås mer med folk som aktivt gör saker, än folk som klagar på vad andra gör (jag bjuder på den för sakens skull…). Jag har flera vänner som (lite förenklat) anser att feminister och jämställdister är samma skrot och korn som gnäller om allt, bara från olika perspektiv.
Med det sagt vill jag dock påpeka att ni gör ett otroligt strongt jobb här på GD. Det finns inte många ställen som tar upp liknande frågor ur annat perspektiv än det pk’iga. Och min kommentar är definitivt ingen kritik över det ni gör, jag hoppas bara att den riktning som varit på sistone inte är en medvetet vald väg.
@Frogfish:
I vissa fall sammanfaller saker, som det Dick skrev om M!, eller för den delen Erik. Det är ett initiativ vi inte riktigt vet något om än. Man bör ha en avvaktande hållning innan vi vi vet mer, typ.
Vad som faktiskt gör i jämställdistik anda är inte mycket, i vart fall inte innanför landets gränser. I syftar åtgärder på att förändra förutsättningar pga kön. Det finns tyvärr inte mycket att skriva om på detta område för närvarande. Det är nog snarare så att när den dagen kommer så närmar sig vårt arbete fullbordan.
Idag handlar mycket om att metodiskt bemöta den feministiska bombmatta som ständigt faller över landet. Däri fyller dessa ledarskribenter en betydande funktion. Kanske inte i förorten, men i salongerna spelar dessa röster roll. Ulf T var nyss på Lade Dahmer i ett liknande syfte. Det har också lagts ner ett åtskilligt arbete på genusbiblioteket där Ninni är den klart dominerande skribenten.
Det är dock ett medvetet val att olika skribenter skriver på olika sätt, och helt olika sorts texter. Därmed är det lättare att välja de skribenter som passar ens egen stil bäst. Precis som vi skribenter är olika så är ni som läsare det. Och det är syntesen därimellan som kommer utgöra basen för GD:s effekt ute på fältet. För det kommer vara era segrar långt mer än våra när de dagarna kommer.
Teo
@Teodor:
Jag tycker ni gör ett jätte(bra)jobb,Teo. Tro inget annat. Det kan lika gärna vara jag som läst liknande saker på annat håll ungefär samtidigt och kopplat ihop känslan.
Och kör självklart vidare i er egen stil, det är ju det enda sättet att gå framåt.